Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Relevanta dokument
Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Kraft att skapa hälsa Strategi för hälsa. Jesper Ekberg Folkhälsochef, Region Jönköpings län Samordnare Strategi för hälsa, SKL

Strategi för hälsa TILLSAMMANS VARJE DAG LITE BÄTTRE

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Strategi för hälsa TILLSAMMANS VARJE DAG LITE BÄTTRE. Strategi för hälsa 1

Samordnade insatser för barn och unga

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Ärende 19. Strategi för hälsa

Psynkronisering S Y K I K

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Strategi för hälsa. inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Ärende 14. Strategi för hälsa

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Välfärds- och folkhälsoprogram

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

1 (10) Folkhälsoplan

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

SCB: Sveriges framtida befolkning

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Psynkronisering S Y K I S K

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Antagen av Samverkansnämnden

Verksamhetsplan

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Kraftsamling fullföljda studier

Strategi för hälsa - mätbara mål är en del av strategin

Mål och inriktning

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

Sociala investeringar

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Social hållbarhet i ledning och styrning

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Temagrupp Barn och Unga

Strategi för ökad fysisk aktivitet

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Mål och inriktning

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Folkhälsoplan

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Stadens sociala samband

2(16) Innehållsförteckning

Fem fokusområden fem år framåt

Kraftsamling fullföljda studier

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Länsgemensam folkhälsopolicy

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser.

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Transkript:

Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot. Initiativ från SKL tillsammans med ledningen för länens kommuner och landsting/regioner. Sätta agendan och ligga steget före. God och jämlik hälsa och höjd kvalitet i tjänsterna med utgångspunkt i invånarnas behov.

Process Strategi för hälsa 2015 2016 2017 2018 NOV SEP DEC JAN MARS Beslut Idédiskussioner/ Workshops Analys och rapport Diskussion och beslut Manifestering och kommunikation

Behoven av välfärdstjänster ökar stort men inte arbetskraften Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Invånare 20 64 år Senaste 20 åren har varit hanterbara Invånarnas behov av välfärdstjänster Kommande 20 år blir tuffare -0,2 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Källa: SKL.

Visste du att

Fyra i varje klass av en årskull riskerar att hamna i utanförskap.

Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016. Viktigaste faktorn för barns framtida hälsa att klara skolan, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap.

6 av 10 i grupper med kort utbildning uppger god hälsa jämfört med cirka 8 av 10 i grupper med lång utbildning.

Hälften av alla som får psykisk diagnos debuterade vid 14 års åldern med en första episod av allvarligt beteendeproblem. Beteendeproblem vid 8 års ålder visar på ca 62 % sannolikhet för psykiatriska diagnoser, och/eller kriminalitet som ung vuxen.

Den näst vanligaste orsaken till att avlida i förtid i Sverige är psykisk sjukdom. Överdödligheten vid psykisk sjukdom är högre än i andra OECD-länder. En del av dödsfallen är självmord, största andelen är undvikbara sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. 140 miljarder är samhällskostnaderna årligen för psykiska besvär och sjukdom.

10 gånger vanligare att uppge sin hälsa som dålig då man har en funktionsnedsättning. Endast omkring 30 % kvinnor med funktionsnedsättning uppger god hälsa jämfört med över 70 % kvinnor utan funktionsnedsättning. En betydande del av den sämre hälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor.

Dubbelt så många unga homo- och bisexuella personer anger att de utsatts för fysiskt våld av en närstående jämfört med unga heterosexuella.

Minst 150 000 barn bor i hushåll där det förekommer våld. 17 000 misshandelsbrott anmäldes i Sverige 2015 där gärningspersonen var i nära relation med offret. Samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer uppskattas till 45 miljarder kronor per år.

80 % av de kroniska sjukdomarna går att förebygga. Med sundare levnadsvanor anses 80 % av förekomsten av hjärtoch kärlsjukdomar samt 30 % av cancersjukdomar kunna förebyggas. Insjuknande i diabetes 2 kan på motsvarande sätt antingen förhindras eller åtminstone försenas.

18 år Den ojämlika hälsan kostar samhället minst 120 miljarder årligen. kan medellivslängden skilja mellan grupper med lång utbildning i ett område jämfört med grupper med kort utbildning i annat område inom samma län.

Hur ser det ut idag?

Johan 27

Kunde Johans resa gått annorlunda? Skydd Skydd Skydd Skydd Skydd Bättre förutsättningar i skolan Växa tryggt i mammas mage Ha kompetenta föräldrar eller andra nära vuxna Få hjälp att ta hand om sin kropp och hjärna Känna tilltro till sig själv och tillit till andra Ha tillgång till råd, stöd och behandling när man mår dåligt Risk Risk Risk Risk Risk Sämre förutsättningar i skolan 0 6 år

Mål och indikatorer Områden som speglar hälsa, där välfärdstjänster kan bidra till skillnad och samverkan krävs för att lyckas. Nationell databas där fakta på lokal, regional och nationell nivå kan följas. I www.kolada.se finns en tabell som heter strategi för hälsa. Där finns indikatorerna som de ser ut i nuläget och som är under bearbetning. För att förstå den ojämlika hälsan behöver analys och åtgärder grunda sig på data som är uppdelat på kön och så långt möjligt även på socioekonomiska faktorer såsom utbildning, bostadsort och födelseland. Vid uppföljning av mål är det inte bara angeläget att genomsnittet blir bättre, skillnaderna ska minska inom och mellan kommuner, inom och mellan landsting/regioner samt mellan olika grupper, kön etc

Strategi för hälsa övergripande mål

Mål 2022: God och jämlik hälsa - barn och unga Färre små barn ska utsättas för tobaksrök i hemmet. (minska med minst 2 procentenheter). Färre 3-åriga barn ska ha karies (kariesfrihet ska öka med minst 2 procentenheter). Fler elever i årkurs 9 ska vara behöriga till gymnasiet (öka med minst 2 procentenheter).

Mål 2022: God och jämlik hälsa - leva livet - hela livet Fler gymnasieelever ska ta examen (öka med minst 3 procentenheter). Fler barn som varit placerade ska som 20-åringar ha avslutat treårigt gymnasium (öka med minst 4 procentenheter). Fler nyanlända i arbete eller studier 90 dagar efter etableringsuppdraget (öka med minst 7 procentenheter). Minska andelen unga som varken studerar eller arbetar (minska med 2 procentenheter). Minska andelen som har en stillasittande fritid (minska med minst 5 procentenheter). Minska antalet äldre som drabbas av fallskador (minska antalet fallskador bland individer 80+ år med 10/1000 invånare).

Mål 2022: God kvalitet Elevupplevelser åk 5 - en bättre skolmiljö Fler elever ska känna sig trygga i skolan (öka med minst 2 procentenheter.) Fler elever ska känna att de får hjälp i skolan när de behöver det (öka med minst 2 procentenheter). Fler elever ska känna att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer (öka med minst 2 procentenheter).

Mål 2022: Hållbart och uthålligt Medellivslängden ska öka över tid, skillnader mellan olika grupper ska minska. Färre barn och unga ska leva i ekonomiskt utsatta hushåll (minska med minst 2 procentenheter). Fler personer i åldrarna 16-84 år ska uppge att de upplever en god hälsa (öka med minst 3 procentenheter). Fler personer i åldrarna 16-84 år ska uppge att de litar på andra människor (öka med minst 2 procentenheter).

Psykisk hälsa handlar om hela samhället! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner- Samhälle www.uppdragpsykiskhälsa.se

Vad är det som är så svårt????

Lätt att vara människa?

Svårare att vara ung idag?

Kommissionen för jämlik hälsa

Proportionell universalism Generella insatser Kommissionen för jämlik hälsa

En människa...

Vad är det viktigaste? Klara skolan och må bra! Hur gör vi det?

Satsa tidigt: föräldrastöd familjen 34

Det är summan som gör skillnad Skydd + Tid Risk -

Vi vet vad vi ska göra!!!!!

BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

BUP Socialtjänst Familjecentral Barnhälsan Primärvården Mini-Maria MVC BVC Elevhälsa Socialtjänst råd och stöd Ungdomsmottagning 1 25 ÅR