Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Relevanta dokument
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmt väder har gett ökat upptag

Fortsatt varierande kväveupptag

Liten mineralisering denna vecka

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Oväntat högt kväveupptag

Högt kväveupptag senaste veckan

Sista mätningen för den här säsongen

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Lägre upptag i nollrutorna igen

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Nu är höstvetet i axgång

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Markens mineralisering högre än normalt

Varmt väder ger snabb utveckling

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveupptaget ökar ordentligt

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Årets kvävemätningar har startat

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Markens mineralisering medel jämfört med

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Kväveupptaget har tagit fart

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Kvävestrategi i höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävestrategi i höstvete

Kvävepass med Gunsorna

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Kvävestrategi i höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Maltkorn och Yara N-Sensor

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Kväve i höstvete 2013

Kvävestrategi i höstvete

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon nederbörd i området. Grödans utveckling går snabbt både i nollrutor och i fält. Mineraliseringen är fortsatt relativt god med ett upptag i nollrutorna på +6 kg/ha sedan förra mätningen. Upptaget i fält har varit mindre än föregående vecka, +13 kg/ha. Totalt har 35 kg kväve per hektar tagits upp i nollrutorna i genomsnitt medan upptaget i fält är 74 kg per hektar i genomsnitt. Vi gjorde veckans mätning den 21 maj förutom i Veckholm och Grillby där vi mätte den 18 maj. Det har varit mycket varmt och det har inte kommit någon nederbörd i området under den senaste veckan. Marktemperaturen var i måndags 13-19 grader. Alla fält är i stråskjutning och utvecklingsstadierna varierar mellan DC 31 och DC 39 (median DC37). Kväveupptaget i fält har inte ökat lika mycket som föregående vecka, men det är fortsatt relativt god mineralisering. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 21 maj 2018

Lägre upptag denna vecka När vi sätter in veckans värden i diagrammet nedan ser vi att det är ett lägre kväveupptag jämfört med samma utvecklingsstadium under 2014-2016 och att det är mer likt upptaget 2017 (Bild 2). Det beror främst på att utvecklingen gått så snabbt och att kväveupptaget och tillväxten inte hunnit med i samma takt. Det varma och torra vädret påverkar både mineraliseringen och upptaget av gödselkväve. Vi har tidigare haft gynnsamma förhållanden för mineralisering med hög marktemperatur och god markfukt, men vartefter dagarna går så torkar jorden upp allt mer och mineraliseringen minskar. Bild 2. Kväveupptag i nollrutor och i fält vid olika utvecklingsstadier under åren 2014-2018. Utnyttjat gödselkväve Fälten har gödslats 1-2 gånger och den totala gödselgivan varierar mellan 103 och 214 kg per hektar. Mängden upptaget gödselkväve ligger på 9-74 kg per hektar, vilket motsvarar 5-70 procent av tillfört gödselkväve. I de flesta fall är det förmodligen inte kvävetillgången som är begränsande när det är så här torrt, utan det är främst regn som behövs för att öka upptaget av kväve. I något fall kan en komplettering vara lämplig, men även då krävs regn för att kvävet ska bli tillgängligt.

Kompletteringsgödsling Än så länge är det svårt att avgöra hur stor skörden blir. Därför är det bra att avvakta med den sista kompletteringsgödslingen ännu ett tag. Gödsling fram till DC 45 har i tidigare försök visat god effekt på både skörd och proteinhalt, och pågående försök visar att man i vissa fall kan få en bra effekt av gödsling ända fram till avslutad blomning. Då är det dock viktigt att kvävet snabbt blir tillgängligt för grödan, genom att till exempel använda kalksalpeter. Det mesta av proteinet i kärnan kommer från omfördelat kväve från strå, blad och rötter, men även sena gödslingar kan alltså påverka både skörd och protein. Ju senare gödselkväve tillförs desto mer ökar andelen som går till protein i kärnan. CropSAT Om du ska kompletteringsgödsling kan du använda tjänsten CropSAT. Det är kartor som visar ett vegetationsindex för dina fält. Du kommer åt det från Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu (gå till Räkna själv), eller via webbplatsen www.cropsat.se. Genom att lägga in din egen adress kan du få fram dina fält. Markera de block eller skiften du vill ha med för att få fram en karta över vegetationsindex och för att skapa en tilldelningsfil för gödslingen. Inför 2018 har samarbetsprojektet CropSAT vidareutvecklats framförallt av DataVäxt. Programmet används nu i flera länder och antalet satellitbilder som läggs ut ökar. Bilderna kommer med tätare intervall vilket gör att det bör vara lättare att hitta bilder utan moln. Greppa Näringen medverkar i arbetet med CropSAT genom att vi bekostar inköp och bearbetning av satellitbilder. Du kan läsa mera om andra nyheter i årets CropSAT på webbplatsen www.cropsat.se. Bild 3. Titta gärna på dina fält i CropSAT före kompletteringsgödsling.

Presentation av varje plats Sist i brevet visar vi diagram över kväveupptaget och foto för varje nollruta. Detta uppdateras med nya mätvärden och foton varje vecka. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 28 maj. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala

1 Västerås I Västerås ligger nollrutan på ett fält med moig lättlera efter höstraps, där sorten är Julius. 1 Västerås Jordart Moig lättlera Mullhalt 3-6% Stallgödsel Ja Förfrukt Raps Sådatum 08 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7500 kg/ha 22 april 94 12 maj 120 (Biogödsel) 1 Västerås (ff höstraps) DC31, 21 maj, 2018 (Foto: Henrik Forsberg)

2 Veckholm I Veckholm mäter vi i två rutor på samma fält för att kunna titta på inomfältsvariationen. Ruta 2a ligger lite mer gynnsamt till, medan ruta 2b ligger uppe på en höjd i fältet och förmodligen har lite lättare jordart och eventuellt lägre mineraliseringspotential. Sorten är Norin. Än så länge följs värdena åt i nollrutor och fält, men 2b ligger lite hela tiden lite lägre än 2a. 2a Veckholm 2b Veckholm Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 02 september 02 september Skott/m 2 på våren 1100 1100 Förväntad skörd 8000kg/ha 8000 kg/ha 27 april 120 120

2a Veckholm (ff höstvete) DC37, 18 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren) 2b Veckholm (ff höstvete) DC37, 18 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren)

3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs mäter vi i två olika fält. Fält 3a har förfrukt höstraps och är direktsått med en SeedHawk (dubbelt radavstånd). Fält 3b är plöjt och har höstvete som förfrukt. Det är tre veckors skillnad i sådatum mellan fälten (8 september respektive 29 september), så det är svårt att jämföra upptaget. Dessutom är det olika sorter på höstvetet: Plats 3a har sorten Linus medan fält 3b har sorten Julius. 3a Enköp.näs 3b Enköp.näs Jordart Styv lera Styvlera Mullhalt 2-3% 2-3% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstraps Stråsäd Sådatum 08 september 29 september Skott/m 2 på våren 1050 1170 Förväntad skörd 8000 kg/ha 7000 kg/ha 16 april 100 100 08 maj 68 68

3a Enköpingsnäs (ff höstraps) DC 37, 21 maj 2018 3b Enköpingsnäs (ff höstvete) DC 32, 21 maj 2018

4 Svinnegarn I Svinnegarn mäter vi i två olika fält: 4a med höstraps som förfrukt och 4b som har ärter som förfrukt. Fältet med ff höstraps är plöjt medan fältet med ff ärter är bearbetat med Carrier. Fälten ligger nära varandra och förutsättningarna relativt lika förutom att fält 4a fick rötslam 2014. Sorten är Julius på båda fälten. Skillnaderna är små, men vi ser en lite högre kväveleverans i nollrutan efter ärter. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Rötslam 2014 Nej Förfrukt Höstraps Ärter Sådatum 18 september 18 september Skott/m 2 på våren 1240 830 Förväntad skörd 8000 kg/ha 8000 kg/ha 12 april 120 120

4a Svinnegarn (ff höstraps) DC 37, 21 maj 2018 4b Svinnegarn (ff ärter) DC 32, 21 maj 2018

5 Enköping I Enköping mäter vi i två fält där båda haft höstvete som förfrukt. Båda har täta bestånd med många skott. Sorten som odlas är Julius. Fälten utvecklas relativt lika, men nollrutorna skiljer sig åt. I 5b är nollrutan mycket blek och inget ytterligare kväve har tagits upp sedan förra mätningen. 5a Enköping 5b Enköping Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 4,1 2,3 Stallgödsel Nej Ja Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 18 september 11 september Skott/m 2 på våren 1050 1180 Förväntad skörd 8000 kg/ha 7800 kg/ha 16 april 100 100 03 maj 80 80

5a Enköping (ff höstvete) DC 37, 21 maj 2018 5b Enköping (ff höstvete) DC 37, 21 maj 2018

6 Torstuna I Torstuna mäter vi i ett fält som har ärter som förfrukt (6a) och ett fält som har korn som förfrukt (6b), men med jämförbara förutsättningar i övrigt. Sorten är Praktik. Här har grödans utveckling gått väldigt fort medan upptaget av kväve och grödans tillväxt har varit liten under den senaste veckan. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart Styv lera Styv lera Mullhalt 4 5,6 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Ärter Korn Sådatum 18 september 17 september Skott/m 2 på våren 570 590 Förväntad skörd 7000 kg/ha 7000 kg/ha 25 april 130 130 6b Torstuna (ff korn) DC 37, 21 maj 2018.

7 Grillby I Grillby mäter vi på ett fält där stallgödsel används regelbundet. Förfrukten är åkerböna och innan dess var det åtta års lusernvall på fältet. Sorten är Mariboss. Vi mäter både i en ruta som inte fått något kväve alls i år (nollruta) och en ruta som fått mineralkväve men ingen stallgödsel i år (end mineralgödsel) och i det gödslade fältet som fått både stallgödsel och mineralgödsel i år (fält). Tyvärr är det mycket lusern som har kommit upp i fältet vilket kan störa mätningarna (N-sensorn tolkar även det som vete). Därför är förmodligen värdena något överskattade. Jordart 7 Grillby Mellanlera Mullhalt 6,8 Stallgödsel Förfrukt Sådatum Ja Åkerböna 1 år, Lusernvall 8 år 23 september Skott/m 2 på våren 1100 Förväntad skörd 9000 kg/ha 28 mars 58 19 april 100 7 Grillby (ff åkerböna, lusernvall) DC 32, 18 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren)

8 Lövstalöt I Lövstalöt är sorten Brons och förfrukten är höstraps. 8 Lövstalöt Jordart Mjälig lättlera Mullhalt 6 Stallgödsel Nej Förfrukt Höstraps Sådatum 13 september Skott/m 2 på våren 820 Förväntad skörd 7000 kg/ha 22 april 140 9 Lövstalöt (ff höstraps) DC23, 14 maj 2018

9 Uppsala I Uppsala är förfrukten korn och sorten är Norin, vilket är en tidig sort. Grödan utvecklas snabbt, men inget ytterligare kväve har tagits upp i nollrutan. 9 Uppsala Jordart Mellanlera Mullhalt 3 Stallgödsel Nej Förfrukt Korn Sådatum 09 september Skott/m 2 på våren 920 Förväntad skörd 6500 kg/ha 10 april 103 9 Uppsala (ff korn) DC 39, 21 maj 2018

10 Börje I Börje mäter vi i två fält som har förfrukt höstvete (10a) respektive höstraps (10b). Sorten är Julius. Fältet med höstraps som förfrukt är sådd något senare än fältet med höstvete som förfrukt och det ligger lite lägre i kväveupptag än så länge. Här har upptaget varit lågt både i nollrutor och i fält. Vi ser ännu inga förfruktseffekter. 10a Börje 10b Börje Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 5,2 4,4 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstraps Sådatum 20 september 29 september Skott/m 2 på våren 960 560 Förväntad skörd 7000 kg/ha 7500 kg/ha 23 april 125 125

10a Börje (ff höstvete) DC 31, 21 maj 2018 (Foto: Henrik Forsberg) 10b Börje (ff höstraps) DC 32, 21 maj 2018 (Foto: Henrik Forsberg)