Årsfakta verksamhetsåret 2009

Transkript

1 Fortifikationsverket Kungsgatan Eskilstuna Tel Fortifikationsverket Årsfakta 29 Årsfakta verksamhetsåret 29

2 Årsfakta Verksamhetsåret 29

3 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Om Fortifikationsverket 6 Kunder lokalbehov 1 Fortifikationsverkets hyresgäster 1 Hyres- och arrendeintäkterna 12 Hyresreducering med 1 miljoner kronor 14 Upplåtelsernas förfallotidpunkter 14 Nyttjanderätter åt Försvarsmakten 15 Verkets ersättningar fördelat på olika verksamheter 17 Fastighetsbestånd 18 Lokalinnehav 18 Olika lokaltypers fördelning över landet 2 Markinnehav 22 Tekniska försörjningssystem 23 Övnings- och skjutfält 24 Nyckeltal för lokaler 25 Försvarsanläggningar och andra skyddade objekt 61 Försvarsanläggningar 61 Investering 62 Ekonomi 63 Domän 64 Skog 64 Jakt, fiske- och jordbruksarrenden 67 Investering 68 Den totala volymen för avslutade investeringsprojekt 69 Brukar- respektive ägarrelaterade investeringar 69 Andelen ombyggnadsprojekt oförändrad 7 Många små projekt 71 Andel byggherrekostnader 73 Avyttring 74 Försäljning 74 Avyttring av försvarsanläggningar och förädling 76 Ekonomiskt resultat 78 Begrepp och Definitioner 79 Kostnadsutvecklingen för Fortifikationsverket 25 Jämförelse med andra offentliga fastighetsorganisationer 29 Nyckeltal för sex lokalkategorier 31 Kaserner Förläggningsbyggnader 36 Utbildning 41 Kontor 45 Militärrestauranger 49 Materieluppställning 53 Materielunderhåll 57

4 Förord Fortifikationsverket arbetar för att bli Sveriges ledande förvaltare av nyttofastigheter och ändamålsfastigheter. För att lyckas med den ambitionen krävs att vi driver en verksamhet som strävar efter att prestera bästa möjliga resultat ur kundernas och uppdragsgivarnas synvinkel. Ett verktyg i detta arbete är den skrift du nu håller i din hand Årsfakta 29. Årsfakta är ett dokument som Fortifikationsverket har tagit fram de senaste nio åren. Årets version har fått en modifierad struktur. Syftet har varit att koncentrera sig på förvaltningen av det befintliga fastighetsbeståndet samt hur det har förändrats genom investeringar och avyttringar. Det är resultatet av verksamheten som redovisas, däremot berörs organisation och arbetsformer bara övergripande. Då det gäller uppdragsverksamheten, så har nyttjanderätter för Försvarsmakten tagits med. Motivet är att den totala upplåtelsen till Försvarsmakten skall kunna redovisas. Erik Dahlberg den svenska fortifikations grundare Skriften presenterar Fortifikationsverket med hjälp av nyckeltal och verksamhetsstatistik. Fokus ligger på nyckeltal som beskriver fastighetsbestånd, uthyrning, kostnadseffektivitet och ekonomi. Skriften vänder sig till läsare både inom och utanför verket. Internt skall skriften vara ett verktyg för jämförelser och en inspirationskälla för att arbeta med egna nyckeltalsanalyser. Ett viktigt hjälpmedel för att nå ökad effektivitet är att fördjupa sig i verksamhetens resultat på olika sätt. Fortifikationsverkets verksamhet är geografiskt spridd över hela landet och förutsättningarna att förvalta fastighetsbeståndet skiljer sig åt från ort till ort. Med hjälp av de fakta och nyckeltal som redovisas i denna skrift kan man mera ingående analysera den interna verksamheten och hitta de bästa vägarna för att vidareutveckla och ytterligare effektivisera. Interna och externa jämförelser är en framgångsfaktor i effektiviseringsarbetet och arbetet med att ständigt höja kvalitén i verksamheten. Eskilstuna i juni 21 Lena Jönsson Generaldirektör fortifikationsverket årsfakta 29 3

5 Sammanfattning Uppdraget Fortifikationsverket är en fastighetsförvaltande myndighet med stor variation i verksamheten. Uppdraget är att förvalta delar av statens fastighetsbestånd mark, byggnader, försvarsanläggningar, vägar m.m. Verket har ett regeringsuppdrag att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete för det svenska samhällets behov av kompetens inom skydds- och anläggningsteknik. Ekonomin Den totala omsättningen före finansiella intäkter 29 var 3 27 miljoner kronor, varav fastighetsförvaltningen svarade för miljoner kronor (7 %), uppdragsverksam heten för 749 miljoner kronor (23 %) och avyttring av fastigheter inklusive realisationsvinster för 22 miljoner kronor (7 %) av omsättningen. Årsfakta I Årsfakta är det framför allt det öppna fastighetsbeståndet som redovisas. För att få en mera komplett bild kan man bl.a. läsa Årsredovisningen för 29, som innehåller en fylligare redovisning av Fortifikationsverkets uppdragsverksamhet samt Årsberättelsen för 29 och Miljöredovisningen för 29. Dessa publikationer kan alla erhållas via verkets Kommunikationsstab. De finns även tillgängliga på verkets hemsida Det framgår av Årsfakta 29 att: Lokalbeståndet omfattar ca 3,5 miljoner kvm bruttoarea och är ett av de största lokalbestånden i Sverige. Hälften av beståndet består av förråd av olika slag och hangarer. Framför allt lokalbeståndet, men även förvaltad mark har minskat successivt de senaste 12 åren. Lokalbeståndet har minskat från 6,8 miljoner kvm BTA till 3,5 miljoner kvm BTA. Under perioden 22 till 29 har kostnaderna för administration, drift samt energi och vatten haft en realt avtagande trend. Administrationskostnaderna har minskat med 1 procent sedan 28. Från 29 till 26 kr/kvm och år. 4 fortifikationsverket årsfakta 29

6 Sammanfattning Medelvärdet av årskostnader per byggnadskategori för perioden Baserat på schablonfördelad kostnad för planerat underhåll. Kr/kvm BTA, Kaserner Utbildning Kontor Militärrestauranger Materialuppställning Materialunderhåll Driftkostnaden som omfattar tillsyn och skötsel samt förebyggande underhåll har minskat med 9 procent och landade på 41 kr/kvm år 29. I jämförelse med andra fastighetsförvaltare inom offentlig sektor har Fortifikationsverket bland de lägsta driftkostnaderna för kontorslokaler. Energianvändningen minskade med 5 procent vilket motsvarade en minskning på 29 GWh från år 28 till 29. Det motsvarar elektricitet och värme för ungefärligen 1 villor under 1 år. Verket redovisar kostnaderna för sex olika typer av byggnader. Totalkostnaderna i löpande priser för dessa byggnader de senaste fem åren framgår av diagrammet ovan. Det är möjligt att jämföra Fortifikationsverkets hyror och kostnader med andra fastighetsförvaltare inom offentlig sektor. Sådana jämförelser visar att verket har bland de lägsta hyrorna och kostnaderna avseende kontorslokaler. 29 hyrde verket ut mer än 3,2 miljoner kvm BTA till framför allt Försvarsmakten och andra myndigheter inom försvarssektorn. Uthyrningsgraden har de senaste åren legat på drygt 9 procent. 29 hyrde verket in ca 565 tusen kvm LOA för Försvarsmaktens räkning. Det motsvarar 25 procent av det egna beståndet. Senaste året var investeringarna i fast egendom 479 miljoner kronor, varav investeringar i skyddade anläggningar m.m. utgjorde drygt 3 procent. fortifikationsverket årsfakta 29 5

7 Om Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en av landets största fastighetsförvaltare, specialiserad på försvarsfastigheter ändamålsfastigheter speciellt anpassade för försvarssektorn. Kärnkompetensen är att skapa funktionella arbetsmiljöer för dessa myndigheter, allt från utbildningsoch kontorslokaler till testanläggningar, övningsområden och försvarsanläggningar. Verket har omfattande uppdragsverksamhet och genomför fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Uppdragsverksamheten berörs inte i denna skrift, med undantag av nyttjanderätter åt Försvarsmakten. Nytt dykcentrum i Skredsvik på Västkusten Fortifikationsverket är ett statligt verk under Finansdepartementet. Bland verkets kunder återfinns bland andra Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt. Verkets fastigheter och anläggningar finns spridda över hela Sverige. Fastighetsbeståndet omfattade vid utgången av år 29 3,5 miljoner kvm bruttoarea (BTA) vilket motsvarar cirka 3,1 miljoner kvm bruksarea (BRA). Därtill hade verket 378 ha mark samt cirka 7 9 försvarsanläggningar. På grund av de neddragningar som har skett inom Försvarsmakten och för andra hyresgäster de senaste åren, har lokalbestånd och förvaltad mark minskat. Minskningen av förvaltat fastighetsbestånd beräknas fortgå de närmaste åren. Sammanställningen på motstående sida tillsammans med organisationsschemat i figur 1 ger en koncentrerad bild av Fortifikationsverket. Figur 1: Fortifikationsverkets organisation 29 HR enhet Juridik Administrativ enhet Fastighetsavdelning Syd Revinge Karlskrona Ronneby Halmstad Såtenäs Göteborg Skövde Karlsborg Småland Internrevision Kommunikationsstab Ekonomistab Förvaltningsutveckling Fastighetsavdelning Norr Kungsängen Enköping Uppsala Södertörn Linköping Boden Luleå Arvidsjaur Centrum för skyddsteknik Analyser Säkerhet Säkra anläggningar Boden Nora Strängnäs Ronneby Styrelse Generaldirektör Byggprojektavdelning Planering Projektledning Marknadsstab Ledningsstab Markavdelning Försäljning Domän Fastighetsinformation Förädling 6 fortifikationsverket årsfakta 29

8 Om Fortifikationsverket Corps de garde f.d. vaktbyggnad numera kontor Skövde Uppdrag och kunder En av Sveriges största fastighetsförvaltare Specialiserade på skydds- och anläggningsteknik Bland kunderna finns Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt, Pliktverket, Luftfartsverket och Polisen Har en omfattande uppdragsverksamhet avseende nyttjanderätter som vidareupplåts till Försvarsmakten, fastighetsnära tilläggstjänster, drift av andras fastigheter, tidiga skeden i byggprocessen och skydds- och anläggningsteknik En myndighet under finansdepartementet Bildades 1 juli 1994 som en följd av riksdagens fastighetsreform Cirka 7 anställda Fortifikationsverket förvaltar 4 6 uppvärmda byggnader, bl.a. förläggningsbyggnader, administrations-, undervisnings-, övnings- och servicelokaler, militärrestauranger, verkstäder, hangarer, garage samt bostäder och fritidshus 2 8 ouppvärmda byggnader, främst kallförråd Drygt 3 statliga byggnadsminnen 3,5 miljoner kvm bruttoarea (BTA) lokaler vilket motsvarar 3,1 miljoner kvm bruksarea (BRA) 7 9 befästningar och anläggningar 11 flygfält 378 ha mark, varav ungefär 1 ha skogsmark Cirka 35 mil vägar Utöver detta förvaltar verket hamnar, skjutbanor och olika övningsanordningar Tekniska försörjningssystem för värme, elektricitet, vatten m.m. omfattande mer än 1 2 objekt i form av värmeverk, vattenverk, avloppsanläggningar och yttre försörjning för värme, elektricitet och vatten m.m. Fortifikationsverket i ekonomiska termer Omsatte 3,3 miljarder kronor Hade ett verksamhetsresultat på 23 miljoner kronor Investerade för ½ miljard kronor Sålde fastigheter för 131 miljoner kronor fortifikationsverket årsfakta 29 7

9 Om Fortifikationsverket Figur 2. Sveriges tretton största fastighetsförvaltare rangordnade efter uthyrbar area. Miljoner kvadratmeter. Källa: Årsredovisningar 29. Akademiska hus Vasakronan (AP Fastigheter) 3,2 3, Jämförelser med några andra fastighetsförvaltande organisationer Fortifikationsverket Svenska Bostäder Locum 2,1 2,6 3,1 I figur 2 och 4 jämförs Fortifikationsverket med några av de största fastighetsförvaltarna i Sverige. Sett till uthyrbar area var Fortifikationsverket en av de största aktörerna i landet under 29. Ser man till hyresintäkterna var verket inte lika stort, men en av de största. Skillnaden beror bl.a. på att Fortifikationsverkets hyror, till skillnad från många andra hyresvärdars, är kostnadsbaserade och att fastighetsbeståndet till cirka ¼ del består av enkla förråd som har låga kostnader och därmed också en låg hyra. Övriga aktörer tillämpar marknadshyra för hela eller större delen av sitt bestånd. I figur 3 och 5 jämförs Fortifikationsverket med de största statliga fastighetsförvaltarna av ändamålsfastigheter. Stockholmshem Västfastigheter Statens Fastighetsverk Familjebostäder Stockholm Fabege Dilligentia Wihlborgs Specialfastigheter Akademiska hus 1,1 1,3 1,3 1,5 1,4 1,8 1,7,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 Figur 3. Fortifikationsverkets lokalinnehav jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Miljoner kvadratmeter. Källa: Årsredovisningar 29. 2, 3, Fortifikationsverket 3,1 Statens Fastighetsverk 1,7 Specialfastigheter 1,1,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 8 fortifikationsverket årsfakta 29

10 Om Fortifikationsverket Figur 4. Sveriges största fastighetsägare rangordnade efter hyresintäkter. Miljoner kronor. Källa: Årsredovisningar 29. Vasakronan (AP Fastigheter) Akademiska hus Svenska bostäder 3 11 Locum Fortifikationsverket Dilligentia Fabege Statens Fastighetsverk Stockholmshem Familjebostäder Stockholm Västfastigheter Wihlborgs Specialfastigheter Figur 5. Fortifikationsverkets hyresintäkter jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Miljoner kronor. Källa: Årsredovisningar 29. Akademiska hus Fortifikationsverket Statens Fastighetsverk 2 11 Specialfastigheter fortifikationsverket årsfakta 29 9

11 Kunder lokalbehov Fortifikationsverket ska tillhandahålla mark, ändamålsenliga lokaler och anordningar samt försvarsanläggningar åt hyresgästen. Från och med 27 har verket tagit över uppgiften från Försvarsmakten att hyra in lokaler och arrendera mark från den öppna marknaden. Fortifikationsverkets hyresgäster Fortifikationsverkets hyresgäster är främst Försvarsmakten och andra myndigheter och organisationer inom försvarsområdet. Försvarsmakten hyr cirka 91 % av den lokalyta verket hyr ut. Det motsvarar nästan 3 miljoner kvm av den totala arean lokaler verket förvaltar. Andra större hyresgäster är Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, och Total försvarets forskningsinstitut. Det finns även ett antal andra hyresgäster i verkets lokaler t.ex. Polisen och Luftfartsverket. Lokalarean uppgick till 3,5 miljoner kvm bruttoarea vid utgången av år 29. Till följd av lokalanpassning hos hyresgästerna har den uthyrda lokalarean minskat med drygt 3 kvm bruttoarea (9 %) under perioden 25 till 29. Det är framför allt Försvarsmaktens lokalbehov som har minskat. Även de senaste åren har den uthyrda lokalarean minskat, trots den nyproduktion som har skett med anledning av bl.a. Försvarsbeslut 24. Trendpilarna förklaras på sid 32. Tabell 1. Uthyrda lokaler per kund/kundgrupp. Upplåten area, tusental kvm BTA. I posten övrigt ingår egna lokaler och vakanser. * innebär att uppgift saknas. Kund/kundgrupp Andel 29 Förändring 8 9 Trend 5 9 Försvarsmakten % -,2% m Försvarets materielverk % -1,9% g Försvarets radioanstalt % 4,1% g Totalförsvarets forskningsinstitut %,5% m Övriga statliga myndigheter * * 1 1 4,1% 3% Övriga kunder % 19,7% k Summa %,7% m Under avyttring % 8,3% m Övrigt % -57,1% k Summa lokalbestånd % -1,9% m 1 fortifikationsverket årsfakta 29

12 Kunder lokalbehov Tabell 2. Upplåten markareal per kund/kundgrupp. Upplåten markareal, hektar. * innebär att uppgift saknas Kund/kundgrupp Andel 29 Förändring 8 9 Trend 5 9 Försvarsmakten % -,1% m Försvarets materielverk %,% g Totalförsvarets forskningsinstitut ,2%,3% m Försvarets radioanstalt ,1%,% g Polisen * * * * 1 % Anläggningsarrenden * * * % -9,5% Bostadsarrenden * * * % -5,9% Jordbruksarrenden * * * % -3,3% Lägenhetsarrenden * * * ,1% -17,9% Övriga kunder * * m Summa ,5% -,1% Ej uthyrt ,5% -9,8% Summa markareal % -,3% De senaste åren har däremot uthyrningen av lokaler till andra hyresgäster ökat. I många fall avser det tomställda lokaler som inte är avskiljbara eller sådana lokaler där man måste ta särskild hänsyn till säkerhet och sekretess. Fortifikationsverket hyr även ut bostäder och fritidshus när dessa inte kan säljas på grund av försvarsmaktens eller andra hyresgästers verksamhet. Den ökade uthyrningen till andra hyresgäster innebär att andelen hyresintäkter från Försvarsmakten m.fl. myndigheter inom försvarssektorn minskar. Uthyrningsgraden har de senaste fem åren legat på drygt 9 %. Fortifikationsverket upplåter även stora markarealer till kunder inom försvarssektorn. Försvarsmakten och Försvarets materielverk är de två stora markarrendatorerna. Försvarsmaktens markområden utgörs bl.a. av skjutoch övningsfält, bl.a. Älvdalens skjutfält i Dalarna. Försvarets materielverk arrenderar bl.a. robotförsöksplatsen i Vidsel i Norrbotten. Den upplåtna markarealen har under de senaste fem åren minskat med 2,5 % eller 9 5 ha. Förklaringen är att behovet av övningsoch skjutfält har minskat i betydligt långsammare takt än behovet av lokaler. Det beror bl.a. på att det tar lång tid att återställa mark som har använts som skjutfält och där man kan ha problem med oexploderad ammunition. fortifikationsverket årsfakta 29 11

13 Kunder lokalbehov Hyres- och arrendeintäkter Redovisningen inkluderar ersättningar för arrenden och övriga nyttjanderätter. Sammanställningen visar att: De totala intäkterna var miljoner kronor och ökade med 121 miljoner från föregåenden år, d.v.s. med knappt 6 %. Försvarsmakten är den klart största kunden med totala intäkter på miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 89 % av intäkterna. Ökningen från föregående år var 12 miljoner kronor, vilket motsvarar en hyresökning på drygt 5 %. Hyresökningen är en följd av att flera nya eller om- och tillbyggda lokaler har tagits i bruk under 28 och 29. Dessa objekt har en högre hyresnivå per kvm BTA än de objekt Försvarsmakten har lämnat. I det senare fallet rör det sig ofta om enklare byggnader, som har låga eller inga bokförda värden och således låg kapitalersättning i hyran. Mellan 28 och 29 ökade kapitalersättningen med drygt 7 %, medan övriga delar av hyran ökade i mindre omfattning. Flygledartornet på Norrbottens flygflottilj Luleå Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut är den näst största intäktsgruppen. Intäkterna från dessa myndigheter var knappt 121 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 5 % av intäkterna. Ökningen från föregående år var knappt 7 miljoner kronor eller knappt 6 %. 12 fortifikationsverket årsfakta 29

14 Kunder lokalbehov Tabell 3. Hyres- och arrendeintäkter per kund/kundgrupp. Hyresintäkt, miljoner kronor. Sammanställningen baseras på redovisade intäkter per intäktskonto och kund. Kund/kundgrupp Andel 29 Förändring 8 9 Trend 5 9 Försvarsmakten ,4% 5,4% m Försvarets materielverk 69,3 7,9 72,1 73,9 76,5 3,4% 3,5% k Försvarets radioanstalt 35,3 3,8 26,6 24,4 25, 1,1% 2,5% m Totalförsvarets forskningsinstitut 19,8 19,7 2,2 15,8 19,2,9% 21,5% m Statens fastighetsverk 3,3 9,1 1,5,5% 15,4% k Polisen 1,6 2,4 7,5 9,4 8,8,4% -6,4% k Länsstyrelsen Norrbotten 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5,2%,% g Energimyndigheten 4,4 4, 3,3 3,4,2% 3,% m Pliktverket 4,3 4,2 3,1,1% -26,2% m Sjöfartsverket 3,5 2,8,1% -2,% m Kustbevakningen 1,1 1,7 2,5 2,3 2,2,1% -4,3% k Luftfartsverket 6,1 1,1 2,1 2, 1,7,1% -15,% m Övriga statliga myndigheter,9 5,8 8,1 3,4 4,,2% 17,6% k Övriga 3,5 33,4 39,8 6,8 73,8 3,3% 21,4% k Summa hyresintäkt % 5,7% m Intäkterna från övriga statliga myndigheter var 42 miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 2 % av intäkterna. Det är något lägre intäkter än föregående år. Intäkterna från övriga kunder var knappt 74 miljoner kronor, vilket motsvarar 3 % av intäkterna. Ökningen från föregående år var 13 miljoner kronor, vilket motsvarar 21 %. De senaste två åren har ökningen varit 34 miljoner kronor, vilket på två år ger en ökning med 86 %. De ökade intäkterna från kunder utanför staten är följden av en medveten strategi. Verket hyr i ökad utsträckning ut byggnader och anläggningar med särskilda krav på skydd och säkerhet till företag. Syftet är att säkra utvecklingen och kompetensen inom området. Dessutom begränsas verkets kostnader för rivning och rasering. Vidare minskar främst Försvarsmaktens hyreskostnader genom uthyrning av de objekt som inte kan avyttras på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Uthyrningen av bostäder, fritidshus, jakt- och fiskearrenden m.m. har dessutom marknadsanpassats successivt. Se även kommentarerna under avsnittet Fortifikationsverkets hyresgäster. Renar på robotförsöksplats Vidsel Norrbotten fortifikationsverket årsfakta 29 13

15 Kunder lokalbehov Hyresreducering med 1 miljoner kronor Under september 29 gjorde Fortifikationsverket en hyresreducering på 1 miljoner kronor till de fyra största hyresgästerna. Återbetalningen fördelades i förhållande till respektive myndighets andel av hyrorna enligt upplåtelseavtalen. Fördelningen av det återbetalade beloppet framgår av tabell 4. Upplåtelsernas förfallotidpunkter Fortifikationsverket tillämpar för närvarande en hyresmodell med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt som innebär att: Ersättningen är kostnadsbaserad. Rörliga reglerbara mediakostnader (värme, elektricitet, vatten, kyla etc.) regleras i efterhand mot faktiskt utfall. Det medför att hyresgästerna får ett incitament att hushålla. Upplåtelseavtalen är maximalt 6 år långa. Tabell 4. Fördelning av hyresreducering. Kund Figur 6. Struktur och storlek på upplåtelseavtalen med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt. Staplarna visar de hyresbelopp som är avtalade för respektive år. Punkterna anger antalet upplåtelseavtal. Redovisningen avser bara det öppna beståndet. Hyresbelopp mkr Gällande upplåtelseavtal per Ersättning i mkr, antal avtal och förfallotid Hyresreducering i miljoner kronor Andel av totala ersättning Försvarsmakten 94 94% Försvarets materielverk 4 4% Försvarets radioanstalt 1 1% Totalförsvarets forskningsinstitut 1 1% Summa reduceringar 1 1% Antal upplåtelseavtal 14 fortifikationsverket årsfakta 29

16 Kunder lokalbehov I dagsläget har Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt tecknat ettåriga avtal, medan Försvarsmakten och Försvarets materielverk har tecknat fleråriga avtal. Kontrakterade hyresintäkter för 21, enligt upplåtelseavtalen, är miljoner kronor. Efter 1 år finns miljoner kronor kvar av den kontrakterade hyressumman. Sedan minskar den kontrakterade hyressumman successivt. För 216 finns f.n. ingen kontrakterad hyressumma på grund av att upplåtelseavtalen avser maximalt 6 år. 63 % av antalet upplåtelseavtal med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt löper ut redan efter ett år, men dessa avtal omfattar bara 18 % av hyresbeloppet. De största hyresbeloppen förfaller efter 3 respektive 5 år (212 respektive 215). Dessa upplåtelseavtal liksom de som förfaller 213 och 214 är i de flesta fall avtal med en löptid på sex år, men de är tecknade vid olika tidpunkter. Nyttjanderätter åt Försvarsmakten Fortifikationsverket har sedan år 27 förvaltningsansvaret för nyttjanderätter till fast egendom åt Försvarsmakten. Verksamheten omfattar avtal avseende lokaler, bostäder, parkeringar, arrenden och övriga nyttjanderätter samt även samfälligheter och servitut. Verket ingår avtalen med tredje part och vidareupplåter därefter nyttjanderätterna till Försvarsmakten. Ran kontorsbyggnad på Berga Framställningen i det följande avser bara nyttjanderätter inom det öppna beståndet. Under 29 hanterade verket 569 arrenden med en total areal på cirka 1 hektar. Införhyrningar av lokaler omfattade 543 avtal med en lokalarea på cirka 552 kvm LOA. Det senare motsvarar nästan en fjärdedel av det lokalbestånd som Fortifikationsverket hyr ut till Försvarsmakten. Därutöver hanterades ett stort antal övriga nyttjanderätter, samfälligheter och servitut för Försvarsmaktens verksamhet. Tabell 5 visar omfattningen av denna verksamhet. 29 har verket ingått, omförhandlat och sagt upp ett stort antal nyttjanderättsavtal åt Försvarsmakten. Tabell 6 visar avtal med störst ekonomisk förpliktelse. I och med att verket har det totala förvaltningsansvaret för nyttjanderätter blir det lättare att jämföra och avväga införhyrningar i förhållande till ny-, till- och ombyggnad av lokaler i verkets egen regi. Detta skapar större möjligheter till kostnadseffektivitet i Försvarsmaktens lokalförsörjning. Försvarsmaktens totala ersättning för hyror och arrenden till andra fastighetsägare inklusive media, drift m.m. var miljoner kronor. Motsvarande ersättning till Fortifikationsverket var miljoner kronor. Av den totala ersättningen avsåg således 79 % ersättning till verket och 21 % ersättning till andra fastighetsägare. Ersättningen för nyttjanderätter ökade med 8 miljoner kronor (18 %) från föregående år. En av anledningarna är förhyrningen av det nya centrallagret i Arboga. fortifikationsverket årsfakta 29 15

17 Kunder lokalbehov Tabell 5. Omfattningen av nyttjanderätter åt Försvarsmakten 29 inom det öppna beståndet. År 29 Hyra lokaler Hyra bostäder Bilplatser Arrenden Övriga nyttjande rätter Summa Antal avtal Hyra/Arrendeavgift tkr/år Yta kvm * * * Hyra kr/kvm * * * * Areal ha * * * 1 12 * 1 12 Arrendeavgift kr/ha * * * 635 * * Invigning av centrallagret i Arboga. Förrådet hyrs in av Fortifikationsverket för Försvarsmaktens räkning. 16 fortifikationsverket årsfakta 29

18 Kunder lokalbehov Tabell 6. Avtalade nyttjanderätter åt Försvarsmakten. Avtal med en ekonomisk förpliktelse överstigande 1 miljoner kronor. Belopp redovisas i tkr. Fastighetsägare/Hyresvärd Ort Årshyra i tkr Storlek i kvm LOA Försvarsfastigheter Sverige AB Högkvarteret, Stockholm Försvarsfastigheter Sverige AB/FMV Tre Vapen, Stockholm Marieborgs Lagerfastigheter i Arboga AB Centrallager, Arboga Statens fastighetsverk Karlsborgs fästning, Karlsborg GE Real Estate för Brännkammaren 4 AB Tegeluddsv. 64, Stockholm Kungsleden Friab AB/Kryddgården HB Stenvreten, Enköping Fastighets AB Melker Skandiag. 3, Arboga Statens fastighetsverk Flottiljvägen, Karlsborg Statens fastighetsverk Befälsvägen, Karlsborg Afa Sjukförsäkrings AB Tegeluddsv. 31, Stockholm Kasernen Fastighets AB Elevbostäder, Halmstad GE Real Estate för Brännkammaren 4 AB Östhammarsg. 7, Stockholm Verkets ersättningar fördelat på olika verksamheter Det framgår av figur 7 att: Hyror och arrenden utgör 2/3-delar av intäkterna De totala förvaltningsintäkterna hyror, arrenden och skog utgör miljoner kronor, vilket är 7 % av intäkterna. Uppdragsintäkterna är totalt 749 miljoner kronor, vilket är 23 % av intäkterna. Den största delen av uppdragsintäkterna utgör nyttjanderätter åt Försvarsmakten 535 mkr eller 71 % av uppdragsintäkterna. Avyttringsintäkterna utgör 22 miljoner kronor, vilket är 7 % av intäkterna. Övriga intäkter är storleksmässigt blygsamma. Figur 7. Fortifikationsverkets intäkter 29 Exklusive finansiella intäkter och bidrag,fördelade på olika verksamheter. Miljoner kronor. De totala intäkterna var 3 27 mkr. Hyror och arrenden Nyttjanderätt åt Försvarsmakten 535 Intäkter tillägstjänster 145 Övriga uppdragsintäkter 69 Avyttringsintäkter 22 Skogsintäkter 61 Övriga intäkter 9 fortifikationsverket årsfakta 29 17

19 Fastighetsbestånd I det här avsnittet redovisas Fortifikationsverkets bestånd av lokaler och mark. Lokalinnehav Vid utgången av 29 omfattade Fortifikationsverkets lokalinnehav inom det öppna beståndet cirka 7 4 byggnader. Den sammanlagda bruttoarean var 3,5 miljoner kvm. Det är en minskning med 2 % jämfört med föregående år. Under perioden minskade Fortifikationsverkets lokalinnehav med drygt 38 kvm vilket motsvarar 11 %. Fördelning efter användning Inom Fortifikationsverket klassas alla byggnader och anläggningar efter huvudsakligt användningsområde. Den klart största gruppen är byggnader avsedda för förråd och materieluppställning. Dessa utgör hälften av det totala beståndet. Gruppen innefattar många olika typer av byggnader, allt från enkla, kalla förråd till avancerade hangarer. Enkla, ouppvärmda förråd utgör cirka 23 % av verkets totala bruttoarea. Utbildnings- och förplägnadsbyggnader visar en ökande trend mellan 25 och 29 medan kontors- och materielunderhållsbyggnader håller en jämn nivå. Övriga byggnadstyper har en trendmässig minskning. Tabell 7. Lokalinnehav fördelat efter huvudsaklig användning. Tusentals kvm BTA. Byggnadstyp Förändring 8 9 Trend 5 9 Förråd och materieluppställning ,% m Kaserner ,2% m Utbildning ,% k Kontor ,1% g Materielunderhåll ,9% g Förplägnad ,2% k Bostad ,% m Kultur och fritid ,3% m Hälso- och sjukvård ,3% m Bevakning/skydd ,2% m Övrigt ,7% m Summa ,9% m 18 fortifikationsverket årsfakta 29

20 Fastighetsbestånd Fördelning per län Byggnadsbeståndet är fördelat över hela landet. Fortifikationsverket har byggnader i alla län och i 61 % av alla kommuner. De största bestånden finns i Västra Götalands, Norrbottens och Stockholms län. Även i Blekinge, Uppsala och Skåne län finns det bestånd större än 2 kvm bruttoarea. De kommuner där verket har enskilt störst bruttoarea är Boden och Karlskrona, tätt följt av Skövde. I 17 av landets kommuner har Fortifikationsverket ett bestånd överstigande 1 kvm bruttoarea. Tabell 8. Lokalfördelning per län. Tusentals kvm BTA. Län Förändring 8 9 Trend 5 9 Västra Götalands län ,4% g Norrbottens län % m Stockholms län % g Blekinge län ,3% k Uppsala län % m Skåne län % m Östergötlands län % k Jönköpings län % g Hallands län ,2% g Västerbottens län % m Jämtlands län % m Västmanlands län % g Dalarnas län % m Örebro län % m Västernorrlands län % m Värmlands län % g Gotlands län % m Kronobergs län % m Södermanlands län % m Gävleborgs län % m Kalmar län % g Övrigt % m Summa % m fortifikationsverket årsfakta 29 19