Årsfakta verksamhetsåret 26
Årsfakta 26 har tagits fram av en projektgrupp bestående av följande personer vid Fortifikationsverket: Jan Ejemar Byggprojektavdelningen, Anders Ingelmark Förvaltningsutvecklingsenheten, Maria Jarlmo Fastighetsinformationsenheten, Sofia Landstorp Ledningsstaben, Jan-Åke Lindroth Fastighetsenhet Nedre Norrland, Erik Lundin Fastighetsenhet Linköping, Magnus Sand Ledningsstaben, Nils Wallin Förvaltningsutvecklingsenheten samt konsulterna Anna McLaren och Håkan Yngve FM konsulterna. Grafisk form Trafalgar AD Agency. Dataunderlag för rapporten har tagits fram av Peter Larsson PEKEMA. Har du frågor om rapporten kan du vända dig till Anders Ingelmark (1-44 44 286) eller Nils Wallin (1-44 44 722).
Årsfakta verksamhetsåret 26 Läsanvisning Årsfakta presenterar Fortifikationsverket med hjälp av nyckeltal. Fokus ligger på nyckeltal som beskriver fastighetsbestånd, uthyrning, kostnadseffektivitet och ekonomi. Skriften vänder sig till både läsare inom och utanför verket. Internt ska skriften vara ett verktyg för interna jämförelser och en inspirationskälla för att arbeta med egna nyckeltalsanalyser. Här ges en kort innehållsdeklaration till de olika avsnitten i Årsfakta 26. Avsnitten kan läsas var för sig. Begreppsförklaringar och definitioner finns i slutet av boken. I intäktsoch kostnadsjämförelser anges beloppen i nominellt värde, d.v.s. i respektive års penningvärde, såvida det inte uttryckligen står i tabellen eller figuren att jämförelsen sker i reala termer, d.v.s. i ett visst års penningvärde. Om Fortifikationsverket ger en översiktlig presentation av verksamhet och organisation och placerar verket på kartan genom att jämföra fastighetsinnehav och hyresintäkter med andra stora fastighetsorganisationer. I årets upplaga finns också en sammanfattning av verkets långsiktiga arbete med att förändra företagskulturen och skapa en för alla medarbetare gemensam värdegrund. Kunder och lokalbehov beskriver Fortifikationsverkets kunder och samarbetet mellan hyresvärd och kunder. Avsnittet Fastighetsbestånd visar hur verkets innehav av lokaler och mark har förändrats under de senaste fem åren. Avsnittet Ekonomi ger en bild av Fortifikationsverkets resultat- och kostnadsutveckling under perioden 22-26. Energi- och miljö beskriver verkets miljöarbete och redovisar ett antal miljörelaterade nyckeltal. Lokaler är Årsfaktas mest omfattande avsnitt. Här redovisas intäkts- och kostnadsnyckeltal samt energianvändning och vattenförbrukning för sex olika byggnadskategorier: kaserner, utbildningsbyggnader, kontor, militärrestauranger, materieluppställningsbyggnader och byggnader för materielunderhåll. Läs först inledningsavsnittet på sidorna 26-28 som beskriver hur nyckeltalen tagits fram. Investering beskriver Fortifikationsverkets investeringar i lokaler, mark och försvarsanläggningar under perioden 22-26. Domän beskriver den verksamhetsgren inom verket som svarar för förvaltningen av skog och nyttjanderätter. Fortifikationsverket är landets sjätte största skogsägare. Försäljning Avyttring beskriver den verksamhetsgren som hanterar avyttring och försäljning av fast egendom. Fortifikation presenterar den del av verksamheten som förvaltar och hyr ut försvarsanläggningar d.v.s. den del av Fortifikationsverkets bestånd som ställer krav på sekretesshantering. Dessutom beskrivs verkets arbete inom skydd och säkerhet. Erik Dahlbergh den svenska fortifikationens grundare. Innehåll Förord 4 Om Fortifikationsverket 5 Kunder och lokalbehov 9 Fastighetsbestånd 14 Ekonomi 17 Energi och miljö 22 Lokaler 25 Investering 48 Domän 51 Försäljning - Avyttring 55 Fortifikation 59 Begrepp och definitioner 63 Foto: Mic Calvert Monica Strandell Claes Tillander Ingela Andersson Kenneth Nilsson Anders Ingelmark Göran Knutsson
Förord Fortifikationsverket arbetar för att bli Sveriges ledande förvaltare av nyttofastigheter - ändamålsfastigheter. För att lyckas med den ambitionen krävs att vi driver en verksamhet som presterar bästa möjliga resultat ur kundernas och uppdragsgivarnas synvinkel. Ett verktyg för att kunna göra detta är den skrift du nu håller i din hand Årsfakta 26. Under de senaste åren har Fortifikationsverket fokuserat mycket på sitt effektiviseringsarbete. Vid utgången av 26 har verket sparat drygt 1 miljoner kronor på drift, energi och administration med utgångspunkt från kostnadsnivån 23. Målet för effektiviseringsarbetet, 1 miljoner kronor, har således uppnåtts. Dessutom har ytterligare besparingsmöjligheter på ca 2 miljoner kronor påvisats. Under 26 har även kvaliteten och säkerheten i uppgifterna om fastighetsbeståndet förbättrats markant. Detta arbete kommer att fortsätta under 27. Fortifikationsverkets verksamhet är geografiskt spridd över hela landet och förutsättningarna att förvalta fastighetsbeståndet skiljer sig åt från ort till ort. Med hjälp av de fakta och nyckeltal som redovisas i Årsfakta 26 kan man djupare analysera den interna verksamheten och hitta de bästa vägarna för att utveckla och effektivisera verksamheten. Årsfakta 26 visar också på möjligheterna att jämföra verkets kostnader med andra fastighetsförvaltare inom offentlig sektor. Interna och externa jämförelser är en framgångsfaktor i effektiviseringsarbetet och arbetet med att höja kvaliteten i verksamheten. Fortifikationsverket har under flera år arbetat med att utveckla och förbättra företagskultur och arbetsklimat inom verket. Som ett led i detta arbete har verket tagit fram och under 26 fastställt en gemensam värdegrund. Respekt, delaktighet, professionalism och affärsmässighet är de fyra ledorden i denna värdegrund. 26 var det första året som Fortifikationsverket tillämpade den nya hyresmodellen, med möjlighet att teckna fleråriga upplåtelseavtal. De flesta upplåtelseavtalen och mer än 9 % av kontraktssumman avsåg avtal med längre löptid än ett år. Därmed finns goda möjligheter att under 27 och kommande år begränsa det administrativa arbetet med upplåtelseavtal. Eskilstuna i juni 27 Sören Häggroth Generaldirektör 4 Förord
Om Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en av landets största fastighetsägare, specialiserad på försvarsfastigheter, d.v.s. ändamålsfastigheter speciellt anpassade för Försvarsmakten och närstående myndigheter. Kärnkompetensen är att skapa funktionella arbetsmiljöer för Försvarsmakten och dess närstående myndigheter, allt från utbildnings- och kontorslokaler till testanläggningar, övningsområden och försvarsanläggningar. Fortifikationsverket är ett statligt verk som sorterar under Finansdepartementet. Bland Fortifikationsverkets kunder återfinns bland annat andra Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt. Fortifikationsverkets fastigheter och anläggningar finns spridda i hela Sverige. Fastighetsbeståndet omfattade vid utgången av år 26 3,7 miljoner kvm bruttoarea (BTA) vilket motsvarar cirka 3,3 miljoner kvm bruksarea (BRA). Därtill hade verket 381 5 ha mark samt cirka 7 9 försvarsanläggningar. Som en följd av de senaste försvarsbesluten, har Fortifikationsverkets fastighetsbestånd successivt minskat under 2-talet. Denna minskning kommer att fortgå de närmaste åren. I takt med att beståndet minskar så har Fortifikationsverket anpassat sin organisation. I figur 1 och 2 jämförs Fortifikationsverket med några av de största fastighetsföretagen i Sverige. Sett till uthyrbar area var Fortifikationsverket en av Sveriges allra största fastighetsförvaltare vid utgången av år 26. Även vid jämförelser av hyresintäkter hamnade Fortifikationsverket bland de största, men en bit längre ned på listan. Skillnaden beror bland annat på att Fortifikationsverkets hyror, till skillnad från många av de andra aktörerna, är kostnadsbaserade och att fastighetsbeståndet till stor del består av enkla förråd som har låga kostnader och därmed också en låg hyra. Svenska Bostäder Fortifikationsverket Akademiska hus Stockholmshem Locum AP Fastigheter Vasakronan Statens Fastighetsverk Västfastigheter Diligentia Fabege Familjebostäder Sthlm 1,6 1,6 Fortifikationsverket 26 Fortifikationsverket förvaltar 8 4 byggnader med en areal på 3,7 miljoner kvm BTA lokaler, vilket motsvarar 3,3 miljoner kvm BRA 381 5 ha mark, varav 1 ha skog 7 9 försvarsanläggningar 11 flygfält Ett stort antal hamnar, vägar, broar, bevakningstorn och stängsel Fortifikationsverket i ekonomiska termer Omsatte 2 615 miljoner kronor Avslutade investeringsprojekt för totalt 585 miljoner kronor Sålde fastigheter för totalt 122 miljoner kronor Hade i medeltal 742 anställda motsvarande 722 årsarbetare Figur 1. Sveriges tolv största fastighetsförvaltare rangordnade efter uthyrbar area. Källa: Årsredovisningar. 1,7 1,7 1,7 1,8 1,9 26 25,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 2,2 2,2 3,2 3,3 3,5 miljoner kvadratmeter Om Fortifikationsverket 5
En fjärdedel av beståndet utgörs av ouppvärmda förrådslokaler. I figur 3 och 4 jämförs Fortifikationsverket med de största statliga fastighetsförvaltarna av ändamålsfastigheter. Här var Fortifikationsverket störst med avseende på uthyrbar area medan Akademiska hus toppade listan med avseende på hyresintäkter. Verksamhetsgrenar Fortifikationsverket var 26 organiserat i tre verksamhetsgrenar, Lokaler, Fortifikation, och Mark. Verksamhetsgren Lokaler ansvarar för uthyrning och förvaltning av det öppna fastighetsbeståndet och genomför investeringar. Fastighetsbeståndet är spritt över hela landet. Under 26 var verksamhetsgren Lokaler indelad i fyra fastighetsavdelningar. Fastighetsavdelningarna förvaltade mellan 673 respektive 1 188 kvm bruttoarea lokaler med tillhörande mark, vägar, anordningar och infrastruktur. Fastighetsavdelningarna var i sin tur indelade i fastighetsenheter. Totalt fanns 19 fastighetsenheter under 26. Dessa svarade för kundkontakter och den operativa driften av beståndet. Mer fakta finns i avsnitten Fastighetsbestånd samt Lokaler. Verksamhetsgren Fortifikation svarar för forskning och utveckling avseende skydd och säkerhet samt investeringar, förvaltning, uthyrning och avyttringar av Fortifikationsverkets försvarsanläggningar. Läs mer i avsnittet Fortifikation. Verksamhetsgren Mark svarar för förvaltningen av skog och nyttjanderätter, exempelvis jakt- och fiskearrenden, samt försäljning av mark och lokaler. De flesta försäljningarna sker Figur 2. Sveriges största fastighetsägare rangordnade efter hyresintäkter. Källa: Årsredovisningar. Akademiska hus AP Fastigheter Svenska Bostäder Vasakronan Fabege Diligentia Locum Fortifikationsverket Statens Fastighetsverk Stockholmshem Familjebostäder Sthlm Figur 3 Fortifikationsverkets fastighetsinnehav jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Fortifikationsverket Akademiska hus Statens Fastighetsverk Specialfastigheter 1,,8 Jernhusen 1 55 2 343 2 261 2 15 2 74 1 959 1 883 2 76 3 378 3 245 4 544 26 25 1 2 3 4 5 1,7 3,3 3,2 26 25 1 2 3 4 miljoner kvadratmeter Akademiska hus Fortifikationsverket Statens Fastighetsverk 1 9 Specialfastigheter 783 Jernhusen 2 74 1 959 miljoner kronor Figur 4 Fortifikationsverkets hyresintäkter jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. 4 544 26 25 1 2 3 4 miljoner kronor 6 Om Fortifikationsverket
som en följd av Riksdagens försvarsbeslut och Försvarsmaktens omstruktureringar. Läs mer i avsnitten Domän och Försäljning Avyttring. Fortifikationsverket har sitt huvudkontor i Eskilstuna. Huvudkontorets uppgift är att leda, stödja och utveckla verksamheten. Huvudkontoret tillhandahåller både strategiska och operativa tjänster till övriga verksamheter. På huvudkontoret finns dessutom ett antal staber och enheter. Verksamheten leds av generaldirektören med stöd av en ledningsgrupp. Så här styrs verksamheten Fortifikationsverkets leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen har det fulla verksamhetsansvaret och ger direktiv och arbetsinriktning utifrån årliga regleringsbrev. Regleringsbreven innehåller bland annat mål för verksamheten samt krav på redovisning och återrapportering. Regleringsbrevet för 26 beskriver målen för Fortifikationsverkets olika verksamhetsgrenar. Det övergripande målet är en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning, med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Målen för Fortifikationsverkets olika verksamhetsgrenar formuleras både i mer allmänna, kvalitativa termer och i konkreta mätbara mål. Nyckelord i målbeskrivningen är bibehållet eller om möjligt ökat värde på fastigheterna god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet, investeringsverksamheten skall bedrivas kostnadseffektivt, affärsmässighet vid försäljning av fastigheter, anpassning till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden hänsyn till miljö- och kulturvärden serviceinriktad hyresvärd. Fortifikationsverket utarbetar årligen ett internt styrdokument, verksamhetsplanen, där ägarens, statens mål och krav bryts ner till interna strategiska mål och prioriterade uppgifter. För att tydliggöra styrningen håller ett verksamhetsledningssystem på att införas inom verket. Fortifikationsverket styr internt sin verksamhet med balanserade styrkort utifrån fem perspektiv: Kundperspektivet Ekonomiperspektivet Arbetssättperspektivet Medarbetarperspektivet Samhällsperspektivet. Gammal timmerränna i Rotälven vid Sugnet, Älvdalens Skjutfält. Mål och måluppfyllelse redovisas årligen i Fortifikations årsredovisning. En populärversion av årsredovisningen, Verksamheten 26, kan rekvireras från Fortifikationsverkets informationsstab. Organisations- och personalanpassning Under 26 har den regionala organisationen anpassats efter den driftnormering som utarbetades under 25. En fortsatt reducering av personalen till det minskade fastighetsbeståndet har skett. Dessutom har många av de uppsägningar som gjordes 25 löpt ut under året. Som en följd av detta hade antalet anställda vid årets slut minskat med 63 personer (8 %). Föregående år var minskningen 45 personer (6 %). Medelantalet anställda har minskat med 32 personer (4 %). Om Fortifikationsverket 7
Verkstadslokaler för driften i Karlskrona. En värdegrund för alla Fortifikationsverket har genomfört ett långsiktigt arbete med att förändra och utveckla kulturen inom organisationen och skapa en gemensam värdegrund. Utgångspunkten var en medarbetarenkät som gjordes 22. Mellan 23 och 26 har två större projekt bedrivits. Implementeringsarbetet pågår fortfarande. Medarbetarenkäten följdes av ett verksövergripande projekt Dialog 23, som involverade hela personalen. Syftet var att ta tillvara medarbetarnas synpunkter och långsiktigt verka för en bättre arbetsmiljö med ökad dialog och öppenhet. Dialog 23 övergick 25 och 26 i ett arbete avseende Fortifikationsverkets värdegrund. Även nu involverades hela personalen. Syftet var att arbeta vidare med kulturen och låta medarbetarna gemensamt enas om vilka värdeord som skall prägla Fortifikationsverkets verksamhet och vägleda personalen i det dagliga arbetet. Resultatet från diskussionerna på arbetsplatserna, i projektgrupper, styrgrupp och verkets ledning har mynnat ut i de fyra värdeorden respekt, delaktighet, professionalism och affärsmässighet. Innebörden i dessa begrepp framgår av figur 5. Figur 5. De fyra värdeorden som manifesterar Fortifikationsverkets värdegrund. Texten är förkortad. 8 Om Fortifikationsverket
Kunder och lokalbehov Fortifikationsverket ska tillhandahålla ändamålsenliga fastigheter, lokaler och försvarsanläggningar åt hyresgästen. Nyckelord i Fortifikationsverkets kundmöte är affärsmässighet, professionalism, respekt och delaktighet. Fortifikationsverket ska vara bäst marknadsledande på att ta fram de byggnader, anläggningar och fastigheter kunderna efterfrågar till rätt kostnad och utförande och inom överenskommen tid. Fortifikationsverkets hyresgäster Fortifikationsverkets hyresgäster är främst Försvarsmakten och andra myndigheter och organisationer inom försvarsområdet. Försvarsmakten som hyresgäst står för drygt 9 % av den yta Fortifikationsverket hyr ut, ca 3 miljoner kvm. Andra större hyresgäster är Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Det finns även ett antal andra hyresgäster i verkets lokaler och fastigheter t.ex. Polisen, Luftfartsverket och FFV Aerotech. Lokalarean uppgick till ca 3,7 miljoner kvm vid utgången av år 26. Till följd av Försvarsbeslut och övrig lokalanpassning hos hyresgästerna har lokalarena minskat med 17 % eller 787 kvm under perioden 22 till 25. Den kraftiga minskningstakten avtog under 26 på grund av att de största försäljningarna genomförts under perioden 22 till 25 samt att flera stora nyinvesteringar till följd av Försvarsbeslut 24 börjat färdigställas med nya lokaler anpassade till försvarsmaktens och övriga hyresgästers ändrade lokalbehov. Fortifikationsverket hyr även ut olika nyttjanderätter såsom bostäder, fritidshus etc. Under året har dessa minskat i areal på grund av uppsagda kontrakt och avyttrade fastigheter. Tabell 1. Uthyrda lokaler, kvm bruttoarea per kund. I posten Övrigt ingår egna lokaler och vakanser. Uthyrd area, tusental kvm BTA Hyresgäst/ hyreskategori Uppgifterna i tabell 1 gällande nyttjanderätter före 25 är osäkra eftersom verksamheten då fortfarande befann sig i uppbyggnadsskede. Andel 26 Förändring 5-6 Försvarsmakten 4 28 3 887 3 885 3 285 3 96 84% -5,7% Försvarets materielverk 97 9 82 82 82 2%,4% Försvarets radioanstalt Totalförsvarets forskningsinstitut Trend 2-6 3 3 31 31 32 1% 2,9% ˆ 22 21 21 21 22 1% 5,7% apple Nyttjanderätter, cirka - - 71 129 124 3% -4,% apple Övriga hyresgäster,2 13 1 1,5 1,5 %,% ˆ Summa 4 356 4 43 4 11 3 549 3 358 91% -5,4% Under avyttring 16 14 154 4% 1,% Övrigt 248 195 186 5% -4,4% Summa lokalbestånd 4 671 4 582 4 58 3 884 3 698 1% -4,8% Kunder och lokalbehov 9
Fortifikationsverket hyr även ut stora markarealer till hyresgästerna inom försvarssektorn. Försvarsmakten och Försvarets materielverk är de två stora markhyresgästerna. Försvarsmaktens markområden utgörs av skjut- och övningsfält, bland annat Älvdalens skjutfält i Dalarna och Försvarets materielverk hyr bland annat Robotövningsfältet i Vidsel i Norrbotten. Den uthyrda markarealen minskade i betydligt långsammare takt än den uthyrda lokalarean. Detta beror bland annat på att det tar längre tid att återställa mark som använts som skjutfält. Hyresintäkterna minskar Hyresintäkterna har under året minskat med knappt 184 mkr vilket är en minskning med drygt 8 % från föregående år. Hyresintäkterna minskade relativt sett mera än den uthyrda arean vilket innebär att även hyresintäkten per kvm minskat mellan 25 och 26. Tabell 2. Uthyrd markareal. Tabell 3. Hyresintäkter per kund. Uthyrd markareal, hektar Hyresgäst/ hyreskategori Andel 26 Förändring 5-6 Försvarsmakten 217 731 217 81 217 164 215 96 28 968 54,8% -3,2% Försvarets materielverk 161 319 161 319 161 319 161 319 161 319 42,3%,% apple Totalförsvarets forskningsinstitut Trend 2-6 75 75 75 75 698,2% -7,% Försvarets radioanstalt 222 222 222 222 222,1%,% apple FFV Aerotech AB 3 3 3 3,%,% apple Övriga hyresgäster 249 659 565 3 681 226,1% -93,9% ˆ Summa uthyrt markbestånd 38 271 38 61 38 5 381 99 371 462 97,4% -2,7% apple Ej uthyrt 31 627 4 743 4 493 2 271 1 53 2,6% 342,6% Totalt markbestånd 411 898 384 84 384 543 384 18 381 515 1,% -,7% Hyresintäkt, miljoner kronor Hyresgäst/ hyreskategori Andel 26 Förändring 5-6 Trend 2-6 Försvarsmakten 2 39 2 41 2 476 2 89 1 94 91,8% -8,9% Försvarets materielverk 53,7 94,3 77,4 69,3 7,9 3,4% 2,3% ˆ Försvarets radioanstalt 23,2 24,8 25,4 35,3 3,8 1,5% -12,7% ˆ Nyttjanderätter 3,7 17, 22,7 26,5 21,5 1,% -18,9% ˆ Totalförsvarets forskningsinstitut 18,5 17, 18,6 19,8 19,7,9% -,5% ˆ Objekt under avyttring 1,6 4,9 4,7 3,1 6,1,3% 96,8% Länsstyrelsen BD län,, 5,5 5,5 5,5,3%,% apple Energimyndigheterna 4,4,2%,% apple Polisen,9,9 1,4 1,6 2,4,1% 5,% ˆ Kustbevakningen,1 1,1 1,7,1% 54,5% apple FÖRKLARING Kolumnen Trend visar trenden baserat på utfallet för tidigare år, se Begrepp och definitioner. Luftfartsverket 4,5 5,8 5,8 6,1 1,1,1% -82,% Övriga hyresgäster,7 9,5,9 5,8,3% 544,4% ˆ Summa hyresintäkt 2 423 2 575 2 647 2 258 2 74 1,% -8,1% 1 Kunder och lokalbehov
Provyta för sprängningsförsök Älvdalens skjutfält. Fortsatt verksamhetsanpassning Efterdyningarna av Försvarsbeslut 24 har fortsatt att prägla verksamheten under 26. Avvecklingstakten har dock minskat under året. Övnings- och skjutfält som inte längre behövs i Försvarsmakten förbereds för att avyttras och insatser har påbörjats för att säkra fälten från oexploderad ammunition, s.k. blindgångare. Flera större och mindre ombyggnads- och nybyggnadsprojekt har påbörjats på de garnisonsorter där Försvarsmakten samlar sina resurser. Projekten har stor spännvidd från anläggningar för strid i bebyggelse till stora hangarbyggnader. Totala investeringsutgiften var därför större än tidigare år och uppgick till cirka 1,5 miljarder kronor. Hyresåterbetalning på 1 miljoner kronor Under hösten 26 gjorde Fortifikationsverket en hyresåterbetalning på 1 miljoner kronor till de fyra stora hyresgästerna. Bakgrunden var de överskott som verket redan hade och de prognoser som visade att en återbetalning i denna storlek kunde göras Tabell 4. Fördelning av återbetalade hyror per hyresgäst. Belopp i tkr. Hyresgäst/hyreskategori utan att verket skulle göra ett större underskott. Återbetalningen fördelades i förhållande till respektive myndighets andel av hyrorna. Storleken på det återbetalade beloppet framgår av tabell 4 nedan. Andel av totala hyra Belopp som återbetalats i tusental kr Försvarsmakten 94,1% 94 7 Försvarets materielverk 3,6% 3 631 Försvarets radioanstalt 1,3% 1 273 Totalförsvarets forskningsinstitut 1,% 1 26 Summa återbetalningar 1,% 1 Kunder och lokalbehov 11
Tillämpning av den nya hyresmodellen På uppdrag av regeringen har Fortifikationsverket tillsammans med Försvarsmakten och övriga stora hyresgäster utvecklat den kostnadsbaserade hyresmodellen. En nyhet är att upplåtelseavtalen nu kan vara fleråriga. Vid upplåtelseavtal som är längre än tre år får samtliga hyreskomponenter utom kapitaldelen regleras med konsumentprisindex. Hyresmodellen skall medverka till långsiktighet och effektivitet vid lokalanvändning och förvaltning. Den ska också bidra till öppenhet och förtroende mellan hyresvärd och hyresgäst och hyresadministrationen ska minska. Figur 6 visar hur det första årets tillämpning av den nya hyresmodellen har fallit ut. 67 % av avtalen tecknades med längre löptid än ett år. De fleråriga avtalen representerade ett sammanlagt kontraktsvärde på 1 467 miljoner kronor vilket motsvarade 91 % av det totala värdet på de kontrakt för 27 som tecknades enligt den nya modellen. Flerårskontrakt innebär minskad hyresadministration. Det första årets tillämpning av den nya hyresmodellen bör således medföra en förenklad administration. FFU-arbetet ger 1 miljoner i besparing Efter Försvarsförvaltningsutredningen (FFU) 25 har Fortifikationsverket och Försvarsmakten samarbetat i det s.k. FFUprojektet. Arbetet går nu vidare i nästa fas, där ansvaret vilar på linjeorganisationerna i respektive myndighet. Myndigheterna ska tillsammans spara 1 miljoner kronor 123 (43 %) 68 (24 %) 96 (33 %) Kontraktstid 1 år Kontraktstid 2-3 år Kontraktstid 4-6 år Figur 6 Fördelning av antal upplåtelseavtal efter kontraktstidens längd. Redovisningen avser endast de öppna avtalen inklusive flygfältsavtalen. fram till utgången av 28. Därav utgör Fortifikationsverkets andel 3 miljoner. Fokus i arbetet ligger på att hitta effektivare sätt att genomföra de gemensamma anläggnings- och lokalförsörjningsprocesserna. Det innebär att roller och ansvar renodlas. Lite förenklat kan man säga att Försvarsmakten bestämmer vad som ska göras och Fortifikationsverket visar hur det ska göras. Samarbetet ska kännetecknas av öppenhet och insyn och eventuella problem ska lösas snabbt och i samförstånd. Viss verksamhet och personal flyttas från Försvarsmakten till Fortifikationsverket. Genom detta fokuserar båda organisationerna ytterligare på sin kärnverksamhet. Pågående delprojekt inom FFU-arbetet överförs under första kvartalet 27 till linjeorganisationen. Förslag som beskriver förändringar och gemensamma processer samt förslag till utvecklingsprojekt är utarbetade men inte fastställda. När det gäller överenskommelser kvarstår arbete bland annat med ekonomisk redovisning. Överföring av externa hyresavtal har genomförts. Skärgårdsdriften, den fortifikatoriska utvecklingen samt kontroll- och analysgruppen för försvarsanläggningar är överförda till Fortifikationsverket. Överföring av personal som arbetar med väg/mark/park är planerad till 1 juli, 27. 12 Kunder och lokalbehov
Herrgården på Villingsbergs skjutfält. Kunder och lokalbehov 13
Fastighetsbestånd I det här avsnittet redovisas Fortifikationsverkets bestånd av lokaler och mark. Lokalinnehav Vid utgången av 26 omfattade Fortifikationsverkets lokalinnehav inom verksamhetsområde Lokaler och mark cirka 8 4 byggnader med en sammanlagd bruttoarea på 3,7 miljoner kvm. Detta är en minskning med 4,8 % jämfört med föregående år. Under perioden 22-26 minskade Fortifikationsverkets lokalinnehav med en miljon kvadratmeter eller drygt en femtedel av lokalbeståndet. Fördelning per län Byggnadsbeståndet är fördelat över hela landet. Fortifikationsverket har lokaler i alla län och i 64 % av alla kommuner. De största bestånden finns i Norrbottens, Västra Götalands och Stockholms län. Även i Blekinge, Uppsala och Skåne län finns det bestånd större än 2 kvm bruttoarea. De kommuner som har enskilt störst bruttoyta är Boden och Skövde. Under året ökade beståndet i vissa län medan det i andra län minskade. Avyttringarna med anledning av försvarsbeslutet påverkade vissa län, andra län fick genom omflyttningar av verksamhet ett visst tillskott av lokaler. Den största minskningen skedde i norra delen av Sverige, främst i Norrbottens och Jämtlands län, men även i Södermanlands län var minskningen betydande. I Jämtland Fördelning efter användning Inom Fortifikationsverket klassas alla byggnader och anläggningar efter huvudsakligt användningsområde. Den klart största gruppen är byggnader avsedda för förråd och materieluppställning. Dessa utgör mer än hälften av det totala beståndet. Denna grupp innehåller många olika typer av byggnader, allt från enkla, kalla förråd till avancerade hangarer. Enkla, ouppvärmda förråd utgjorde cirka 23 % av den totala arean. Av tabell 5 framgår att beståndet minskade eller var i det närmaste oförändrat jämfört med förra året för samtliga byggnadskategorier. Tabell 5. Lokalinnehav fördelat efter huvudsaklig användning. Tusentals kvm BTA Byggnadstyp Förråd och materieluppställning Förändring 5-6 Trend 2-6 2 489 2 418 2 318 2 65 1 925-6,8% Kaserner 6 595 63 475 441-7,3% Utbildning 455 461 473 359 361,5% Kontor 414 399 48 369 368 -,2% Materielunderhåll 39 315 311 261 254-2,9% Förplägnad 176 177 177 149 15,7% Bostad 11 16 16 13 1-2,3% Kultur och fritid 34 35 35 3 3 -,8% Hälso- och sjukvård 29 27 27 24 22-7,% Övrigt 27 26 23 24 25 2,% Bevakning/skydd 27 26 27 25 23-1,% Summa 4 671 4 582 4 58 3 884 3 698-4,8% 14 Fastighetsbestånd
och Södermanland berodde minskningen på nedläggningar i samband med Försvarsbeslut 24 och i Norrbotten berodde den dels på minskat bestånd i Boden, men också på försäljningar av förråd i samband med Försvarsmaktens förrådsomställning. Lokalbeståndet per län framgår av tabell 6. Redovisning per län görs via fastighetsbeteckningen. Byggnader som saknar koppling till fastighetsbeteckning återfinns under rubriken Övrigt i tabellen. Tabell 6. Lokalfördelning per län. Tusentals kvm BTA Län Förändring 5-6 Stockholms län 549 552 574 521 53 1,6% Uppsala län 274 272 27 269 271,6% apple Södermanlands län 153 149 149 68 58-15% Östergötlands län 175 174 175 172 171 -,2% apple Jönköpings län 182 188 187 177 175-1,1% Kronobergs län 45 42 42 42 42 -,5% Kalmar län 13 8 8 7 7-2,1% Trend 2-6 Gotlands län 175 171 17 76 73-4,6% Blekinge län 269 28 279 28 291 4,1% ˆ Skåne län 262 241 241 258 258 -,2% apple Hallands län 179 171 172 171 177 3,7% apple Västra Götalands län 619 617 68 6 589-1,8% Värmlands län 128 123 115 39 42 6,4% Örebro län 4 44 44 43 44 1,6% ˆ Västmanlands län 5 5 5 5 5,% apple Dalarnas län 82 71 58 53 46-14% Gävleborgs län 42 33 25 21 2-8,6% Västernorrlands län 62 73 76 68 61-1% ˆ Jämtlands län 325 328 325 93 77-18% Västerbottens län 132 131 118 9 81-9,4% Norrbottens län 66 72 71 73 61-18% apple Övrigt 254 163 118 52 33-37% Summa 4 671 4 582 4 58 3 884 3 698-5% Mindre övernattningsstuga vid Sugnet Älvdalens skjutfält. Fastighetsbestånd 15
Markinnehav Fortifikationsverket förvaltar 381 5 hektar mark, varav 1 hektar utgörs av skog. Mer fakta om skogsverksamheten finns i avsnittet Domän. Fortifikationsverket förvaltar mark i alla län och i 59 % av Sveriges kommuner. Största innehavet finns i Norrbotten och i Dalarna. De kommuner som har de största bestånden är Jokkmokk (bland annat Vidsel Robotfält) och Älvdalen (bland annat Älvdalens skjutfält). Som jämförelse kan nämnas att robotskjutfältet i Vidsel, Jokkmokks kommun, har en yta som är något större än halva Blekinge. I tabell 7 redovisas markinnehavet i de fem län där Fortifikationsverket har de största markbestånden. Fördelning efter användning Fortifikationsverkets markområden klassificeras efter användning i bland annat övningsoch skjutfält, flygplatsområden och kasernområden. I gruppen Övrig mark ingår all mark som inte är klassad för en specifik användning. Markarealen per objekttyp redovisas i tabell 8. Långsammare minskning av markinnehav Markinnehavet minskar i en långsammare takt än vad lokalinnehavet gör. Detta beror till stor del på att de områden som säljs är främst kasernområden med stort lokalbestånd och liten markareal. I och med Försvarsmaktens förrådsomställning säljs dessutom många förråd som ligger på ofri grund, d.v.s. byggnader Tabell 7. Markareal i de fem län där Fortifikationsverket har störst markinnehav. Markareal i tusentals hektar Markareal per län 24 25 26 Tabell 8. Markareal fördelat efter huvudsaklig användning. utan tillhörande mark. Vid försäljning av övnings- och skjutfält, där byggnadsbeståndet är litet och markarealen stor, är försäljnings- Område för övning Strid i bebyggelse Kungsängen. Förändring 5-6 Norrbottens län 25,5 25,3 25,2 -,1% apple Dalarnas län 55,4 55,4 55,2 -,3% apple Stockholms län 18,9 19, 18,8-1,2% apple Västra Götalands län 16,2 16,2 16,2 -,3% apple Skåne län 1,6 1,4 1,4 -,2% apple Övriga 77,9 77,8 75,7-2,3% Summa 384,5 384,2 381,5 -,7% apple Markareal i tusentals hektar Markareal per objekttyp Förändring 5-6 Trend 4-6 Övnings- eller skjutfält 27, 23, 22,7 22,2 21,6 -,3% apple Fristående område för byggnader Trend 2-6 32,8 1,4 1,3 1,3 1,1-1,7% Flygplatsområde 6,6 6, 5,8 6,3 4,5-28,5% Kasernområde 2,9 2,9 3, 2,9 2,6-8,7% Övrig mark 162,6 162,6 162,8 162,5 162,8,1% apple Summa 411,9 384,8 384,5 384,2 381,5 -,7% processen längre då marken ofta måste saneras från oexploderad ammunition s.k. blindgångare. 16 Fastighetsbestånd
Ekonomi Avsnittet ger en bild av Fortifikationsverkets resultat- och kostnadsutveckling. Fortifikationsverkets resultat 26 gjorde Fortifikationsverket ett verksamhetsöverskott på 226 miljoner kronor. Det var 67,4 miljoner kronor mindre än budgeterat. Det lägre resultatet i förhållande till budgeten beror framför allt på en hyresåterbetalning till kunderna på 1 miljoner kronor. 178 miljoner kronor av överskottet utgör avkastning på disponibelt statskapital och skall betalas in till statskassan. Vidare skall 9,2 miljoner kronor avsättas för avveckling av mark, byggnader och anläggningar med anledning av Försvarsbesluten 1996, 2 och 24. Dessutom har 24,6 miljoner kronor levererats in till statskassan med anledning av fastighetsförsäljningar. Efter dessa transaktioner har Fortifikationsverkets disponibla egna kapital ökat med 14,5 miljoner kronor. Fortifikationsverket har de två senaste åren redovisat de finansiella nyckeltalen direktavkastning, avkastning på disponibelt statskapital och soliditet. Regeringen har haft som mål att sänka Fortifikationsverkets soliditet. Soliditeten bör på sikt uppgå till nivån 3 %, något som nåddes med marginal 26 då utfallet blev 26 %. Soliditeten har påverkats något av den ovan nämnda hyresåterbetalningen. Tabell 9. Fortifikationsverkets resultat per verksamhetsgren 22-26 samt utvecklingen av några ekonomiska mått för Fortifikationsverket de två senaste åren. Källa: Fortifikationsverkets Årsredovisning 26. Resultat per verksamhetsgren, Mkr Mark 217 61 62 23 82 Fortifikation 9 13 17 3 Lokaler 23 379 314 142 114 Totalt resultat 456 44 389 389 226 Avkastningskrav -386-347 -319-272 -178 Resultat efter avkastningskrav 7 93 7 117 48 Direktavkastning * * * 12% 12% Avkastning på disponibelt statskapital * * * 4% 5% Soliditet * * * 34% 26% Nyckeltal per anställd Perioden 22 26 har kännetecknats av en kontinuerligt minskad verksamhetsvolym. Fastighetsbeståndet, hyresintäkterna och den totala omsättningen har minskat. I ett sådant läge är det intressant att mäta hur verket lyckas anpassa organisation och personalstyrka till de nya förutsättningarna. Årsfakta jämför utvecklingen med hjälp av fyra olika nyckeltal: fastighetsinnehav per årsarbetskraft, omsättning per årsarbetskraft, förädlingsvärde samt förvaltningskostnad per årsarbetskraft. Omsättningen motsvarar verkets totala intäkt enligt bokslut. Förädlingsvärdet har beräknats som verksamhetsutfallet inklusive avskrivningar och personalkostnader minus finansiella poster. Med förvaltningskostnader avses samtliga kostnader förknippade med förvaltningen av verkets fastighetsbestånd med undantag av avskrivningar. Värdena är angivna i 26 års prisnivå. Ekonomi 17
Personalstyrkan har hela tiden minskat under perioden. Fastighetsinnehavet per årsarbetskraft var i stort sett oförändrat mellan 25 och 26. Omsättningen per anställd minskade med cirka tvåhundratusen kronor per anställd jämfört med 25. En viktig förklaring är att hyresåterbetalningen på 1 miljoner innebar en minskad intäkt per anställd med cirka 14 kronor. Resterande del beror på att ersättningen i upplåtelseavtalen har varit relativt sett lägre 26 än 24 och 25. Detta förklarar även det sjunkande förädlingsvärdet per anställd. Förädlingsvärdet påverkas även av att förvaltningskostnaden per årsarbetskraft har ökat något mellan 25 och 26. Den långsiktiga trenden för de tre nyckeltalen fastighetsinnehav per årsarbetskraft, omsättning per årsarbetskraft och förädlingsvärde per årsarbetskraft är dock fortfarande positiv. Kostnadsutvecklingen för lokaler 22 26 Årsfakta jämför kostnadsutvecklingen för lokaler mellan 22 och 26. Jämförelserna avser kostnader per kvm bruttoarea. Nyckeltalen baseras på en ny modell för beräkning av nyckeltal, som togs fram vid verket under perioden 25-26. Modellen har fått sin slutliga utformning under början av 27. Nyckeltalen är baserade på faktiskt redovisat utfall enligt bokföringen. För att kunna jämföra nyckeltalen med andra fastighetsägare och med branschnyckeltal har endast hyresintäkter och kostnader för byggnader som förvaltas av den regionala organisationen för verksamhetsgrenen Lokaler tagits med i Tabell 1. Nyckeltal per årsarbetskraft. Värdena för 22-25 är omräknade till 26 års prisnivå. Förändring 5-6 Antal årsarbetskraft 94 835 798 757 722-4,6% Fastighetsinnehav, kvm per årsarbetskraft Omsättning, milj kr per årsarbetskraft Förädlingsvärde, milj kr per årsarbetskraft Förvaltningskostnad i miljoner kronor per årsarbetskraft Trend 2-6 4 969 5 487 5 649 5 131 5 122 -,2% ˆ 3,51 3,75 3,97 3,82 3,62-5,1% ˆ 1,73 2,1 2,1 2,11 1,78-15,7% ˆ * * 2,33 2,2 2,24 1,8% Tabell 11.Nyckeltal för hyresintäkter och kostnader för lokaler i öppet bestånd som förvaltas av Fastighetsavdelningarna. 25 ingår inte objekt förvaltatde av avveckligsorganisationen. Förändring 5-6 Förvaltat bestånd, kvm bruttoarea 4 762 4 254 4 248 3 312 3 515 6% Nyckeltal, kr per kvm BTA Hyror 437 527 512 53 484-4% ˆ Administrationskostnad 25 26 25 22 23 5% Drift 5 56 5 46 38-17% Energi och VA 88 12 19 117 117 % ˆ Drift inkl energi och VA 138 175 159 162 155-4% ˆ Planerat underhåll 58 37 48 46 48 4% Avskrivningar per kvm 9 19 116 122 118-3% ˆ Trend 2-6 jämförelsen. Kostnader som avser exempelvis förvaltningsuppdrag av förvarsanläggningar, markområden, vägar och planer, nyttjanderätter, externa förvaltningsuppdrag etc. har inte tagits med i jämförelsen. Det har inte gått att redovisa hyrorna på samma sätt, utan den redovisade hyran per kvm inkluderar hyresersättningar för vägar och planer samt anordningar som stängsel, skjutbanor och hamnar m.m. Hyresintäkten per kvm lokaler blir därför högre än om enbart lokalernas hyresintäkt hade särredovisats. Jämförelsen är gjord i löpande priser och beaktar således inte förändringar i prisläget mellan åren. För några av kostnadsslagen finns dock jämförelser med den indexserie som bäst bedöms motsvara kostnadsutvecklingen. Tabell 11 visar de aktuella nyckeltalen för lokaler för åren 22 till 26. 18 Ekonomi
Administrationskostnad Administrationskostnaden utgör summan av centraladministration och förvaltningsadministration. En stor del av administrationskostnaden utgörs av personalkostnader för tjänstemän. Därför jämförs kostnadsutvecklingen med arbetskostnadsindex, AKI för tjänstemän inom jämförbara branscher (se figur 7). Administrationskostnaden per kvm minskade med 4 % under perioden 22 26, AKI för tjänstemän har under samma period ökat med 12,6 %. Nyckeltalet minskar för 24 och 25. Det är framför allt förvaltningsadministrationen som bidrar till minskningen vilket får ses ett resultat av den organisationsförändring som genomfördes under 24 då antalet regionala enheter minskade från nio fastighetsområden till fyra fastighetsavdelningar. Administrationskostnaden ökade med 9 % under 26 vilket är något mer än den indexmässiga ökningen av arbetskostnaden för tjänstemän. Bakgrunden är att den centrala administrationen inte kunde minskas i samma omfattning som fastighetsbeståndet. Driftkostnad Posten driftkostnad omfattar driftadministration, tillsyn och skötsel samt förebyggande underhåll. Efter en uppgång mellan 22 och 23 har kostnaderna per kvm minskat varje år. Kostnaden per kvm låg 26 på 38 kr per kvm vilket innebar en minskning med 32 % sedan 23. KPI ökade under samma period med 2,2 %. Det är bland annat förändringar i organisationen och ett systematiskt effektiviseringsarbete som nu avspeglas i en successivt minskande driftkostnad. Minskningen för 26 beror till viss del på att flera fastighetsenheter 26 har redovisat kostnaderna med större noggrannhet. Detta har medfört att redovisade kostnader för lokaler minskat medan motsvarande kostnader för vägar och planer ökat. Kostnadsutveckling för energi och VA Denna kostnadspost omfattar kostnader för värme- och elenergi samt kostnader för vattenoch avlopp. Kostnaden per kvm har totalt sett ökat med 33 % under perioden 22-26. Ökningen beror till stor del på kraftigt ökade energipriser och konsumtionsavgifter. Kostnaden för 26 var oförändrad i jämförelse med 25. Den indexserie som närmast mäter kostnadsutvecklingen för energikostnader är KPI delindex el och bränsle (bostadssektorn). Detta index ökade med 4 % under perioden 22-26. Figur 7 Kostnadsutvecklingen för administrationskostnad i jämförelse med arbetskostnadsindex, AKI för tjänstemän. Figur 8 Kostnadsutvecklingen för driftkostnad inklusive driftadministration i jämförelse med konsumentprisindex, totalindex. Figur 9 Kostnadsutvecklingen för energi- och VAkostnad i jämförelse med konsumentprisindex för el och bränsle. Administration AKI, tjänstemän Driftkostnad KPI, totalindex Mediakostnader KPI, el & bränsle 3 6 13 kr per kvm BTA 28 26 24 22 2 18 kr per kvm BTA 5 4 3 2 1 kr per kvm BTA 12 11 1 9 8 7 6 16 5 Ekonomi 19
Jämförelse med andra offentliga fastighetsorganisationer Fortifikationsverket har ett stort bestånd av kallförråd och liknande byggnader utan uppvärmning. 26 var detta bestånd ca 85 kvm BTA, d.v.s. ca 23 % av det totala Tabell 12. Fortifikationsverkets kostnader för fastighetsförvaltning jämförda med motsvarande värden för Statens fastighetsverk (SFV), Specialfastigheter AB och Akademiska Hus för 26. Alla värden är omräknade till kronor per kvm bruttoarea. * innebär att jämförelsevärde saknas. Källa: Årsredovisningar för 26. kr per kvm BTA 3 25 2 15 1 5 25 26 25 26 25 26 25 26 25 26 FORTV samtliga Administrationskostnad Drift Energi och VA FORTV varma FORTV samtliga Drift inkl energi och VA beståndet. För att kunna jämföra Fortifikationsverkets kostnader med andra fastighetsförvaltare bör man kunna skilja på kostnaderna för det ouppvärmda och det uppvärmda 26, nyckeltal per kvm BTA SFV FORTV varma Specialfastigheter Akademiska Hus Figur 1 Fortifikationsverkets kostnader för fastighetsdrift inklusive energi- och VA-kostnader och administration jämförda med motsvarande värden för Statens fastighetsverk (SFV), Specialfastigheter och Akademiska Hus för 25 och 26 i kr per kvm bruttoarea. SFV Specialfastigheter Akademiska Hus Hyror 484 * 82 914 1 119 Administrationskostnad 23 29 55 44 72 Drift 38 49 * 76 65 Energi och VA 117 153 * 121 132 Drift inkl energi och VA 155 22 162 197 198 Planerat underhåll 48 58 38 34 154 beståndet. I nyckeltalsmodellen har en sådan uppdelning gjorts. Tabell 12 visar kostnadsnyckeltal för Fortifikationsverkets samtliga byggnader respektive varma byggnader för 26. Fördelningen har gjorts med hjälp av schablonantaganden om driftinsatser och kostnader för det kalla beståndet. I tabellen jämförs Fortifikationsverkets drift- och underhållskostnader med ett antal andra myndigheter och företag inom den offentliga sektorn. Det framgår att Fortifikationsverket har avsevärt lägre hyror per kvm än de övriga. Detta beror främst på två saker. Verkets speciella bestånd där en stor del av beståndet har låg komplexitet och således låga drift- och underhållskostnader. Dessutom är hyran kostnadsbaserad. Fortifikationsverket har också lägre administrationskostnad. Kostnaderna för drift, energi och VA ligger på ungefär samma nivå, med undantag av Statens Fastighetsverket, som har en ca 2 % lägre kostnadsnivå. Fortifikationsverkets relativt sett höga kostnader för energi och VA beror på att kostnaderna innefattar en stor andel energi för verksamheten. Underhållskostnaderna varierar kraftigt. Det beror bland annat på att Specialfastigheter och Akademiska Hus tillämpar andra redovisningsprinciper. Statens Fastighetsverkets jämförelsevis höga underhållskostnader beror bland annat på att åtgärder på delar av beståndet alltid redovisningsmässigt skall hanteras som underhåll och inte som investeringar. Jämförelser har även gjorts med det fastighetsbestånd som förvaltas av Jernhusen AB, lands- 2 Ekonomi
Effektivitetsprojektet tingen och kommunerna. Även dessa jämförelser visar att Fortifikationsverket har jämförelsevis låga hyres- och kostnadsnivåer. I figur 1 jämförs Fortifikationsverkets administrations-, drifts- och energi och VA-kostnader med de tre andra statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter för åren 25 och 26. Av jämförelse framgår att Fortifikationsverket minskat sin totala kostnad per kvm något mellan 25 och 26 främst tack vare lägre driftkostnader per kvm. För övriga aktörer stiger kostnaden per kvm något främst beroende på högre energi- och VA-kostnader. Ett omfattande effektiviseringsarbete pågår inom Fortifikationsverket. Ett särskilt projekt Effektiviseringsprojektet inleddes 24 med syftet att hitta goda exempel och bra idéer till förbättringar. Alla delar av organisationen engagerades i arbetet. Målet var att minska driftkostnaderna med minst 1 miljoner kronor per år. Projektet slutredovisades i december 26 då projektledaren överlämnade en check på 1 miljoner kronor utställd på svenska folket till generaldirektören som en symbolhandling på att målet var uppnått. Dessutom hade ytterligare besparingsförslag på närmare 2 miljoner kunnat påvisas. Nedan ges en provkarta på konkreta förbättringar som genomförts under 26. Effektivare energianvändning Medarbetare på alla nivåer engagerades för att få fram bra förslag på energibesparingar. Av 12 inkomna förslag har 45 genomförts. 4 miljoner kronor har satsats, utöver redan planerade investeringar, i energibesparande åtgärder. Resultaten är lägre energikostnader, minskad energianvändning och mindre utsläpp av växthusgaser. Genom utbildning av driftpersonalen lokalt ute på de egna anläggningarna har intresset för att regelbundet följa upp och analysera energianvändningen ökat. Inte minst märks detta på att underlaget för energistatistik till Årsfakta har ökat med 5 procent sedan förra året. Förenklad administration På den administrativa sidan har en rad effektiviseringar genomförts. Elektronisk fakturahantering har införts. Kostnaderna för hantering av tjänsteresor har minskat genom att personalen nu själva kan boka sina resor. Kostnaderna för IT-stödet har minskat genom att verket tagit över IT-support med egen personal. Administrationen i samband med förfrågningar och upphandlingar har förenklats genom införande av en egen projektplats där entreprenörerna själva kan hämta handlingar. Driftnormering ger effektivare fastighetsdrift En s.k. driftnormering har genomförts vilket innebär att bemanningen i fastighetsdriften baserats på en arbetsmängdsberäkning. Denna visade på en möjlig reducering av bemanningen på 15 %. Detta genomförs nu successivt bland annat genom att vakanta tjänster inte återbesätts. Även jourverksamhet har rationaliserats vilket resulterat i sammanslagning av jourgrupper och lägre kostnader för jourverksamheten. Ekonomi 21
Energi och miljö Under året har miljöledningsarbetet bland annat fokuserat på utbildning och fortsatt arbete med att ta fram riktlinjer för minskad miljöpåverkan. Arbete har påbörjats med att utveckla ett bättre sätt att följa upp och förbättra miljöarbetet. Under våren 26 genomfördes en förrevision som visade på vilka områden ytterligare insatser krävs för att kunna bli certifierbara. Ett av de områden som behövde förbättras var identifieringen av aktiviteter som påverkar miljön. Därför har verkets miljöaspekter uppdaterats och fått en bättre förankring i det lokala miljöarbetet. Dessutom har en rad utbildningsinsatser genomförts för bland annat de regionala miljösamordnarna och verkets egna interna miljörevisorer. Vissa grupper har också genomgått en miljöutbildning. Utbildningen är gemensamt framtagen inom försvarssektorn och syftar till att organisationerna ska få en grundläggande miljöutbildning samt ökad förståelse för försvarssektorns miljöpåverkan. Ett annat fokusområde under året har varit kemiska produkter. Fortifikationsverket ska minska antalet kemiska produkter som används och att se till att de produkter som används uppfyller verkets krav. Miljöinventering av byggnadsbeståndet är en annan aktivitet som pågick under 26. Inventeringen omfattade bland annat följande områden: Asbest, bly, freon, kvicksilver, PCB, radon, petroleumprodukter, impregnerat virke samt övriga miljöstörande ämnen. Dessutom ingår en kartläggning av fukt och mögel i byggnader samt inventering av markområden som kan kräva särskild hantering ur miljösynpunkt. Inventeringen kommer att öka kunskapen om mark och byggnaders status och underlätta arbetet med miljöinventeringar i samband med ombyggnader och rivning. Verket får dessutom ett bättre beslutsunderlag i det viktiga arbetet med att kontinuerligt minska miljöbelastningen från byggnader och anläggningar. Energi En av verkets största miljöpåverkande faktorer är energianvändningen i byggnader och anläggningar. Verket arbetar ständigt med att effektivisera energianvändningen. Under 26 minskade användningen av både el och värme, se tabell 13. Fortifikationsverkets sammanlagda energianvändning har minskat med 23 %, från 767 GWh till 59 GWh, under perioden 24 26. Under samma period har energianvändningen för lokaler, mätt i kwh per kvm minskat med 12 %. Den energi verket använder har också blivit mer miljöanpassad. Det är framför allt de stora investeringarna i mera miljöanpassade energislag för uppvärmning som har gett resultat (se tabell 15). Fördelningen mellan olika energislag framgår av tabell 15 och figur 11. Tabell 13. Fortifikationsverket totala energianvändning, 23-26. BTA(t) betyder tempererad d.v.s. uppvärmd bruttoarea. Värme, GWh El, GWh Totalt, GWh 23 24 25 26 23 24 25 26 23 24 25 26 Lokaler totalt 338 371 321 256 264 287 254 29 63 658 575 466 Försvaranläggningar 62 29 9 14 85 8 99 11 147 19 18 124 Fortifikationsverket totalt 4 4 33 27 35 367 352 319 749 767 682 59 Nyckeltal Lokaler, kwh per kvm BTA(t) 96 127 12 92 75 98 95 75 172 191 2 169 Totalt, kwh per kvm BTA(t) 113 136 123 96 99 125 132 114 212 261 255 211 22 Fastighetsbestånd
Tabell 14. Energianvändning fördelat per uppvärmd yta för lokaler mellan 24-26. Verkligt utfall 24 till 26 24 25 26 Förändring 5-6 Energianvändning, kwh per kvm BTA (t) 191 2 169-15,2% Fossila bränslen, CO2 per kvm BTA (t) 7,7 7,1 4,8-32,4% Tabell 15. Fördelning av Fortifikationsverkets användning av olika energislag mellan åren 24-26. Energianvändning, GWh Energislag 24 25 26 Förändring 5-6 Trend Elenergi exkl. värme 263,6 231,8 29,4-9,6% Olja 75,5 62,5 42,9-31,3% Gasol 95 1,1 Gas 1,7 1,9 7,7-29,3% Fjärrvärme 23,4 173,9 14,7-19,1% Träbränsle 32,9 33,6 48,2 43,3% ˆ El 16,9 15,8 12,3-22,4% Vegetabilisk olja 3,3 1,3 % (, %) 4,8 % (5,3 %) 18,8 % (11,3 %) 16,7 % (21,1 %),4 % (, %) 3, % (3,7 %) 54,9 % (58,6 %) Olja Gasol 95 Gas Fjärrvärme Träbränsle El Vegetabilisk olja Figur 11 Fördelning av olika energislag för uppvärmning 26. Siffrorna i parentes visar andelen 25. Pelletstank Kungsängen garnison. Energi och miljö 23
Miljönyheter 26 ECO Driving Under 26 har kurser i energisnålt körsätt så kallad ECO Driving anordnats på flertalet fastighetsgrupper. Varje förare fick först, utan några instruktioner från kursledaren, köra en viss vägsträcka med det körsätt som han/hon brukar använda. Efter en demonstration och en del instruktioner fick deltagarna prova igen och utan undantag förbättrade samtliga sitt körsätt och snittförbrukningen minskade med mellan 8-15 %. Detta utan någon direkt tidsförlust, men med en stor vinst för både naturen i form av minskade utsläpp och för kassan. Energipris Under våren hade fastighetsenheter och fastighetsgrupper chans att delta i verkets första energitävling. Kravet för att delta var att enheten förvaltade minst 3 kvm uppvärmd yta. Vinnare för 26 års tävling blev fastighetsenheten i Halmstad. Motiveringen löd: Fastighetsenhet Halmstad uppvisar ett kontinuerligt och aktivt energiarbete som skapar engagemang och resultat, vilket även visar sig i driftrosen och i nyckeltal. I Halmstad genomför man ett arbete som i många fall kan ses som ett föredöme inom Fortifikationsverket. 24 Energi och miljö
Lokaler Verksamhetsgrenen Lokaler var under 26 organiserad i fyra fastighetsavdelningar. Dessa svarade för uthyrning och förvaltning av lokaler och mark i det öppna beståndet. Fastighetsavdelningarna handlade även investeringsprojekt som kundanpassningar, ny-, om- och tillbyggnader samt förvärv av fast egendom. Fastighetsavdelningarna Södra Götaland, Norra Götaland, Svealand och Norrland var i sin tur indelade i fastighetsenheter. Fastighetsenheterna svarade för kontakten med kunderna på det lokala planet och hade det operativa förvaltningsansvaret. Totalt finns det totalt 19 fastighetsenheter vilka i sin tur delas in i fastighetsgrupper som organiserar drift och underhåll av lokaler. Utöver den huvuduppgiften bedrivs en rad andra verksamheter som exempelvis drift och underhåll av vägar, produktionsanläggningar för energi- och VA-försörjning samt uppdragsverksamhet för interna och externa beställare. Intäkterna för verksamhet Lokaler uppgick under 26 till 1 973 miljoner kr vilket motsvarade 75 % av Fortifikationsverkets totala intäkter. I det här avsnittet redovisas verksamheten i form av nyckeltal. Först beskrivs underlag, beräkningsmetoder och andra förutsättningar. Därefter följer nyckeltalsavsnitten som innehåller intäkter, kostnader och energianvändning för sex olika byggnadskategorier. Nyckeltal i detta avsnitt omfattar endast förvaltning av lokaler i det öppna beståndet. Berga garnison från fjärden. Kaserner (förläggningsbyggnader), sida 3 Utbildning, sida 33 Kontor, sida 36 Militärrestauranger, sida 39 Materieluppställning, sida 42 Materielunderhåll, sida 45 Lokaler 25
Så här beräknas nyckeltalen Underlag för intäkts- och kostnadsnyckeltal Underlaget för nyckeltalen i detta avsnitt utgörs av redovisade kostnader och intäkter samt energistatistik för enskilda byggnader. Underlaget förändras kontinuerligt. Förändringen under 26 i antal byggnader är mindre än under tidigare år. En ökande ambition att följa upp kostnader och intäkter för enskilda objekt medför ett stort antal tillkommande byggnader. Nettoeffekten för 26 blev dock något färre byggnader i underlaget än året innan, 38 (316) varav 27 var nytillkomna. Bruttoarean sjönk med 3 kvm från 944 till 914 kvm. Nytillkomna byggnader representerar 54 6 kvm av den totala arean. Förändringarna i bruttoarea per byggnadskategori och totalt framgår av tabell 16. Underlaget för energianvändning och vattenförbrukning Underlaget baseras på rapporterad statistik till Fortifikationsverkets system för energiuppföljning. Antalet byggnader i underlaget har ökat kraftigt från 48 till 66 byggnader mellan åren 25 och 26. Av dessa var 346 byggnader med både 25 och 26. Den kraftiga ökningen tyder på ett ökat intresse för energiuppföljning och energieffektivisering inom fastighetsgrupperna. Hänsyn tas till skillnaden i underlaget mellan 25 och 26 genom att en särskild analys gjorts av de byggnader som fanns med båda åren. Se vidare nedan under Analys av nyckeltal. Fakta Antal byggnader som utgör underlag i Årsfakta 26: 38 Area för dessa byggnader, kvm bruttoarea: 914 Detta motsvarar 26 % av det totala beståndet. Antal Figur 12. Antal byggnader som utgör underlag för statistiken under respektive år. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 52 62 79 69 67 36 37 54 55 53 33 37 5453 5 33 313 27 2526 Tabell 16. Förändring av underlagets bruttoarea mellan 25 och 26. 25 26 Byggnadskategori Total area Total area 45 52 63 58 Därav kvarvarande 4 34 22 23 24 25 26 52 5 45 Därav tillkommande Kaserner 251 77 266 147 228 226 37 921 Utbildning 14 644 126 777 122 559 4 218 Kontor 144 76 14 483 137 547 2 936 Militärrestauranger 86 619 75 99 75 99 Materieluppställning 28 37 21 874 193 36 8 838 Materielunderhåll 112 695 12 689 11 991 698 Totalt 944 48 913 96 859 349 54 611 26 Lokaler
Viktade medelvärden De redovisade medelvärdena är beräknade som viktade medelvärden. Nedan visas ett exempel på en beräkning av det viktade medelvärdet för ett kostnadsslag. Tabellexempel Kronor per kvadratmeter BTA Förändring 5-6 Trend 2-6 Det viktade medelvärdet = Summan av kostnaderna för alla byggnader Summan av arean för alla byggnader Hyresintäkt 355 342 412 412 461 12% ˆ Kapitalkostnader 152 163 18 18 29 16% ˆ Läs tabellerna så här Tabellerna under respektive byggnadskategori redovisar intäkter och kostnader per kostnadsslag i kronor per kvadratmeter bruttoarea för åren 22 26. Angivna värden är viktade medelvärden för de byggnader som ingick i statistikunderlaget för respektive år. Tabellerna energianvändning och vattenförbrukning redovisar på samma sätt användningen av energi för värme och elkraft i kwh per kvadratmeter bruttoarea och vattenförbrukningen i kubikmeter per kvadratmeter bruttoarea. I kolumnen Förändring 24-26 redovisas den procentuella förändringen mellan de två sista åren, 24 26. Kolumnen Trend 2-6 visar trenden för hela perioden 22 26. Trenden beräknas med utgångspunkt från tidigare års utfall med hjälp av linjär regression. Trenden redovisas förenklat med hjälp av pilar enligt nedan. Trendpilar Trendpilarna visar trenden baserad på förändringen under perioden 22 25 ˆ apple Uppåtgående trend, ökande värden Nedåtgående trend, minskande värden Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet fluktuerar eller är i huvudsak oförändrat Läs diagrammen så här För varje byggnadskategori visas statistik i fem olika diagram som visar nyckeltal för perioden 22-26 för: Hyresintäkter och totala årskostnader Energi- och VA-kostnader Driftkostnader Energianvändning för uppvärmning Elanvändning Diagrammen är linjediagram där medelvärdet är markerat med en kraftig mörkblå linje, lågoch högvärdena anges med gröna linjer. De ljusblå bandet visar branschnyckeltal, se diagramexempel. Diagrammen Hyresintäkter och totala årskostnader är stapeldiagram med ett stapelpar för vartdera året 22-26. Areor Fortifikationsverkets byggnadsbestånd mäts och redovisas i kvadratmeter bruttoarea (BTA). För omräkning av bruttoarea till bruksarea används följande formel: Bruksarea (BRA) =,91 x Bruttoarea (BTA) Energi- och VA-kostnad Energi- och VA-kostnad 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 Diagramexempel Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 8 Driftkostnad 7 (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 6 8 Driftadministration Tabellerna med intäkter och kostnader redovisar administrationskostnader 7 för så kallad 5 4 central 6administration och förvaltningsadministration. 5 Därutöver finns administrativa 3 2 och andra 4 gemensamma kostnader som inte 1 kan kostnadsbokföras 3 direkt på byggnaden utan 2 22 utgör 23 gemensamma 24 25 kostnader 26 på fastighetsenhet 1 eller fastighetsgrupp. Dessa gemensamma kostnader benämns driftadministration och motsvarar begreppet sam- kostnader i tidigare års upplagor av Årsfakta. Driftadministration ingår i som schablonpåslag per kvm i redovisade driftkostnader. Lokaler 27
Energianvändning för uppvärmning Energianvändningen för uppvärmning är graddagsjusterad, d.v.s. den är omräknad till normalårsanvändning. Mervärdesskatt (moms) Alla belopp är angivna exklusive mervärdesskatt och i nominellt värde, d.v.s. löpande penningvärde. Energi- och VA-kostnader I energi- och VA-kostnaderna ingår kostnader för köpt energi samt förbrukningsavgifter för vatten och avlopp. I de fall Fortifikationsverket har egna produktionsanläggningar ingår även avskrivning och drift av dessa. Exempel på sådana anläggningar är värmecentraler och vattenreningsverk. Analys av nyckeltal Eftersom underlaget för de olika byggnadskategorierna har förändrats mellan år 25 och 26 kan en jämförelse av enbart medelvärdet för hela underlaget respektive år bli missvisande. Det är långt ifrån samma bestånd som jämförs. Därför har separata analyser gjorts av hela underlaget och av de kvarvarande byggnader som fanns med både år 25 och 26. I kommentarerna till respektive kostnadsslag anges först hur nyckeltalen för hela underlaget förändrats och därefter kommenteras förändringen för de kvarvarande byggnaderna. I några fall analyseras också hur tillkommande byggnader påverkat medelvärdena. Där förändringar har kunnat hänföras till specifika händelser eller byggnader har detta gjorts under respektive byggnadskategori och kostnadsslag. Stängsel runt Vidsel robotfält. 28 Lokaler
Nyckeltal en kort sammanfattning Hyresintäkter Hyresintäkterna per kvm låg kvar på oförändrad nivå eller ökade något för flertalet byggnadskategorier. För materieluppställningsbyggnader minskade dock hyresintäkterna med 4 %. För militärrestauranger ökade intäkterna mer än för övriga. Som framgått av tidigare avsnitt varierar underlaget för statistiken mellan åren. Det är alltså inte samma byggnadsbestånd som jämförs varje år. Årsfakta analyserar därför även de byggnader som fanns med i underlaget för de två senaste åren. I detta fall jämförs alltså det viktade medelvärden för samma byggnader. Utvecklingen vid jämförelse av de byggnader som fanns både 25 och 26 är i stort densamma som i totaljämförelsen (figur 13) men förändringarna är mindre. Figur 13 Medelvärdet av hyresintäkter per byggnadskategori för perioden 22-26. Medelvärde av hyresintäkter 22-26 1 1 1 9 kr per kvm BTA 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 14 Medelvärdet av årskostnader per byggnadskategori för perioden 22-26. 22 23 24 25 26 Totala årskostnader Medelvärdet av de totala årskostnaderna (kr per kvm) minskade för samtliga byggnadskategorier utom för kaserner och militärrestauranger. Minskningen varierade mellan 2 och knappt 5 %. Minskningen är därmed inte lika markant som mellan åren 24 och 25. För kaserner och militärrestauranger ökade de sammanlagda årskostnaderna något men det var små ökningar, 4 % respektive 1 %. Det var i första hand sjunkande kapitalkostnader för samtliga byggnadskategorier som bidrog till totalt sett lägre årskostnader. Detta berodde i sin tur på att investeringarna var låga i förhållande till avskrivningarna och att det bokförda värdet därmed minskade. För de kvarvarande byggnaderna minskade medelvärdet av de totala årskostnader för kr per kvm BTA 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Medelvärde av årskostnader 22-26 samtliga kategorier utom för kaserner där årskostnaderna ökande med cirka 4 %. 22 23 24 25 26 För en mera noggrann analys, läs vidare under respektive byggnadskategori. Lokaler 29
Kaserner - Förläggningsbyggnader Ett stort antal regementen började byggas kring sekelskiftet, efter 191 års härordning, och många kaserner från denna tidsepok används fortfarande. Hälften av byggnaderna som ingår som underlag i det här avsnittet är byggda före 1945. I årets Årsfakta ingår 67 kasernbyggnader med en bruttoarea på 266 147 kvm och dessa utgör 6 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av kaserner. Antalet byggnader har minskat med två mellan 25 och 26. 62 av de byggnader som ingick i undersökningen under 25 finns kvar även under 26 och utgör 86 % av den totala bruttoarean för kategorin. Sju nya byggnader har tillkommit med en total bruttoarea på 37 921 kvm. Intäkter och kostnader I tabell 17 visas medelvärden av intäkter och kostnader för kaserner för åren 22-26. Kostnaderna är uppdelade på olika kostnadsslag och redovisas i kr per kvm bruttoarea. Hyresintäkt Medelvärdet av hyresintäkterna per kvm för år 26 låg kvar på samma nivå som för 25. För de byggnader som fanns med i underlaget både 25 och 26 ökade medelvärdet av hyresintäkterna med 4 %. Tabell 17. Medelvärden av intäkter och kostnader för kaserner 22-26. Kronor per kvadratmeter BTA Totala årskostnader Den totala årskostnaden har stigit något i jämförelse med föregående år efter den kraftiga minskningen 25. Ökningen ligger på 4 % mellan 25 och 26. Detta gäller även vid en jämförelse av de kvarvarande byggnaderna. Förändring 5-6 Hyresintäkt 342 412 461 442 443 % ˆ Kapitalkostnader 163 178 27 153 144-6% Administration 32 33 31 27 29 7% Energi och VA 17 115 118 12 126 5% ˆ Värme 59 63 59 56 55-2% Trend 2-6 El 3 37 43 47 52 11% ˆ Vatten och avlopp 18 15 16 17 19 12% apple Drift 31 33 33 26 34 31% apple Trendpilar Felavhjälpande underhåll 13 11 15 13 18 39% apple ˆ apple Uppåtgående trend, ökande värden Nedåtgående trend, minskande värden Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet fluktuerar eller är i huvudsak oförändrat Tillsyn och skötsel 18 22 18 13 16 23% Planerat underhåll 6 38 53 43 51 19% Totala årskostnader 393 397 442 369 383 4% apple Drift inklusive media 138 148 152 146 159 9% ˆ 3 Lokaler / Kaserner - Förläggningsbyggnader
Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna fortsatte att minska i jämförelse med föregående år från 153 kr per kvm till 144 kr per kvm, vilket är en minskning med 6 %. Även för de kvarvarande byggnaderna (som ingick i underlaget både 25 och 26) minskade kapitalkostnaderna med 3%. Energi och VA Förläggningsbyggnad Halmstad garnison. I kostnadsposten energi och VA ingår kostnader för värmeenergi, elenergi samt vatten- och avlopp. Medelvärdet för energi- och vattenkostnaden ökade med 5 %. Jämförs enbart kvarvarande byggnader var ökningen något större, 6 %. Det är framför allt el- och VA-kostnaderna som svarar för ökningen. Värmekostnaden minskade något för hela det jämförda beståndet men ökade med 2 % för kvarvarande byggnader. Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Driftkostnaderna ökade under året till samma nivåer som för år 24. Under 26 ökade driftkostnaderna med 31 % och hamnade på 34 kr per kvm. Ökningen är lika stor för de kvarvarande byggnaderna. Det felavhjälpande underhållet ökar mera än tillsyn och skötsel. Planerat underhåll Nyckeltalet för planerat underhåll ökade med 19 % under Energi- året. och Den VA-kostnad främsta orsaken till denna 25 ökning var högre kostnader för planerat underhåll hos de tillkommande byggnaderna. Jämförs endast kvarvarande byggna- 2 der så 15 ligger kostnaden kvar på samma nivå som för 25. 1 5 4 35 5 3 45 25 4 35 2 3 15 25 1 2 15 Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 12 1 Energi- och VA-kostnad 1 5 Branschnyckeltal Energi- och VA-kostnad för bostäder med normal standard och utformning: 18-162 kr/kvm BTA. 25 2 15 1 5 Energi- och VA-kostnad Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 8 Branschnyckeltal Driftkostnad (Tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll) för bostäder med normal standard och utformning: 27 41 kr/kvm BTA. Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 8 7 6 5 4 3 2 1 Lokaler / Kaserner - Förläggningsbyggnader 31
Energianvändning och vattenförbrukning Under 26 ingick 98 byggnader i underlaget med en bruttoarea på cirka 272 kvm. Byggnaderna i underlaget ökade med 14 stycken och den totala arean ökade med 86 474 kvm i jämförelse med föregående år. Underlaget motsvarar 62 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av kaserner. 71 byggnader finns kvar från 25 års underlag och de utgör en bruttoarea på 14 kvm. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Ungefär 6 % av byggnaderna i kategorin kaserner finns även med i underlaget för intäkts- och kostnadsstatistiken. Värme Medelvärdet av energianvändning för värme minskade med 13 % för kaserner i jämförelse med föregående år. En anledning till den kraftiga minskningen är att några objekt, bland annat Pionjären i Eksjö, med mycket höga förbrukningar försvunnit ur underlaget för 26. För de 71 kvarvarande byggnaderna minskade energianvändning för värme med 6 % jämfört med 25. El Elförbrukningen minskade med cirka 2 % i jämförelse med föregående år. För de kvarvarande byggnaderna minskade energianvändning för el med 1 % jämfört med 25. Branschnyckeltal saknas 7 Värmeenergi Tabell 18. Medelvärden av energianvändning och vattenförbrukning 25 i kaserner 22-26. 22 23 242 25 26 Värme, kwh/kvm 146 113 117 114 99-13% 15 El, kwh/kvm 44 41 46 38 37-2% Vatten, kbm/kvm,32,77 1,82,7,82 19% apple Branschnyckeltal Energianvändning för bostäder med normal standard och utformning: 98 148 kwh/kvm BTA. 25 Värmeenergi Vatten Medelvärdet för vattenförbrukning per kvm ökade med 19 %, från,7 till,82 kbm/kvm. För de kvarvarande byggnaderna var medelvärdet för vattenförbrukning oförändrad,,78 kbm per kvm. 5 Elenergi Förändring 5-6 Trend 2-6 2 15 1 5 6 5 4 3 2 1 Energi- och VA-kostnad 4 32 Lokaler / Kaserner - Förläggningsbyggnader 35 Elenergi 3 7
Utbildning Utbildningsbyggnader representerar flera olika typer av byggnader där undervisning bedrivs. Det kan vara allt från sport- och exercishallar till skolhus med traditionella utbildningslokaler. Underlagets omfattning har ändrats marginellt mellan 25 och 26. Av de 55 byggnader som ingick i förra årets analyser har sex försvunnit och fyra tillkommit. Resultatet är 53 byggnader i årets underlag. Den totala bruttoarean har minskat med 1 % från 141 kvm till 126 777 kvm. Detta utgör drygt 35 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av utbildningsbyggnader. Den äldsta byggnaden i undersökningen är byggd 1877 och den yngsta 1997. Medelåldern för byggnaderna inom denna kategori är 5 år. Intäkter och kostnader I tabell 19 redovisas medelvärden av intäkter och kostnader för utbildningsbyggnader 22-26. Kostnaderna är uppdelade på olika kostnadsslag och redovisas i kr/kvm bruttoarea. Tabell 19. Medelvärden av intäkter och kostnader för utbildningsbyggnader 22-26. Kronor per kvadratmeter BTA Skolbyggnad Uppsala garnison. Förändring 5-6 Hyresintäkt 68 773 653 731 727-1% ˆ Kapitalkostnader 478 484 379 362 316-13% Administration 32 33 31 27 29 7% Energi och VA 18 134 123 141 156 11% ˆ Värme 56 69 57 61 69 13% ˆ El 45 59 6 71 79 11% ˆ Vatten och avlopp 7 5 7 1 8-2% apple Trend 2-6 Drift 47 46 39 42 44 5% Trendpilar Felavhjälpande underhåll 15 12 15 17 18 6% apple ˆ apple Uppåtgående trend, ökande värden Nedåtgående trend, minskande värden Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet fluktuerar eller är i huvudsak oförändrat Tillsyn och skötsel 32 35 24 25 26 4% Planerat underhåll 15 42 42 48 65 35% Totala årskostnader 77 739 615 621 611-2% Drift inklusive media 155 18 162 184 21 9% ˆ Lokaler / Utbildning 33
Hyresintäkt Medelvärdet av hyresintäkterna minskade marginellt med ca 1 %. För de byggnader som fanns både 25 och 26 ökade hyresintäkterna något, ca 1 %, jämfört med 25. Totala årskostnader Medelvärdet för de totala kostnaderna minskade med 2 % i jämförelse med 25. För de kvarvarande byggnaderna minskade de totala årskostnaderna per kvm med 3 %. Kapitalkostnader Det är sjunkande kapitalkostnader som bidrar till att de totala kostnaderna minskar trots ökande driftkostnader. Kapitalkostnaderna minskade i jämförelse med föregående år med 13 % (12 % vid en jämförelse med samma byggnader föregående år). Sedan 22 har medelvärdet av kapitalkostnaderna per kvm minskat med 34 %. Energi och VA I kostnadsposten energi och VA ingår kostnader för värmeenergi, elenergi samt vatten- och avlopp. Medelvärdet för energi- och VA-kostnader ökade med 11 % i jämförelse med föregående år. Både värme- och elkostnaderna bidrog till ökningen medan VA-kostnaderna minskade med 2 %. Jämförs endast de kvarvarande byggnader som fanns med både 25 och 26, så ökade energi- och VA-kostnaderna med 4 %. Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Medelvärdet för driftkostnader ökade med 5 %. Såväl tillsyn och skötsel som felavhjälpande underhåll ökade ungefär lika mycket. En jämförelse av de kvarvarande byggnaderna som fanns med även 25, visade att medelvärdet per kvm för dessa var oförändrat jämfört med föregående år. Branschnyckeltal Energi- och VA-kostnad för skolbyggnader med normal standard och utformning: 89-133 kr/kvm BTA. Planerat underhåll Medelvärdet av planerat underhåll av utbildningsbyggnader ökade kraftigt i jämförelse med föregående år. Nivån har under några år legat under 5 kr per kvm vilket sannolikt är en för låg långsiktig nivå. Nivån för 26 låg på 65 kr per kvm. Samma tendens gällde för de kvarvarande byggnaderna. För dessa steg medelvärdet för planerat underhåll från 54 till 67 kr per kvm. 4 35 3 25 2 15 1 Energi- och VA-kostnad 5 Branschnyckeltal Driftkostnad 22 (Tillsyn, 23 skötsel 24 och 25 felavhjälpande 26 underhåll) för skolbyggnader med normal standard och utformning: 34-52 kr/kvm BTA. 4 35 9 3 8 25 7 2 6 15 5 Energi- och VA-kostnad 1 4 3 5 2 1 Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 12 34 Lokaler / Utbildning 1 4 35 3 25 2 15 1 5 Energi- och VA-kostnad Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 12 Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 12 1 8 6 4 2
Energianvändning och vattenförbrukning El Vatten Underlaget för utbildningsbyggnader har ökat kraftigt mätt i antal byggnader. 97 stycken byggnader var med i 26 års statistik. Det är 43 byggnader fler än föregående år. Den totala bruttoarean för de 97 byggnaderna var 154 kvm vilket utgjorde cirka 43 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av utbildningsbyggnader. 48 byggnader med en sammanlagd bruttoarea på 86 6 kvm finns kvar från 25 års underlag. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Ungefär 4 % av byggnaderna i kategorin utbildningsbyggnader finns även med i underlaget för intäkts- och kostnadsstatistiken. Värme Medelvärdet av energianvändning för uppvärmning ökade efter att tidigare år kontinuerligt ha minskat. Ökningen uppgick till 11 %. Ökningen beror på förändringar i underlaget. Om enbart samma byggnadsbestånd jämförs minskade medelvärdet med 4% jämfört med året innan. Elförbrukningen förändrades endast marginellt i jämförelse med föregående år. För de kvarvarande byggnaderna ökade dock elförbrukningen något, från 82 till 85 kwh per kvm. Tabell 2. Medelvärden av energianvändning och vattenförbrukning Värmeenergi i utbildningsbyggnader 22-26. Branschnyckeltal Energianvändning för skolbyggnader med normal standard och utformning: 96-144 kwh/kvm BTA. Vattenförbrukningen ökade kraftigt under året och steg med 57 %. Några enskilda objekt med mycket hög vattenförbrukning ligger bakom ökningen: Dyktanken och Kockskolan i Karlskrona och en sporthall i Uppsala. Dessa fanns med underlaget 24 och 26, men inte 25. För de kvarvarande byggnaderna minskade vattenförbrukningen i jämförelse med föregående år med 7 %. 4 22 23 24 25 35 26 Värme, kwh/kvm 11 9 9 3 82 91 11% El, kwh/kvm 66 78 93 25 79 79-1% ˆ Vatten, kbm/kvm,16,24,28 2,14,22 57% apple 15 1 5 Förändring 5-6 Trend 2-6 Branschnyckeltal saknas Värmeenergi 4 35 3 25 2 15 1 5 25 2 15 1 5 Elenergi Energi- och VA-kostnad 4 35 3 25 Elenergi Lokaler / Utbildning 35
Kontor I kategorin Kontor återfinns bland annat lokaler för staber, kansli, administration och förvaltning. De flesta av byggnaderna liknar i alla avseenden kontorsbyggnader för civilt bruk. De innehåller kontorsarbetsplatser i traditionella kontorsrum eller i öppna lösningar, konferensrum och personalutrymmen. Underlaget för avsnittet Kontor består av 53 byggnader med en total bruttoarea på 14 483 kvm, en minskning med 3 517 kvm från 25 års underlag. 51 av byggnaderna fanns med även i 25 års underlag. Tre byggnader finns inte kvar i underlaget och två har tillkommit. Bruttoarean i underlaget motsvarar drygt 38 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av kontorsbyggnader. Medelåldern för byggnaderna är 72 år, den äldsta är byggd 1786 och den yngsta är från 1996. Intäkter och kostnader I tabell 21 visas medelvärden av intäkter och kostnader för kontorsbyggnader 22-26. Kostnaderna är uppdelade på olika kostnadsslag och redovisas i kr/kvm bruttoarea. Tabell 21. Medelvärden av intäkter och kostnader för kontor 22-26. Kronor per kvadratmeter BTA Stabsbyggnad Berga garnison. Förändring 5-6 Trend 2-6 Hyresintäkt 643 693 693 693 726 5% ˆ Kapitalkostnader 375 388 376 328 298-9% Administration 32 33 31 27 29 7% Energi och VA 147 177 16 145 166 14% ˆ Värme 76 78 62 58 62 7% El 61 89 88 78 93 19% ˆ Vatten och avlopp 1 1 9 9 11 22% apple Drift 4 51 42 4 42 5% ˆ Trendpilar Felavhjälpande underhåll 14 18 16 16 18 13% apple ˆ apple Uppåtgående trend, ökande värden Nedåtgående trend, minskande värden Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet fluktuerar eller är i huvudsak oförändrat Tillsyn och skötsel 26 32 26 24 23-4% Planerat underhåll 28 48 57 58 38-34% ˆ Totala årskostnader 623 696 666 598 572-4% Drift inklusive media 187 227 23 184 28 13% ˆ 36 Lokaler / Kontor
Hyresintäkt Medelvärdet av hyresintäkten per kvm för kontorsbyggnader ökade med 5 % i jämförelse med föregående år. För de byggnader som fanns med i underlaget under både 25 och 26 var ökningen något lägre, ca 3 %. Totala årskostnader De totala årskostnaderna sjönk med 4 % jämfört med 25. Nyckeltalet för de byggnader som fanns med i underlaget under både 25 och 26 sjönk med 6 %. Kapitalkostnader Även kapitalkostnaderna minskade markant jämfört med 25 och slutade 9 % lägre än föregående år. För de byggnader som fanns med under bägge åren så låg samma nyckeltal 11 % lägre jämfört med 25. 4 35 8 3 7 25 6 2 5 15 4 1 3 5 2 1 Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 12 1 8 Energi- och VA-kostnad Energi och VA I kostnadsposten energi och VA ingår kostnader för värmeenergi, elenergi samt vatten- och avlopp. Energi- och VA-kostnaderna ökade 14 % jämfört med föregående år. El- och VA kostnaderna ökade mest, med cirka 2 %. För värmekostnaderna stannade ökningen på 7 %. För kvarvarande byggnader låg VA-kostnaderna kvar på samma nivå som för 25. Elkostnaderna ökade däremot med 15 % och medelvärdet av värmekostnaderna steg 7 % i jämförelse med 25. Branschnyckeltal Energi- och VA-kostnad för bostäder med normal standard och utformning: 98-148 kr/kvm BTA. 35 3 25 2 15 1 5 Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 9 8 Energi- och VA-kostnad Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Medelvärdet av driftkostnad per kvm ökade med 5 % för byggnader i 26 års underlag. Driftkostnaden för de byggnader som fanns med både 25 och 26 var oförändrad. Dock finns en trend med ökande kostnader för felavhjälpande underhåll och minskande kostnader för tillsyn och skötsel. Planerat underhåll Nivå för planerat underhåll sjönk kraftigt jämfört med Energi- 24 och och 25. VA-kostnad För 26 låg medelvärdet 35 för planerat underhåll för kontorsbyggnader på låga 38 kr per kvm efter att under åren 3 innan legat mellan på 57-58 kr per kvm. 25 2 15 1 5 Branschnyckeltal Driftkostnad (Tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll) för bostäder med normal standard och utformning: 34-5 kr/kvm BTA. Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Lokaler / Kontor 37
Energianvändning och vattenförbrukning Underlaget för kontorsbyggnader innehåller 137 byggnader med en total bruttoarea på 27 6 kvm. Dessa utgör 56 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av kontorsbyggnader. Jämfört med förra året har underlaget ökat med totalt 51 byggnader, varav 58 stycken har tillkommit och 7 har utgått. Bruttoarean har ökat med cirka 8 kvm. 79 stycken byggnader fanns med även i 25 års underlag. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Ungefär 31 % av byggnaderna i kategorin kontor finns även med i underlaget för intäkts- och kostnadsstatistiken. Värmeenergi Tabell 22. Medelvärden av energianvändning och vattenförbrukning i kontor 22-26. 25 Förändring Trend 22 23 24 25 2 26 5-6 2-6 Värme, kwh/kvm 89 86 83 75 89 2% 15 El, kwh/kvm 97 11 97 98 85-13% Vatten, kbm/kvm,21,31,18 1,18,19 5% apple 5 Värme Energianvändningen för värme ökade med 2 % i jämförelse med föregående år. Ökningen är helt hänförbar till förändringar i underlaget. För de kvarvarande 79 byggnaderna minskade energianvändningen för uppvärmning med 3 % till 71 kwh per kvm. El Medelvärdet av elförbrukningen minskade med 13 % i jämförelse med föregående år. De kvarvarande byggnaderna minskade elanvändningen med 1 % under samma period. Vatten Vattenförbrukningen ökade 5 % jämfört med 25. Även här beror ökningen på stora förändringar i underlaget. En analys av de kvarvarande byggnaderna visade en minskning med 8 % i jämförelse med föregående år. Branschnyckeltal Energianvändning för bostäder med normal standard och utformning: 8-12 kwh/kvm BTA. 25 Värmeenergi Branschnyckeltal saknas Elenergi 25 2 2 15 15 1 1 5 5 Elenergi 38 Lokaler 25 / Kontor
Militärrestauranger Kantin, marka, matsal, förplägnadsbyggnad, kärt barn har många namn. Militärrestaurangerna är den typ av byggnad inom Fortifikationsverket som kräver mest arbete och som har de högsta drift- och underhållskostnaderna. Underlaget till avsnittet militärrestauranger i Årsfakta 26 består av 27 byggnader med en total bruttoarea på cirka 76 kvm vilket motsvarar 51 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av militärrestauranger. De har en medelålder på 45 år och den äldsta är från 1821 och den yngsta från 23. Av de 3 byggnader som fanns med i Årsfakta 25 finns 27 byggnader kvar i statistiken 26. Inga nya byggnader har tillkommit under 26. Intäkter och kostnader I tabell 23 visas medelvärden av intäkter och kostnader för militärrestauranger 22-26. Kostnaderna är uppdelade på olika kostnadsslag och redovisas i kr/kvm bruttoarea. Matsal Villingsbergs herrgård. Tabell 23. Medelvärden av intäkter och kostnader för militärrestauranger 22-26. Kronor per kvadratmeter BTA Förändring 5-6 Trend 2-6 Hyresintäkt 871 889 978 969 1 41 7% ˆ Kapitalkostnader 44 366 394 364 328-1% Administration 32 33 31 27 29 7% Energi och VA 218 266 258 264 29 1% ˆ Värme 88 16 96 12 98-4% ˆ El 91 119 123 127 154 21% ˆ Vatten och avlopp 39 4 39 35 38 9% apple Drift 136 148 127 116 12 3% Trendpilar ˆ apple Uppåtgående trend, ökande värden Nedåtgående trend, minskande värden Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet fluktuerar eller är i huvudsak oförändrat Felavhjälpande underhåll 77 85 72 77 78 1% apple Tillsyn och skötsel 59 63 55 4 42 5% Planerat underhåll 63 11 16 61 71 16% ˆ Totala årskostnader 853 913 916 833 839 1% apple Drift inklusive media 354 414 385 381 41 8% ˆ Lokaler / Militärrestauranger 39
Hyresintäkt Medelvärdet av hyresintäkterna ökade med 7 % jämfört med föregående år. Totala årskostnader De totala årskostnaderna ökade marginellt med 1 % i jämförelse med föregående år. Om de 27 kvarvarande byggnaderna jämförs med samma byggnader föregående år minskade däremot kostnaderna med ca 1 %. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna fortsatte att minska. Medelvärdet av kapitalkostnaderna var 1 % lägre än föregående år. Energi och VA I kostnadsposten energi och VA ingår kostnader för värmeenergi, elenergi samt vatten- och avlopp. Medelvärdet av energi- och VA-kostnaderna ökade med 1 % jämfört med föregående år. Det var el- och VA-kostnaderna som bidrog till ökningen. Värmekostnaderna minskade däremot med 4 %. Jämförs enbart de kvarvarande 27 byggnaderna ökade energi- och VAkostnaderna med mera måttliga 5 %. Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Driftkostnaderna ökade med 3 % i jämförelse med föregående år. För de kvarvarande byggnaderna var driftkostnaderna oförändrade jämfört med samma period. Planerat underhåll Medelvärdet för planerat underhåll ökade med 16 % från 61 till 71 kr per kvm. Medelvärdet av planerat underhåll Energi- och för VA-kostnad de kvarvarande byggnaderna 6 ökade från 68 till 71 kr per kvm. 5 4 3 2 Branschnyckeltal saknas 1 Branschnyckeltal saknas 4 35 1 2 3 1 25 2 8 15 6 1 4 5 2 Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 12 1 Energi- och VA-kostnad 4 Lokaler / Militärrestauranger 8 6 5 4 3 2 1 Energi- och VA-kostnad Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 3 Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 3 25 2 15 1 5
Energianvändning och vattenförbrukning Underlaget för militärrestauranger består av 34 byggnader med en total bruttoarea på 77 5 kvm. Detta utgör cirka 52 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av militärrestauranger. Antalet byggnader har ökat med 7, 14 byggnader har tillkommit och 7 har utgått. 2 stycken byggnader fanns med i underlaget även föregående år. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. 21 av de 34 byggnaderna finns i både energistatistiken och i intäkts- och kostnadsstatistiken. Värme Värmeförbrukningen minskade med 22 % jämfört med 25. De 2 kvarvarande byggnader som fanns med även i 25 års underlag visade också på en kraftig minskning av energianvändningen för uppvärmning. Här var minskningen 16 %. Trenden är minskande energianvändning för uppvärmning. El Elanvändningen ökade med 4 % i jämförelse med föregående år och började återigen stiga efter en kraftig nedgång under 25. För de kvarvarande byggnaderna minskade dock elförbrukningen med 2 % jämfört med 25. Vatten Vattenförbrukningen fortsatte att minska under 26 och sjönk med 1 % jämfört med år 25. För de kvarvarande byggnaderna var minskningen ännu större, 15 % jämfört med 25. Tabell 24. Medelvärden av energianvändning och vattenförbrukning 4 i militärrestauranger 22-26. Branschnyckeltal saknas Värmeenergi 22 23 2435 25 3 26 Förändring 5-6 Trend 2-6 Värme, kwh/kvm 167 161 174 25 157 123-22% El, kwh/kvm 16 13 1542 16 11 4% ˆ Vatten, kbm/kvm,87 1,54 1,48 15 1,15 1,3-1% apple Värmeenergi 1 5 Branschnyckeltal saknas Elenergi 4 35 3 25 2 15 1 5 3 25 2 15 1 5 Energi- och VA-kostnad 4 35 3 25 3 25 Elenergi Lokaler / Militärrestauranger 41
Materieluppställning Materieluppställning är den mest splittrade gruppen av byggnader. Den innefattar allt från ouppvärmda förråd till avancerade flygplanshangarer. För att göra gruppen något mer enhetlig, har enkla, ouppvärmda förrådsbyggnader uteslutits ur statistiken. Underlaget till avsnittet materieluppställningsbyggnader består av 63 byggnader med en total bruttoarea på 21 874 kvm vilket motsvarar 1 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av byggnader för materieluppställning. Byggnaderna har en medelålder på 4 år, den äldsta från 185 och den yngsta från 21. Av de byggnader som fanns med i Årsfakta 25 finns 48 byggnader kvar i statistiken 26. Dessa 48 byggnader utgör 76 % av underlagets bruttoarea. Tio stycken byggnader har utgått ur underlaget medan 15 har tillkommit. Intäkter och kostnader I tabell 25 visas medelvärden av intäkter och kostnader för byggnader för materieluppställning 22-26. Kostnaderna är uppdelade på olika kostnadsslag och redovisas i kr/kvm bruttoarea. Tabell 25. Medelvärden av intäkter och kostnader för materieluppställning 22-26. Kronor per kvadratmeter BTA Soldater under utbildning framför äldsta hangaren på Malmen. Förändring 5-6 Trend 2-6 Hyresintäkt 661 672 666 642 619-4% Kapitalkostnader 439 414 39 34 274-1% Administration 32 33 31 27 29 7% Energi och VA 98 124 13 123 125 2% ˆ Värme 48 59 64 59 57-3% ˆ El 43 6 59 58 62 7% ˆ Vatten och avlopp 6 6 6 6 6 % apple Drift 33 36 36 32 3-6% Trendpilar Felavhjälpande underhåll 11 13 14 13 13 % apple ˆ apple Uppåtgående trend, ökande värden Nedåtgående trend, minskande värden Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet fluktuerar eller är i huvudsak oförändrat Tillsyn och skötsel 22 22 22 19 18-5% Planerat underhåll 28 15 19 27 35 3% ˆ Totala årskostnader 63 621 66 512 493-4% Drift inklusive media 131 16 165 155 155 % ˆ 42 Lokaler / Materieluppställning
Hyresintäkt Hyresintäkterna per kvm fortsatte att minska och sjönk med 4 % under året. Medelvärdet för de kvarvarande byggnaderna minskade med 2 %. Totala årskostnader De totala årskostnaderna följde den tidigare nedgående trenden och sjönk ytterligare 4 % i jämförelse med föregående år. De kvarvarande byggnadernas totala årskostnader följde samma utveckling och redovisade också en minskning på 4 %. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna fortsatte minska under året och sjönk ytterligare med 1 % i jämförelse med året innan. Analysen för de kvarvarande byggnaderna visar en nedgång i samma storleksordning, 9 %. Energi och VA I kostnadsposten energi och VA ingår kostnader för värmeenergi, elenergi samt vattenoch avlopp. De totala energi- och VA-kostnaderna ökade med 2 % i jämförelse med året innan. Elkostnaderna ökade med 7 % medan värmekostnaderna minskade med 3 %. VA-kostnaderna låg kvar på samma nivå som under 25. För de kvarvarande byggnaderna låg de totala energi- och VA-kostnaderna kvar på oförändrad nivå. En viss omfördelning skedde även här då värmekostnaderna minskade något och elkostnaderna ökade. Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Felavhjälpande underhåll förändrades inte under 26, medan tillsyn och skötsel minskade med 5 % vilket resulterade i en minskning på 6 % av medelvärdet för totala driftkostnader. Samma trend med minskande kostnader för tillsyn och skötsel och oförändrad nivå för felavhjälpande underhåll gällde för de kvarvarande byggnaderna. Planerat underhåll Kostnaderna Energi- för och planerat VA-kostnad underhåll fortsatte stiga och ökade från 27 till 35 kr per kvm. 3 För de kvarvarande byggnaderna ökade medelvärdet 25 av underhållskostnaderna från 29 till 36 kr per kvm. 2 15 1 Branschnyckeltal saknas 5 Branschnyckeltal saknas 4 35 8 3 7 25 6 2 5 15 4 1 3 5 2 1 Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 12 1 Energi- och VA-kostnad 3 25 2 15 1 5 Energi- och VA-kostnad Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Lokaler / Materieluppställning 43
Energianvändning och vattenförbrukning Underlaget för materieluppställningsbyggnader har ökat kraftigt jämfört med 25. 155 byggnader med en total bruttoarea på 327 kvm ingår i 26 års analys. Det är en ökning med 44 % av underlagets bruttoarea. 84 byggnader har tillkommit och 16 har fallit bort. 71 av de 155 byggnaderna fanns med även i 25 års underlag. Branschnyckeltal saknas Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. 25 % av byggnaderna i kategorin materieluppställning finns även med i underlaget för intäkts- och kostnadsstatistiken. Värmeenergi Tabell 26. Medelvärden av energianvändning och vattenförbrukning i materieluppställningsbyggnader 22-26. 4 35 22 23 243 25 26 Värme, kwh/kvm 182 136 12225 113 99-13% El, kwh/kvm 68 67 662 72 65-1% apple Vatten, kbm/kvm,1,15 15,13,9,9-2% apple 1 5 Förändring 5-6 Trend 2-6 Branschnyckeltal saknas Värme Medelvärdet av energianvändning för uppvärmning minskade med 13 % jämfört med 25. Minskningen beror i huvudsak på förändringar i underlaget. För de kvarvarande byggnader som fanns med i underlaget både 25 och 26 var minskningen av energianvändningen 2 %. El Medelvärdet för elförbrukning minskade med 1 % från 72 till 65 kwh/kvm. För kvarvarande byggnader var minskningen av samma storleksordning. Vatten Vattenförbrukningen förändrades endast marginellt med en tvåprocentig minskning jämfört med 25. Kvarvarande byggnader låg kvar på samma nivå som föregående år. Värmeenergi 4 35 3 25 2 15 1 5 25 2 15 1 5 Elenergi 44 Lokaler Elenergi / Materieluppställning 25
Materielunderhåll Byggnader i den här gruppen används, precis som namnet antyder, främst till underhåll av fordon, farkoster och materiel. Detta kan innebära allt från verkstäder för robotar och stridsvagnar till tvätthallar för flygplan och andra typer av fordon. Underlaget till avsnittet materielunderhåll i Årsfakta 26 består av 45 byggnader med en total bruttoarea på 12 689 kvm vilket motsvarar 4 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av byggnader för materielunderhåll. De har en medelålder på 4 år och den äldsta är från 194 och den yngsta från 22. Av de byggnader som fanns med i Årsfakta 25 finns 44 byggnader kvar i statistiken 26. Två av dessa hade byggts om och fått annan användning. Intäkter och kostnader I tabell 27 visas medelvärden av intäkter och kostnader för materielunderhållsbyggnader 22-26. Kostnaderna är uppdelade på olika kostnadsslag och redovisas i kr/kvm bruttoarea. Trendpilar ˆ apple Uppåtgående trend, ökande värden Nedåtgående trend, minskande värden Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet fluktuerar eller är i huvudsak oförändrat Serviceförråd Arvidsjaur. Tabell 27. Medelvärden av intäkter och kostnader för materielunderhållsbyggnader 22-26. Kronor per kvadratmeter BTA Förändring 5-6 Hyresintäkt 786 781 769 743 781 5% Kapitalkostnader 45 44 41 324 32-7% Administration 32 33 31 27 29 7% Energi och VA 159 21 184 176 197 12% ˆ Värme 82 99 95 83 89 7% ˆ El 64 88 78 81 93 15% ˆ Vatten och avlopp 13 14 11 12 16 33% apple Drift 55 63 62 6 57-5% ˆ Felavhjälpande underhåll 2 26 27 25 26 4% apple Tillsyn och skötsel 35 37 35 35 31-11% Planerat underhåll 51 37 22 7 36-49% Totala årskostnader 747 774 79 657 621-6% Drift inklusive media 214 264 246 236 254 8% ˆ Trend 2-6 Lokaler / Materieluppställning 45
Hyresintäkt Medelvärdet för hyresintäkter vände uppåt efter en tidigare ha minskat över perioden. Hyresintäkten per kvm ökade med 5 % i förhållande till år 25. Ökningen förklaras av att ett antal byggnader med låg hyresnivå som fanns med 25 hade utgått ur underlaget 26. För de kvarvarande byggnaderna var medelvärdet av hyresintäkterna oförändrat. Totala årskostnader De totala årskostnaderna fortsatte minska under 26 och sjönk med 5 % i jämförelse med föregående år. För de kvarvarande byggnaderna var minskningen 9 %. Det är framför allt lägre kapital- och underhållskostnader som bidrar till att medelvärdet minskar. 4 35 9 3 8 25 7 2 6 15 5 1 4 3 5 2 1 Energi- och VA-kostnad Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna fortsatte minska även under 26. Medelvärdet minskade med 7 % i jämförelse med föregående år. Analysen av de kvarvarande byggnaderna visade en ännu kraftigare minskning, med 12 %. Energi och VA I kostnadsposten energi och VA ingår kostnader för värmeenergi, elenergi samt vatten- och avlopp. Energi och VA-kostnaderna ökade med 12 % i jämförelse med föregående år. VA-kostnaderna ökade mest med 33 %, följt av elkostnaderna som ökade 15 % och värmekostnaderna som ökade 7 %. Delar av den kraftiga höjningen beror på förändringar i underlaget genom att ett antal byggnader med låga kostnader i 25 års underlag inte längre fanns i 26 års underlag. För de kvarvarande byggnaderna ökade energioch VA-kostnaderna med 6%. Branschnyckeltal Energi- och VA-kostnad för industribyggnader med normal standard och utformning: 86-128 kr/kvm BTA. 4 35 3 25 2 15 1 5 Energi- och VA-kostnad Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Den totala driftkostanden sjönk med 5 % i jämförelse med föregående år. Det felavhjälpande underhållet ökade med 4 % medan tillsyn och skötsel minskade med 11 %. Samma tendens gällde för de kvarvarande byggnaderna. För dessa minskade medelvärdet av driftkostnaderna med 5 %. Planerat underhåll Medelvärdet Energi- per och kvm VA-kostnad sjönk kraftigt i förhållande till 25 från 7 kr till 36 kr per kvm. 4 För de kvarvarande byggnaderna minskade 35 medelvärdet av planerat underhåll från 67 till 3 36 kr per kvm. 25 2 15 1 5 Branschnyckeltal Driftkostnad (Tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll) för industribyggnader med normal standard och utformning: 4-6 kr/kvm BTA. Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Driftkostnad (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 12 46 Lokaler / Materielunderhåll Driftkostnad 1 (Tillsyn och skötsel inkl. felavhjälpande underhåll) 2
Energianvändning och vattenförbrukning Underlaget för kategorin materielunderhållsbyggnader består av 85 byggnader med en total bruttoarea på 146 kvm. Dessa motsvarar cirka 58 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av materielunderhållsbyggnader. Antalet byggnader har ökat med 17 byggnader jämfört med 25. 28 har tillkommit och 11 har fallet bort. Bruttoarean ökade med 23 % eller cirka 8 kvm jämfört med 25. 57 stycken byggnader fanns med även i 25 års underlag. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. 45 % av byggnaderna i kategorin materieluppställning finns även med i underlaget för intäkts- och kostnadsstatistiken. Tabell 28. Medelvärden av energianvändning och vattenförbrukning i materielunderhållsbyggnader 22-26. Värmeenergi 5 Värme, kwh/kvm 168 145 158 4 148 157 6% El, kwh/kvm 84 93 16 83 98 18% ˆ 3 Vatten, kbm/kvm,16,3,23,24,25 7% apple 2 1 Förändring 5-6 Trend 2-6 Värme Värmeförbrukning ökade med 6 % jämfört med 25. Förbrukningen ligger därmed i nivå med 24 års värden. För de kvarvarande byggnaderna minskade värmeförbrukning med 2 % under samma period. Den långsiktiga trenden är minskande energianvändning för uppvärmning. El Elanvändningen steg med 18 % i jämförelse med föregående år. För de kvarvarande byggnader som fanns med både 25 och 26 minskade elförbrukningen med 3 % jämfört med 25. Vatten Vattenförbrukningen fortsatte stiga marginellt och ökade från,24 till,25 kbm per kvm jämfört med 25. För kvarvarande byggnader var vattenförbrukningen oförändrad med ett medelvärde på,25 kbm per kvm. Branschnyckeltal Energianvändning för industribyggnader med normal standard och utformning: 12-18 kwh/kvm BTA. 5 4 3 2 1 Värmeenergi Branschnyckeltal saknas 35 3 25 2 15 1 5 Elenergi 35 Elenergi 4 35 3 Energi- och VA-kostnad Lokaler / Materielunderhåll 47
Investering Under 26 avslutades 262 investeringsprojekt med en sammanlagd investeringsutgift på 585 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har den sammanlagda investeringsutgiften för under året avslutade projekt minskat medan antalet avslutade projekt ökade. Samtidigt ökade omsättningen för under året pågående investeringar. Den årliga investeringsutgiften var totalt 1 457 miljoner kronor vilket är nästan en fördubbling jämfört med 25. Ökningen beror främst på att ett stort antal investeringar påbörjades under året. En stor del av dessa kommer att avslutas under 27. Statistiken i fortsättningen på detta avsnitt avser enbart under året avslutade investeringar. Brukarrelaterade investeringar dominerar Brukarrelaterade investeringar initieras av hyresgästerna för att tillgodose behovet av verksamhetsanpassade lokaler och anlägg- Tabell 29. Fördelning mellan brukarrelaterade och ägarrelaterade investeringar för projekt som avslutades under åren 22-26. Total investeringsutgift i mkr ningar. Dessa utgör den klart dominerande delen av investeringsvolymen. Övriga investeringar kallas ägarrelaterade investeringar. Dessa initieras av fastighetsägaren, och kan utgöra till exempel investeringar i tekniska försörjningssystem, energieffektiviseringar eller olika typer av tvingande investeringar orsakade av myndighetskrav eller dylikt. Under perioden 24 26 minskade andelen brukarrelaterade investeringar och låg 26 på 78 % av den totala investeringsvolymen för under året avslutade projekt. Orsaken är att investeringsvolymen på avslutade, brukarrelaterade projekt har minskat under de två senaste åren samtidigt som de ägarrelaterade har ökat. Förändring 5-6 Brukarrelaterade investeringar 71 84 787 61 456-25% Ägarrelaterade investeringar 94 71 94 94 129 37% ˆ Summa 84 911 882 74 585-17% Trend 2-6 Nybyggnad av flygledartorn på Såtenäs flygflottilj. 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 88 % 92 % 89 % 87 % 78 % Ägarrelaterade investeringar Brukarrelaterade investeringar Figur 16. Fördelning mellan brukar- och ägarrelaterade investeringar. 48 Investering
Andelen ombyggnadsprojekt oförändrad Det är ombyggnadsprojekten som utgör den klart största andelen av Fortifikationsverkets investeringsprojekt. Under de tre senaste åren var fördelningen mellan ombyggnads- och nybyggnadsprojekt tämligen konstant. Mätt i investeringsutgift svarade ombyggnadsprojekten för cirka 7 procent av investeringarna. Mätt i antal projekt utgjorde andelen ombyggnadsprojekt cirka 85 procent. Tabell 3 visar fördelningen mellan investeringar i mark-, nybyggnads- och ombyggnadsprojekt mätt i antal projekt, investeringsutgift i miljoner kr och genomsnittlig investeringsutgift per projekt. Tabell 3. Fördelning mellan olika slags investeringsprojekt som avslutades under åren 22-26. Total investeringsutgift i mkr Mark* 5 3 3 2 Nybyggnad 476 196 265 215 166 Ombyggnad 323 713 614 489 416 Totalt 84 911 882 74 585 Varav lokaler och mark 631 839 735 68 532 Varav försvarsanläggningar 173 72 146 96 53 Antal projekt Mark* 7 2 8 1 1 Nybyggnad 35 62 46 29 36 Ombyggnad 125 177 256 198 225 Totalt 167 241 31 228 262 Varav lokaler och mark 151 26 236 19 219 Varav försvarsanläggningar 16 35 74 38 29 * Investering i mark avser vanligtvis inlösen av fastigheter i närheten av skjutfält. Genomsnittlig utgift per projekt i mkr Mark*,7 1,3,3,1 2,1 Nybyggnad 13,6 3,2 5,8 7,4 4,6 Ombyggnad 2,6 4, 2,4 2,5 1,8 Totalt 4,8 3,8 2,8 3,1 2,2 Varav lokaler och mark 4,2 4,1 3,1 3,2 2,4 Varav försvarsanläggningar 1,8 2,1 2, 2,5 1,9 Investering 49
Många små projekt Fördelningen mellan små och stora projekt uppvisar ett stabilt mönster under femårsperioden 22-26 och det är fortfarande de små projekten som dominerar. Drygt hälften av det totala antalet projekt utgörs av projekt med investeringsutgift på mindre än 1 miljon kronor. Under 26 var hela 87 % av projekten mindre än 5 miljoner. Projekt med investeringsutgifter över 1 miljoner utgör normalt mindre än 1 % av antalet projekt. Bara 5 % av de projekt som avslutades under 26 hade investeringsutgifter över 1 miljoner. Inga projekt med utgifter högre än 3 miljoner avslutades under 26. Tabell 31 och figur 17 visar antal och andel projekt sorterade efter investeringsutgiftens storlek. Andel byggherrekostnader I byggherrekostnaden ingår kostnader för projekt- och byggledning, projektering, räntor under byggtiden samt administration. Byggherrekostnaderna mätt som andel av totala investeringsutgiften har fallit tillbaka till 23 och 24 års nivåer och låg på 15,4 % för 26. Tabell 31. Antal årligen avslutade investeringsprojekt sorterade efter investeringsutgiftens storlek. Antal projekt Investeringsutgift <1 mkr 9 127 175 122 145 1-2,5 mkr 3 48 65 48 61 2,5-5 mkr 15 3 31 24 22 5-1 mkr 16 1 24 17 22 1-3 mkr 11 2 8 14 12 >3 mkr 5 6 7 3 Totalt 167 241 31 228 262 Figur 17 Andel projekt av olika storlek, rangordnade efter investeringsutgifternas storlek. Figur 18 Andelen byggherrekostnader för projekt som avslutats under 22-26. Andel projekt 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 22 23 24 25 26 18 % 17 % 16 % 15 % 14 % Lokaler och mark Anläggningar Fortifikationsverket totalt 13 % 1 % 12 % % 11 % 1 % 5 Investering
Domän Domänenheten ansvarar för förvaltningen av skog och nyttjanderätter samt för projektet oexploderad ammunition på skjutfält som ska avvecklas. Nyttjanderätter Domänenheten hanterar merparten av nyttjanderätterna. Exempel på nyttjanderätter är jakt- och fiskerätter, jordbruksarrenden, anläggnings- och lägenhetsarrenden samt upplåtelse av bostäder. Avtalen, som till antalet är cirka 1 5, togs över från Försvarsmakten under 22 och 23. Tyngdpunkten i förvaltningen har under perioden efter övertagandet lagts på att kvalitetssäkra avtalen. Detta sker främst när avtalen omförhandlas eller när nya avtal tecknas. I samband med omförhandling justeras arrendeavgifterna med målsättningen att uppnå marknadsmässiga ersättningsnivåer med hänsyn tagen till försvarets intressen. En relativt stor del av nyttjanderätterna har nu marknadsmässiga nivåer. Ett mått på detta är att intäkterna ökat samtidigt som antalet avtal har minskat. Antalet nyttjanderättsavtal är störst i mellersta och södra Sverige medan avtalen norr om Dalälven är färre. Nyttjanderättsförvaltningen står för cirka en fjärdedel av Domänenhetens omsättning. Största delen av budgeten går till underhåll vilket har sin grund i ett eftersatt underhåll. Underhållsinsatserna har till största delen bestått av insatser inom energiförsörjning, vatten- och avloppsförsörjning samt byggnaders klimatskydd. Avverkning med Besten på Skillingaryds skjutfält. Besten är en förarlös skördare avverkningsmaskin för skog. Den manövreras från skotaren den maskin som samlar ihop och transporterar timret till körbar väg. Besten är således lämpad för avverkning på marker där det finns risk för blindgångare. Domän 51
Skog Skogsinnehav Fortifikationsverket äger och förvaltar cirka 1 ha skogsmark vilket gör verket till Sveriges sjätte största skogsägare, se tabell 32. Olika skogsmarksbegrepp, som till exempel produktiv skogsmark, är svåra att applicera på verkets marker då primäranvändningen är för annat ändamål än virkesproduktionen. Utöver den produktiva skogsmarken finns 5-6 tusen ha skogsbevuxen mark, där det inte går att bedriva skogsbruk på grund av hyresgästernas verksamhet, att marken är avsatt för naturreservat eller utgör s.k. Natura 2-område. Fortifikationsverkets skogsareal är relativt jämnt fördelad över landet men med en viss förskjutning av virkesförrådet och skogsvärdet söderut. Huvudändamålet med skogsverksamheten är att tillhandahålla mark och skog för Försvarets övnings- och skjutfältsverksamhet genom ett så kallat försvarsanpassat skogsbruk. Inriktningen för skogsverksamheten skiljer sig därmed från normal skogsbruksverksamhet som i allmänhet är avkastnings- och virkesproduktionsinriktad. Detta måste beaktas när jämförelser görs med andra större skogsägare. Dialog och diskussion har förts med andra myndigheter hur verkets skogsmark ska jämföras med vedertagna begrepp som produktiv skogsmark, skogsimpediment, brukningsenhet, brukningsbar skogsmark, taxerad skogsareal och så vidare. Styrning Skogspolicyn samt ett tillhörande skogs-pm är det övergripande måldokument som skogsverksamheten arbetar efter. Policyn innehåller mål för verksamheten med inriktning på ekonomi, kunder, miljö- och naturvård. I verksamhetsplanen anges skogsverksamhetens övergripande mål, Målen med skogsverksamheten är att bibehålla mark- och skogskapitalets värde samtidigt som direktavkastningen optimeras med hänsyn till huvudändamålet. Nyckeltal för skogsverksamheten Skogsverksamhetens omsättning för år 26 uppgick till 63 mkr vilket motsvarar tre fjärdedelar av Domänenhetens omsättning och drygt 2 % av Fortifikationsverkets totala omsättning. Ett vanligt branschvärde för avkastningen på skogsbruk är cirka 2 kr per fast kubikmeter. För Fortifikationsverket låg avkastningen för år 26 på cirka 13 kr per fast kubikmeter vilket framförallt visar på ett lägre bruttovärde på skogsprodukten. Bakgrunden är att den skog Fortifikationsverket avverkar i stor omfattning bara kan nyttjas som massaved, brännved eller vrak. För Fortifikationsverket är andelen sågtimmer bara ca 5 %, medan den för andra skogsbolag eller skogsägare Tabell 32. Sveriges största skogsägare. Andel avser andel av Sveriges totala produktiva skogsmarksareal. Skogsstatistisk årsbok hämtar uppgifterna från olika källor och uppgifter avser i huvudsak läget i början av år 25. Uppgiften för Fortifikationsverket avser år 26. Källa: Skogstatistisk årsbok, Skogsstyrelsen, www.svo.se. Produktiv skogsmarksareal Skogsägare Areal 1 hektar Andel Sveaskog AB 3 44 14,9% SCA Skog AB 1 999 8,7% Bergvik Skog AB 1 911 8,3% Holmen Skog AB 1 35 4,5% Statens fastighetsverk 883 3,9% Fortifikationsverket 1,4% Persson Invest Skog AB 63,3% Uppsala Akademiförvaltning 38,2% Boxholms Skogar AB (inkl. Örmo Skogar AB) 36,2% Skogssällskapet förvaltning AB 3,1% 52 Domän
ligger på 7 %. Fortifikationsverket får därför sämre betalt för den sålda skogen. På kostnadssidan finns däremot inga nämnvärda skillnader. Historiskt sett är 13 kr/fast kubikmeter det bästa resultatet verket haft för skogsrörelsen. Bakgrunden till den ökande avkastningen är dels förbättringar i skogsvården och skogsbruksplanerna samt bättre planering av avverkning och skogsvård. Ungefär hälften av resultatförbättringen beror dessutom på den goda konjunkturen för skogsprodukter. Kostnadsnivån är trots försvarsanpassningen, problem med oexploderad ammunition och skrot i virket inte speciellt hög. Storm- och vindfällsavverkningarna påverkade resultatet något negativt även 26, dock inte lika negativt som för 25. I och med att skogsförvaltningen inte bedrivs avkastningsinriktat har man ett virkesuttag som är lägre än vad andra stora skogsorganisationer har. Genomsnittlig årlig avverkning uppskattas till ungefär halva tillväxten vilket bland annat beror på att beståndet är tillgängligt för avverkning under en begränsad tid, d.v.s. den tid då Försvarsmakten inte utnyttjar skogsmarken. Tabell 33. Omsättning, kostnader och volymer för skogsverksamheten. Utfall Tabell 34. Nyckeltal för skogsverksamheten. Enhet Bruttoomsättning skogsverksamhet 37,2 44, 49,8 61,4 63 mkr Total kostnad för skogsverksamhet 28,8 33,9 37,9 4,9 41,3 mkr Skogsvårdskostnad ca 6 ca 7 ca 8 8 8 mkr Överskott, täckningsbidrag 8,4 1,4 11,9 2,5 21,7 mkr Mark med NO eller NS målklassning* >5 ca 1 ca 1 ca 1 1 tusen ha Totalt virkesförråd ca 1 ca 1 ca 1 ca 1 1 miljoner m³sk Nyckeltal Enhet Bruttoomsättning skogsverksamhet 372 444 513 645 662 kr/ha Total kostnad för skogsverksamhet 288 339 391 43 434 kr/ha Skogsvårdskostnad 16 16 16 13 13 Överskott, täckningsbidrag 23 24 24 33 34 * NO och NS betyder Naturvårdsmål orörd respektive Naturvårdsmål skötsel. Se vidare begreppsförklaring. % av bruttoomsättning % av bruttoomsättning Avkastning 6 7 7 75 13 kr/fast kbm Mark med NO eller NS målklassning* >5 1 1 1 1 Procent (%) Totalt virkesförråd 1 1 13 13 15 m³sk/ha Domän 53
Stormen Gudrun och virkeslager på Byholma Domänförvaltningen och skogsförvaltningen har även under 26 haft arbete med följderna av stormen Gudrun. Stormen Gudrun som svepte in i början på januari 25 förorsakade stora skador på skog, byggnader och infrastruktur. Gudrun är den största stormen i modern tid i Sverige och även om Fortifikationsverket klarade sig relativt väl jämfört andra stora skogsägare så stormfälldes nästan 2 kubikmeter skog. De sista uppröjningarna efter Gudrun skedde under första halvåret 26. Dessutom har justeringsavverkningar på tiotusentalet kubikmetrar utförts som en följd av stormen. Stormskadorna som uppgick till mångmiljonbelopp belastade även 26, bland annat i form av nedklassning av virke, ökade avverkningskostnader och minskad tillväxt. Virkeslagret som upprättades i form av ett virkeslagringsarrende på Byholma flygfält utökades under året och är fortfarande 26 inte bara Sveriges största virkeslager utan även världens största virkeslager för arrendatorn Vida Skog. Förutom timmer lagras nu en stor mängd brännved här. Även under 26 var området en stor turistattraktion och säkerligen den mest besökta försvarsfastigheten under året! Planen är att fortsätta lagra virke här under hela 27. Arrendeintäkten uppgår till ungefär en miljon kronor per år. Virkeslager på Byholma flygfält och maskinparken för att sköta lagret. 54 Domän
Försäljning Avyttring Avyttring kan innebära antingen försäljning, rivning eller överföring av förvaltningsansvaret till annan statlig myndighet. Försäljningsenheten ansvarar rikstäckande för avyttring av mark och lokaler, medan Fortifikationsavdelningen ansvarar för avyttringen av försvarsanläggningar. I avsnittet hanteras den totala avyttringsverksamheten. Avyttringsintäkterna uppgick brutto till 214 miljoner kronor, en minskning från föregående år med 124 miljoner kronor (37 %). Bakgrunden till att försäljningsintäkterna har blivit mindre är att inga stora försäljningar har skett. Försäljningsintäkterna kan variera kraftigt mellan åren beroende på hur många och hur stora försäljningar som avslutas respektive år. Även kostnaderna för avyttringsverksamheten har varierat under de senaste tre åren vilket framgår av tabell 35. De totala avyttringskostnaderna har emellertid varit relativt konstanta. Avyttringsverksamheten genererade ett bruttoresultat på 27,5 miljoner kronor för 26. En förklaring till det positiva resultatet för avyttringen är att Fortifikationsverket inte har belastats med nedskrivningskostnader för de fastigheter som sålts med anledning av försvarsbesluten. 26 skulle dessa kostnader ha uppgått till cirka 157 miljoner kronor. Nedskrivningar i denna storleksordning hade medfört ett underskott för avyttringsverksamheten på cirka 13 miljoner kronor. Konsekvensen hade blivit att verket visat ett negativt resultat efter avkastningskrav och avsättningar enligt Försvarsbesluten på cirka 9 miljoner kronor. Tabell 35. Intäkter och kostnader för avyttringar för perioden 24 26. Kostnaderna avser de direkta avyttringskostnaderna inom hela verket. Belopp i tkr. Budgetår 24 25 26 Avyttringsintäkter Förrådstunnel i berg, anläggningen avvecklades 26. Hyror 5 161 3 17 6 59 Försäljning 45 195 239 81 122 445 Rivning och sanering 96 848 95 784 85 766 Regleringsposter 3 791-411 5 2 Avyttringsintäkter brutto 15 995 337 561 219 29 Avyttringskostnader Administration och drift 8 41 15 971 27 524 Rivning och sanering 166 196 161 84 127 548 Avskrivningar och nedskrivningar inkl. reaförluster 6 127 12 443 35 595 Regleringsposter -4 696 5 245 1 92 Totala avyttringskostnader 175 668 194 743 191 759 Resultat -24 673 142 818 27 531 Försäljning - Avyttring 55
Den försäljning av mark och byggnader, som försäljningsenheten ansvarar för, skiljer sig markant från den avyttring, som Fortifikationsavdelningen sköter. Skillnaderna avser bl.a. finansieringen av verksamheten och de marknadsförhållanden under vilka avyttringen sker. Det finns därför skäl att redovisa avyttringsverksamheten vid försäljningsenheten respektive Fortifikationsavdelningen var för sig, se tabell 36. Fortifikationsavdelningen har alla år visat ett underskott. Bakgrunden är att stora delar av avyttringen av försvarsanläggningar får finansieras med balanserade överskott från försäljningarna med anledning av försvarsbesluten. 26 finansierades rivnings- och saneringskostnader av försvarsanläggningar motsvarande 43,6 miljoner kronor med balanserade medel. Försäljningsenhetens resultat har alla åren varit positivt. Kostnaderna för administration, försäljning och drift är låga 24 på grund av en större korrigeringspost. 26 belastas motsvarande post av underhållskostnader med 2,4 miljoner kronor. Inom Försäljningsenheten genomförs kontinuerligt förbättringar som syftar till att öka effektiviteten och affärsmässigheten. Som en effekt av detta arbete har försäljningsprocessen, när så bedöms affärsmässigt, utökats med en efterföljande auktion eller budgivning. Samtliga försäljningar annonseras via Fortifikationsverkets hemsida. Tabell 36. Intäkter och kostnader för avyttringen vid försäljningsavdelningen respektive Fortifikationsavdelningen för perioden 24-26. Belopp i tkr. Fortifikationsavdelningen Budgetår 24 25 26 Intäkter Förändring 5-6 Hyresintäkter 482-68 1-12% Försäljningsintäkter 26 3 5 67% Sanerings- och rivningsintäkter 85 74 79 339 7 937-11% Summa intäkter 86 248 79 274 7 943-11% Kostnader Administration, omkostnader och drift 6 217 4 947 5 285 7% Rivnings- och saneringskostnader 151 929 146 316 15 348-28% Av- och nedskrivningar och reaförluster 563 46 21-95% Summa kostnader 158 79 151 723 11 654-27% Resultat -72 461-72 449-39 711-45% Försäljningsenheten Budgetår 24 25 26 Intäkter Förändring 5-6 Hyresintäkter 4 679 3 123 6 58 94% Försäljningsintäkter 45 169 238 977 122 444-49% Sanerings- och rivningsintäkter 1 292 14 54 12 234-16% Regleringsposter 3 791-411 5 2-1321% Summa intäkter 63 931 256 193 145 756-43% Kostnader Administration, omkostnader och drift 1 83 1 96 19 321 76% Rivnings- och saneringskostnader 13 312 12 474 22 33 79% Av- och nedskrivningar och reaförluster 5 329 11 968 33 18 177% Regleringsposter -4 696 5 245 1 92-79% Summa kostnader 15 748 4 647 75 896 87% Resultat 48 184 215 546 69 86-68% 56 Försäljning - Avyttring
Styrning av verksamheten Försäljningar skall bedrivas på ett affärsmässigt sätt för att bästa möjliga nettoresultat skall uppnås. Kravet på affärsmässighet är styrande för hur Fortifikationsverket skall agera på marknaden. Det årliga regleringsbrevet styr den ekonomiska hanteringen av försäljningar. Särskilda regler gäller för försäljningar som är följder av försvarsbeslut. Minskat lokalbehov när Försvarsmakten omstruktureras Under 26 avyttrades 24 kvm BTA lokaler och 4 2 hektar mark. Det motsvarar 7 % av verkets totala innehav av lokaler, men utgör bara knappt 4 % av förra årets stora lokalavyttring med anledning av Försvarsbeslut 24. I avyttringsplanen låg vid årsskiftet 26-27 cirka 154 kvm lokaler och 1 9 hektar mark. Det är något mera lokalarea än vid föregående årsskifte. Däremot har markarealen i avyttringsplanen minskat. Försvarsmaktens omstrukturering med anledning av försvarsbeslut 24 och tidigare Försvarsbeslut, översyn av förrådsverksamheten, avveckling av flera flygbaser m.m. kommer att medföra fortsatta minskningar av lokal- och markbehoven. Genomförandet av Försvarsförvaltningsutredningens förslag kan också medföra minskande lokalbehov för verkets hyresgäster. Försäljningsverksamheten kommer därför att ha stor omfattning även de kommande åren. Huvudbyggnaden fastigheten Stora Hästnäs Hällefors kommun som såldes under året Tabell 37. Försäljningen 22-26 i fysiska termer. För 26 finns inte underlag tillgängligt för att redovisa antal köpekontrakt och medelstorleken på kontrakten. Större avyttringar 26 Under året överfördes flygfältet på Frösön i Östersund, ca 6 ha, till Luftfartsverket för 6 miljoner kronor. I Strängnäs överfördes 45 ha inom närövningsfältet till Fastighetsverket. Delar av Herrevads kloster i Klippans kommun överfördes till Naturvårdsverket. Dessa två överföringar har skett utan ersättning. Motsvarande bokförda värde reglerades i stället mot statskapitalet. I tabell 38 redovisas några av de större försäljningarna 26. Därutöver har ett område på 375 ha återlämnats till Kristinehamns kommun i enlighet med tidigare köpeavtal. Avyttrat under året Lokaler, kvm BTA 391 15 13 65 24 Mark, ha 5 2 2 9 45 1 2 4 2 Antal köpekontrakt 15 23 18 12 * Medelstorlek på kontrakt, mkr 1,9,3,3 2 * I avyttringsplanen den 31 december Lokaler, kvm BTA 242 22 16 14 154 Mark, ha 3 8 3 25 2 8 2 8 1 9 Tabell 38. Några av de större försäljningarna under 26. I samband med försäljningen till Bodens kommun har verket tagit på sig att betala 1,4 miljoner kronor för drift och återställande. Fastighet/Område Försäljningssumma i Mkr Areal i ha Närövningsfältet Östersund 21 1 15 Närövningsfältet P 18 Visby 16 4 Borlänge flygplats 8,2 2 Ing 3 m.fl. områden i Boden 8,3 9 Gunnarns flygfält i Storuman 6,5 * Del av Herrevads kloster i Klippan 3,7 65 Försäljning - Avyttring 57
Avyttring av försvarsanläggningar Avyttringen av försvarsanläggningar har i kronor räknat haft en något lägre volym än tidigare år. Verksamheten har ändå varit omfattande. Nya avyttringsobjekt har tillkommit successivt. En flerårig avyttringsplan finns. När försvarsanläggningar avyttras handlar det normalt om raseringar eller igengjutning av anläggningsdelar och bergrum samt återställning av mark. De objekt som kan ge intäkter säljs. Oftast ger avyttringarna av försvarsanläggningar inga eller endast små intäkter. Under året har ett stort antal äldre anläggningar och truppbefästningar över hela landet avyttrats, bland annat ett hundratal anläggningar för ammunition och drivmedel. Skärgårdsutredningen Regeringen gav 25 Fortifikationsverket i uppdrag att inventera vilka fastigheter eller områden som är värda att skydda för det rörliga friluftslivet, när Försvarsmakten lämnar områdena efter 24 års Försvarsbeslut. Verket skulle föreslå vilka fastigheter eller områden som bör vara kvar i statlig ägo och lämna förslag på lämpliga framtida upplåtelseformer. Fortifikationsverket lämnade över sin utredning i februari. Som en del i utredningen har verket tagit fram en modell för att bedöma vilka områden som är särskilt skyddsvärda. Arbetet har skett i samverkan med Naturvårdsverket, Fastighetsverket, Lantmäteriverket, Försvarsmakten, ett antal länsstyrelser och kommuner. Skärgårdsutredningens förslag i sammandrag: - 2 områden skall bibehållas i statlig ägo Sjöstugan Stora Hästnäs. för det rörliga friluftslivet i skärgården, sex av dessa områden finns inom Storstockholms skärgård, fem områden på Gotland, fyra i Blekinge skärgård och fem områden i övriga skärgården. - Skyddet kan ske genom inrättande av eller inordning i naturreservat eller genom allmänt ägande. - En fördjupad analys bör göras avseende områdenas ekonomi. Med anledningen av skärgårdsutredningens förslag beslutade regeringen att de föreslagna fastigheterna eller områdena inte får säljas utan regeringens medgivande. Vidare ska verket inventera och redovisa vilka byggnader och anläggningar som finns på de aktuella fastigheterna och beräkna framtida kostnader för etablering och vidmakthållande av de aktuella områdena. Detta arbete kommer att slutföras under 27. Ingång till bergsförråd som avvecklades 26. 58 Försäljning - Avyttring
Fortifikation Verksamheten Fortifikation omfattar förvaltning av försvarsanläggningar samt forskning och teknikutveckling inom skydd och säkerhet. Fortifikationsverksamheten bedrivs framför allt inom Fortifikationsavdelningen. Försvarsanläggningar Verksamhetsområde Fortifikation förvaltar Fortifikationsverkets anläggningar och byggnader som omfattas av sekretess. Beståndet kan delas in i tunga befästningar, lätta befästningar övriga försvarsanläggningar och flygfält. Tunga befästningar är kvalificerade anläggningar som skyddar en viss funktion mot vapenverkan, intrång m.m. Dit räknas t.ex. anläggningar för lednings- underrättelse- och sambandsfunktion, vapen- och materielsystem m.m. Flygfälten delas in i fredsflygfält och krigsflygfält. Lätta befästningar är truppbefästningar, värn, stridsfordonshinder och liknande. Till övriga försvarsanläggningarna räknas bland annat olika typer av bergförråd samt byggnader som utgör en delfunktion eller ett komplement, t.ex. vaktbyggnad eller garage, till en huvudfunktion. Tabell 39 visar utvecklingen för försvarsanläggningar de senaste fyra åren. Det framgår av tabellen att antalet försvarsanläggningar har minskat kraftigt de senaste åren. Denna minskning kommer att fortsätta i framtiden. I föregående avsnitt, Avyttring försäljning finns mera information om avyttringen av försvarsanläggningar. Kunder Då det gäller försvarsanläggningar är Försvarsmakten den största och viktigaste kunden för fortifikationsverksamheten. Andra kunder inom staten är Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Post och telestyrelsen och Polisen. Dessutom finns kunder inom den privata sektorn t.ex. Telia Net Fastigheter, Volvo Aero Support och Telub. Förvaltning av Försvarsanläggningar Ansvaret för förvaltningen av ligger på Fortifikationsavdelningens regionala organisation. Arbetet omfattar kundkontakter, upplåtelseavtal, drift, underhåll och utveckling av be- Tabell 39. Antal försvarsanläggningar. Antal Försvarsanläggningar 23 24 25 26 ståndet. Driften av försvarsanläggningarna genomförs dels genom interna köp av drift från fastighetsavdelningarna dels av Fortifikationsavdelningens egna driftstyrkor. Drift och underhåll sker i nära samverkan med hyresgästen så att insatserna anpassas till nyttjarens funktionskrav de närmaste åren. Under året har åtgärder vidtagits för att minska energianvändningen enligt verkets energimål. Efter driftanalyser, driftoptimering och dialoger regionalt har driftkostnaderna kunnat reduceras. Förändring 5-6 Försvarsanläggningar exkl flygfält 14 8 12 5 8 95 7 9-12% Flygfält 22 23 14 11-21% Trend 3-6 Fortifikation 59
Investering Investeringsverksamheten inom Fortifikationsområdet skiljer sig från övriga investeringar inom verket, då de flesta investeringarna direktavskrivs enligt ett särskilt regeringsbeslut. Undantag görs för de objekt som anses ha ett kommersiellt värde, t.ex. fredsflygfält, friliggande ammunitionsförråd och vissa bergförråd. Under 26 investerade Fortifikationsverket för 23 miljoner kronor i försvarsanläggningar under året upparbetade investeringsutgifter. Det innebär nära nog en fyrdubbling jämfört med föregående år och även en betydligt större volym än de senaste åren. Bakgrunden är att en stor del omstruktureringarna efter Försvarsbeslut 24 har påbörjats eller genomförts under året. Fördelningen mellan olika anläggningstyper framgår av tabell 4 Det är investeringar på flygfält och övriga försvarsanläggningar som har ökat. I avsnittet Investering tabell 3 redovisas under året avslutade investeringar. Där framgår att försvarsanläggningar med en sammanlagd investeringsvolym på 53 miljoner kronor avslutades under 26. Tabell 4. Investeringar i försvarsanläggningar 22 26. Utfallet avser upparbetade investeringsutgifter under respektive år. Belopp i miljoner kronor. 52 % 6 % Investering, miljoner kr Typ av försvarsanläggning 23 24 25 26 42 % 21 % 15 % 1 % 3 % Förändring 5-6 Flygfält 45 5 1 136 126% ˆ Radioanläggningar 26 1 7 18 157% Teleanläggningar 1 11 17 6-65% Övriga försvarsanläggningar 54 74 27 7 159% ˆ Summa 135 1 61 23 277% ˆ Flygfältsinvesteringar 25 Flygfältsinvesteringar 26 Trend 3-6 51 % Nybyggnad plattor Nytt slitlager rullbana/taxibana Nybyggnad taxibana Flygplansljus och skyltar Övrigt Nybyggnad plattor Nytt slitlager rullbana/taxibana Nybyggnad taxibana Flygplansljus och skyltar Övrigt Figur 19. Fördelning mellan olika typer av investeringar på flygfält under 25 och 26. De totala investeringarna uppgick till 1 respektive 136 miljoner kronor. 6 Fortifikation
Ekonomi Av sekretesskäl går det inte att redovisa kostnader och förbrukningar med nyckeltal på samma sätt som för verkets öppna bestånd (jämför avsnittet Lokaler). Här redovisas i stället de totala kostnaderna för förvaltningen av försvarsanläggningarna per kostnadsslag och den procentuella fördelningen mellan dessa. Fördelningen jämförs också med motsvarande kostnadsfördelning för det öppna bestånd som Fastighetsavdelningarna förvaltar. Det framgår av tabellen att Lokaler har en relativt sett högre andel kostnader för energi och vatten. Det beror på att dessa objekt i större omfattning har en kontinuerlig verksamhet i lokalerna. Däremot är försvarsanläggningarna relativt sett mera drift- och underhållstunga. Den relativa ökningen av förvaltningsadministrationen 26 beror på att verkets IT-kostnader fördelades ut från huvudkontoret 26. Tidigare hanterades IT som en central administrationskostnad. Under jorden i Muskö finns mycket stora ytor, som bland annat används som lager. Tabell 41. Årskostnader för förvaltningen av försvarsanläggningar det bestånd som Fortifikationsavdelningen förvaltar och jämförelse med det bestånd Fastighetsavdelningarna förvaltar. Fortifikation Lokaler Årskostnad Mkr Andel i % Andel i % Kostnadsslag 24 25 26 24 25 26 24 25 26 Förvaltningsadministration 6,5 7,1 11,7 3% 4% 6% 4% 2% 6% Energi och vatten 86,4 74,7 82,8 39% 39% 39% 45% 47% 46% Drift 71,4 62,5 61,6 32% 32% 29% 28% 29% 25% Underhåll 56,6 48,8 54,1 26% 25% 26% 23% 22% 23% Summa 22,9 193,1 21,1 1% 1% 1% 1% 1% 1% Fortifikation 61
Forskning och utveckling Inom verksamheten Fortifikation bedrivs omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet. Syftet är att utveckla nya försvarsanläggningar och anpassa äldre anläggningar till nya krav och hotbilder. Dessutom utarbetas normer och regelverk för försvarsanläggningar. Under 26 har utvecklingsarbetet avsett bland annat: Förvaringssäkerhet, Utarbetande och revidering av handböcker och styrdokument inom det skydds- och anläggningstekniska området, Riskanalys av ammunitionsförvaring, Kontroll av brandskydd i ett par försvarsanläggningar genom brandspridningsförsök, Tekniskt stöd i samband med tjänsteexport. 18-19 oktober genomförde Fortifikationsverket det andra Säkerhetstinget i Eskilstuna. Konferensen lockade 3 deltagare. Säkerhetstinget är viktigt för att skapa en mötesplats och ett forum för en bred diskussion kring säkerheten i världen. 26 deltog föreläsare från Sverige, England och USA. Områden som berördes var bland frågor om finansiell säkerhet kring penningtransaktioner, säkerhet och risker kring olja, oljetillgångar och oljeberoende. I takt med att hoten mot säkerheten i samhället förändras finns en ökad efterfrågan på skydd. Fortifikationsverket kan bidra med unik kompetens kring säkert byggande och metoder för att säkra tillträdesskydd och försvåra eller omöjliggöra intrång. Genom att inrätta ett kompetenscentrum för säkerhet har verket fått bättre möjligheter att erbjuda denna kompetens inom säkerhet och skyddsteknik till fler aktörer än Försvarsmakten och försvaret närstående myndigheter. Samarbete har bland annat etablerats med Mälardalens högskola då det gäller utbildning i riskhantering. Syftet med kompetenscentrat är att säkerställa att Sveriges behov av kompetens inom det skydds- och anläggningstekniska området bibehålls och utvecklas. Tabellen nedan visar omfattningen av uppdragsverksamheten de senaste tre åren. Det är framför allt kostnaderna för utlägg i samband med uppdrag som har varierat kraftigt mellan åren. Tabell 42. Kostnaderna för uppdragsverksamheten de senaste tre åren. Belopp i miljoner kronor. Budgetår 24 25 26 Direkta uppdragskostnader 2,5 7,2 5,9 Administrationskostnader 1,4 1,,7 Totala uppdragskostnader 21,9 8,2 6,6 Radaranläggning som kan tas ned under jord. Den stora omfattningen 24 beror på större försök med explosiva varor vid Älvdalens skjutfält. 62 Fortifikation
Begrepp och definitioner Administration, administrationskostnad Administration/administrationskostnad är summan av förvaltningsadministration och central administration. Central administration omfattar kostnader för styrelse, verksledning och centrala staber/enheter vid huvudkontoret inklusive övergripande IT-kostnader. Förvaltningsadministration omfattar kostnader för förvaltning av fastighetsbeståndet på nivån fastighetsavdelningsstab eller staberna för verksamhetsgren Fortifikation, Domän och Försäljning, vilka inte utgörs av projektadministration. Observera att Fortifikationsverkets definition av förvaltningsadministration avviker från den gängse definitionen inom fastighetsbranschen. Arbetskostnadsindex, KI Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom den privata sektorn beskriver den totala arbetskostnadens utveckling över tiden. Indextalen används bland annat som underlag vid indexreglering av avtal. Källa: Statistiska centralbyrån, www.scb.se I Årsfakta används arbetskostnadsindex för tjänstemän, delindex för branscherna kreditinstitut, försäkrings, fastighetsbolag, uthyrnings- och företagsservicefirmor som jämförelseindex för kostnadsutveckling av kostnadsslag administration. Befästning Befästning är en typ av förvarsanläggning (se nedan). De delas in i tunga och lätta befästningar. En tung befästning är en försvarsanläggning som skyddar en viss funktion mot vapenverkan. En lätt befästning kan till exempel vara ett värn eller en truppbefästning. Branschnyckeltal Se avsnitt Så beräknas nyckeltalen, sid 26. Bruksarea (BRA) Area av nyttjandeenhet eller annan grupp av sammanhörande mätvärda utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning. Källa: Area och volym för husbyggnader - Terminologi och mätregler, Svensk standard SS 2 1 53. Bruttoarea (BTA) Area av mätvärda delar av våningsplan begränsade av omslutande byggnadsdelars utsida eller för mätvärdet angiven begränsning. Källa: Area och volym för husbyggnader - Terminologi och mätregler, Svensk standard SS 2 1 53. Byggnadskategori I Årsfakta benämning på Fortifikationsverkets indelning av byggnader efter huvudsaklig användning. Exempel på byggnadskategorier är kaserner, utbildningsbyggnader, kontor och militärrestauranger. Drift (Tillsyn och skötsel inklusive felavhjälpande underhåll) Med drift menas åtgärder med ett förväntat intervall kortare än ett år och vilka syftar till att upprätthålla funktionen hos ett förvaltningsobjekt. Till drift räknas i Fortifikationsverkets verksamhet tillsyn och skötsel, felavhjälpande underhåll < 1 kr samt lagstadgade besiktningar med längre periodicitet än ett år. Till drift räknas även samtliga kostnader för egna byggnader. Med tillsyn avses driftåtgärder som omfattar observation av funktion hos ett förvaltningsobjekt och rapportering av eventuella avvikelser. Med skötsel avses driftåtgärder som omfattar en eller flera av åtgärderna justering eller vård av förvaltningsobjekt, byte eller tillförsel av förbrukningsmaterial. Med felavhjälpande underhåll menas underhåll som syftar till att återställa en funktion som oförutsett nått en oacceptabel nivå. Felavhjälpande underhåll kan indelas i akut underhåll och övrigt felavhjälpande underhåll. Källa: Fortifikationsverket, Redovisningsguide 26. Driftadministration Administrativa och andra gemensamma kostnader som inte kan kostnadsbokföras direkt på enskild byggnad eller annat objekt utan som ligger som gemensamma kostnader på fastighetsenhet eller fastighetsgrupp. El, elanvändning Se energianvändning. Energianvändning Användning av energi avsedd för uppvärmning eller elförsörjning. Årsfakta redovisar kostnader för och användning av energi uppdelad på energi för uppvärmning och energi för elförsörjning d.v.s. elenergi avsedd för kraft och belysning. Fastighetsavdelning (FA) Organisatorisk enhet inom Fortifikationsverkets verksamhetsgren Lokaler och mark. Ansvaret för lokaler var under 26 utlagt på fyra fastighetsavdelningar. Verksamheten inom en fastighetsavdelning leds av en fastighetschef. Fastighetsav-delningarna är indelade i fastighetsenheter. Fastighetsenhet (Fe) Organisatorisk enhet inom Fortifikationsverkets fastighetsavdelningar. Under 26 fanns totalt 19 fastighetsenheter. Fastighetsenheterna är indelade i fastighetsgrupper med mellan en och fem grupper per fastighetsenhet. Begrepp och definitioner 63
Begrepp och definitioner Fastighetsgrupp (Fg) Organisatorisk enhet inom Fortifikationsverkets fastighetsenheter. Felavhjälpande underhåll Se Drift. Försvarsanläggning Byggnad eller anläggning som omfattas av sekretess och förvaltas av Fortifikationsavdelningen. Avser i de flesta fall objekt som ingår i Försvarsmaktens eller annan myndighets krigsorganisation. Förvaltningsobjekt Byggnad, anläggning eller markområde i Fortifikationsverkets fastighetsregister. Förvaltningskostnad Samtliga kostnader förknippade med förvaltningen av verkets fastighetsbestånd med undantag av avskrivningar. Förädlingsvärde Verksamhetsutfallet inklusive personalkostnader och avskrivningar minus finansiella poster. Observera att i delårsrapporter och årsredovisning finns en annan definition på förädlingsvärde. Hyresintäkt Intäkter för upplåtelser av lokaler eller anläggningar enligt upplåtelseavtal. Investeringsutgift Samlingsbegrepp omfattande byggherreutgifter, produktions/entreprenadutgifter samt utgift för anskaffning av fastighet. Kapitalkostnad Avskrivningar och räntor med anskaffningsutgiften som beräkningsgrund. Källa: Nyckeltal för Fortifikationsverkets fastighetsförvaltning, rapport Eskilstuna 1999-3-25. Kasern Byggnad som huvudsakligen är avsedd för förläggning. Konsumentprisindex, KPI Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bland annat som inflationsmått och vid avtalsreglering. Konsumentprisindex avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. Källa: Statistiska centralbyrån, www.scb.se Kontor Byggnad som huvudsakligen är avsedd för kontorsverksamhet och tjänsteproduktion. Kvarvarande byggnader I avsnittet Lokaler använt begrepp för de byggnader som fanns med i underlaget för beräkning av nyckeltal under både år 25 och 26. En kompletterande analys har gjorts av hur nyckeltalen för kvarvarande byggnader förändrats mellan 25 och 26. Materieluppställning Byggnad som huvudsakligen är avsedd för lagring eller uppställning av fordon, farkoster och annan materiel. Materielunderhåll, materielunderhållsbyggnad Byggnad som huvudsakligen är avsedd för materielunderhåll. Militärrestaurang Byggnad som huvudsakligen är avsedd för restaurangverksamhet. Målklassning NO Term inom skogsvården som betyder Naturvårdsmål orörd. Naturvårdsmålet styr genom att området lämnas till fri utveckling. Källa: Skogsstyrelsen. Målklassning NS Term inom skogsvården som betyder Naturvårdsmål skötsel. Naturvårdsmålet styr skötseln som endast utförs när det är motiverat av naturvårdsskäl Källa: Skogsstyrelsen. Nyttjanderätter Med nyttjanderätter avses inom Fortifikationsverket anläggnings- och lägenhetsarrenden, bostadsarrenden, jordbruksarrenden, hyra av bostäder och lokaler samt jakt- och fiskerätter. Nyttjanderättsavtal Inom Fortifikationsverket avtal med organisation eller privatperson avseende en nyttjanderätt. Nyttofastigheter Fastigheter, anläggningar och byggnader för ett speciellt behov, exempelvis försvarets verksamhet. Källa Fortifikationsverkets strategier 26-28. Används inom Fortifikationsverket med samma betydelse som ändamålsfastighet. Objekttyp Indelningsgrund efter vilken Fortifikationsverkets förvaltningsobjekt klassificeras. Objekttypen baseras på det huvudsakliga ändamål som ett förvaltningsobjekt är avsett för. Exempel: En byggnad klassificeras som kontor om den huvudsakligen är avsedd för kontorsverksamhet. I Årsfakta används termen byggnadskategori i stället för objekttyp för byggnader. 64 Begrepp och definitioner
Begrepp och definitioner Placeringsfastighet Affärs- och kontorsfastigheter som finns på fastighetsmarknaden. Karaktäriseras av att det finns flera leverantörer och kunder på en fungerande marknad. Källa: Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader - SOU 24:28. Inom fastighetsbranschen delar man ofta in andra fastigheter än bostäder, skogs- och jordbruksfastigheter i placeringsfastigheter respektive ändamålsfastigheter, se ändamålsfastigheter. Planerat underhåll Med planerat underhåll avses underhåll som är planerat till tid, art och omfattning. Underhållsåtgärderna skall ha en periodicitet längre än ett år och syfta till att bibehålla eller återskapa ett förvaltningsobjekts ursprungliga standard och funktionalitet. OBS! Alla underhållsåtgärder på tekniska försörjningsobjekt ingår i Mediaförsörjning medan motsvarande underhållsåtgärder för egna byggnader ingår i Drift. OBS! Allt felavhjälpande underhåll vars ekonomiska värde överstiger 1 kronor skall kostnadsföras och finansieras som planerat underhåll. Källa: Fortifikationsverkets redovisningsguide 26. Produktiv skogsmark Mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Källa: Skogsstyrelsen. Regleringsbrev Årligt direktiv från regeringen till statlig myndighet som reglerar och styr myndighetens verksamhet. Skogsvårdskostnad Kostnad för markberedning, plantor, plantering och röjning. Källa: Skogsstyrelsen. Soliditet Ekonomiskt nyckeltal som anger förhållandet mellan det egna kapitalet (myndighetskapitalet) och det totala kapitalet. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som inte motsvaras av skulder. Tillkommande byggnader I avsnittet Lokaler använt begrepp för de byggnader som tillkommit under 26 i underlaget för beräkning av nyckeltal. Tillsyn och skötsel Se Drift. Trend I Årsfakta redovisas i flertalet tabeller med historiska utfall/värden för flera år en symbol för vilken trend värdena pekar på. Trenden beräknas med utgångspunkt från tidigare års utfall (medelvärden) med hjälp av linjär regression. Trenden redovisas förenklat med hjälp av pilar enligt nedan. ˆ Uppåtgående trend, ökande värden Nedåtgående trend, minskande värden apple Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet fluktuerar eller är i huvudsak oförändrat Upplåtelseavtal Avtal om upplåtelse av byggnader, anläggningar och mark som träffas mellan Fortifikationsverket och hyresgästen i enlighet med den kostnadsbaserade hyresmodell som Fortifikationsverket tillämpar. I upplåtelseavtalet anges bland annat vilka objekt som omfattas, ersättningens storlek, avtalstid och uppsägningstid. Observera att upplåtelse och upplåtelseavtal i juridiken har en mycket mera generell innebörd och bland annat omfattar alla avtal Fortifikationsverket har avseende nyttjanderätter m.m. Utbildning, utbildningsbyggnad Byggnad som huvudsakligen är avsedd för utbildning eller idrottslig verksamhet. Verksamhetsområde Indelningsgrund för Fortifikationsverkets verksamhet, som fastställs av regeringen. Fortifikationsverkets verksamhetsområde är Fastighetsförvaltning som delas in i verksamhetsgrenarna Lokaler, Fortifikation och Mark. Ändamålsfastighet Fastigheter och på fastigheten uppförda anläggningar och byggnader..som saknar eller har en mycket liten alternativ användning och/eller har skräddarsytts för sitt ändamål. En fastighet kan vara en ändamålsfastighet på grund av den tekniska utformningen av anläggningar och byggnader på fastigheten eller på grund av fastighetens läge. Fastigheten med anläggningar och byggnader har skräddarsytts för sitt ändamål t.ex. dag- och fritidshem, skolor och skjutfält. Som ändamålsfastigheter klassas även fastigheter som på grund av historiska skäl bedöms som särskilt värdefulla för verksamheten s.k. symbolfastigheter t.ex. Operan i Stockholm och Stockholms slott. Eftersom det ofta är anläggningarna och byggnaderna som har anpassats särskilt talar man även om ändamålsbyggnader. Försvarsfastigheter är ändamålsfastigheter som särskilt har anpassats för försvarets behov av mark, anläggningar och byggnader i fred, kris och krig. Källa: Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader - SOU 24:28. Inom fastighetsbranschen delar man ofta in andra fastigheter än bostäder, skogs- och jordbruksfastigheter i placeringsfastigheter respektive ändamålsfastigheter, se placeringsfastigheter. Begrepp och definitioner 65
Fortifikationsverket Kungsgatan 43 631 89 Eskilstuna Tel 1-44 44 fortv@fortv.se www.fortv.se