H Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (6) Enheten för kunskapsutveckling Johan Berglund 072-246 03 89 johan.berglund@msb.se Utlysning av forskningsmedel: Civilt försvar med nya förutsättningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avser att, med start 2017, finansiera forskning inom området civilt försvar. Satsningen finansieras med 15-20 miljoner kronor, fördelat på högst fem år. Ansökningar ska vara MSB tillhanda senast den 11 september 2017. Utgångspunkter Med hänsyn till den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde har planeringen för höjd beredskap (civilt försvar) återupptagits hos länsstyrelser och bevakningsansvariga myndigheter, i enlighet med regeringens inriktning. I enlighet med ansvarsprincipen har respektive myndighet ett ansvar för det civila försvaret inom ramen för sin verksamhet. Den totalförsvarsplanering som har dragit igång har två perspektiv: Att med krisberedskapen som grund arbeta för att samhället kan bli motståndskraftigt även mot väpnade angrepp och att säkerställa stödet till Försvarsmaktens operativa förmåga vid höjd beredskap. För att ett tillräckligt stöd till Försvarsmakten ska kunna ges är det avgörande att de viktigaste samhällsfunktionerna fortsätter att fungera även under störda förhållanden. Förmågan att hantera kriser och extraordinära händelser i fred ger även grundläggande kapacitet att hantera krigsfara och krig. Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs; en av utmaningarna ligger i att öka den samlade förmågan inom totalförsvar. Vägledande för detta Fel! Okänt
samhällsskydd och beredskap PM 2 (6) är de gemensamma grunder för en sammanhängande planering som MSB och Försvarsmakten har tagit fram på uppdrag av regeringen. 1 Ett samhälle som har förberett sig är för en antagonist inte ett lika attraktivt mål. Samhället behöver med andra ord bli mer motståndskraftigt, i fred och ofred, med utgångspunkt i befintlig förmåga. Det är ett långsiktigt arbete där frågor som rör ett nytt totalförsvar måste beaktas på samtliga nivåer i samhället, liksom i beslutsprocesser inom EU och internationellt, inte minst inom NATO/PFF och det nordiska samarbetet. Det innebär att förmågor och oförmågor ur ett krisberedskapsperspektiv även bör beaktas ur ett totalförsvarsperspektiv. Vi måste fortsätta att tänka i nya banor konceptuellt kring området civilt försvar snarare än att försöka återskapa det tidigare totalförsvaret. Tidigare kunskap behöver sättas i ny kontext och kan förstås ge vägledning, utan att för den skull styra framtida åtgärder och planering med respekt för det som varit behöver vi troligen söka nya och innovativa lösningar för att klara av att skapa ett modernt civilt försvar. MSB förvaltar detta arv och har samtidigt ett koordinerande ansvar för arbetet med utvecklingen av civilt försvar. MSB har bland annat tagit fram en strategi för förstärkningsresurser som inbegriper följande målområden: Att använda och dela på befintliga resurser mer effektivt inom samtliga nivåer före, under och efter en kris, samt även Att säkerställa tillgången på kritiska produkter och tjänster. 2 Syfte och mål med utlysningen Syftet med utlysningen är att bidra till ökad kunskap om samtida aspekter av området civilt försvar och höjd beredskap. Av särskilt intresse är kunskap om och bemötandet av en ny typ av utmaningar, den gråzonsproblematik som har präglat de senaste årens återväckta diskussion om området civilt försvar. Det övergripande målet för utlysningen är att stärka samhällets samlade förmåga att identifiera, förstå och bemöta vår tids utmaningar och hot mot rikets säkerhet, suveränitet, våra demokratiska fri- och rättigheter. Forskningen bör även utgå från en god förståelse för det befintliga krisberedskapssystemet. 1 Sverige kommer att stå emot utmaningarna - Gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering av totalförsvaret, 2016-06-10, https://www.msb.se/upload/insats_och_beredskap/160610%20fm2016_13584_ 3%20Rapport%20MSB%20och%20FM.pdf 2 MSB, Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument, dnr 2013-1013, 2014-02-18, s. 5-8. Lagen om totalförsvar och höjd beredskap (1992: 1403) gäller dock fortfarande.
samhällsskydd och beredskap PM 3 (6) Övergripande inriktning Gråzonsproblematiken Civilt försvar är ett samlingsnamn och ett metaperspektiv som griper över väldigt mycket. I kristider ökar vikten av att göra nödvändiga prioriteringar. Väpnade angrepp medför en mycket stor ansträngning på samhället, där nationens existens kan vara i fara. Beteckningen är därför att betrakta som övergripande kategori snarare än avgränsat område och har därmed även en potential att koppla ihop områden som tidigare har haft en tendens att vara åtskilda. Det förändrade omvärldsläget för med sig ökade hotbilder, som ofta är diffusa. Det kan därför vara svårt att identifiera inträffade händelser och deras sammanhang ur ett fredskris- respektive höjd beredskapsperspektiv. Det kan till exempel handla om antagonistiska handlingar, som utmanar landets suveränitet utan att involvera väpnade angrepp. Det vill säga, en väsentlig del av krigsföringen kan ske i fred, beroende på hur vi tolkar handlingarna, vilket kullkastar tidigare antaganden om totalförsvar. Därtill har även den upplevda osäkerheteten och risken för incidenter ökat markant i Östersjöområdet de senaste åren. I den betydelsen är vi idag redan indragna i en expanderad gråzon mellan fred och ofred, vilket har gjort det angeläget att reducera sårbarheterna i samhället. Det kan vara svårt att avgöra vad som är att beteckna som krigsfara, då det antagonistiska ändamålet även kan vara att långsiktigt destabilisera utpekade samhällen och regeringar. Gråzonsproblematiken representerar även gränsen mellan krigsföring och krishantering. 3 Detta slår även mot samhällets demokratiska fundament, vilket visar på den ökade betydelsen av civila medel för att uppnå politiskt-militära syften. En komplexare hotbild kräver samtidigt även andra samverkansformer. Vi måste hantera de faror vi kan utsättas för, när hoten är verkliga men ändå diffusa. Vi måste kunna försvara oss både i krig och mot gråzonen ; oavsett vad det är som försöker skada eller försvaga oss. Samtliga aktörer och funktioner inom krisberedskapssystemet är därmed potentiellt sett involverade. Samhället är idag i många avseende mer sårbart. Vi är mer beroende av den privata sektorn, bland annat när det gäller att upprätthålla kritiska funktioner inom samhällsviktig verksamhet. Hoten och utmaningarna är mer komplexa och gränslösa. Trenden inom olika områden är även att gränserna mellan civiltmilitärt, nationellt-internationellt, offentligt-privat, har blivit allt otydligare. För att förstå och kunna hantera dessa förändringar behövs omfattande ny kunskap om både nuvarande och framtida förhållanden och tillkommande behov ur ett brett säkerhetsperspektiv. Behovet av ny kunskap kopplat till att skapa ett modernt civilt försvar återfinns således inom hela bredden av frågor 3 Se t.ex. Palmgren, A. Gråzonsproblematik, FHS, 2017-01-25.
samhällsskydd och beredskap PM 4 (6) som sammantaget utgör samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor, kriser och krig. Exempel på efterfrågad kunskap Utlysningen Civilt försvar med nya förutsättningar är öppen i sin karaktär och välkomnar ansökningar från olika områden, med bäring på det övergripande temat. Det nationella försvaret har efter kalla krigets slut varit lågt prioriterat och en hel del resurser och anläggningar har tagits ur bruk. En utgångspunkt för vår säkerhetspolitik idag är att vi bygger säkerhet tillsammans med andra. Hur ser då förutsättningarna egentligen ut för samarbete med NATO, Finland och det nordiska samarbetet i stort, där civilt försvar nu ingår? Vad finns det för nyckelfaktorer när det gäller att ta emot (civil och militär) hjälp utifrån? Det finns otydligheter om ansvar och roller inom krisberedskapen, något som även påverkar premisserna för höjd beredskap. Svensk krisberedskap måste bli bättre på att hitta nya möjligheter i systemet, vilket även omfattar privata aktörer. 4 Finns det när det till exempel kommer till privat-offentlig samverkan koncept och lösningar som har visat sig mer framgångsrika ur ett jämförande perspektiv? Hur fungerar EU:s solidaritetsklausul och hur har den de facto fungerat? Civilt försvar är ingen övergripande kultur eller organisation utan en del av, eller förlängning av, samhället. Under senare år har en hel del regionala utvecklingsprocesser kommit igång, även om mycket återstår. Under höjd beredskap sker övergripande samordning inom totalförsvaret på flera nivåer. Med hänsyn till det förändrade säkerhetspolitiska läget, med ett mindre enat Europa och ökad antagonism, måste vi fråga oss i vilken grad den svenska krisberedskapen är tillräcklig: Vad behöver tillföras och vad är det i så fall vi strävar mot? Med andra ord, förutsatt att utvecklingen går åt fel håll, hur kan det civila samhället bidra till att vi kan försvara oss? Det finns på så sätt många osäkerheter kring hur civilt försvar kopplar mot övrig krisberedskap och det finns en avsaknad av operativ vana inom svenskt totalförsvar. Men försvar handlar även om tillit och trovärdighet, inte bara kapacitet och förmåga. Exempelvis hur vi får människor att känna sig trygga. Hur skapar vi förtroende hos allmänheten, utifrån dagens hot och utmaningar? Hur försvarar vi demokratiska fri- och rättigheter? Är det i själva verket det som är civilt försvar idag? Det finns även en folkrättslig aspekt av detta, beträffande de som rekryteras i den indirekta försvarssektorn. Andra viktiga områden inom civilt försvar är planering, energiförsörjning, befolkningsskydd, kommunikation, inkvartering, samt det digitala samhällets baksidor och sårbarheter. Det finns även en tanke 4 Se t.ex. Lindgren F. Civilt försvar en forskningsöversikt, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, 2015.
samhällsskydd och beredskap PM 5 (6) om att frivilliga organisationer ska kunna vara del av det civila försvaret. Man bör också räkna med att organisationer som uppstår spontant i kristider kan få en potentiellt stor betydelse. Ramar och förutsättningar Utlysningen gäller forskning inom området civilt försvar mot den bakgrund som beskrivits ovan. Inom utlysningen avsätts 15-20 Mkr för forskningsprojekt fördelat på högst fem år. Preliminärt ser MSB att två större sammanhållna projekt kan beviljas inom ramarna för utlysningen. Utlysningen öppnar för ansökningar den 16 juni 2017. Fullständig ansökan ska vara MSB tillhanda senast den 11 september 2017 och lämnas in via MSB:s internetbaserade ansökningssystem. Ansökningarna genomgår en fördjupad granskning internt på MSB. Därutöver hämtas externa bedömningar in av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Ansökan ska innehålla: projektbeskrivning (max 8 sidor) inkl. beskrivning av en översiktlig plan för hur forskningen ska nyttiggöras beskrivning av forskningsmiljö med eventuella internationella samarbeten CV för samtliga sökande budget MSB:s formella krav på forskningsansökningar är att: 1. Huvudsökande ska vara disputerad 2. Huvudsökande ska vara aktiv vid svenskt lärosäte eller forskningsinstitut 3. Ansökan ska vara godkänd av firmatecknare vid lärosäte eller forskningsinstitut 4. Samtliga sökande måste godkänna hantering av personuppgifter i enlighet med PUL Urval och beredning Urval och bedömning sker utifrån granskning av vetenskaplig kvalitet, behov och relevans. Vetenskapliga meriter, originalitet, nytänkande och relevansen för samhällsskydd och beredskap premieras, samt förväntad måluppfyllelse. Projektet förväntas starta våren 2018, så snart som möjligt efter underskriven överenskommelse.
samhällsskydd och beredskap PM 6 (6) Läs mer För ytterligare vägledning hänvisas till MSB:s forskningsstrategi, Forskning för ett säkrare samhälle, som hittas på www.msb.se/forskning. Kontaktpersoner för utlysningen Johan Berglund, 072-246 03 89, Enheten för kunskapsutveckling (US-KUV) Johan.Berglund@msb.se Jassin Nasr, 072-235 48 50, Enheten för samverkan och ledning (UB-SOL) Jassin.Nasr@msb.se Inga-Lill Söderkvist, 073-026 12 27, Enheten för utbildningssamordning (UB- USAM), Inga-Lill.Soderkvist@msb.se