Verksamhetsplan 2011-2013 och Skolplan 2010-2011
Inledning 3 Verksamhets- och Skolplan 4 Omvärldsanalys 4 Verksamhetsidé 6 Mål för samhällsutveckling 7 Tillväxt i Boden 7 Trygg och trivsam kommun 8 Medborgarnas Boden 9 Eko-kommunen 10 Mål för verksamhet 12 Nöjda medborgare 12 Bra kvalitet 12 Mål för medarbetare 16 Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö 16 Delaktighet och inflytande 17 Ledarskap 17 Mål för ekonomi 19 Hållbar ekonomisk utveckling 19 Effektivt resursnyttjande 20 Serviceförklaringar 21 Förskola 1-5 år 21 Grundskola och fritidshem 21 Gymnasieskola 22 2
Inledning Den strategiska planeringen för Bodens kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni den strategiska planen som omfattar mål och resurser samt planeringsförutsättningar till nämnderna. Beslutet i fullmäktige föregås av en dialog mellan kommunstyrelsen och nämnderna. Med utgångspunkt från den strategiska planen fastställer nämnderna verksamhetsplaner, där nämnderna anger målindikatorer för att mäta måluppfyllelsen på nämndsnivå samt aktiviteter för att nå målen. Verksamhetsplanerna är tillika en återrapportering till fullmäktige hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Verksamhetsplanerna delges kommunfullmäktige i december, med undantag för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan som tillika utgör skolplan och som sådan fastställs av fullmäktige. Samtidigt som nämnderna fastställer sina verksamhetsplaner revideras serviceförklaringar för respektive verksamhetsområde. Uppföljning av den strategiska planen och verksamhetsplanerna sker löpande under året i delårsrapporter samt vid årets slut i årsredovisningen. Planeringsprocessen framgår av nedanstående bild Kf / Ks Bb N ä m n d Vision och värdegrund Partiberedning Strategisk beredning Kom mungemensamma visioner, mål & målindikatorer Skattesats Inriktning och uppdrag till nämnderna Resursfördelning Planeringsberedning BB/ nämnd& förv 1. Gem förutsättningar 2. Förutsättn nämnder Beslut om strategisk plan Nämndernas arbete med verksamhetsplan Målindikatorer och aktiviter Verksamhet och ekonomi Nämndernas verksamhetsplaner delges kf Återrapport över hur fullmäktigeuppdragen ska nås Nytt beslut om strategisk pla n Ny mandatperiod Bokslutsberedning BB/ nämnd& förv Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Febr Nämndernas arbete med förutsättningar Utvärdering av året som gått Tilläggsbudget 3
Verksamhets- och Skolplan Nationellt styrs förskola och skola av läroplaner, skolan styrs även av kursplaner för varje ämne. Den kommunala styrningen över utbildningen regleras enligt skollagen genom att det politiskt ska utformas en skolplan med lokala mål och inriktningar för skolan samt vilka åtgärder som måste vidtas för att nå dessa. Verksamhetsplanen är tillika Skolplan för Bodens kommun. Åtgärder kopplade till de nationella målen och de prioriterade kommunala målen tydliggörs i Kvalitetsredovisningen som fastställs i november av Kommunfullmäktige. Omvärldsanalys Skolinspektionens 1 tillsyn under våren 2008 visade att Bodens kommun har en bra skola och når i genomsnitt högre betygsresultat jämfört med riket. Resultatmässigt kvarstår detta, men det räcker inte. Att fler elever når kunskapsmålen är det mest betydelsefulla området för barn och utbildningsnämndens framtida måluppfyllelse. Skolinspektionen genomför regelbunden tillsyn som utgår från fyra huvudområden: o Måluppfyllelse och resultat o Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten o Lärandemiljön o Enskilda elevers rätt Nästa inspektion av Bodens kommunala skolor sker under 2013. Skolinspektionen kvalitetsgranskar kontinuerligt undervisningen i olika ämnen. För Bodens del granskas under 2010: o Moderna språk (Brönjaskolan) o Engelska (Sandenskolan och Torpgärdsskolan) och o Matematik A (Björknäsgymnasiet) Kvalitetsgranskningarna genomförs med hjälp av lektionsobservationer, gruppintervjuer med lärare och intervju med skolledning. Granskningen i Engelska sker på engelska. Kvalitetsgranskningarna redovisas i nämnden och ev. vidtagna åtgärder återkopplas till nämnden. Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen 2008 visade på en tydlig ledningsorganisation som tar ett övergripande ansvar för att det utvecklingsarbete som sker i samtliga verksamheter utgår från de nationella målen. Skolinspektionen poängterade att kommunen behövde se över förutsättningar- 1 www.skolinspektionen.se 4
na för rektorerna att ta ett tydligare ansvar för den pedagogiska utvecklingen av sina verksamheter. Skolinspektionen granskar att rektor tar ansvar för att de nationella målen som finns är styrande för verksamheten och att rektor har kunskap om hur lärarna bedriver undervisningen. Tillsynen granskar också att lärarna utvärderar och bedömer eleverna utifrån de krav som finns i författningarna och att hela verksamheten utvärderas så att den kan förbättras. Skolinspektionen pekar på vikten av att rektor har en samlad bild av hur kunskapsresultaten ser ut i den egna skolan och att resultat och utvärderingar är analyserade. Då skolan är mål- och resultatstyrd krävs ett systematiskt och väl strukturerat kvalitetsarbete även på huvudmannanivå. Förvaltningsledning och ansvariga politiker måste ha god kännedom om verksamheten och skolornas arbete, måluppfyllelse och resultat. Därför är det viktigt att även huvudmannen har en systematisk uppföljning och analyserar de samlade kunskapsresultaten. Under 2009 har personalstaben minskats p.g.a. minskade elevkullar, vilket inneburit ett minskat antal underställda för rektorerna. Från årsskiftet har en ny rektorsorganisation skapats där rektorerna arbetar i tre team; rektorer för förskolan, rektorer för åk. F-5 och rektorer för åk. 6-9. Dessa konstellationer bör ge rektor större möjlighet att ha expertkunskaper inom sina verksamheter. Detta sammantaget med en processledarutbildning i Umeå Universitets regi förväntas ge rektorerna både verktyg och förutsättningar som pedagogiska ledare. Avgörande för ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap är rektors möjlighet till planerade och regelbundna klassrumsbesök med efterföljande samtal med lärare. Nämnden följer utvecklingen. Befolkningen minskar i Boden vilket leder till minskat antal barn och ungdomar. Detta är en omvärldsfaktor som har stor påverkanseffekt för Barn och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Den demografiska modellen för resursfördelning som tillämpas inom kommunen fr.o.m. 2008 ger resurser utifrån antalet barn i de olika verksamheterna, vilket innebär att de ekonomiska resurserna minskar snabbare än effekterna av de åtgärder som vidtas. Lärandemiljön Inom detta område granskar Skolinspektionen arbetet för att skapa engagemang, lust att lära och en god miljö för lärande som främjar barns och elevers utveckling. För att uppnå en god lärandemiljö är undervisningens respektive verksamhetens kvalitet liksom arbetet för att skapa en trygg och lugn lärandemiljö, central. Ny skollag Riksdagen förväntas fatta beslut om ny skollag under 2010. Skollagen kommer att ställa större krav på rektor gällande myndighetsutövning och skoljuridik. Detta kommer att innebära högre krav på löpande dokumentation, utredning och uppföljning för varje enskild elev. 5
Gymnasiereform Den nya gymnasiereformen och mindre elevkullar i gymnasieålder kommer att kräva ett omfattande internt arbete för att organisera och förbereda Björknäsgymnasiets inre struktur och organisation så att den anpassas till elevvolymen och med hänsyn tagen till elevernas önskemål och omvärldens behov. Detta innebär nedläggning av program eller start av nya program. Behörighet Inom alla skolformer kommer behörighetsfrågorna gällande anställning som lärare och vem som har rätt att betygssätta elever i respektive ämne att ställas i fokus vid en striktare lagstiftning. Beslut om behörighetsfrågor förväntas under 2010. Förvaltningen har genom rådande övertalighet redan påbörjat en striktare bedömning av lärares behörigheter som tillämpats vid uppsägningarna på grund av arbetsbrist och är därför långt bättre rustade, än de flesta andra kommuner, att möta den nya lagstiftningens krav. Verksamhetsidé tillhandahåller pedagogisk verksamhet och omsorg av hög kvalité i en helhet för barn och ungdomar samt lägger grunden för och främjar ett livslångt lärande, där dialog och delaktighet är en väg till utveckling och hög måluppfyllelse. I Bodens skolor får barn och ungdomar, i den vardagliga undervisningen, lärande, framtidstro och verktyg att påverka och forma sin egen och ortens framtid. 6
Mål för samhällsutveckling Vision Fördel Boden ett hållbart växande samhälle Mål Tillväxt i Boden Trygg och trivsam kommun Medborgarnas Boden Ekokommunen Mål- indikatorer Tillväxt i Boden En kommun med en attraktiv livsmiljö har kvaliteter som gör att människor vill flytta dit och de som redan bor där trivs och vill bo kvar. Våra ungdomar ska ha en positiv bild av Boden och vara goda ambassadörer för kommunen. Elevutvecklingen i kommunen och fyrkantsregionen ser likartad ut. Fram till 2013 kommer elevantalet att minska med ca 1 500 gymnasieelever inom fyrkanten. Om den kommunala gymnasieskolan fortsättningsvis ska kunna erbjuda ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet krävs samverkan. Gymnasieskolan i Boden ska innehålla studieförberedande och yrkesförberedande program. Lärlingsutbildningar utvecklas enligt den inriktning/inom de ramar som regering och riksdag beslutat. Mål Utfall Redovisas i 2 bidrar 2007 2008 2009 genom att - Elever som medverkar i UF 3 -företag ökar 2,5 % 2,8 % 7,0 % VB - Antal elever på lärlingsutbildning ökar 12 9 VB Aktiviteter o Företagsamhet ses som en processinriktad pedagogik där barnet/eleven ges möjlighet att förverkliga sina idéer. o Gymnasiesamverkan i Fyrkanten och länet utvecklas ytterligare. 2 Verksamhetsberättelse, VB Kvalitetsredovisning, KR Personalbokslut, PB 3 UF, Ung Företagande kurs på gymnasieskolan: Småföretagande A och B 7
Trygg och trivsam kommun En viktig uppgift för alla som verkar i förskolan och skolan idag är att förmedla och gestalta en gemensam värdegrund och en pedagogik som leder till att alla elever når målen. En förutsättning för att ge barn och elever goda kunskaper är att utveckla en förskola och skola där alla inkluderas och känner trygghet, trivsel, inflytande och lust att lära. Barn och utbildningsförvaltningen tillvaratar mångfalden och bejakar olikheterna. Arbetet bedrivs utifrån läroplanernas breda mångfaldsbegrepp som gäller människolivets okränkbarhet, alla människors lika värden, etnisk bakgrund, religion, fysiskt eller psykiskt funktionshinder, kön eller sexuell läggning, ålder och social ställning. Det är viktigt att t.ex. handikapprådet ges möjlighet till yttranden i frågor som berör detta område. Det är betydelsefullt att befolkningens sammansättning avspeglas också inom utbildningen, såväl bland elever som bland anställda. En social, etnisk och kulturell mångfald är centrala kriterier för god kvalitet. Värdet av mångfald i verksamheten är en viktig demokrati- och jämlikhetsfråga. Bodens kommun och Områdespolisen i Boden har, i Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden 2010-2011, arbetat fram en gemensam åtgärdsplan där Förebyggande arbete och tidig upptäckt av barn och ungdomar i riskzon och Föräldrastöd är områden direkt riktade till Barn och utbildningsförvaltningens arbetsområden. Alla som arbetar inom skolan ska ha kompetens och ett förhållningssätt som aktivt främjar samverkan och integration och motverkar alla former av kränkande behandling. Bodens förskolor och skolor ska ha goda lärmiljöer och vara strategiskt placerade med bra kommunikationer och säkra skolvägar. Mål Utfall Redovisas i bidrar 2007 2008 2009 genom att Andelen elever som upplever kränkande behandling under skoltid - från andra elever 4 0 % i.u i.u i.u KR, VB - från personal 5 0 % i.u i.u i.u KR, VB Andelen elever som ofta eller alltid har arbetsro i skolan. 6 - åk. 4 flickor 100 % 72 % 70 % 66 % KR - åk. 4 pojkar 100 % 79 % 68 % 72 % KR - åk. 7 flickor 100 % 82 % 82 % 67 % KR - åk. 7 pojkar 100 % 82 % 79 % 64 % KR 4 Mäts första gången på vårterminen 2010 5 Mäts första gången på vårterminen 2010 6 Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 8
- åk.1 gymnasiet 100 % i.u. i.u. i.u. KR Andelen elever som nyttjar Skoldatatekets tjänster är nöjda med stödet - i grundskolan 100 % i.u. i.u. 90 % KR - i gymnasieskolan 100 % i.u. i.u. i.u. KR Antal sända ärenden för yttrande till kommunala handikapprådet i.u. i.u. i.u. KR, VB Aktiviteter o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av elever i åk. 3, 5 9 samt åk. 2 på gymnasiet. o Alla verksamheter har en aktiv likabehandlingsplan som är utarbetad i dialog med elever och föräldrar. o Alla verksamheter har en årlig plan mot kränkande behandling enlig SFS 2008:571. o Trygghet och arbetsro är en förutsättning för lärande. Ett aktivt värdegrundsarbete är en viktig förebyggande åtgärd mot alla former av kränkande behandling, mobbing och diskriminering. Rektor gör kvartalsvis systematiska uppföljningar av pågående mobbingärenden för redovisning till nämnden. o Barn och utbildningsförvaltningen samverkar med Brottsförebyggande rådet, BRÅ o Hälsosamtal genomförs årligen av skolsköterskorna i förskoleklass, åk. 4, 7 och årskurs 1 på gymnasiet. o Ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. o Alla elever skall ha dagliga fysiska aktiviteter och alla elever ska ha möjlighet att delta i ämnet idrott och hälsa. o Ett förebyggande arbete bedrivs i syfte att minska ljudnivåerna i förskola och skola. o Alla barn/elever uppmuntras att äta skollunch varje dag. Medborgarnas Boden Mål Utfall Redovi- Barn och utbildningsförvaltningen strävar efter en transparant verksamhet där öppenhet och insyn är viktiga faktorer. Delaktighet och inflytande sker dels via direktkontakt med verksamheten och dels via deltagande i Verksamhetsråd på enheterna. Via Dexter, webportal för för-, grund- och gymnasieskola, kan medborgarna enkelt ansöka till förskola, ändra schemauppgifter etc. Föräldrar kan t.ex. följa sina barn/ungdomars resultat, närvaro/frånvaro och scheman. Serviceförklaringar för förvaltningens verksamheter delas ut där medborgarna har möjlighet att framföra synpunkter direkt till rektor eller till förvaltningen. Svenskt Näringsliv undersöker var tredje år hur bra kommunerna är på att informera medborgarna via hemsidan. Områden som undersöks är skola, hemtjänst och äldreboende. Maxpoängen för skolans tillgänglighet är 7, där Barn och utbildningsförvaltningen nådde 4 poäng. Enkätsvar från elever och föräldrar saknades på hemsidorna. 9
sas i 7 bidrar 2007 2008 2009 genom att Inkomna synpunkter enligt rutinerna i ökar 4 18 7 VB Serviceförklaringarna - varav negativa synpunkter 0 4 13 7 VB Aktiviteter o o I all verksamhet delas Serviceförklaringarna ut vid varje terminsstart. Barn och utbildningsförvaltningens hemsidor ska vara aktuella och innehålla enkätresultat. För att ytterligare stärka föräldrars delaktighet och möjlighet till ett demokratiskt inflytande i verksamheten är det viktigt att aktiva Verksamhetsråd finns i alla verksamheter. Förutsättningar ska ges för direkt föräldrainflytande inom förskolan, elev- och föräldrainflytande inom grundskolan och elevinflytande i gymnasieskolan. Mål Utfall i % Redovisas i bidrar 2007 2008 2009 genom att - Alla enheter representeras av ett Verksamhetsråd 20 19 20 20 KR - Verksamhetsrådets deltagare har möjlighet till inflytande och delak- tighet enligt riktlinjerna 8 100 % i.u. i.u. i.u. KR Skolan har aktiva elevråd där eleverna tränas i grundläggande demokratiska värden. Eko-kommunen Aktiviteter o Verksamhetsråden ska sammanträda minst två gånger per termin enligt rikt- linjerna. o Hållbar utveckling, att värna om givna resurser, innebär att en samverkan måste ske. För att nå framgång krävs kunskaper, insikt och förståelse. Klimat- förändringar, resursfördelningsfrågor, tekniklösningar och livsval allt hänger samman i ett stort system. Både att kunna se sammanhang och kunna förhålla sig till delar i systemet är den kunskap som kommer att behövas. Att uppnå ett långsiktigt och hållbart samhälle med fokus på miljö måste börja när barnen är små. Fokus på miljöområdet ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet. 7 Verksamhetsberättelse, VB Kvalitetsredovisning, KR Personalbokslut, PB 8 Nytt mål från 2010/2011, mäts via enkät. Riktlinjer, BUN-beslut 2010-0x-xx 10
Mål Utfall Redovisas i 9 bidrar ge- 2007 2008 2009 nom att Alla för- och grundskolor har Grön Flagg eller motsvarande certifiering senast 2010. Kommunens inköp av ekologiska livsmedel har ökat från 1 % 36 > 1 1 i.u. 12 i.u. 18 2,5 % KR, VB VB Aktiviteter o Förskolor och grundskolor arbetar efter konceptet nätverket Grön Flagg eller Skolverkets Hållbar utveckling för att ansöka och/eller bibehålla certifiering/utmärkelse. o Undervisning om ett hållbart ekologiskt samhälle lyfts särskilt fram i alla kommunala skolor. 9 Verksamhetsberättelse, VB Kvalitetsredovisning, KR Personalbokslut, PB 11
Mål för verksamhet Vision Fördel Boden till nytta för medborgarna Mål Målindikatorer Nöjda medborgare Bra kvalitet Nöjda medborgare En attraktiv skola bidrar till en ökad måluppfyllelse ur ett kommunövergripande perspektiv. s ambition är bl.a. att genom regelbundna mätningar synliggöra förbättringsområden och på så sätt aktivt bidra till att Boden framstår som en attraktiv skolkommun. En god lärmiljö präglas av helhet, sammanhang och progression. Olika kompetenser och ämnen samverkar och ger barn och elever möjligheter att utveckla olika sätt att lära. Genom ett flexibelt lärande når barn och elever goda resultat. bidrar genom att I förvaltningens årliga enkät 10 bedömer - föräldrar till barn nöjdhetsgraden - barn/ungdomar nöjdhetsgraden - föräldrar till elever nöjdhetsgraden Mål Utfall Redovisas i 2007 2008 2009 8 7,1 7,4 7,5 KR, VB 8 6,0 6,0 6,2 KR, VB 8 i.u 7,3 6,9 KR, VB Aktiviteter o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av föräldrar i förskolan, i åk. 3, 5, 8 och av elever i åk. 3, 5 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Bra kvalitet Goda kunskaper är nyckeln till framgång och personlig utveckling för barn och ungdomar. För detta krävs ett tydligt ledarskap från både skolledning och lärare och en lugn arbetsmiljö med arbetsro. Forskning visar att främsta framgångsfaktorn för höga elevresultat är ämnesbehöriga lärare. Barn och utbildningsförvaltningen har fokus på behörighets- 10 Skala 1-8 12
frågorna och ligger i framkanten i riket genom att ha kartlagt den pedagogiska personalens behörighet. En tydlig målsättning, 100 % elever med minst betyget godkänt, kommuniceras av rektorer och lärare där höga förväntningar på måluppfyllelse framgår i såväl förhållningssätt som krav och stöd. Detta ska leda till att elevernas meritvärden ökar. Rektors pedagogiska ledarskap är av avgörande betydelse. Eleverna ska - tränade i etisk och moralisk Internetanvändning - hantera och ha tillgång till tidsenliga verktyg för sitt lärande och uppnå digital kompetens senast 2014 enligt EU:s definition: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Ett systematiskt kvalitetsarbete och analys av barns och elevers resultat kännetecknar framgångsrika skolor. Genom att utvärdera arbetssätt och arbetsformer, ständigt arbeta med värdegrunden och analysera och jämföra resultat uppnås en hög måluppfyllelse och goda resultat. Genom att stimulera till lärande och utbildning och genom att säkerställa kvaliteten i alla verksamheter och på alla nivåer ökar andelen elever som är behöriga till gymnasiet, som slutför gymnasiet och som går vidare till högskola och universitet. Dagens samhälle är mångkulturellt och den globala utvecklingen sker i snabb takt. Genom att stimulera ökade internationella kontakter i skolorna ökar förståelsen och respekten för andra människor och kulturer. Utveckling av modersmålet för barn med annat modersmål än svenska ska stimuleras redan i förskolan. Det är viktigt att all verksamhet visar det framgångsrika arbete som pågår genom att synliggöra sin profil aktivt, såväl genom aktuella webbaserade sidor som genom intern och extern information. Andelen elever med minst godkända betyg ska öka och meritvärdena ska höjas. Slutmålet är naturligtvis 100 %. Mål Utfall Redovisas i 2007 2008 2009 bidrar genom att Andelen avdelningar med högst 16 platser inom förskolan 100 % 61,5 100 98,4 VB Andelen elever med minst godkända betyg, i alla ämnen, i åk. 9 > 82 % 82,8 77,9 80,9 KR, VB Andelen elever som fullföljt gymnasieskolan inom 4 år 11 > 75 % 55,5 63,3 68,1 KR, VB 11 Källa: http://siris.skolverket.se 13
Samtliga program Enbart Nationella program exkl. IV ökar 60,4 72,7 77,7 KR Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan Samtliga program inkl. spec.utformade program minst 14,0 12 14,0 13,4 14,0 KR, VB Enbart Nationella program exkl.iv ökar 14,0 13,5 14,1 KR Andelen elever med godkända nationella prov i åk. 3 Svenska ökar - - 85,8 KR Matematik ökar - - 64,8 KR Andelen elever med godkända nationella prov i åk. 5 Svenska ökar 89,0 87,2 89,5 KR Matematik ökar 89,6 86,7 88,6 KR Engelska ökar 89,5 89,6 89,0 KR Samtliga pedagoger har genomfört PIM, praktisk IT- och mediakunskap 100 % - - 61,4 KR Antal elever/dator åk. F-5 minskar i.u 6 6 KR åk. 6-9 minskar i.u 7 6 KR Gymnasieskolan minskar i.u 3 3 KR Andel förskoleavdelningar med datorer 100 % i.u i.u i.u KR Antal lärare/dator åk. F-5 minskar i.u 5 4 KR åk. 6-9 1 i.u 2 1 KR Gymnasieskolan 1 i.u 3 1 KR Aktiviteter o I grundskolan följs elevernas läsutveckling och matematiska utveckling upp minst två gånger per år. Elever i åk. 3, 5 och 9 gör nationella prov och elever i åk. 2 och 7 genomför Skolverkets diagnostiska prov. Kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen följs upp två gånger per år, inför utvecklingssamtal. Skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner leder till att såväl elever som föräldrar är välinformerade om kunskapsutvecklingen. o Ogiltig frånvaro leder till sämre studieresultat och uppluckrad studiemoral. Skolan skall vidta åtgärder, vilka ska kommuniceras med vårdnadshavarna, för att minimera ogiltig frånvaro. o Under 2010 utvecklas ytterligare arbetet med Mål- och resultatstyrning och Betyg och bedömning. Ett processarbete med fokus på det direkta arbetet med eleverna pågår i såväl grundskolan som gymnasieskolan. o Skolornas profiler ska vara tydliga så att medborgarna kan göra aktiva val. o Barn och utbildningsförvaltningen ska marknadsföra den kommunala skolan. o Via interaktiv utbildningssatsning från Skolverket, PIM, kompetenshöjs samtliga pedagoger. Detta ska leda till att elever från årskurs 8 och uppåt, ska uppnå digital kompetens. 12 Skala 0-20 14
o o o o Den pedagogiska verksamheten i skolan skall utformas med en könsmedvetenhet som främjar jämställdhet och undervisning för såväl pojkar som flickor, vilket ska synas på betygsresultaten. I grundskolan stimuleras eleverna att könsneutralt välja gymnasieprogram. Skolorna arbetar målmedvetet för att öka elevers motivation för skolarbetet, bl.a. genom att arbeta med matriser där förväntningar och lärprocesser tydligt framgår, vilket forskning visat är en framgångsfaktor. Antal föräldrar som aktivt nyttjar webbportalen Dexter ökar. 15
Mål för medarbetare Vision Fördel Boden en attraktiv arbetsgivare Mål Målindikatorer Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Delaktighet och inflytande Ledarskap Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Medarbetare som utvecklas i sina yrkesroller, trivs och är stolta över sitt bidrag till verksamhetens resultat är goda ambassadörer för Barn och utbildningsförvaltningen som arbetsgivare. Medarbetare ska i samverkan med rektor ta ett stort ansvar när det gäller egen kompetensutveckling. Verksamhetens kompetensstyrning ska utvecklas och det pedagogiska uppdraget ska prioriteras. Barn och utbildningsförvaltningen strävar efter att alla anställda ska ha en arbetssituation som är gynnsam för både hälsa och livskvalitet samt att kränkande särbehandling inte ska förekomma. Mål Utfall Redovisas i 2007 2008 2009 bidrar genom att De i medarbetarenkäten bedömer arbetssituationen 6 6,4-5,8 PB, VB arbetsbelastningen och arbetstakt 5 4,4-4,4 PB, VB sjukfrånvaro < 6 % 6,55 6,32 5,74 PB, VB andelen långtidssjukskrivna < 50 % 66,66 64,29 54,29 PB, VB Andel personal som genomfört den kommunala IT-utbildningen ökar - - 23 VB 13 Den kommunala medarbetarenkäten skickas ut vartannat år. Skala 1-8. 14 Av totala sjukfrånvaron 16
Aktiviteter o Rehabiliteringsrutiner inom förvaltningen ska fastställas, dokumenteras och förankras i organisationen i syfte att förebygga särbehandling inom ramen för rehabiliteringen. o o Vid varje arbetsställe ska det finnas personer som kan ge första hjälpen. Övning enligt lokala krisplanen ska hållas minst en gång per arbetsställe under läsåret 2010/2011. Delaktighet och inflytande En viktig faktor för utvecklingen av skolan som helhet är att personalen är delaktig och engagerad. För att kunna bidra till denna process sätts medarbetarna i fokus vilket tydliggörs bl.a. genom årliga medarbetarsamtal, psykosociala undersökningar samt aktiva satsningar på friskvård och hälsa. Mål Utfall Redovisas i bidrar genom att 2007 2008 2009 De i medarbetarenkäten 15 som betygssätter 6 delaktighet och trivsel 6,44-6,1 PB, VB De i förvaltningens årliga personalenkät som betygssätter delaktighet 8 i.u. i.u. 7,2 KR, PB trivsel 8 i.u. i.u. 7,6 KR, PB Aktiviteter o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av personal i alla enheter. Personalenkäten redovisas i Kvalitetsredovisningen. o Den kommunala medarbetarenkäten genomförs vartannat år, nästa gång 2011. Ledarskap Ett gott ledarskap är en förutsättning för att utveckla våra verksamheter med barns och elevers behov i fokus. En viktig uppgift är att rektorer och andra chefer har möjlighet att utöva ett bra ledarskap, har hög kompetens, rätt handlingsutrymme och lagom stora grupper att leda. Rektorsrollen är i förändring; staten ställer höga krav på rektors kunskap om lärande och undervisning i klassrummet samt på rektors juridiska kunskaper vilket märks inte minst i den nya skollagen 16. Skolinspektionens fokus på rektors pedagogiska ledarskap och rektors kunskap och ansvar för att de nationella målen nås har skärpts. Rektors klassrumsbesök är ett viktigt inslag i kvalitetsarbetet och får betydelse för organisationens gemensamma lärande. Besöken används både för att sti- 15 Den kommunala medarbetarenkäten genomförs vartannat år. Skala 1-8 16 Beräknas beslutas i Riksdagen juni 2010. 17
mulera lärarnas arbete och för att ge underlag för analyser som kan bidra till en högre måluppfyllelse. Rektors kontinuerliga klassrumsbesök ger lärarna stöd och hjälper dem att utveckla pedagogiken. De är koordinerade med annan verksamhet ex. medarbetarsamtal och skolutveckling och fokuserar på kärnprocessen - undervisning och lärande. Det är viktigt att fortsätta utveckla arbetsorganisationen för att tillvarata de omväxlande, spännande och utmanande arbetsuppgifter som finns i verksamheten. Bra chefer skapar goda förutsättningar för utvecklat medarbetarskap. Mål Utfall Redovisas i bidrar 2007 2008 2009 genom att De i medarbetarenkäten som betygssätter - ledarskapet 6 i.u. i.u 6,2 PB, VB - Antalet underställda per rektor minskar 41 44 36 PB, VB Aktiviteter o Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. o Alla rektorer, med den statliga rektorsutbildningen, kompletterar med 10 hp skoljuridik. Alla rektorer som inte har den statliga rektorsutbildningen genomför den. o Alla rektorer genomför kontinuerliga klassrumsbesök. o Det pedagogiska innehållet i rektors arbete ska öka. 18
Mål för ekonomi Vision Fördel Boden en god ekonomisk hushållning Mål Hållbar God Vårda Effektivt ekonomisk betalningsberedskagångarna till- resursnyttjande utveckling Målindikatorer Hållbar ekonomisk utveckling Ekonomin är i balans genom effektivt resursnyttjande och tydliga ekonomiska konsekvenser inför varje beslut. s planering bör koncentreras på en intern omfördelning av resurser för att klara den ökade konkurrensen mellan olika aktörer. En ekonomi i balans ger bättre möjligheter till framförhållning och kvalitetsutveckling liksom att kunna göra speciella prioriteringar och för att verksamheten ska kunna arbeta under stabila och förutsägbara förutsättningar. Varje rektor och enhet ska bedriva verksamhet inom ramarna för tilldelad budget. Slutsatsen är att det viktigaste medlet för att nå en god ekonomisk hushållning är att öka produktiviteten inom alla verksamhetsområden. Dvs. nämnden måste utveckla arbetet med att åstadkomma ökade resultat med oförändrade eller minskade resurser. Besparingar måste i framtiden i stor utsträckning utgöras av produktivitetsförbättringar. Utmaningen inom ekonomiperspektivet handlar om att klara en budget i långsiktig balans mot bakgrund av minskade elevvolymer, både p.g.a. en naturlig demografi och konkurrerande verksamhet samt behov av att frigöra medel för särskilda satsningar. bidrar genom att Mål Utfall 2007 2008 2009 Redovisas i - Nämnden har inte någon negativ budgetavvikelse, t kr 0-2 249-1 621-10 693 VB 19
Aktiviteter o Ekonomin är i balans genom effektivt resursnyttjande och tydliga ekonomiska konsekvenser inför varje beslut. Effektivt resursnyttjande Minskade barngrupper med oförändrad personaltäthet innebär en ökad kostnad per plats. Nyetableringar av förskolor bör ske på sådant sätt att kostnadsfördelar/effektivisering uppnås t.ex. genom att man lokalintegrerar där det är möjligt, för att på sikt sänka de fasta kostnaderna. För att inte kostnadsskillnaden ska öka krävs fortsatt fokus på att sänka både de fasta och de rörliga driftskostnaderna för verksamheten. För ökad måluppfyllelse krävs en strategisk personalplanering samt fortsatt fokus på åtgärder för att anpassa organisationen efter nuvarande och framtida förutsättningar i kommunen. Barn och utbildningsförvaltningen har genomgående högre andel personal med högskoleutbildning än kommungruppen. Mål Utfall Redovisas i bidrar 2007 2008 2009 genom att Lokalytorna anpassas (m 2 /elev) grundskolan 10-13 14,4 15,2 16,1 VB gymnasieskolan 20,6 20,6 21,3 VB Medel för utveckling ökar 1 344 1 774 2 096 VB - skillnaden mellan redovisad kostnad och standardkostnad inom* förskolan minskar från 18 %- enheter 18 18 VB grundskolan är högst 2 %-enheter -1-1 VB gymnasiet är högst 3 %-enheter 5 3 VB *enligt SCB-statistiken 20
Serviceförklaringar Förskola 1-5 år Arbete mot kränkande behandling Inga barn ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att förebygga. I Bodens kommunala förskolor är det nolltolerans. Inflytande och delaktighet Dialog och delaktighet för barn/ungdomar, pedagoger och föräldrar är en självklarhet för den kommunala verksamheten. Hos oss erbjuds föräldrar en variation av möjligheter till delaktighet t.ex. dagliga positiva dialoger med våra anställa och delaktighet i Verksamhetsråd. Föräldrar till barn i förskolan upplever att de har inflytande över verksamheten. Vi erbjuder dig som vårdnadshavare minst två utvecklingssamtal per år om ditt barn. Livslångt lärande Förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande som är lustfyllt, tryggt och lärorikt. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet med en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Säker miljö Barn i våra förskolor har en säker inomhus- och utomhusmiljö. Grundskola och fritidshem Arbete mot kränkande behandling Inga elever ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att förebygga och ge eleverna verktyg att själva förhindra kränkande behandling och utanförskap. I Bodens kommunala skolor och fritidshem är det nolltolerans. Inflytande och delaktighet Dialog och delaktighet för barn/ungdomar, pedagoger och föräldrar är en självklarhet för den kommunala verksamheten. Hos oss erbjuds föräldrar en variation av möjligheter till delaktighet t.ex. kontakten med pedagogerna i klasserna och delaktighet i Verksamhetsråd. Du som elev upplever att du har inflytande över ditt lärande. Du har en 21
individuell utvecklingsplan utarbetad i samverkan med dig, dina föräldrar och dina lärare. Du ska ha minst två utvecklingssamtal per läsår. Du som går på fritidshem har möjligheter att påverka innehållet i verksamheten. Ogiltig frånvaro leder till sämre studieresultat och uppluckrad studiemoral därför kontaktar skolan er föräldrar vid oanmäld frånvaro. Måluppfyllelse Grundskolans fokus är att höja kvaliteten årligen så att eleverna lär sig mer och därigenom når högre resultat. Fysisk aktivitet genomförs dagligen i alla skolformer. Vi i kommunala skolan arbetar på flera fronter mot droger. T.ex. får alla ungdomar i åk. 6 och deras föräldrar SANT-information (Sniffning, Alkohol, Narkotika, Tobak) och alla elever fr.o.m. åk. 6 erbjuds Tobaksfri Duo. Du möts av kunnig och engagerad personal. Som elev ges du möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Om det finns skäl att tro att du kan få svårigheter att nå målen kommer du att erbjudas stödinsatser som utformas i samråd mellan dig, dina föräldrar och dina lärare. Arbetsro Trygghet, trivsel och arbetsro är avgörande för goda resultat därför är det särskilt viktigt att detta omfattar alla elever. Vi ställer höga förväntningar på dig att du uppträder och beter dig så att du bidrar till att dina skolkamrater får arbetsro. Gymnasieskola Arbete mot kränkande behandling Inga elever ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att förebygga och ge eleverna verktyg att själva förhindra kränkande behandling och utanförskap. På Björknäsgymnasiet är det nolltolerans. Inflytande och delaktighet Dialog och delaktighet för ungdomar, pedagoger och föräldrar är en självklarhet för den kommunala verksamheten. Föräldrar erbjuds möjligheter till delaktighet på flera sätt, där viktigaste kontakten är med mentor. Du har löpande kontakt med din mentor och skolan erbjuder dig och dina föräldrar ett utvecklingssamtal varje termin. Tillsammans med din 22
mentor kommuniceras din individuella studieplan. Du som elev upplever att du har möjlighet till inflytande över ditt lärande. Måluppfyllelse Gymnasieskolans fokus är att höja kvaliteten årligen så att eleverna lär sig mer och därigenom når högre resultat. Fysisk aktivitet genomförs dagligen. Du möts av kunnig och engagerad personal. Som elev ges du möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Om det finns skäl att tro att du kan få svårigheter att nå målen kommer du att erbjudas stödinsatser som utformas i samråd mellan dig, dina föräldrar och din mentor. Arbetsro Trygghet, trivsel och arbetsro är avgörande för goda resultat därför är det särskilt viktigt att detta omfattar alla elever. Vi ställer höga förväntningar på dig att du uppträder och beter dig så att du bidrar till att dina skolkamrater får arbetsro. 23