Bankens Vision Åtvidabergs Sparbank ska vara en lokal utvecklingsmotor.

Årsredovisning 2011

Innehåll: VD:s kommentar... 1 Förvaltningsberättelse... 3 Fem år i sammandrag... 5 Förslag till disposition av bankens vinst.... 7 Resultaträkning... 8 Balansräkning. 9 Kassaflödesanalys och förändring av eget kapital... 10 Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper... 11 Kapitaltäckning... 35 Styrelsens påskrifter... 37 Revisionsberättelse... 38 Bankens huvudmän, styrelse m.fl... 40 Företagsstyrning... 41 Bankens personal 42 Bankens Vision Åtvidabergs Sparbank ska vara en lokal utvecklingsmotor. En utvecklingsmotor ska delta i den lokala samhällsutvecklingen t ex genom att vara pådrivande, ta initiativ och nyttja den egna ekonomiska styrkan. Sparbanksstämman äger rum tisdagen den 8 maj.

1

2

Redovisning för verksamhetsåret 2011 Styrelsen för Åtvidabergs Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 145:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt Åtvidabergs Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet tillsammans med andra universalbanksaktiviteter för privatpersoner, företag, kommun och organisationer huvudsakligen inom Åtvidabergs kommun. Sparbankens utveckling Balansomslutning Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 279 Mkr (1 241 Mkr), vilket är en ökning med 3,1 %. Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 1 255 Mkr (1 191 Mkr) och har därmed ökat med 5,4 %. Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året till 1 094 Mkr eller med 16 Mkr. Det motsvarar en ökning med 1,5 procent. Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 773 Mkr, en minskning med 74 Mkr, eller 8,7 procent. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten efter avdrag för befarade kreditförluster uppgick vid 2011 års utgång till 930 Mkr, en ökning med 19 Mkr, eller med 2,1 procent. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 863 Mkr, vilket innebär en ökning med 2,1 % under år 2011. Aktier i Swedbank AB Vid årets ingång ägde banken 93500 stamaktier och 94000 preferensaktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktierna uppgick på bokslutsdagen till 16,7 Mkr. (17,8 Mkr). Den ekonomiska påverkan under året på grund av värdeförändring har varit negativ med ca 1,1 Mkr, vilken har bokförts som Fond för verkligt värde i balansräkningen. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 3 966 Mkr (4 023 Mkr), vilket är en minskning med 1,4 % jämfört med föregående år. vilket resulterar i en kapitaltäckningskvot på 2,25 (2,08). Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 26,9 Mkr, vilket är en ökning med 9,9 Mkr jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 24,8 Mkr vilket är en ökning med 19,9 Mkr. 2010 belastades resultatet med stora kreditförluster. Räntenettot för år 2011 har ökat med 9,8 Mkr, främst beroende på något ökande volymer och förbättrade marginaler under året. Provisionsnettot är oförändrat jämfört med föreågende år. Allmänna administrationskostnader är 1,2 Mkr högre än förra året. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 16 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 17, varav 8 kvinnor och 9 män. Liksom tidigare har personalen genomgått vidareutbildning med avsikten att alltid vara så bra skickade som möjligt att möta kundernas förväntningar. Under 2011 har vi tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby startat bolaget Spar Tjänster i Linköping AB. I detta bolag kommer bankernas administrativa arbetsuppgifter att samordnas. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. Prognos 2012 Vår bedömning är att resultatet för 2012 kommer att ligga i nivå med, eller något under, resultatet för 2011. Det finns betydande osäkerhet när det gäller ränteutvecklingen i landet vilket har stor påverkan på bankens affärer såväl avseende volymer som marginaler. Kreditförluster bedömer vi kommer att ligga i nivå med 2011. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas uppgår till 157,9 Mkr (136,1 Mkr). Bankens totala kapitalkrav enlig gällande regelverk uppgår till 70,1 Mkr (65,5 MKr), 3

Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd den administrativa chefen och med dokumenterad möjlighet att rapportera direkt till VD och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 gemensam med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden i förhållande till utestående kreditvolym förhållandevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till not 3. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan uttryckas som risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. 4

Fem år i sammandrag Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 3 966 4 023 3 835 3 361 3 377 förändring under året, % -1,4 4,9 14,1-0,5 5,6 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer 2) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 13,7 12,7 13,2 12,1 14,7 Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav 2,25 2,08 2,25 2,02 2,28 Kapitaltäckningskvot 1) Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 3,2 2,6 2,7 3,0 2,9 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter skatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 1,4 1,2 1,3 1,4 1,4 0,6 0,1 0,5 0,2 0,4 11,0 2,4 9,2 2,6 7,1 0,52 0,62 0,63 0,64 0,64 0,56 0,89 0,64 0,82 0,70 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 66 55 72 78 59 1,1 1,7 0,7 0,7 1,4 0,2 1,3 0,1 1,3 0,5 Övriga uppgifter Medelantal anställda 17 18 19 19 20 Antal kontor 1 1 1 1 1 1) Ändrat beräkningssätt genom inforandet av Basel II regler. 2) Med affärsvolym avses in- och utlåning i egen balansräkning samt summan av lån och placeringar i andra institut för kunders räkning. 5

Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkning 2009 2008 2007 Resultaträkning Räntenetto 40 700 30 944 29 980 34 041 29 471 Provisioner, netto 13 729 13 697 12 640 11 634 13 288 Nettoresultat av finansiella transaktioner 162 27 3 867-1 646 393 Övriga intäkter 1 282 314 1 901 2 874 2 358 Summa intäkter 55 873 44 982 48 388 46 903 45 510 Allmänna administrationskostnader -24 907-23 746-26 102-25 197-25 280 Övriga kostnader [1] -4 086-4 251-4 214-4 819-3 631 Kreditförluster -2 101-12 084-452 -8 532-2 862 Summa kostnader -31 094-40 081-30 768-38 548-31 773 Nedskrivningar på finansiella tillgångar - - - -3 021 - Rörelseresultat 24 779 4 901 17 620 5 334 13 737 Bokslutsdispositioner 104-38 -147 137-40 Skatter -6 488-1 425-4 141-2 477-3 014 Årets resultat 18 395 3 438 13 332 2 994 10 683 Balansräkning Kassa 6 276 7 499 5 746 11 941 6 873 Utlåning till kreditinstitut 273 458 279 851 180 129 269 129 184 474 Utlåning till allmänheten 930 521 911 458 910 951 740 655 620 775 Räntebärande värdepapper 42 142 12 154 12 049 43 109 229 689 Aktier och andelar 19 802 19 441 14 882 16 890 38 978 Materiella tillgångar 1 569 1 967 2 338 1 383 1 822 Övriga tillgångar 5 217 8 648 7 301 8 954 8 711 Summa tillgångar 1 278 985 1 241 018 1 133 396 1 092 061 1 091 322 Skulder till kreditinstitut - 0 96 7 979 6 011 Inåning från allmänheten 1 093 807 1 078 212 976 966 940 157 915 111 Övriga skulder 10 310 5 161 6 684 11 282 9 675 Summa skulder 1 104 117 1 083 373 983 746 959 418 930 797 Obeskattade reserver 264 368 330 183 320 Eget kapital 174 604 157 277 149 320 132 460 160 205 Summa skulder och eget kapital 1 278 985 1 241 018 1 133 396 1 092 061 1 091 322 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 6

Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen den 31 december 2011 utgör 18 395 359,82 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden. Reservfonden den 31 december 2011 149 230 619 kr Fastställs styrelsens förslag läggs till reservfonden 18 395 360 kr Reservfonden uppgår härefter till 167 625 979 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot uppgår till 2,25 (föregående års kapitaltäckningskvot 2,08). Kapitalbasen uppgår till 157 888 tkr (136 055 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 70 091 tkr (65 494 tkr). Specifikationer framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stor i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 7

Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2011 2010 Ränteintäkter 54 049 34 906 Räntekostnader -13 349-3 962 Räntenetto 4 40 700 30 944 Erhållna utdelningar 5 676 85 Provisionsintäkter 6 16 269 16 116 Provisionskostnader 7-2 540-2 419 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 162 27 Övriga rörelseintäkter 9 606 229 Summa rörelseintäkter 55 873 44 982 Allmänna administrationskostnader 10-24 907-23 746 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20-585 -583 Övriga rörelsekostnader 11-3 501-3 668 Summa kostnader före kreditförluster -28 993-27 997 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 26 880 16 985 12-2 101-12 084 24 779 4 901 13 104-38 14-6 488-1 425 18 395 3 438 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 2011 2010 Årets resultat 18 395 3 438 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -1 069 4 519 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat - - Årets övrigt totalresultat -1 069 4 519 Årets totalresultat 17 326 7 957 8

Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2011 2010 Tillgångar Kassa 6 276 7 499 Utlåning till kreditinstitut 15 273 458 279 851 Utlåning till allmänheten 16 930 521 911 458 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 42 142 12 154 Aktier och andelar 18 19 152 19 425 Aktier och andelar i intresseföretag 19 650 16 Materiella tillgångar - Inventarier 20 1 569 1 967 Aktuell skattefordran 0 1 462 Övriga tillgångar 21 587 563 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 4 630 6 623 Summa tillgångar 1 278 985 1 241 018 Skulder och eget kapital Inlåning från allmänheten 23 1 093 807 1 078 212 Aktuell skatteskuld 2 374 0 Övriga skulder 24 4 283 2 630 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 3 653 2 531 Summa skulder 1 104 117 1 083 373 Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital 26 264 368 149 231 145 792 6 978 8 047 18 395 3 438 27 174 604 157 277 1 278 985 1 241 018 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier 28 13 940 16 325 Åtaganden 29 116 305 121 864 Ställda säkerheter inga inga 9

Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning/Minskning av värdepapper (-/+) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 2011-12-31 2010-12-31 24 779 4 901 - - -8-273 585 583 2 248 12 189-6 488-3 589 21 116 13 811-21 311-12 696-29 988-106 15 595 101 246 0-96 3 437-396 5 149-1 531-6 002 100 232 116 - -1 530-616 449 174-649 -369-1 614-811 -7 616 99 421 287 350 187 929 279 734 287 350 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen 6 276 7 499 273 458 279 851 279 734 287 350 I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 53 822 tkr (35 024 tkr) och ränteutbetalningar inkl. kapitaliserade räntor med 11 773 tkr (3 021 tkr) samt erhållen utdelning med 676 tkr (85 tkr). Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Rapport över förändringar i eget kapital Reserv fond Fond för verkligt värde Årets resultat Eget kapital tkr Ingående eget kapital 2010-01-01 132 460 3 528 13 332 149 320 Årets resultat 3 438 3 438 Årets övrigt totalresultat 4 519 4 519 Årets totalresultat 4 519 3 438 7 957 Vinstdisposition 13 332-13 332 0 Utgående eget kapital 2010-12-31 145 792 8 047 3 438 157 277 Ingående eget kapital 2011-01-01 145 792 8 047 3 438 157 277 Årets resultat 18 395 18 395 Årets övrigt totalresultat -1 069-1 069 Årets totalresultat -1 069 18 395 17 326 Vinstdisposition 3 438-3 438 0 Utgående eget kapital 2011-12-31 149 230 6 978 18 395 174 604 10

Noter 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Åtvidabergs Sparbank som är en sparbank med säte i Åtvidaberg. Adressen till bankens kontor är Torggatan 1, Åtvidaberg. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 samt FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 8 maj 2012. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Utformning av de finansiella rapporterna I IASBs årliga förbättringsprojekt (annual improvements process) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseår. 11

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella Instrument. IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option" ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013 eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån. Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat i form av ränteswappar. Då säkringsredovisning enligt IFRS inte tillämpas redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar på derivat under posten "Nettoresultat av finansiella transaktioner". Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. 12

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument i form av ränteswappar. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattad reserv i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 13

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den sk Fair Value Option). För dessa instrument redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat i form av ränteswappar med negativt verkligt värde. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. Metoder för bestämning av verkligt värde (i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad 14

(ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet av en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken gör bedömningen att behov av gruppvis nedskrivning ej föreligger. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan bedömt återvinningsvärde och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på en ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det bedömda återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 15

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av tidigare gjord nedskrivning avseende tillgångar som kan säljas redovisas inte i resultaträkningen, utan tillförs "Fond för verkligt värde" under eget kapital. Materiella tillgångar Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier. Dessa redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år, förutom för vissa datorer som skrivs av på 3 år. Avskrivningsmetoder och tillgångarnas nyttjandeperioder omprövas årligen. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. För bankens VD gäller avgiftsbestämd pensionsplan. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens målsättning är att hålla en låg risknivå. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd den administrativa chefen, och med dokumenterad möjlighet att direkt rapportera till VD och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 organiserad tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby. 16

Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden jämförelsevis små i förhållande till utestående kreditvolym. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering, brutto och netto 2011 Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga 5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper 7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper - A - utan rating Summa Åtaganden Beviljade ej utnyttjade krediter Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering 6 3 309 3 309 3 309 358 154 219 357 935 340 002 17 933 51 207 73 51 134 51 125 9 154 259 154 259 147 854 6 405 94 567 3 717 90 850 81 118 9 732 130 213 12 075 118 138 116 621 1 517 433 066 4 712 428 354 12 454 415 900 273 458 273 458 273 458 1 224 775 20 796 1 203 979 752 483 451 496 12 162 12 162 12 162 29 980 29 980 29 980 42 142 42 142 42 142 116 305 116 305 116 305 13 940 13 940 13 940 130 245 130 245 130 245 1 397 162 20 796 1 376 366 752 483 623 883 17

Kreditriskexponering, brutto och netto 2010 Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga 5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper 7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper - A Summa Åtaganden Beviljade ej utnyttjade krediter Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering 6 30 948 30 948 30 948 350 834 114 350 720 328 814 21 906 51 341 51 341 51 332 9 149 378 149 378 148 832 546 86 086 2 809 83 277 71 948 11 329 105 017 8 445 96 572 91 514 5 058 437 528 8 455 429 073 10 922 418 151 279 851 279 851 279 851 1 211 132 19 823 1 191 309 734 310 456 999 12 154 12 154 12 154 12 154 12 154 12 154 121 864 121 864 121 864 16 325 16 325 16 325 138 189 138 189 138 189 1 361 475 19 823 1 341 652 734 310 607 342 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 16. 7 Utgår från Standard and Poor's rating Erhållna säkerheter Sparbanken har under 2011 inte innehaft några erhållna säkerheter. Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank och andra sparbanker. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att sparbanken har en god kreditkvalitet både inom företags- och privatsegmentet. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, osäkra lånefordringar 2011 2010 tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 183 - Fordringar förfallna > 60 dgr - 180 dgr 576 18 685 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 1 293 3 031 Fordringar förfallna > 360 dgr 29 221 14 106 Summa 31 273 35 822 18

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 1 446 - - företagssektor 272 709 284 650 - hushållssektor 668 882 633 461 varav enskilda företagare 279 341 227 788 - övriga 8 280 13 170 Summa 951 317 931 281 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar * 23 317 11 361 - företagssektor 21 279 9 030 - hushållssektor 2 038 2 331 Osäkra lånefordringar 31 273 35 822 - företagssektor 29 235 33 491 - hushållssektor 2 038 2 331 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 20 796 19 823 - företagssektor 19 524 17 803 - hushållssektor 1 272 2 020 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 1 446 - företagssektor 253 185 266 847 - hushållssektor 667 610 631 441 varav enskilda företagare 279 341 227 788 - övriga 8 280 13 170 Summa 930 521 911 458 * Med oregelerade lånefordringar avses betalningar som är försenade mer än 60 dagar. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. I bankens likviditetspolicy fastställs hur stor likviditetsreserv som ska hållas, och hur den ska mätas och följas upp samt hur en situation med bristande likviditet ska hanteras och rapporteras. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och värdepappersportfölj får lägst uppgå till 147 Mkr. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 19

Likviditetsexponering, 2011 Löptidsinformation Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde Tillgångar Kassa 6 276 6 276 Utlåning till kreditinstitut 233 458 40 000 273 458 Utlåning till allmänheten 105 743 29 661 48 426 193 216 553 475 930 521 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 42 142 42 142 Övriga tillgångsposter 26 588 26 588 Summa tillgångar 339 201 111 803 48 426 193 216 553 475 32 864 1 278 985 Skulder Inlåning från allmänheten 1 062 348 17 772 12 777 910 1 093 807 Övriga skulder 6 657 6 657 Upplupna kostnader 3 653 3 653 Utfärdade finaniella grantier och övriga åtaganden 130 245 130 245 Summa skulder 1 062 348 17 772 12 777 910 140 555 1 234 362 Total skillnad -723 147 94 031 35 649 192 306 553 475-107 691 44 623 Likviditetsexponering, 2010 Löptidsinformation Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) Kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde Tillgångar Kassa 7 499 7 499 Utlåning till kreditinstitut 279 851 279 851 Utlåning till allmänheten 94 453 55 581 45 081 191 029 525 314 911 458 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 12 154 12 154 Övriga tillgångsposter 30 056 30 056 Summa tillgångar 374 304 55 581 45 081 203 183 525 314 37 555 1 241 018 Skulder Inlåning från allmänheten 1 071 039 500 6 673 1 078 212 Övriga skulder 2 630 2 630 Upplupna kostnader 2 531 2 531 Utfärdade finaniella grantier och övriga åtaganden 138 189 138 189 Summa skulder 1 071 039 500 6 673 143 350 1 221 562 Total skillnad -696 735 55 081 38 408 203 183 525 314-105 795 19 456 De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Såvitt avser skulder till kreditinstitut förväntar banken att dessa återvinns omgående. Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt. Av tillgångsposten utan löptid förväntas 19 802 tkr dvs bankens aktieinnehav inte återvinnas inom 12 månader. Övriga poster utan löptid förväntas regleras inom 12 månader. Marknadsrisk Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. 20

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 516 tkr (539 tkr). Räntenettorisken dvs. påverkan av bankens räntenetto under kommande 12 månader får inte överstiga 1 Mkr vid en förändring av marknadsräntan med 1 procentenhet. Enligt finanspolicyn får ränterisken beräknad enligt Finansinspektionens definition av ränterisk ( Plötslig och uthållig förskjutning av avkastningskurvan +/- 200 räntepunkter) maximalt uppgå till 5 % av kapitalbasen. Vid utgången av 2011 uppgick ränterisken till 3 221 tkr eller 2,31 % av kapitalbasen. 2011 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder - Ränteexponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 6 276 6 276 Utlåning till kreditinstitut 233 458 40 000 273 458 Utlåning till allmänheten 730 724 102 808 15 841 9 799 61 412 9 937 930 521 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 39 996 2 146 42 142 Övriga tillgångar 26 588 26 588 Summa 964 182 182 804 15 841 9 799 61 412 9 937 35 010 1 278 985 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 Inlåning från allmänheten 1 063 742 14 597 6 182 6 512 910 1 864 1 093 807 Övriga skulder 10 574 10 574 Eget kapital 174 604 174 604 Summa skulder och eget kapital 1 063 742 14 597 6 182 6 512 910 187 042 1 278 985 Differens tillgångar och skulder -99 560 168 207 9 659 3 287 60 502 9 937-152 032 Kumulativ exponering -99 560 68 647 78 306 81 593 142 095 152 032 0 Totalt 21

2010 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 7 499 7 499 Utlåning till kreditinstitut 279 851 279 851 Utlåning till allmänheten 750 767 86 351 18 259 10 690 39 521 5 870 911 458 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 10 038 2 116 12 154 Övriga tillgångar 30 056 30 056 Summa 1 030 618 96 389 18 259 10 690 39 521 5 870 39 671 1 241 018 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 Inlåning från allmänheten 1 069 242 4 873 1 800 2 297 1 078 212 Övriga skulder 5 529 5 529 Eget kapital 157 277 157 277 Summa skulder och eget kapital 1 069 242 4 873 1 800 165 103 1 241 018 Differens tillgångar och skulder -38 624 96 389 13 386 8 890 39 521 5 870-125 432 Kumulativ exponering -38 624 57 765 71 151 80 041 119 562 125 432 0 Totalt Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. För sparbankens del förekommer endast en mycket begränsad valutaexponering i form av den utländska sedeldepån. 2011 Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor EUR GBP NOK DKK Övriga valutor Summa Tillgångar Valutalager i kassa 154 22 9 4 15 204 Valutalån, säkringspost 903 267 0 2 825 1 997 Utlåning till allmänheten 0 0 0 0 0 0 Summa tillgångar 1 057 289 9 6 840 2 201 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 In- och upplåning från allmänheten 899 266 0 2 824 1 991 Summa skulder 899 266 0 2 824 1 991 2010 Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor EUR GBP NOK DKK Övriga valutor Summa Tillgångar Valutalager i kassa 138 11 13 18 15 195 Valutalån, säkringspost 1 858 308 0 0 170 2336 Utlåning till allmänheten 0 0 0 0 0 0 Summa tillgångar 1 996 319 13 18 185 2 531 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 In- och upplåning från allmänheten 1 854 307 0 0 169 2 330 Summa skulder 1 854 307 0 0 169 2 330 22

Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav består huvudsakligen av aktier i Swedbank AB. Dessa bokförs till verkligt värde. Positiv mellanskillnad mellan ursprungliga anskaffningsvärdet och aktuellt marknadsvärde redovisas som Fond för verkligt värde under eget kapital. Betydande eller långvarig minskning av marknadsvärdet i förhållande till aktiernas anskaffningsvärde, redovisas via resultaträkningen som "Nedskrivningar av finansiella tillgångar". En rimlig möjlig förändring av aktiekursen med +/- 10% skulle påverka värdet av aktieinnehavet med 1,7 Mkr. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 4 Räntenetto tkr Ränteintäkter 2011 2010 Utlåning till kreditinstitut 5 529 2 101 Utlåning till allmänheten 47 632 32 621 Räntebärande värdepapper 879 184 Övriga 9 - Summa 54 049 34 906 Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 310 184 ränteintäkt från osäkra fordringar 232 254 Räntekostnader Inlåning från allmänheten -12 950-3 766 varav: kostnad för insättningsgaranti -926-737 Övriga -399-196 Summa -13 349-3 962 Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 0 0 Summa räntenetto 40 700 30 944 Samtliga ränteintäkter såväl som alla bankens intäkter hänför sig till Sverige. 2011 2010 % Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 3,08 2,55 minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 3,24 2,60 23

5 Erhållna utdelningar Swedbank AB 648 - Sparbankernas Affärsutvecklings AB - 61 Indecap AB 28 24 Summa 676 85 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 4 053 3 733 Utlåningsprovisioner 3 752 3 940 Inlåningsprovisioner 407 484 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 100 61 Värdepappersprovisioner 5 685 5 980 Övriga provisioner 2 272 1 918 Summa 16 269 16 116 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner -2 218-2 077 Värdepappersprovisioner -90-108 Övriga provisioner -232-234 Summa -2 540-2 419 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier/andelar -16-347 Räntebärande värdepapper 8 49 Andra finansiella instrument 0 268 Valutakursförändringar 170 57 Summa 162 27 2011 2010 Via resultaträkning Via övrigt Via resultat- Via övrigt Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori totalresultat räkning totalresultat Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen -8 309 Värdeförändringar på finansiella tillgångar som kan säljas 0-1 069-339 4 519 Valutakursförändringar 170 57 Summa 162-1 069 27 4 519 9 Övriga rörelseintäkter Realisationsvinst vid avyttring av tillgångar 28 17 Övriga rörelseintäkter 578 212 Summa 606 229 24

10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden 7 831 8 540 - sociala avgifter 3 234 3 398 - kostnad för pensionspremier 2 090 1 969 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt 496 - - övriga personalkostnader 1 008 1 022 Summa personalkostnader 14 659 14 929 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon 583 833 - IT-kostnader 4 380 4 086 - konsulttjänster 1 741 355 - revision 554 570 - hyror och andra lokalkostnader 1) 1 981 1 951 - övriga 1 009 1 022 Summa övriga allmänna administrationskostnader 10 248 8 817 Summa 24 907 23 746 1) Bankens hyreskostnad för lokaler uppgår till 1 354 tkr årligen (1 313 tkr). Hyreskontraktets längd uppgår till två år. De icke uppsägningsbara hyresinbetalningarna för dessa två år uppgår till ca. 2 700 tkr (ca 3 900 tkr). Löner, andra ersättningar och sociala kostnader tkr 2011 2010 Sparbankens Övriga Sparbankens ledning anställda ledning Övriga anställda Löner 2 874 4 957 2 677 5 863 Sociala kostnader 1 197 2 037 1 091 2 307 Summa 4 071 6 994 3 768 8 170 Av sparbankens pensionskostnader avser 677 tkr (645 tkr) sparbankens VD. Sparbankens ledning i ovanstående sammanställning utgöres av styrelsen, VD och ytterligare 3 tjänstemän, tillsammans 10 (10) personer. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Någon ersättning utöver styrelsearvoden har inte utbetalats till styrelseledamöter under året. Ersättning till verkställande direktören för 2011 har beslutats av styrelsen. Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2011 Grundlön / styrelsearvode Övriga förmåner Sammanträdesarvode Pensionskostnad Vinstandels stiftelse tkr Summa Ulla Lönn, ordförande 130 - - - - 130 Claes Petterson 21 26 - - - 47 Bengt Hellerstedt 21 28 - - - 49 Anna Öhrvall Rönnbäck 21 28 - - - 49 Agneta Tillmar 21 28 - - - 49 Jonas Nilsson 21 26 - - - 47 Verkst. direktören 1 193-30 677 22 1 922 Övr. bankledning (3 pers) * 1 310-109 355 45 1 819 Summa 2 738 136 139 1 032 67 4 112 * I bankledningen ingår den administrative chefen, vilken delas med två andra sparbanker. Bankens del av ersättningar till henne uppgår till 230 tkr. Den ingår inte i sammanställningen ovan. 25

Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2010 Grundlön / styrelsearvode Övriga förmåner Sammanträdesarvode Pensionskostnad Vinstandels stiftelse tkr Summa Ulla Lönn, ordförande 130 - - - - 130 Claes Petterson, vice ordförande 21 28 - - - 49 Bengt Hellerstedt 14 18 - - - 32 Anna Öhrvall Rönnbäck 21 26 - - - 47 Agneta Tillmar 21 26 - - - 47 Jonas Nilsson 21 26 - - - 47 Krister Söderkvist 9 10 - - - 19 Verkst. direktören 1 104-31 645-1 780 Övr. bankledning (3 pers) * 1 202-128 383-1 712 Summa 2 543 134 159 1 028 0 3 864 * I bankledningen ingår den administrative chefen, vilken delas med två andra sparbanker. Bankens del av ersättningar till honom uppgår till 203 tkr. Den ingår inte i sammanställningen ovan. Rörlig ersättning m m I den mån som banken gör avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) tillämpas samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är inte pensionsgrundande. Övriga förmåner avser tjänstebil, ränte- och kostförmån. Pensioner VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Bankens pensionsåtagande täcks genom inbetalning till premiebaserad pensionsförsäkring. För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader och från VD:s sida sex månader. Om sparbanken säger upp anställningsavtalet ska sparbanken förutom lön under uppsägningstiden utbetala ett avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner. Lån till ledande befattningshavare 2 011 2 010 Verkställande direktör 20 20 Styrelseledamöter 3 060 3 619 Summa 3 080 3 639 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,2 Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,2 Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska ska lämnas i enlighet med finansinspektionens föreskrifter lämnas på bankens hemsida, www.atvidabergsspb.se. Medelantalet anställda 2011 2010 Sparbanken - varav kvinnor 8 8 - varav män 9 10 Totalt 17 18 Könsfördelning i ledningen 2011 2010 Styrelsen - antal kvinnor 4 4 - antal män 4 4 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 1 - - antal män 3 4 26

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2011 2010 KPMG Revisionsuppdrag 276 290 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - - Skatterådgivning - - Andra uppdrag 278 280 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer 657 809 Försäkringskostnader 428 430 Säkerhetskostnader 40 41 Marknadsföringskostnader 1 760 1 605 Övriga rörelsekostnader 616 783 Summa 3 501 3 668 12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -1 275-8 358 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 1 165 3 002 Årets nedskrivning för kreditförluster -2 259-8 400 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 147 105 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 121 1 567 Årets nettokostnad för kreditförluster -2 101-12 084 13 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 104-38 Summa 104-38 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Periodens skattekostnad -6 414-1 423 Justering av skatt hänförlig till tidigare år -74-2 Totalt redovisad skattekostnad -6 488-1 425 27

Avstämning av effektiv skatt tkr 2011 2011 2010 2010 % % Resultat före skatt 24 883 4 863 Skatt enligt gällande skattesats 26,3% 6 544 26,3% 1 279 Ej avdragsgilla kostnader 0,2% 43 3,3% 160 Ej skattepliktiga intäkter -0,7% -173-0,3% -16 Skatt hänförlig till tidigare år 0,3% 74 0,0% 2 Redovisad effektiv skatt 26,1% 6 488 29,3% 1 425 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta 128 108 126 137 - utländsk valuta 1 997 2 335 Övriga 143 353 151 379 Summa 273 458 279 851 16 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 951 316 931 281 - utländsk valuta 1 0 Summa 951 317 931 281 Varav: osäkra 31 273 35 822 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 20 796 19 823 Redovisat värde, netto 930 521 911 458 Individuellt värderade osäkra lånefordringar Förändring av nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2010 15 992 Årets nedskrivning för kreditförluster 8 400 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -1 567 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i bokslutet redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2010-3 002 19 823 Ingående balans 1 januari 2011 19 823 Årets nedskrivning för kreditförluster 2 259 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -121 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -1 165 Utgående balans 31 december 2011 20 796 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper tkr Redovisat värde Redovisat värde Verkligt värde Verkligt värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - icke finansiella företag 29 990 29 980 - - - finansiella företag 12 162 12 162 12 154 12 154 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 42 152 42 142 12 154 12 154 varav: Noterade värdepapper på börs - - Onoterade värdepapper 12 162 12 154 2011 2010 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 142 154 28

18 Aktier och andelar Finansiella tillgångar som kan säljas enligt spec nedan -Kreditinstitut 16 716 17 785 -Övriga 2 436 1 640 Summa finansiella tillgångar som kan säljas 19 152 19 425 Summa aktier och andelar 19 152 19 425 varav: Noterade värdepapper på börs 16 716 17 785 Onoterade värdepapper 2 436 1 640 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier Swedbank A stam 93 500 8 336 8 336 Swedbank A pref 94 000 8 380 8 380 Sparbankernas Kort AB 82-82 Indecap AB 10-1 904 Kopparvallen i Åtvidaberg AB 450-450 Summa 19 152 19 Aktier och andelar i intresseföretag Övriga onoterade värdepapper 650 16 Summa 650 16 Intresseföretag tkr 2011-12-31 2010-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 16 0 Inköp 634 16 Utgående balans 31 december 650 16 Intresseföretag 2011 Eget kapital Kapitalandel Antal Redovisat värde Spar Tjänster i Linköping AB, 556824-4122 1 950 33,0% 200 650 Summa 1 950 33,0% 200 650 Intresseföretag 2010 Intresseföretag Eget kapital Kapitalandel Antal Redovisat värde Spar Tjänster i Linköping AB, 556824-4122 50 33,0% 16 16 Summa 50 33,00% 16 16 20 Materiella tillgångar tkr Inventarier Anskaffningsvärde Ingående balans 2010-01-01 9 726 Förvärv 370 Avyttringar -339 Utgående balans 2010-12-31 9 757 Ingående balans 2011-01-01 9 757 Förvärv 649 Avyttringar -653 Utgående balans 2011-12-31 9 753 29

Avskrivningar Ingående balans 2010-01-01-7 388 Årets avskrivningar -583 Avyttringar 181 Utgående balans 2010-12-31-7 790 Ingående balans 2011-01-01-7 790 Årets avskrivningar -585 Avyttringar och utrangeringar 191 Utgående balans 2011-12-31-8 184 Redovisade värden Per 2010-01-01 2 338 Per 2010-12-31 1 967 Per 2011-01-01 1 967 Per 2011-12-31 1 569 21 Övriga tillgångar Förfallna räntefordringar 3 5 Övriga tillgångar 584 558 Summa 587 563 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 694 917 Upplupna ränteintäkter 773 544 Upplupen provision 3 163 5 162 Summa 4 630 6 623 23 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta 1 091 816 1 075 882 - utländsk valuta 1 991 2 330 Summa 1 093 807 1 078 212 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 39 383 78 112 Företagssektor 149 559 149 592 Hushållssektor 896 518 841 872 Varav: enskilda företagare 187 235 183 839 Övriga 8 347 8 636 Summa 1 093 807 1 078 212 30

24 Övriga skulder Preliminärskatt räntor 2 925 1 005 Anställdas källskattemedel 248 285 Övriga skulder 1 110 1 340 Summa 4 283 2 630 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 278 74 Övriga upplupna kostnader 3 308 2 392 Förutbetalda intäkter 67 65 Summa 3 653 2 531 26 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari 368 330 Årets avskrivningar utöver plan -104 38 Utgående balans 31 december 264 368 27 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Fond för verkligt värde: Ingående balans 1 januari 8 047 3 528 årets förändring i verkligt värde -1 069 4 519 Utgående balans 31 december 6 978 8 047 Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Eventuella nedskrivningar av finansiella tillgångar redovisas i resultaträkningen. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten. 28 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) 2011 2010 Garantier - Garantiförbindelser - krediter 13 940 16 325 Summa 13 940 16 325 29 Åtaganden tkr (nom belopp) 2011 2010 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 116 305 121 864 Summa 116 305 121 864 31

30 Närstående Närståenderelationer Sparbanken har närståenderelation med följande intresseföretag: Spar Tjänster i Linköping AB tkr Försäljning av varor/ tjänster till närstående Inköp av varor/ tjänster från närstående Övrigt (tex ränta, utdelning) Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december Närståenderelation År Intresseföretag 2011 0 1 182 0 0 376 Intresseföretag 2010 0 0 0 0 0 Det finns personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Krediter till dessa närstående företag uppgår till 23,2 Mkr. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt till marknadsmässiga villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för bankens ställning eller resultat. Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 32

31 Finansiella tillgångar och skulder 2011 Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Innehav för handelsändamål Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Innehav för handelsändamål Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde 6 276 6 276 6 276 Kassa Utlåning till kreditinstitut 273 458 273 458 273 458 Utlåning till allmänheten 930 521 930 521 930 521 Obligationer 12 162 29 980 42 142 42 151 Aktier och andelar 19 802 19 802 19 802 Upplupna intäkter 3 936 3 936 3 936 Övrigt 587 587 587 Summa 12 162 1 214 778 29 980 19 802 1 276 722 1 276 731 Inlåning från allmänheten 1 093 807 1 093 807 1 093 807 Övriga skulder 571 571 571 Upplupna kostnader 278 278 278 Summa 1 094 656 1 094 656 1 094 656 2010 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Innehav för handelsändamål Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Innehav för handelsändamål Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde 7 499 7 499 7 499 Kassa Utlåning till kreditinstitut 279 851 279 851 279 851 Utlåning till allmänheten 911 458 911 458 911 458 Obligationer 12 154 12 154 12 154 Aktier och andelar 19 441 19 441 19 441 Upplupna intäkter 5 772 5 772 5 772 Övriga tillgångar 563 563 563 Summa 12 154 1 205 143 19 441 1 236 738 1 236 738 Inlåning från allmänheten 1 078 212 1 078 212 1 078 212 Övriga skulder 898 898 898 Upplupna kostnader 74 74 74 Summa 1 079 184 1 079 184 1 079 184 I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2011 Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer och andra räntebärande värdepapper 42 142-42 142 Aktier och andelar 16 716 - - 16 716 Summa 16 716 42 142-58 858 Derivat - - - - Summa - - - - 2010 Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 12 154-12 154 Aktier och andelar 17 785 - - 17 785 Summa 17 785 12 154-29 939 Derivat - - - - Summa - - - - Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 33

Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 3 086 tkr (1 656 tkr). Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. 32 Händelser efter balansdagen Inga händelser av väsentlig betydelse har inträffat efter balansdagen. 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inne ha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. 34

34 Kapitaltäckning Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.atvidabergsspb.se. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Kapitalbas och kapitalkrav Primärt kapital 157 888 136 055 Supplementärt kapital - - Kapitalbas netto 157 888 136 055 Summa kapitalkrav kreditrisk 62 629 58 480 - varav Schablonmetoden 62 629 58 480 Kapitalkrav för operativa risker 7 462 7 014 Summa kapitalkrav 70 091 65 494 Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen 174 604 153 839 Avgår: - uppskjutna skattefordringar - - - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -6 978-8 047 Avräkning av aktier och andra tillskott -9 738-9 737 Summa primärt kapital 157 888 136 055 Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 6 978 8 047 Avräkning av aktier och andra tillskott -6 978-8 047 Summa supplementärt kapital 0 0 Total kapitalbas 157 888 136 055 Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. 35

Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 662 691 Institutsexponeringar 4 570 4 512 Företagsexponeringar 25 597 20 359 Hushållsexponeringar 20 973 21 483 Exponeringar med säkerhet i fastighet 9 768 10 474 Oreglerade poster 290 130 Övriga poster 769 831 Summa kapitalkrav för kreditrisker 62 629 58 480 Operativa risker Basmetoden 7 462 7 014 Summa kapitalkrav för operativa risker 7 462 7 014 Totalt minimikapitalkrav 70 091 65 494 Kapitalbasen överstiger minimikapitalkravet med 87 797 tkr ( 70 561 tkr). Kapitaltäckningskvoten dvs. kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet är 2,25 ( 2,08). Styrelsen gör årligen en intern kapitalutvärdering. Styrelsens bedömning är att modellen ger ett rimligt resultat och att denna omfattar alla väsentliga risker som verksamheten kan utsättas för. Styrelsen bedömer även att sparbankens kapitalbas täcker det kapitalbehov sparbankens verksamhet kräver med hänsyn till de risker som förekommer i verksamheten. 35 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30 Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Åtvidabergs Sparbank har per 2011-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 863 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2011 på 3.080 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 628 Mkr och försäkringssparande på 144 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit 4.883 tkr respektive 1.257 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 36

37

38