FOI Miljöredovisning. Jan Sjöström, Lars-Göran Heimdal, Linda Eriksson, Johansson, Rose-Marie Karlsson, Stefan Ban, Foto: Eva Sagerfors

Relevanta dokument
FOI Miljöredovisning 2011

FOI Miljöredovisning 2013

FOI Miljöredovisning 2014

FOI miljöredovisning 2015

FOI Miljöredovisning 2010

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

FOI Miljöredovisning 2016

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

FOI miljöredovisning Jan Sjöström, Jan Johansson, Hans Jubrink, Rose-Marie Karlsson, Ingvar Nedgård, Jerker Thorpsten, Petter Wulff

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

FOI miljöredovisning 2007

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning samt följebrev bifogas

Miljöledning i staten 2016

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

FOI miljöredovisning 2005

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Byråns interna miljöarbete

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Verksamhetsåret 2014

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läkemedelsverkets miljöarbete 2014

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Rapport från Läkemedelsverket

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2017 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Goda exempel på miljöledning

FOI Miljöredovisning 2004

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Försäkringskassan

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Beslut. Beslut om mål för miljöarbetet och miljöhandlingsplan för Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

FOI Miljöredovisning 2003

Årlig redovisning av Försäkringskassans miljöledningsarbete

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

01 Allmän lagstiftning

Miljöledningssystem/- arbete

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Transkript:

FOI Miljöredovisning FOI Miljöredovisning 2012 2012 Jan Sjöström, Lars-Göran Heimdal, Linda Eriksson, Jessica Johansson, Rose-Marie Karlsson, Stefan Ban, JAN SJÖSTRÖM, LARS-GÖRAN HEIMDAL, LINDA ERIKSSON, JESSICA JOHANSSON,Eva ROSE-MARIE KARLSSON, STEFANoch BAN, Linda Sjödin Sagerfors EVA SAGERFORS OCH LINDA SJÖDIN Foto: Eva Sagerfors FOI Memo 4378 ISSN 1650-1942 Mars 2013

Projekt/Project FOI miljöledning Uppdragsnummer/Project no Kund/Customer G970 FoT område Sidnr/Page no 1 (30) Handläggare/Our reference Datum/Date Jan Sjöström 2013-02-20 FOI Memo 4378 FOI Miljöredovisning 2012 Jan Sjöström, Lars-Göran Heimdal, Linda Eriksson, Jessica Johansson, Rose-Marie Karlsson, Stefan Ban, Eva Sagerfors och Linda Sjödin Foto: Eva Sagerfors

2013-02-20 2 (30) Sammanfattning FOIs totala elförbrukning under 2012 är något högre än föregående år, dvs. ca 11 800 MWh jämfört med 11 400 MWh 2011. Även elförbrukningen per anställd har ökat något. Däremot är koldioxidutsläppet lägre än förra året, totalt och per anställd. Totala mängden utsläpp av koldioxid från energiförbrukning och tjänsteresor (taxi och bilresor medräknat) uppgick 2012 till motsvarande ca 2700 ton CO 2 eller 2,8 ton per anställd (3,0 per årsarbetskraft). För de betydande miljöaspekterna har 16 detaljerade mål satts på FOI. Av dessa har åtta uppfyllts helt eller till mer än hälften. En intern miljörevision har utförts på en bassäng för kontrollerade modellskaleförsök vid anläggningen i Grindsjön. Revisionen visade på ett behov av vatten- och sedimentanalyser för att få en bild av eventuell miljöpåverkan vid utsläpp av bassängvatten. Den totala kostnaden för miljöarbetet vid FOI uppgick år 2012 till 1,1 Mkr. En viktig positiv miljöpåverkan kommer från den miljöforskning som FOI bedriver. Under år 2012 har elva miljöprojekt på totalt ca 12,5 Mkr genomförts för försvarssektorn, medan den civila miljöforskningen omfattade totalt ca 12,7 Mkr. Sammanlagt har FOI därmed bedrivit miljörelaterad forskning för 25,2 Mkr.

2013-02-20 3 (30) Summary Overall energy consumption at FOI 2012 has been somewhat higher than the previous year, i.e. approximately 11 800 MWh (11 400 MWh in 2011). Furthermore, the energy consumption per employee has slightly increased. However, the total carbon dioxide emissions are lower compared to 2011. The total amount of carbon dioxide emissions from energy consumption and business travelling (including taxi and car transport) in 2012 amounted to an equivalent of approximately 2 700 tons of CO 2, or 2.8 tons per employee. Sixteen detailed environmental goals have been set by the institute. Out of these, eight have been fully achieved or are more than 50 % complete. An internal environmental audit has been conducted at FOI's facilities in Grindsjön, i.e. concerning a basin for model scale tests of explosives and ammunition under water. The revision shows a need for analysis of water and sediments from the basin in order to evaluate the environmental impact from the drainage of discarded water. The total costs of environmental work at FOI amounted to SEK 1.1 million. FOI contributes significantly to reducing environmental impacts through its environmental research programs. Thus, in 2012, eleven environmental projects at a total of SEK 12.5 million were conducted for the defence, while the civilian environmental research comprised a total of SEK 12.7 million. In all, FOI has carried out SEK 25.2 million worth of environmentally-related research.

2013-02-20 4 (30) Innehåll 1 Redovisning av resultat från FOI:s miljöarbete... 5 1.1 Miljöutredningen/betydande miljöaspekter... 5 1.2 Miljöpolicy... 6 1.3 Övergripande miljömål... 6 2 Redovisning av detaljerade miljömål... 7 2.1 Indirekt miljöpåverkan... 7 2.2 Direkt miljöpåverkan... 7 3 Övrigt om miljöarbetet 2012... 10 3.1 Tillståndsprövning och redovisning enligt miljöbalken... 10 3.2 Intern miljörevision... 10 3.3 Utbildningsinsatser under året... 10 3.4 Videokonferenssystemet... 10 3.5 Målkonflikter och hinder... 10 3.6 Kostnader... 11 4 Utvecklingstendenser... 12 Bilaga 1a. Redovisning av miljöledningsarbetet 2012... 13 Bilaga 1b. Åtgärder i myndighetens miljöledningssystem som bedöms ha gett positiva miljöeffekter... 17 Bilaga 2. FOI:s och Försvarssektorns miljöpolicy... 18 Bilaga 3. Exempel på FOI:s miljöforskning... 19 Bilaga 4. Redovisning av nyckeltal för betydande miljöaspekter... 23

2013-02-20 5 (30) 1 Redovisning av resultat från FOI:s miljöarbete FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för försvar och säkerhet. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inom ett stort antal tillämpningsområden såsom säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter. Uppdragsgivare är bl.a. Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt andra uppdragsgivare och civila kunder både inom och utom Sverige. Verksamheten bedrivs i projektform och arbetet resulterar oftast i forskningsresultat som publiceras i öppna rapporter. Organisationen har 986 tillsvidareanställda (905 årsarbetskrafter) varav ungefär 85 % är forskare. FOI bedriver verksamhet i Stockholmsområdet, Linköping och Umeå. Den nyttjade lokalytan 2012 har varit oförändrad från föregående år. I bilaga 1 sammanfattas FOI:s miljöarbete under 2012 enligt regeringsbeslut avseende riktlinjer för statliga myndigheters miljöredovisning. 1.1 Miljöutredningen/betydande miljöaspekter I den miljöutredning som genomfördes 2009 1 framkom att de mest betydande miljöaspekterna avseende direkt miljöpåverkan är flyg- och bilresor samt transporter. Dessa aspekter har uppmärksammats även i tidigare miljöutredningar från 1998 2 och 2001 3. Indirekt miljöpåverkan uppkommer till följd av FOI:s forskning och kan vara svårbedömd. I FOI:s miljöutredningar har identifierats ett antal positiva indirekta miljöaspekter. De är kopplade till de civila och militära miljöprojekt som genomförts. Civilt handlar det t ex om att hjälpa kommuner att genomföra klimatanpassning. Militärt inriktas forskningen mot att dels förstå och åtgärda, dels förebygga miljöskador från försvarets verksamhet och materiel såväl inom som utom landet. Viktiga indirekta miljöaspekter är FOIs deltagande i internationella samarbeten inom försvarsmiljöområdet, samt miljöinriktade utbildningsinsatser för exempelvis FNpersonal. FOI deltar också i ett sektorsgemensamt miljöarbete inom försvarssektorn med Försvarsmakten som sammanhållande myndighet. 1 Sjöström, J., Johansson, J., Heimdal, L-G., Karlsson, R-M, Nedgård, I., Wulff, P. & Thorpsten, J., 2009: FOI Miljöutredning 2009. FOI-R 2857 SE. 2 Ahlberg, M., Lindell, S., Tryman, R., Backlund, U., Sjöström, J., Ihreskog, M., Dahlén, M., Sundström, A., Söderqvist, I., & Lodehed, T., 1999: FOA Miljöutredning 1998. FOA-R 99-01093-991 SE. 3 Ahlberg, M., Gustafsson, E., Johansson, J., Linde, M., Ohlsson, C. & Widell, S., 2001: Miljöutredning FOI Bromma 2001. FOI-R 0209 SE.

2013-02-20 6 (30) Sammanfattningsvis är den negativa miljöpåverkan störst från flyg- och bilresor samt transporter. Den indirekta miljöpåverkan av FOIs forskningsverksamhet är positiv. 1.2 Miljöpolicy FOI:s styrelse har 2010-02-18 fastställt en miljöpolicy för myndigheten. Styrelsen har också godkänt att myndigheten ska arbeta efter den miljöpolicy som Miljödelegationen för försvarsmyndigheterna antagit Försvarssektorns miljöpolicy. Dessa redovisas i bilaga 2. 1.3 Övergripande miljömål FOI övergripande miljömål för 2012 1. I dialog med hyresvärdar ta fram långsiktiga mål för minskning av energi- och resursförbrukning 2. FOI ska ge personalen kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten. 3. Öka möjligheten till att ha resfria möten. Som exempel på arbete inom ramen för de övergripande målen hänvisas till bilagorna 1 och 3, samt kapitel 3.3 Utbildningsinsatser under året.

2013-02-20 7 (30) 2 Redovisning av detaljerade miljömål FOI:s forskningsverksamhet är kundorienterad och projekten drivs ofta med olika kompetenser från flera avdelningar. Detaljerade miljömål för den direkta miljöpåverkan är fastställda dels på myndighetsnivå och dels på avdelningsnivå. Arbetet drivs avdelningsvis och sammanhålls ortsvis i miljögrupper. 2.1 Indirekt miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan uppstår till följd av FOI:s myndighetsuppgift att bedriva forskning för totalförsvaret. Arbetet med att driva den indirekta miljöpåverkan i positiv riktning sker på tre olika sätt: 1) genom att utföra miljöforskningsprojekt för försvarssektorn 2) genom att integrera miljöaspekter i övrig försvarsforskning 3) genom att utföra civilt inriktade miljöforskningsprojekt. FOI har tillsammans med FMV tagit initiativ till ett miljösamarbete inom försvarsforskning med Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. I detta sammanhang verkar FOI för att vidareutveckla samarbetet med övriga europeiska länder inom European Defence Agency, EDA. I bilaga 3 redovisas kortfattat 11 miljöprojekt som FOI under året genomfört för försvarssektorn. Under år 2012 har försvarssektorn lagt ut uppdrag inom miljöområdet till FOI på totalt 12,5 Mkr. År 2011 var motsvarande siffra 16 Mkr. FOI:s kompetens har också nyttjats för miljöuppdrag åt den civila sektorn (bilaga 3). För år 2012 omfattade den civila miljöforskningen 12,7 Mkr vilket är något mindre än föregående år. Antalet miljöprojekt för den civila sektorn är nästan tre gånger så många som för försvarssektorn. Totalt har FOI utfört miljöforskning för 25,2 Mkr 2012. 2.2 Direkt miljöpåverkan Miljöledningsarbetets organisation Ansvaret för miljöarbetet är ett linjeansvar. För samordning av det myndighetsövergripande miljöarbetet har miljörådets ordförande haft huvudansvar och för samordning av miljöarbetet på avdelningarna finns miljöhandläggare från varje avdelning. Som stöd för miljöarbetet finns ett FOI-övergripande miljöråd. Avdelningarnas miljöarbete samordnas ortsvis i särskilda miljögrupper. Miljögruppernas sammansättning har under året varit representanter från de olika orterna samt avdelningarna: Kista (Forskningsstöd, Försvarsanalys samt Försvars- och säkerhetssystem) Grindsjön (Forskningsstöd samt Försvars- och säkerhetssystem) Linköping (Forskningsstöd, Informations- och aerosystem och Sensor- och TKsystem) Umeå (Forskningsstöd samt CBRN-skydd och säkerhet)

2013-02-20 8 (30) På FOI:s intranät finns hemsidor för det övergripande och ortsvisa miljöarbetet. Direkt miljöpåverkan samt detaljerade miljömål De betydande miljöaspekterna avseende direkt miljöpåverkan är drift av anläggningar och lokaler samt resor och transporter. För hela myndigheten FOI har generaldirektören fastställt följande detaljerade miljömål för år 2012: 1. Följa upp planer för energieffektiviserande åtgärder och energikrav vid inköp 2. Genomföra ett seminarium på FOI inom området miljö och hållbar utveckling. 3. Ta fram information om alternativa mötesformer. De två första målen har uppfyllts helt eller till mer än hälften. Dessa miljömål har brutits ned och kompletterats med detaljerade miljömål/aktiviteter för respektive avdelning. Handlingsplaner knutna till de detaljerade miljömålen har tagits fram, dels för hela myndigheten och dels ortsvis. Genomförandet har integrerats i de lokala verksamhetsplanerna och genomförts i projektform med finansiering från de olika avdelningarna. De detaljerade miljömålen för respektive ort (som är knutna till de betydande miljöaspekterna) redovisas nedan. Asterisk (*) anger att de uppfyllts helt eller till mer än hälften. Kista Under 2012 har Kista inte haft några specifika miljöaktiviteter utöver de som fanns formulerade i myndighetens miljömål. Grindsjön Källsortering i fikarummen. Inköp av praktiskt skåp till varje fikarum. Infoblad till all personal om FOI Grindsjöns återvinningsrutiner, Miljöbodar, papperstunnor, glasigloo och containrar.* Energibesparing. Förslag till handlingsplaner. Översyn av otäta dörrar och fönster. Linköping Göra personalen medveten om besparingarna som görs när man stänger av datorerna över natten. Inköp av ett nytt telefonkonferenssystem (i samordning med Forskningsstöd) som fungerar bättre än det som finns idag.* Göra en inventering på alla kyl och frysar som finns i huset, och byta ut dem som inte är miljövänliga.* Förnya miljösidan på Intranätet i Linköping. Umeå Fortlöpande medverkan i FOIs Miljöråd och myndighetsövergripande miljöarbete* I samarbete med Specialfastigheter införa uppföljningsbara mål för att minska FOI CBRN-skydd och säkerhets miljöpåverkan

2013-02-20 9 (30) Utbildningsinsatser vid FOI CBRN-skydd och säkerhet. Få ytterligare personal och nyanställda att genomföra miljöutbildning (intranätbaserad). Säkrare och mer användarvänlig avfallshantering i L-huset* Ytterligare förbättra avfallshantering i L-huset. Avfallshantering och källsortering i pausrum ska ses över* Grad av måluppfyllelse Av de 16 redovisade detaljerade miljömålen ovan har åtta uppfyllts helt eller till mer än hälften.

2013-02-20 10 (30) 3 Övrigt om miljöarbetet 2012 3.1 Tillståndsprövning och redovisning enligt miljöbalken Inom ramen för miljötillståndet för anläggningen på Grindsjön ska kraven på reningsverket utifrån Miljödomstolens dom i mål nr M 6518-07 nr vara uppfyllda den 1 juli 2013. FOI önskar utöka verksamheten på gevärsskyttebanan inom Grindsjöns forskningsanläggning. Anledningen är att Polisen, SÄPO och Försvarsmakten vill använda skjutbanan för utbildning och träning. Länsstyrelsen har fastställt att den önskade utökningen av verksamheten klassas som betydande miljöpåverkan och en MKB-process är inledd. Dagens tillstånd för finkaliberskytte gäller 80 000 skott per år. FOI önskar ett utökat tillstånd från dagens 80 000 skott/år upp till 250 000 skott/ år. Skjutning med skarp ammunition kommer enbart att utövas mot skjutvallen och antalet skjutdagar utökas från 230 till 240 dagar/år. Den ökade användningen av skjutbanan är permanent. FOI rapporterar årligen tillståndspliktig verksamhet i Umeå och Grindsjön till Umeå kommun respektive länsstyrelsen i Stockholms län. 3.2 Intern miljörevision En intern miljörevision genomfördes i november av skjutplats 15 på Grindsjönsanläggningen en speciellt utformad bassäng för kontrollerade modellskaleförsök med undervattensvapen och sprängämnen. Vid revisionen framkom att man rekommenderas analysera prover från vatten och sediment i bassängen för att få en bild av eventuell miljöpåverkan från utsläpp av bassängvattnet. 3.3 Utbildningsinsatser under året I december hölls ett miljöseminarium för hela myndigheten via videolänk med en välrenommerad föreläsare. En uppföljning visade att ca 20 % av personalen deltog i seminariet. 3.4 Videokonferenssystemet Det utbyggda videokonferenssystemet omfattade 2012 sju konferensrum fördelade på FOI:s lokaliseringsorter enligt: Umeå 2, Kista 2, Grindsjön 1 och Linköping 2. Härigenom kan många möten hållas utan att tjänsteresor måste genomföras. Som exempel kan nämnas att så gott som samtliga FOI:s Miljörådsmöten hålls via videolänk. Under 2012 har 1090 timmar videomöten hållits på myndigheten; att jämföras med 1160 timmar 2011. 3.5 Målkonflikter och hinder Omorganisation i form av bildande av nya avdelningar inom myndigheten har försvårat möjligheten att följa upp nyckeltal ur ett långtidsperspektiv.

2013-02-20 11 (30) 3.6 Kostnader Den totala kostnaden för miljöarbetet vid FOI uppgick år 2012 till 1087 tkr. Av denna summa var 632 tkr kostnader för det myndighetsövergripande miljöarbetet och 455 tkr kostnader för miljöarbete vid avdelningarna. En jämförelse mellan kostnaderna för åren 2007-2012 ses i tabellen nedan. Myndighetsövergripande miljöarbete 2007 2008 2009 2010 2011 2012 564 521 254 481 334 632 Miljöarbete på avdelningarna 718 789 656 851 534 455 Myndighetens saneringskostnader 400 Myndighetens externa kostnader förenade med tillståndsprövning (Grindsjön) 331 309 14 Totalt tkr 1 682 1 641 1 219 1 346 868 1 087

2013-02-20 12 (30) 4 Utvecklingstendenser Med utgångspunkt från de nyckeltal som redovisas i bilaga 4 kan några iakttagelser göras: För myndigheten som helhet ses en ökad elförbrukning under 2012 per anställd och totalt. Elförbrukningen per anställd minskat något i Grindsjön och Umeå. Oljeförbrukningen ökar och pelletsförbrukningen minskar vid Grindsjön. Energianvändning i form av fjärrvärme visar generellt en uppåtgående tendens med ökad energianvändning totalt och per anställd. Användning av energi för fjärrkyla är mindre än föregående år. Mängden elektronikskrot (totalt och per anställd) är den minsta sedan 2006. En tydlig minskning av antal flygresekilometer ses, såväl totalt som per anställd. Sammantaget är koldioxidutsläppen från flyg och tjänsteresor lägre än föregående års. Anledningen till den minskade förbrukningen av pellets och den ökade oljeförbrukningen, är att pelletspannan tagits ur drift under en del av året pga. trasig hydraulik. Den tidigare trenden med ökande förbrukning (totalt) av fjärrkyla har brutits. Det stora värdet för wellpapp på Grindsjönanläggningen kan bero på att även annat än wellpapp komprimeras. Stora skillnader mellan år och orter vad gäller elektronikskrot kan bero på städningar och tidpunkt för hämtning av elektronikskrot.

2013-02-20 13 (30) Bilaga 1a. Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad. Miljöpolicy Miljöpolicy för Totalförsvarets forskningsinstitut. Fastställd av FOI:s styrelse 2010-02- 18. Ambitionen är att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bidrar till en varaktig hållbar utveckling och hushållning med resurser genom att aktivt praktisera miljöhänsyn i all verksamhet. Miljöarbetet bedrivs systematiskt. FOI bidrar till en varaktig hållbar utveckling genom att: miljöhänsyn integreras i all verksamhet inklusive resor och transporter målmedvetet sträva efter att minimera utsläpp, minska energiförbrukningen samt hushålla med resurser FOIs miljöarbete bygger på att: personalen har kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten goda erfarenheter och personalens kompetens och engagemang tillvaratas FOI Miljöpolicy ska förstås och tillämpas av alla medarbetare. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades 2009. Aktiviteter med miljöpåverkan Direkt, negativ påverkan: Flyg- och bilresor samt varutransporter Indirekt, positiv påverkan: miljöforskning, samarbeten och utbildning som utförs av FOI Miljömål FOI miljömål för 2012 Övergripande miljömål för FOI 2012 1. I dialog med hyresvärdar ta fram långsiktiga mål för minskning av energi- och resursförbrukning 2. FOI ska ge personalen kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten. 3. Öka möjligheten till att ha resfria möten.

2013-02-20 14 (30) Detaljerade miljömål för FOI 1. Följa upp planer för energieffektiviserande åtgärder och energikrav vid inköp 2. Genomföra ett seminarium på FOI inom området miljö och hållbar utveckling. 3. Ta fram information om alternativa mötesformer. Handlingsplan och åtgärder Framtagande av handlingsplaner för genomförande av de detaljerade miljömålen Måluppfyllelse 50 % av målen har uppfyllts helt eller till mer än hälften. Kunskap och utbildning FOI Miljöråd har på uppdrag av myndighetsledningen arrangerat ett miljöseminarium (extern föreläsare) som kunnat ses av hela myndigheten via videolänksystem. Genomförande av intern miljörevision. IT för minskad energiförbrukning Uppmaningar på Intranät om att släcka ljuset och stänga datorn vid hemgång. IT för minskat antal tjänsteresor Video- och telefonkonferenser. Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 905 Antal kvadratmeter lokalyta: 75 378 Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2 /årsarbetskraft 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Flygresor under 50 mil 157 482 166 154 184 000 174 185 216 Bilresor 159 917 150 134 199 000 177 167 234 Tågresor 5,10 3,10 2,60 0,006 0,003 0,003 Bussresor Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan 317 404 316 291 383 003 351 352 450 Flygresor över 50 mil 1 219 983 1 520 357 1 429 000 1 348 1 693 1 677

2013-02-20 15 (30) Beskrivning av insamlat resultat Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Till exempel uppskattning av flygsträcka för sex årskort. Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller. Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Via leverantörer och omvandlingsfaktorer nyttjade inom försvarssektorn Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt 2012 2011 2010 Verksamhetsel 11 801 000 11 364 300 11 365 000 Fastighetsel Värme 9 351 000 9 729 692 14 455 000 Kyla 4 145 000 4 735 000 Totalt 25 297 000 25 828 992 25 820 000 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Verksamhetsel 13 040 12 655 13 339 157 151 151 Fastighetsel Värme 10 333 10 835 16 966 124 129 192 Kyla 4 580 5 273 55 63 Totalt 27 952 28 763 30 305 336 343 343 Energianvändning utanför lokaler El kwh totalt Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2012 2011 2010

2013-02-20 16 (30) Förnybar energi 2012 2011 2010 Verksamhetsel % 0 % % Fastighetsel % % % Värme 75 % 70 % % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 28 % 26 % % Beskrivning av insamlat resultat Hur uppgifterna är framtagna Uppskattning (förklara på vilket sätt) Andelen förnybar energi har uppskattas utifrån uppgifter från energibolags hemsidor och uppgifter tillhandahållna på förfrågan. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st 2012 2011 2010 Anskaffningar med miljökrav 2 000 2 000 3 000 Anskaffningar totalt 5 000 5 000 4 000 Andel anskaffningar med miljökrav 40 % 40 % 75 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr 2012 2011 2010 Anskaffningar med miljökrav 20 000 000 20 000 000 45 000 000 Anskaffningar totalt 150 000 000 150 000 000 200 000 000 Andel anskaffningar med miljökrav 13 % 13 % 23 % Beskrivning av insamlat resultat Andelen tjänster är mycket stort och ökande. Det finns inget uppföljningsverktyg för miljöfaktorer. Inköpssystemet är ett renodlat ekonomiskt verktyg. Datainsamling för miljöaspekter får ske manuellt. Hur uppgifterna är framtagna Uppskattning (förklara på vilket sätt) Antal registrerade anskaffningar med miljökrav har uppskattats. Av totalt ungefär 150 Mkr är ca 100 Mkr tjänster där miljökrav normalt ej används undantaget lokalvårdstjänst á 4,5 Mkr. Mycket av inköpen/anskaffningarna sker via avrop från statliga ramavtal där myndigheten får förlita sig på att den upphandlade myndigheten angett miljökrav i huvudupphandlingen.

2013-02-20 17 (30) Bilaga 1b. Åtgärder i myndighetens miljöledningssystem som bedöms ha gett positiva miljöeffekter Redovisning av olika nyckeltal för energiförbrukning i myndighetens årliga miljöredovisning (denna rapport) är en viktig kunskapsgrund som ger förutsättningar för att genomföra miljöförbättrande åtgärder. De åtgärder under året som bedöms ha gett upphov till positiva effekter på miljön är: På Grindsjönanläggningen har ny ventilation med direktdrivna aggregat och återvinning installerats i två byggnader. Gamla elpannor har ersatts med värmepumpar på fyra skjutplatser. Fältservice har införskaffat två eldrivna bilar. Miljöseminarium har hållits för hela myndigheten Förbättrad källsortering har införts i Kista.

2013-02-20 18 (30) Bilaga 2. FOI:s och Försvarssektorns miljöpolicy Miljöpolicy för Totalförsvarets forskningsinstitut. Fastställd av FOI:s styrelse 2010-02-18. Ambitionen är att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bidrar till en varaktig hållbar utveckling och hushållning med resurser genom att aktivt praktisera miljöhänsyn i all verksamhet. Miljöarbetet bedrivs systematiskt. FOI bidrar till en varaktig hållbar utveckling genom att: miljöhänsyn integreras i all verksamhet inklusive resor och transporter målmedvetet sträva efter att minimera utsläpp, minska energiförbrukningen samt hushålla med resurser FOIs miljöarbete bygger på att: personalen har kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten goda erfarenheter och personalens kompetens och engagemang tillvaratas FOI Miljöpolicy ska förstås och tillämpas av alla medarbetare. Försvarssektorns miljöpolicy. FOI:s styrelse har den 18 februari 2010 godkänt att myndigheten ska arbeta efter den miljöpolicy som Miljödelegationen för försvarsmyndigheterna antagit. Förvarssektorn arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn integreras i all verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Miljökrav ska så långt möjligt även ställas på de aktörer som arbetar på uppdrag av eller samverkar med sektorns myndigheter.

2013-02-20 19 (30) Bilaga 3. Exempel på FOI:s miljöforskning 1. För försvarssektorn Projekten är genomförda på uppdrag av Försvarsmakten (FM) eller Försvarsdepartementet (Fö) om inget annat anges. FOI Försvarsanalys är ansvarig avdelning. För Försvarsmaktens räkning har FOI genomfört en scenariobaserad studie av vilka säkerhetspolitiska och geopolitiska utmaningar EU kan komma att ställas inför i ett 15 till 20-årsperspektiv, givet en förändrad energisituation. Inom ramen för FOIs stöd till Försvarsmaktens militärstrategiska inriktning gjordes en uppdaterad lägesbild av forsknings- och policyutvecklingen kring klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser. FOI Försvars- och säkerhetssystem är ansvarig avdelning. I samarbete med FMV och KTH tar FOI fram verktyg för miljöanpassning av försvarsmateriel i ett livscykelperspektiv. I uppdrag från FMV har FOI arbetat med studier på vad som händer med IMammunition (lågkänslig ammunition) vid åldring/klimatpåverkan. FOI genomför projektet SKYMLAS (SKYdd av Marint Liv vid användning av Aktiv Sonar) på uppdrag av FMV. FOI CBRN-skydd och säkerhet är ansvarig avdelning. I ett projekt arbetar FOI med frågeställningar som rör spridning av föroreningar/farliga ämnen i mark och vatten. På förfrågan av Miljöprövningsenheten har FOI bidragit med expertstöd i miljöfrågor som rör övnings- och skjutfält samt sprängning i vatten. FOI utför forskning för att bedöma miljörisker vid insatser samt utvecklar metodik för att reducera dessa. På uppdrag genomför FOI sårbarhets- och hälsohotbedömningar vilka utgör underlag till FMs insatsplanering avseende miljösäkring och skydd av insatspersonalens hälsa. FOI bedriver forskning i syfte att reducera hälsorisker för civila och militär personal i internationella insatser. Finansiering sker i samverkan med Myndigheten för civil beredskap (MSB)

2013-02-20 20 (30) 2. För den civila samhällssektorn FOI Försvarsanalys är ansvarig avdelning. Tillsammans med Stockholm Environment Institute (SEI) stödjer FOI Regeringens Framtidskommissions arbete med att undersöka hur Sveriges möjlighet att gå mot en grön ekonomi ser ut under olika framtidsscenarier. I samarbete med Uppsala Universitet och Global Crisis Solutions har FOI genomfört ett projekt som har handlat om konflikter relaterade till naturtillgångar och klimatförändringar, med fokus på södra Afrika i området längs Zambezifloden. Med finansiering från SIDA studerar FOI klimatanpassningsfrågor i Vietnam i samarbete med den vietnamesiska organisationen WARECOD. FOI har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört ett femårigt forskningsprogram, Climatools, där verktyg för klimatanpassning har utvecklats tillsammans med brukare på kommunal och regional nivå. Samverkan har skett med KTH samt universiteten i Uppsala och Umeå. Climatools verktyg testades i Skåne med finansiering av Region Skåne. I forskningsprojektet Den klimatdrivna energiomställningen och energisäkerheten, finansierat av Energimyndigheten analyseras hur den klimatpolitiskt motiverade energiomställningen påverkar och interagerar med energisäkerhetsfrågor. Projektet sker i samarbete med Lunds universitet och Stockholm Environment Institute (SEI). FOI har stött Naturvårdsverkets arbete med att ta fram en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp år 2050. FOI har i en studie tagit fram underlag till MSB:s långsiktiga analys genom att konstruera scenarier som beskriver framtida utveckling inom energiområdet, och att analysera hur dessa scenarier kan komma att påverka samhällsskydd och beredskap. På uppdrag av MSB har FOI studerat hur en intensiv värmebölja tillsammans med torka påverkar samhällsviktiga verksamheter i Örebro-regionen. Studien fokuserade särskilt på transporter, skydd och säkerhet samt dricksvattenförsörjning. Inom ramen för MSBs arbete med att ta fram en nationell riskbedömning utarbetades ett scenario för att belysa konsekvenserna av en värmebölja för en begränsad region i Sverige. I en förstudie har FOI undersökt hur klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv från Sollentuna kommuns inköp skulle kunna analyseras med hjälp av energianalys. FOI Försvars- och säkerhetssystem är ansvarig avdelning. På uppdrag av Nordstream mäter FOI buller i Östersjön från bygget av pipe-line samt fartygsbuller.

2013-02-20 21 (30) I formen av ett EU-projekt med delfinansiering från Havs- och vattenmyndigheten, genomför FOI uppgifter på reducering fartygsbullers miljöeffekter AQUO (Achieve Quiter Oceans by shipping noise footprint reduction. Det norska bolaget UNI-miljö har uppdragit åt FOI att inventera beståndet av tumlare längs norska västkusten. FOI Informations- och Aerosystem är ansvarig avdelning. FOI utför på uppdrag av Swedavia beräkningar av utsläppen genererade vid start och landning på Arlanda för kalenderåret 2011. FOI utför på uppdrag av Transportstyrelsen beräkningar av utsläpp genererade av all kommersiell flygtrafik i Sverige per kalendeår. FOI har på uppdrag av Transportstyrelsen räknat om de årliga utsläppen för flyg för åren 2008-2012 med en delvis ny metod. NTM-Calc är ett nätbaserat kalkylprogram för beräkning av utsläpp från godstransporter som ägs av NTM (Network for Transport and Environment). FOI har i detta projekt ansvarat flygtransporter. NTM-databasen kompletterades med emissionsdata för ytterligare tio flygplan. FOI CBRN-skydd och säkerhet är ansvarig avdelning. Miljökompetensstöd till Orica Mining Services i bl.a. miljöriskbedömningar och sanering. FOI stödjer FortV i dess arbete med att ta fram en klimatplan för sin verksamhet. På förfrågan har FOI bidragit med expertstöd till konsultbolagen Envix Nord AB och Niras. På uppdrag av FortV har FOI genomfört en undersökning av miljökulfång i olika delar av landet. Miljöprovtagning på Rinkeby skjutbana genomförs på uppdrag av Jägarförbundet. Camper i insatsområden. En kompetensöverföring från FOI till FortV.

2013-02-20 22 (30) Denna sida har avsiktligt lämnats blank.

2013-02-20 23 (30) Bilaga 4. Redovisning av nyckeltal för betydande miljöaspekter Obs: Antal anställda anger tillsvidareanställda 2012-12-31 exklusive arbetsbefriad och tjänsteförenande personal (Årsarbetskrafter 2012-12-31 anges inom parentes) 1 Lokalyta Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Lokalyta m 2 Totalt 2) Tomma lokaler m 2 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 1) 450 417 406 421 437 385 22 478 25 938 25 938 25 228 25 228 25228 3 468 3 632 3 632 1 504 1 504 1504 Grindsjön 109 95 102 104 93 113 15 724 15 724 15 724 15 724 15 724 15724 Umeå 1) 136 122 120 138 127 152 13 231 13 231 13 231 13 231 13 231 13231 1 056 1 129 1 129 1 129 1 129 0 Linköping 323 297 300 303 334 318 22 454 22 454 21 195 21 195 21 195 21195 250 FOI totalt 1 018 931 928 (844) 966 (852) 991 (898) 968 3) (905) 73 887 77 347 76 088 75 378 75 378 75378 4 524 4 761 4 761 2 633 2 633 1754. 1) Tomma lokaler i Kista och Umeå är medräknade i lokalyta m 2 för åren 2008-2011 (ej för 2007) 2) Kontor + lab + övriga utrymmen 3) 986 tillsvidareanställda inklusive arbetsbefriad och tjänsteförenande personal Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Lokalyta m 2 2012 m 2 /anställd (m 2 /årsarbetskraft) Kontor 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kontor Lab Totalt 2) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 1) 450 417 406 421 437 385 7412 3110 25228 13 18 18 17 16 19 Grindsjön 109 95 102 104 93 113 1943 3654 15724 20 23 21 21 23 17 Umeå 1) 136 122 120 138 127 152 2186 2716 13231 12 19 20 17 18 14 Linköping 323 297 300 303 334 318 6210 4949 21195 19 20 20 19 18 20 FOI totalt 1 034 940 928 (844) 966 (852) 991 (898) 968 (905). 17751 14429 75378 16 19 19 (21) 18 (20) 18 (19) 18 (20) 1) Tomma lokaler i Kista och Umeå är medräknade i lokalyta m 2 för åren 2008-2011 (ej för 2007).

2013-02-20 24 (30) 2) Kontor + lab + övriga utrymmen 2 Energianvändning 2.1 Elförbrukning Ort Antal anställda (Årsarbetskraft) Elförbrukning MWh kwh/anställd (kwh/årsarbetskraft) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 450 417 406 421 437 385 2 942 3 044 3 029 3 094 3 183 3145 6 538 7 300 7 461 7 349 7 284 8169 Grindsjön 109 95 102 104 93 113 3 909 3 480 3 702 3 984 3 711 3998 35 862 36 632 36 294 38 308 39 903 35380 Umeå 136 122 120 138 127 152 2 715 2 595 2 485 2 375 2 543 2571 19 963 21 271 20 708 17 210 20 026 16914 Linköping 323 297 300 303 334 318 1 959 2 205 1 909 1 912 1 927 2087 6 065 7 424 6 363 6 310 5 769 6564 FOI totalt 1 018 931 928 (844) 966 (852) 991 (898 968 (905) 11 525 11 324 11 125 11 365 11 364 11801 11 321 12 163 11 988 (13 181) 11 765 (13 339) 11 468 (12 655) 12191 (13040) 2.2 Oljeförbrukning Ort Antal anställda Oljeförbrukning 1) MWh kwh/anställd 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Grindsjön 109 95 102 104 93 113 1 916 2) 453 2) 446 399 365 432 17 578 4 768 4 373 3 837 3 926 3823 1) Eldningsolja 1 har använts med ett värmevärde på ca 10 MWh/ m 3 2) Minskning beror på att pelletspannan sattes i drift från november 2007 2.3 Pelletspanna Ort Antal anställda Pelletsförbrukning MWh kwh/anställd 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Grindsjön ----- 95 102 104 93 113 ----- 1 344 1 523 2 005 2 819 1943 ----- 14 147 14 931 19 279 30 317 17191

2013-02-20 25 (30) 2.4 Fjärrvärme Ort Antal anställda Fjärrvärme, MWh kwh/anställd 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 450 417 406 421 437 385 1 728 1 794 2 026 2 443 1821 2124 3 840 4 302 4 990 5 803 4 167 5517 Umeå 136 122 120 138 127 152 1 649 1 469 1 600 1) 1 491 1402 1728 12 125 12 041 13 333 10 804 11 040 11368 Linköping 323 297 300 303 334 318 2 271 2 474 2 866 3 362 3322 3124 7 031 8 330 9 553 11 096 9 946 9825 Totalt 909 836 826 862 898 855 5 648 5 737 6 492 7 296 6 545 6976 6 213 6 862 7 860 8 464 7 289 8159 1) Ej normalårskorrigerad = 1563 MWh 2.5 Fjärrkyla Ort Antal anställda Fjärrkyla, MWh kwh/anställd 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 450 417 406 421 437 385 3 541 3 873 3 811 3 960 3 874 3467 7 869 9 288 9 387 9 406 8 865 9005 Linköping 323 297 300 303 334 318 570 640 683 795 861 678 1 765 2 155 2 277 2 624 2 578 2133 Totalt 773 714 706 724 771 703 4 111 4 513 4 494 4 755 4 735 4145 5 318 6 321 6 365 6 568 6 141 5897 3 Vattenförbrukning Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Vattenförbrukning m 3 m 3 /anställd (m 3 /årsarbetskraft) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 1) 450 417 406 421 437 385 4 410 4 584 4 958 6 832 6 212 5 579 10 11 12 16 14 14 Grindsjön 109 95 102 104 93 113 3 736 2) 4 885 2 173 2 654 3 743 1 781 34 51 21 26 40 16 Umeå 136 122 120 138 127 152 3 390 3 358 3 331 3 531 3 331 3 338 25 28 28 26 26 22 Linköping 323 297 300 303 334 318 7 100 5 646 5 811 5 289 5 429 5 484 22 19 19 17 16 17 FOI totalt 1 018 931 928 (844) 966 (852) 991 (898) 968 (905) 18 636 18 473 16 273 18 306 18 716 16 182 18 20 18 (19) 19 (21) 19 (21) 17 (18) 1) FOI förbrukar ungefär 40 % av vattenförbrukningen i hela fastigheten 2) Varav ungefär 700 m 3 per år brukar användas för att fylla en vattentank i en experimentuppställning

2013-02-20 26 (30) 4 Pappersförbrukning Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Kopieringspapper kg kg/anställd (kg/årsarbetskraft) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 2) 450 417 406 421 437 385 8 856 12 000 10 080 11 000 8500 9150 20 29 25 26 19 24 Grindsjön 2) 102 104 93 113 2 016 2 016 1220 610 20 19 13 5 Umeå 136 122 120 138 127 152 2 740 2 700 2 400 2 400 2440 3050 20 22 20 17 19 20 Linköping 323 297 300 303 334 318 4 608 3 456 5 000 4 600 4800 3075 14 12 17 15 14 10 Repro 1) 7 675 9 520 11 424 8 736 7870 7768 Totalt 909 836 928 (844) 966 (852) 991 (898) 968 (905) 23 879 27 676 30 920 28 752 24 830 23 653 26 33 33 (37) 30 (34) 25 (28) 24 (26) 1) Inkluderar även pappersförbrukning uppkommen vid tryckarbeten utförda för externa kunder 2) Papper till Grindsjön ingår i Kista förbrukning före året 2009 5 Avfall 5.1 Returpapper Ort Antal anställda Returpapper kg kg/anställd 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 450 417 406 421 437 385 8 398 11 628 10 336 12 000 22 031 15195 19 28 25 29 50 39 Grindsjön --- 95 102 104 93 113 --- 13 200 1) 27 380 11 300 7 200 7000 --- 139 268 109 77 62 Umeå 136 122 120 138 127 152 8 285 950 5 856 3 825 3 314 4678 61 8 49 28 26 31 Linköping 323 --- --- --- --- 318 4 100 ---- ---- ---- ---- ---- 13 ---- ---- ---- ---- ---- Totalt 909 634 628 663 657 968 20 783 25 778 43 572 27 125 32 545 26 873 23 41 69 41 50 28 1) Papper + wellpapp

2013-02-20 27 (30) 5.2 Wellpapp Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Wellpapp kg kg/anställd (kg/årsarbetskraft ) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 450 417 406 421 437 385 2 000 2 500 2 000 2 000 1 835 2515 4 6 5 5 4 7 Grindsjön 102 104 93 113 10 200 8 200 5 400 5000 100 79 58 44 Umeå 136 122 120 138 127 152 540 150 375 985 936 1437 4 1 3 7 7 9 Linköping 323 297 300 303 334 318 1 100 3 000 1 500 1 500 2 993 3450 3 10 5 5 9 11 FOI totalt 909 836 928 (844) 966 (852) 991 (898) 968 (905) 3 640 5 650 14 075 12 685 11 164 12 402 4 7 15 (17) 13 (15) 11 (12) 13 (14) 5.3 Elektronikskrot Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Elektronikskrot kg kg/anställd (kg/årsarbetskraft ) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kista 450 417 406 421 437 385 3 555 5 420 2 300 8 500 9 610 5181 8 13 6 20 22 13 Grindsjön 109 95 102 104 93 113 8 639 1 697 453 745 1 100 900 79 18 4 7 12 8 Umeå 136 122 120 138 127 152 1 900 780 1 462 997 1 725 945 14 6 12 7 14 6 Linköping 323 297 300 303 334 318 25 959 8 000 9 000 8 000 5 073 5200 80 27 30 26 15 16 FOI totalt 1 018 931 928 (844) 966 (852) 991 (898) 968 (905) 40 053 15 897 13 215 18 242 17 508 12 226 39 17 14 (16) 19 (21) 18 (19) 13 (14)

2013-02-20 28 (30) 6 Tjänsteresor 6.1 Flygresor Inrikes (In) och Utrikes (Ut) Avdelning 2012 1) Km/avdelning Km/anställd (km/årsarbetskraft) 2007 2) 2008 2) 2009 3) 2010 4) 2011 4) 2012 2007 2008 2009 2) 2010 2011 2012 Försvarsanalys 148 In 136 371 Ut 1 526 860 In 99 291 Ut 1 626 152 2 037 106 1 945 963 1 527 747 9 959 11 061 13 228 12 555 10 323 Försvars- och säkerhetssystem 172 In 234 136 Ut 2 931 680 In 112 173 Ut 3 071 087 3 818 652 3 837 422 3 492 053 12 765 15 681 18 271 17 684 20 303 CBRN-skydd och säkerhet 137 In 1 010 901 Ut 1 331 453 In 873 991 Ut 1383 156 2 498 563 3 057 503 2 444 197 16 495 19 292 18 508 24 075 17 841 Informationssystem 5) Ut 3 201 In 140 829 307 In 125 389 Ut 2 900 913 3 895 627 3 930 197 2 904 442 10 097 10 472 12 250 11 767 Sensor- och TKsystem Informationsoch Aerosystem 174 120 828 694 176 236 133 1 342 Forskningsstöd + GD ledning 161 In 175 318 Ut 514 115 In 183 586 Ut 725 564 767 944 704 350 427 955 4 566 5 195 5 120 4 458 2 658 Totalt 968 (905) 11 202 970 In + Ut 11 101 302 In + Ut 10 080123 13 017 892 13 475 435 11 153 355 10 782 11 810 9 474 (10 417) 13 476 (15 279) 13 598 (15 006) 11 522 (12 324) 1) Antal anställda exkl. arbetsbefriad och tjänsteförenande personal. Inom parantes: årsarbetskrafter. 2) År 2007-2008 redovisas för varje avdelning alla inrikes och utrikes resor för sig. 3) År 2009 redovisas bara resor >50 mil för hela FOI exklusive uppskattade personkilometer för personbundna årskort. 4) År 2010-2011 redovisas summan av resor <50 mil och resor >50 mil för varje avdelning. Inkluderar 286 200 personkilometer som uppskattas för sex personbundna årskort. 5) Övergick 2012 till Sensor- och TK-system samt Informations- och Aerosystem

2013-02-20 29 (30) 6.2 Tågresor FOI har totalt rest ungefär 1 429 219 km med SJ under 2012. Utsläppen av dessa tågresor motsvarar utsläppen från drygt två liter bensin. Sexton personer har årskort på SJ och i ovanstående redovisning finns inte dessa resor redovisade då innehavarna själva oftast bokar sina resor direkt med SJ. Koldioxidhaltens påverkan blir dock marginell, CO 2 -utsläppen från årskortens resor uppskattas till 0,88 kg. 6.3 Taxiresor Under 2012 har myndigheten åkt taxi för sammanlagt 1,6 Mkr eller uppskattningsvis 114 475 km. Taxiresornas CO 2 -utsläpp beräknas till ca 15 ton enligt Naturvårsverkets schablonmall. För 2011 var myndighetens kostnad för taxiresor ca 1,5 Mkr och beräknat koldioxidutsläpp ungefär 14 ton. 6.4 Bilresor (delvis uppskattade värden) Under 2012 har bilresor inom myndigheten med tjänstebilar, hyrbilar och privata bilar totalt omfattat drygt 88000 mil enligt tabellen nedan. Med hjälp av Naturvårdsverkets schablonmall har CO 2 -utsläpp från dessa bilresor beräknas till ca 160 ton. Ort/typ Mil Kista 4 419 Grindsjön; fältservice ingår ej 5 219 Grindsjön; fältservice 2 092 Linköping 28 627 Hyrbil 9 775 Anställdas egna bilar 38 019 Totalt 88 150 1) 8 700 mil med miljöbilar under 2012

2013-02-20 30 (30) 7 Koldioxidemission Energiförbrukning MWh Omvandlingsfaktor 1) Koldioxid ton Elförbrukning 11 801 49 kg/mwh 578 Oljeförbrukning 432 271 kg/mwh 117 Pelletsförbrukning 2) 1943 Fjärrvärme 6 976 32 kg/mwh 223 Fjärrkyla 4 145 49 kg/mwh 203 Tjänsteresor Km Taxiresor 114 475 NV schablonmall 15 Bilresor 881 504 NV schablonmall 160 Flyg, under 50 mil 3) 1 075 142 Leverantörsuppgifter 157 Flyg, över 50 mil 3) 10 078 213 Leverantörsuppgifter 1220 Tåg 1 429 219 Leverantörsuppgifter 0,0051 Totalt för 968 anställda (905 årsarbetskrafter) 2 674 Per anställd (per årsarbetskraft) 2,8 (3,0) 1) Omvandlingsfaktorerna är de som nyttjas inom försvarssektorn. 2) Nettoutsläpp av koldioxid vid förbränning av pellets anses vara noll. 3) Person-km.