Kompetensförsörjningsplan

Kompetensförsörjningsplan Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Fastställd 2013-02-22 Dnr 30-15-13 Reviderad 2015-02-26 0

Innehåll 1. Inledning... 1 2. EMGs kompetensbehov... 3 2.1. Övergripande behov... 3 2.2 Grundutbildningens kompetensbehov... 3 2.3. Forskningens behov och finansiering... 4 2.4. Administrativt och tekniskt stöd... 6 3. Nuläge ur ett ålders- och befattningsperspektiv... 6 3.1. Kärnverksamhet... 6 3.1.1. Professorer, universitetslektorer och universitetsadjunkter... 6 3.1.2. Forskare, forskarassistenter och biträdande lektorer... 7 3.1.3. Postdoktorer och doktorander... 8 3.1.4. Övrig personal inom kärnverksamheten... 9 3.2. Stödverksamhet... 9 3.2.1. Gemensam stödverksamhet... 9 3.2.2. Övrigt tekniskt och administrativt stöd... 9 4. Nuläge fördelat på ämnesområden... 9 4.1. Geovetenskap... 10 4.2. Teoretisk och akvatisk ekologi... 10 4.3. Landskapsekologi... 10 4.4. Evolutionär ekologi och genetik... 11 4.5. Paleolimnologi, miljöförändringsanalys och MHS... 11 4.6. Marin ekologi (Ecochange)... 11 4.7. Terrester ekologi... 12 4.8. CIRC och arktisk ekologi... 12 5. Kompetensbehov för den nära och mer avlägsna framtiden... 12 1

1. Inledning Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) bildades genom en serie sammanslagningar och omorganisationer under perioden 1999 till 2005 och omfattar sedan den 1 januari 2005 utbildning på grundläggande och avancerad nivå (oftast kallat grundutbildning GU), forskarutbildning och forskning inom tre övergripande ämnesområden; ekologi, naturgeografi och miljövetenskap. Under 2009 genomfördes en översyn av EMGs forskning med anledning av att de flesta av de ämnesbärande professorerna vid EMG skulle gå i pension. Utvärderingsgruppen presenterade sin översyn och sina kompetensväxlingsförslag i en rapport i januari 2010 (Dnr UmU 103-2193-09). På basis av denna översyn gjordes en ny kompetensförsörjningsplan (Dnr 30-15-13) i början av 2013. I denna reviderade version av kompetensförsörjningsplan har förändringar under 2013-14 beaktats, och utifrån det nu aktuella kompetensförsörjningsläget har uppdatering gjorts för att ligga till grund för vidare analys och strategiska diskussioner kopplade till det förestående arbetet med ny verksamhetsplan för 2016-2018. I samband med det förestående arbetet med ny verksamhetsplan för den kommande treårsperioden förväntar vi oss att institutionens kompetensförsörjningsplan kan komma att behöva uppdateras ytterligare. Sammanfattningsvis lyfter vi fram fyra mer övergripande aspekter av betydelse för EMGs kompetensförsörjning i det korta och något längre perspektivet. 1. Majoriteten av den institutionsbärande personalen i åldersgruppen ca 40-55 år saknar tryggad försörjning i form av mer långsiktigt stabil basfinansiering från statsanslaget trots att de flesta av dessa är framgångsrika forskare med stora externa bidrag kombinerat med mer eller mindre omfattande undervisningsinsatser. Vi ser därför positivt på den vision Umeå universitet ger uttryck för i sin Vision 2020 om en stabilare basförsörjning för lektorer och professorer. För EMGs del är en sådan reform brådskande eftersom vi annars riskerar att förlora den generation forsknings- och undervisningsledare som redan har eller ska ta över ledningen och utvecklingen av institutionen i den nära framtiden. I den tidigare översynen av EMGs forskning (se ovan) framhölls att EMGs forskning har potential att bli ledande inom sina styrkeområden genom utveckling i gränsområdet mellan de ämnesområden och discipliner vi inrymmer. Eftersom sådan utveckling innebär en del risktagande för individen samt förmåga att bygga nätverk mellan forskargrupperingar bör även sådan kompetens bedömas och värderas. 2. Institutionen behöver också säkerställa återväxten. Som nulägesbeskrivningen visar är det en brist på yngre karriärforskare inom de flesta ämnesområdena. Svårigheterna med att erhålla externa medel som en bas för forskarassistenttjänster, tillsammans med svårigheter att fasa in nya lektorer på grund av minskande statsanslag till grundutbildningen, gör det oklart hur denna återväxt ska kunna säkerställas. Om detta fortgår kan det på sikt leda till en åldrande grupp av seniora forskare och lärare utan återväxt. Det kan också leda till att duktiga yngre forskare söker sig till andra arbetsgivare om karriärvägarna verkar stängda. Det blir en utmaning och en prioritering för institutionen att navigera rätt i detta. 3. Till återväxten hör även doktorander, för att driva forskningen framåt, för att utbilda en ny generation forskare och lärare för akademins behov, men även för export till samhället utanför högskolan. De nuvarande finansieringssystemen, fr a för externa bidrag, har lett till en ökning av antalet postdoktorer på bekostnad av antalet doktorander. Institutionen har infört en ny finansieringsmodell för fakultetsfinansierade doktorander som baserar sig på en 50:50 modell mellan anslag och externa bidrag. Detta bedömer vi kommer att leda till ett frigörande av anslagsmedel som kan användas på ett strategiskt sätt. Men detta förutsätter att våra 1

forskare fortsätter att vara framgångsrika i att attrahera externa bidrag. Det är av hög prioritet att institutionen följer upp och utvärderar finansieringsmodellen för att se om den ger det förväntade utfallet. 4. Flera av institutionens högt kvalificerade administratörer närmar sig pensionsåldern. Här behövs en analys av hur denna kompetens bäst kan ersättas. Samtidigt ställs allt högre krav på den administrativa och tekniska personalens kompetens, med möjlighet till mer ansvar och ibland behov av nya och utvecklande utmaningar. Här behöver vi säkerställa att vi fortsatt är en attraktiv arbetsplats även för dessa personalkategorier. EMG, Umeå universitet 2015-02-26 Tom Korsman Jon Moen Kerstin Abbing Prefekt Biträdande prefekt Biträdande prefekt 2

2. EMGs kompetensbehov EMG är en av Umeå universitets och den teknisk-naturvetenskapliga fakultetens största institutioner. Personalmässigt har EMG ca 150 anställda och ett ekonomiskt omslut om ca 145 miljoner SEK. Verksamheten finansieras till ungefär lika delar av grundutbildningsanslag, forskningsanslag och externa bidrag. EMG är den institution som utbildar flest studenter inom det naturvetenskapliga utbildningsområdet och bidrar därmed väsentligen till samhällets försörjning av sådan kompetens, där de också efterfrågas. De studenter vi utbildar utgör därför en av de större målgrupperna för vår samlade kompetens. De externa bidragen från VR, Formas, Naturvårdsverket, EU mfl efterfrågar våra forskares kompetens från grundforskning till mer eller mindre tillämpade problem. Efter avslutad utbildning får våra doktorander arbete vid myndigheter och inom annan offentlig verksamhet. Några återfinns i den privata sektorn medan andra fortsätter sin karriär inom akademin, vilket visar att samhället även efterfrågar vår forskarutbildning. De externa bidragen behövs för att säkerställa en hög kvalitet av doktorandernas utbildning (t ex driftsmedel och assistenthjälp i fält och på lab), medan statsanslaget för forskning till stor utsträckning används för doktorandernas och deras handledares löner. EMGs samlade kompetens, från utexaminerade studenter och nya doktorer till våra professorer, är således nödvändig för såväl akademin som för samhället utanför universitetssektorn redan idag. Med tanke på kommande samhällsutmaningar förutser vi ett fortsatt ökande behov av vår forskning och utbildning, men vi förutser också att det kan komma att bli allt svårare att behålla och rekrytera den mest kvalificerade kompetensen i och till vår verksamhet om inget görs åt den alltmer osäkra basförsörjningen. Slutligen efterfrågas EMGs kompetens och forskningsresultat också av forskarsamhället. 2.1. Övergripande behov I de inledande bestämmelserna av högskolelagen fastslås det att verksamheten vid högskolor och universitet skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (1 kap 3 ). I denna lag (Lag 2005:1208) finns även en särskild paragraf att högskolorna ska främja en hållbar utveckling (1 kap 5 ) där en hälsosam och god miljö är ett av de utpekade hållbarhetsområdena. I Umeå universitets eget visionsprogram 2020 är miljö- och resursfrågor också särskilt nämnt bland de stora utmaningar samhället står inför. Samtidigt fastslås det i högskolelagen att forskningen ska vara fri och att forskningsproblemen ska få väljas och utvecklas fritt (1 kap 6 ). På EMG har vi möjlighet att tillgodose dessa något motsägelsefulla krav på vår verksamhet eftersom vår grundforskning ofta kan omsättas relativt snabbt i mer tillämpade kunskaper inom miljöområdet. Forskningen har också hög relevans för vår utbildning. Sedan 2005 då EMG bildades har vi arbetat mycket aktivt med att utveckla sambanden mellan forskning och utbildning. Här finns dock fortsatta utmaningar där ett urholkat grundutbildningsanslag försvårar både möjligheten att bemanna forskare inom grundutbildningen och att nyrekrytera för att förstärka kompentensen ytterligare. För miljö- och hälsoskyddsutbildningens del har sambandet mellan utbildning och forskning historiskt sett varit låg, vilket vi arbetar aktivt med att stärka, bl a genom tillsättandet av ett lektorat under 2013. 2.2 Grundutbildningens kompetensbehov EMGs grundutbildning omfattar kurser på grund- och avancerad nivå inom kandidatprogrammen i biologi- och geovetenskap och miljö- och hälsoskydd, mastersprogrammen inom ekologi- respektive geovetenskapsområdet, magisterprogrammet i miljö- och hälsoskydd, samt högskoleprogrammet i naturguidning. Institutionen täcker i stort sett kompetensbehovet för de ca 100 kurser vi ger inom dessa utbildningar med egen senior personal (professorer, universitetslektorer och adjunkter), samt genom att även nyttja forskarassistenter, enstaka forskare, och doktorander. Men vissa kurser kräver 3

även inköp av fr a professionskunniga lärare (t ex inom MHS-programmet). En ökande andel av de vi bemannar inom grundutbildningen är även aktiva inom forskning. Grundutbildningens kompetensbehov fastslås ytterst även på andra nivåer utöver institutionsnivån i de examensmål, utbildnings- och kursplaner som reglerar utbildningens innehåll. Vår egen forskning bidrar förstås till kunskapsutveckling inom våra ämnesspecialiteter, men det behövs även annan och bredare kompetens. För att kunna tillmötesgå högskolelagens krav på ett nära samband mellan utbildning och forskning bör vårt kursutbud avspegla den forskning och den forskningskompetens institutionen har. Å andra sidan måste vi också kunna tillgodose grundutbildningen med adekvat kompetens i förhållande till examensmål och utbildningsplaner. Under åren 2012-2014 genomfördes en mer omfattande översyn och kursutveckling inom magisterprogrammet i miljö- och hälsoskydd. Merparten av denna programutveckling har redan lanserats, och under 2016 kommer den sista delen av kursutvecklingsarbetet att sjösättas. En av de stora utmaningarna inom grundutbildningsverksamheten är att uppnå en grundutbildningsekonomi i balans. Under de senaste två åren har grundutbildningsanslaget minskat kraftigt p.g.a. neddragningar av utbildningsplatser på fakultetsnivå. För EMG:s del har detta inneburit en neddragning från 408 helårsstudieplatser (HST) och ett grundutbildningsanslag på 28,3 miljoner SEK år 2013, till ett grundutbildningsanslag på 26,4 miljoner SEK år 2015 för ett prognostiserat antal HST på 367. Med anledning av minskad medelstilldelning genomförs en översyn av grundutbildningsverksamheten för utröna hur vi med bibehållen kvalitet i våra utbildningsprogram kan genomföra en utfasning av fristående kurser samt minska andelen externa undervisningsinsatser. Institutionen köper idag (2014) extern specifik professionskompetens utanför universitetet, särskilt till miljö- och hälsoskyddsutbildningens kurser, till en kostnad av ca 1.5 miljon SEK. Målsättningen är att inom de närmaste två åren ha en långsiktigt hållbar grundutbildningsekonomi anpassad till dagens urholkade anslag. En annan stor utmaning ligger i hur vi på bästa sätt nyttjar de snart 10-åriga erfarenheterna vi har av naturguideutbildning inom Umeå universitets satsning på miljöutbildning i Kiruna. Här finns stora möjligheter att nyttja den nordligt/arktiska undervisningskompetens vi byggt upp för att utveckla vår campusbaserade programutbildning inom biologi- och geovetenskapsområdet. Vilka eventuella möjligheter som finns till nya utgångar inom våra befintliga program kopplade till kompetenser som byggts upp inom naturguideutbildning, alternativt till kurspaket/påbyggnadsprogram med nordlig/arktisk prägel, måste dock utvärderas i förhållande till dimensioneringen av framtida utbildningsplatser. En sådan utvärdering blir en viktig del i arbetet med ny verksamhetsplan för 2016-2018. En stor utmaning utgörs också av förestående pensionsavgångar, vilket redovisas mer detaljerat i avsnitten 3 och 4. 2.3. Forskningens behov och finansiering I enlighet med högskolelagens skrivning om att forskningen ska vara fri och kunna utvecklas fritt är det den enskilda forskaren eller forskningsledaren som har att bedöma vilken kompetens som behövs för att genomföra denna forskning. Forskning sker dock inte i ett vakuum och generellt brukar man framhålla att forskning utvecklas bäst i dynamiska miljöer med tillräckligt stor kritisk massa, där dynamiken utgörs av ett flöde av nya forskare, nya idéer och en hög grad av internationalisering. Interaktioner i gränsområden mellan olika discipliner är ytterligare något som anses förstärka forskningens utveckling. I den översyn som gjordes 2009 konstaterar utvärderarna att EMG har en unik samlad kompetens inom akvatiska system med möjlighet att vara en av de ledande 4

institutionerna i Europa. Detta omfattade områdena akvatisk och marin ekologi, akvatisk biogeokemi, paleolimnologi och rinnande vatten/landskapsekologi (Dnr UmU 103-2193-09). Överlag konstaterades att det är få institutioner i Sverige som kan uppvisa en liknande bredd av kompetens på samma institution. Utöver EMGs egna möjligheter att utveckla forskning i gränsområden mellan grupper och discipliner finns även stora möjligheter till samarbeten inom KBC-miljön, samt inom ICE- Lab. Sådana samarbeten har möjliggjorts och möjliggörs fortlöpande genom satsningar på gemensamma postdoktorer och i enstaka fall doktorander. Förutom forskargruppernas egna behov av postdoktorer och doktorander behövs således sådan kompetensförsörjning (och finansiering) även för forskningsutveckling i gränsområden. EMGs forskning är fältintensiv med behov av relativt mycket personal under begränsad tid, framförallt under sommaren. Detta behov är inte svårt att tillgodose med personal, men däremot tyngre att administrera, vilket ställer krav på en effektiv och professionell stödverksamhet (se 2.4). Även om EMGs forskning har kommit att bli alltmer beroende av laborativ infrastruktur är vi något mindre beroende av avancerade teknikplattformar jämfört med andra naturvetenskapliga forskningsinriktningar. Behovet av utomhusinfrastruktur är däremot mycket större, och institutionen arbetar aktivt för att etablera fältbaserade forskningsplattformar för både egen, nationell och internationell forskningsverksamhet. Institutionen har varit mycket framgångsrik när det gäller yngre karriärforskare, och torde vara en av få institutioner i landet med två Wallenberg Academy Fellows. Vi håller oss också över det nationella medeltalet i beviljade ansökningar från VR och Formas, även om beviljningsgraderna ligger långt under det behov som finns. Den viktigaste aspekten i att förklara dessa framgångar ligger naturligtvis i våra framgångsrika forskare. Men vi vill även framhålla den öppna och integrerade strukturen som finns på institutionen, vilken uttrycks i att vi har inga underavdelningar inom institutionen, och vi har så långt praktiskt möjligt strävat efter en att blanda personer med olika forskningsinriktningar i våra lokaler. Det har resulterat i en öppenhet i olika forskningsdiskussioner och en närhet som har varit positiv för att utveckla samarbeten inom institutionen och i vår närmiljö. Trots att institutionen har sin grund i ett flertal sammanslagningar är vi idag en gemensam verksamhet. För en fortsatt gynnsam utveckling av EMGs forskning har vi identifierat två större utmaningar inom området kompetensförsörjning. Det ena gäller möjligheten för seniora forskare att ta på sig forskningsledande uppdrag, som t ex att utveckla den potential att bli europaledande inom det akvatiska området som identifierades av utvärderingsgruppen 2009. En sådan ledning behövs även för att fortsätta utvecklingen av och få finansiering för fältbaserade forskningsplattformer. Sedan 2009 har även andra områden utvecklats med potential att bli ledande, detta gäller särskilt den terrestra ekologiska forskningen med anknytning till arktiska miljöer. En förutsättning för detta är behovet av en mer långsiktig och tryggare basfinansiering av de professorer och universitetslektorer som också är etablerade forskningsledare, eftersom det är mycket ogynnsamt att ta på sig ett mer övergripande ledningsansvar för forskningsutvecklingen om man inte har en tryggad basfinansiering för egen del. Den andra utmaningen gäller möjligheten att upprätthålla en återväxt bland de yngre forskarna. Under de senaste åren har förändringar i möjligheten att erhålla öronmärkta doktorandmedel hos forskningsråden minskat. Det har lett till en minskad doktorandgrupp och en kraftigt ökad postdoktorgrupp på institutionen. Detta medför positiva effekter bl a i termer av en ökad internationalisering eftersom de flesta postdoktorer tar med sig erfarenheter från andra länder och forskargrupper. Men det ger också komplikationer genom att en minskad doktorandgrupp kan medföra svårigheter i att upprätthålla en tillräckligt stor kritisk massa för t ex litteraturkurser. Det gör det också svårt att kunna erbjuda handledarerfarenhet och meritering för fr a yngre forskare. Idag har institutionen en större handledarkapacitet än vad som kan användas. 5

2.4. Administrativt och tekniskt stöd För att kärnverksamheten utbildning och forskning ska fungera effektivt krävs också ett professionellt administrativt och tekniskt stöd. Personaladministrationen är omfattande med ett högt in- och utflöde av personal. Den ökande rekryteringen av postdoktorer och även doktorander som inte är svenska medborgare tar även mycket extra tid och handläggning. Bemanningen av grundutbildningen är en annan mycket omfattande administrativ uppgift som dock underlättas av en ny organisation för detta på institutionen och det verktyg (BPS) som universitetet har utvecklat. Det minskade statsanslaget för grundutbildning gör det dock omöjligt för institutionen att ersätta en administratör som går i pension under 2015. För att inte detta ska leda till en ökad arbetsbörda för de kvarvarande administratörerna kommer det att krävas en noggrann översyn av stödfunktionerna, vilket i sig tar tid och resurser. Neddragningarna kommer också att göra det svårt att inrätta en administrativ samordningsfunktion innan vi ser en grundutbildningsekonomi i balans. Ekonomiadministrationen är också mycket omfattande, med många externa köp från en lång rad leverantörer som kan tillgodose de specifika krav forskningen har, från avancerad labutrustning och till olika typer av fältmaterial. Det är även många tjänsteresor till och från fältförsök och fältområden, kongresser och samarbetspartners i hela världen. Våra administratörer fyller därmed den dubbla rollen att effektivt tillgodose och underlätta kärnverksamhetens behov och att samtidigt säkerställa att vi följer myndighetens lagar och regler. För grundutbildningen tillkommer studieadministration och studievägledning, samt annat stöd i form av ett väl fungerande laboratorium, fältförråd och annan utrustning för undervisningen. Om utvecklingen skulle gå mot att ha färre heltidsundervisande lärare till förmån för lärare som ska kombinera mer eller mindre omfattande grundutbildningsuppdrag med forskningsledning kommer troligen kravet att öka på ett kvalificerat administrativt och tekniskt stöd. 3. Nuläge ur ett ålders- och befattningsperspektiv Vid årsskiftet 2014/2015 hade EMG 148 anställda och 13 stipendiater, varav knappt hälften med en tillsvidareanställning. Av de senare var det sammanlagt 39 professorer, lektorer och adjunkter och 15 teknisk-administrativ personal. Den andra dryga hälften av institutionens personal utgjordes av unga forskare, forskarassistenter eller biträdande lektor, postdoktorer och doktorander, samt projekt- och fältassistenter eller andra typer av befattningar med tidsbegränsade förordnanden eller stipendiefinansiering. Under 2015 kommer fyra av de seniora anställda med en tillsvidareanställning att gå i pension eller avsluta sin anställning av annan anledning. För anställda med tidsbegränsade förordnanden eller stipendium avspeglar data situationen vid årsskiftet 2014/2015 även om deras anställning kommer att upphöra under 2015. 3.1. Kärnverksamhet 3.1.1. Professorer, universitetslektorer och universitetsadjunkter Vid årsskiftet 2013/2014 hade EMG 13 professorer, 20 universitetslektorer och 6 universitetsadjunkter, varav 28 män och 11 kvinnor (tabell 1). Sjutton av de sammanlagt 39 seniora lärarna är helt bemannade inom GU (en professor, sex adjunkter och 10 lektorer). Fem har ledningsuppdrag (prefekt, biträdande prefekt eller studierektor för Fo eller GU) kombinerat med grundutbildningsuppdrag och/eller forskning. En lektor är helt försörjd av externa uppdragsmedel och en annan är föreståndare för UMF (Umeå marina forskningscentrum) och helt försörjd där. Övriga lektorer och professorer kombinerar externfinansierad bidragsforskning med undervisningsuppdrag och/eller anslagsfinansierad forskning via fakultetens FFT-system, CIRC (Climate Impact Research Center), UMF eller lärosätesstödet till marin forskning (Ecochange). Endast en av de tretton professorerna har ingen försörjning alls via statsanslaget för forskning. Detaljer kring den seniora 6

personalens mer specifika kompetens och bemanning beskrivs utförligare under avsnitt 4. En lektor och en adjunkt går i pension under 2015. Tio av de 37 kvarvarande kommer att vara 60 år eller äldre vid utgången av 2015 medan betydligt fler, 20 stycken, kommer att vara 55 år eller yngre i december 2015 (tabell 1). Bland dessa finns två professorer och åtta lektorer som både forskar och undervisar och som inte har fyllt 50 år då. En kvinnlig adjunkt, som också är under 50, kommer att disputera inom 1-1.5 år på den medicinska fakulteten och kan därmed befordras till lektor. I gruppen finns även en kvinnlig lektor och två manliga professorer som har erhållit Umeå universitets karriärbidrag. Tabell 1. Ålder och kön för de befattningar som ingår i nulägesbeskrivningen. Siffrorna i tabellen beskriver antalet män/antalet kvinnor. Ålder beräknat per december 2015. Befattning 24-29 30-34 35-39 Ålder 40-44 45-49 50-54 55-59 60-67 Lärare Professor 2/0 1/1 3/2 3/1 Lektor 2/1 3/0 1/1 2/1 4/0 5/0 Adjunkt 0/1 0/1 0/1 2/1 Forskare 1/0 1/2 1/0 1/0 Foass 1/0 1/2 1/1 0/1 Bitr lektor 1/0 Postdoktor 1/0 2/7 4/5 0/1 Doktorand 5/8 5/11 4/1 1/0 Stödpersonal 0/1 1/0 2/0 0/2 0/2 1/3 0/4 3.1.2. Forskare, forskarassistenter och biträdande lektorer Vid årsskiftet 2014/2015 hade EMG 14 anställda på någon form av karriärtjänst (tabell 1) varav majoriteten på tidsbegränsade kontrakt. Deras finansiering och ämnesinriktning, inklusive när respektive anställning upphör, beskrivs mer utförligt i avsnitt 4. I karriärgruppen är könsfördelningen åtta män och sex kvinnor. Sex stycken är mellan 30 och 39 år. Flera har docentkompetens och vissa handleder egna doktorander. Flera deltar även inom EMGs grundutbildning men i varierande omfattning, från kursansvarsuppdrag till enstaka föreläsningar. En kvinna och tre män i denna grupp har erhållit Umeå universitets karriärbidrag. En man och två kvinnor har, tillsammans med en av lektorerna (en man), blivit utvalda att delta i fakultetens utbildningssatsning på unga forskningsledare. En kvinna blev utvald till Wallenberg Academy Fellow i december 2012 och en man i december 2013, och de har därmed möjlighet att expandera sin forskargrupp betydligt under de kommande åren (se även avsnitt 4.8). 7

Antal redan antagna doktorander per 141231 3.1.3. Postdoktorer och doktorander Gruppen postdoktorer och doktorander var den största gruppen på EMG vid årsskiftet 2012/2013 med 35 doktorander och 20 postdoktorer (tabell 1). I gruppen ingår en doktorand med stipendium från hemlandet och elva stipendiefinansierade postdoktorer. Övriga doktorander och postdoktorer har tjänst på EMG. Några som i praktiken är postdoktorer kan ha en annan tjänstebenämning i Primula. Det kan t ex gälla förste forskningsingenjörer där tio stycken har en kort tidsbegränsad anställning på postdoktornivå. Kvinnorna är i övervägande majoritet bland postdoktorerna, 14 stycken att jämföra med sex män. Bland doktoranderna är det 20 kvinnor och 17 män. Majoriteten av doktoranderna och postdoktorerna har annat ursprungsland än Sverige; 22 av doktoranderna och 17 av postdoktorerna. Några av dessa behärskar svenska relativt bra men långtifrån alla, vilket ur ett kompetensförsörjningsperspektiv innebär svårigheter att kunna erbjuda alla doktorander pedagogisk meritering via bemanning inom grundutbildning. Gruppen postdoktorer har ökat markant under de senaste 3-5 åren och ingår i alla av EMGs ämnesområden (se avsnitt 4). Doktorandgruppen har minskat något under de senaste 5-10 åren. Ett stort antal av doktoranderna (>15) förväntas disputera under 2015 eller 2016. Cirka hälften av doktoranderna finansieras via statsanslaget för forskning (figur 1) där en stor del utgörs av fakultetens öronmärkta resurs för doktorander och resterande del täcks av EMGs rörliga resurs från fakulteten. Detta har varit en medveten satsning, men har också bundit upp större delen av forskningsanslaget till EMG vilket innebär att det inte har funnits resurser för ytterligare anslagsfinansiering av doktorander under flera år (se figur 1 med tillhörande text). Institutionen prövar nu en ny modell för finansiering och fördelning av fakultetsmedel för doktorander (se avsnitt 5). 40 35 30 25 Annat Fak studiestöd 20 15 10 5 0 2015 2016 2017 2018 Figur 1. Prognos avseende finansiering av redan antagna doktorander under perioden 2015-2018. En stor del av de nuvarande doktoranderna förväntas disputera inom de närmaste två åren. För att kompensera för det har EMG utlyst tre doktorandtjänster på fakultetsmedel under våren 2015, och vi planerar att göra detsamma kommande terminer under förutsättning att budgeten tillåter det. 8

3.1.4. Övrig personal inom kärnverksamheten EMG inrymmer även ett herbarium med i dagsläget en tillsvidareanställd projektassistent, sedan den verksamhetsledande museiintendenten hastigt avled i början av året, och institutionen måste nu utreda fortsatt verksamhet vid herbariet. EMG anlitar och ersätter även personal genom arvoden inom både forskning och grundutbildning. För forskningen är detta särskilt markant under sommarhalvåret (fältsäsongen), vilket är ett kompetensbehov som varierar mellan åren beroende på vilka specifika projekt som har sådant behov. Denna kompetensförsörjning är inte svår att tillgodose och kommenteras därför inte vidare i detta dokument. Inom grundutbildning ersätts extern kompetens via arvoden eller avtal. 3.2. Stödverksamhet 3.2.1. Gemensam stödverksamhet Sexton personer ingår i gruppen gemensam administration, GU-administration och gemensamt forskningsstöd. Institutionen har även 1 prefekt (0.75 heltidstjänst), 2 biträdande prefekter (0.5 heltidstjänster vardera), en studierektor för forskarutbildningen (framförallt i tjänsten för en professor) och en studierektor för GU (0.5 heltidstjänst). Institutionen har vidare en personaladministratör, fyra ekonomiadministratörer som delvis har andra arbetsuppgifter utöver ekonomiadministration, en studieadministratör, två studievägledare med varsitt deltidsuppdrag, samt en samordnare för undervisningsuppdraget i Kiruna. Forskningen finansierar gemensamt ett deltidsuppdrag som informatör. Gruppen domineras av kvinnor och två personer kommer att gå i pension under 2015 (en ekonomiadministratör och en studievägledare). Sju personer ingår i gruppen gemensamt tekniskt stöd (figur 6) och utgörs av två datortekniker som är gemensamma för hela institutionen, två laboratorieassistenter och två projektassistenter omfattande 25 resp. 50 % inom grundutbildningen, samt en laboratorieassistent som till halvtid kan anlitas av olika forskargrupper på institutionen. 3.2.2. Övrigt tekniskt och administrativt stöd Flera av forskargrupperna har behov av eget tekniskt stöd i form av fält- och projektassistenter på kortare eller längre anställningar inklusive arvoderad personal som redan nämnts (se 3.1.4). 4. Nuläge fördelat på ämnesområden Institutionens samlade kompetens kan delas in på många olika sätt. I den följande beskrivningen har vi valt att i stora drag behålla den indelning som gjordes i kompetensförsörjningsplanen från 2013, dvs. att dela in kärnverksamhetens 123 individer i åtta ämnesgrupper av något varierande storlek; 11-30 personer per grupp. Grupperna är definierade efter ämnesområden baserat på en blandning av viss historik, krav på minst en professor per grupp, forskningsmässiga samarbeten mm. Alla publicerar aktivt och deras arbeten citeras. De flesta har även forskningsmedel från VR eller Formas. Flera individer är verksamma inom fler än en av grupperingarna men alla är placerade i det vi har definierat som sin huvudgrupp för att bättre kunna åskådliggöra institutionens nuvarande kompetens, framtida luckor och behov. Ytterligare beskrivning av ålderssammansättning samt bredd och djup vad gäller forsknings- och/eller undervisningskompetens kommenteras i texten till respektive gruppering. Grupperingen är även i stort sett densamma som i den tidigare nämnda översynen av 9

institutionens forskning från 2009 (Dnr 103-2193-09). Gemensam administrativ och teknisk stödpersonal ingår inte, ej heller herbariet. Vi vill poängtera att denna ämnesområdesindelning är avsedd att belysa bredden på verksamheten på ett hanterbart sett. Vissa områden innehåller flera olika forskargrupper, och sammanställningen gör inte rättvisa till de många samarbeten som finns mellan grupper och ämnesområden. I samband med kommande verksamhetsplanearbete kommer eventuellt behov av en mer funktionell kompetensindelning att diskuteras och förankras inom institutionen. 4.1. Geovetenskap Vid årsskiftet 2014/2015 ingick 15 individer i denna grupp, varav tre universitetslektorer och två adjunkter som är helt bemannade inom grundutbildningen. En av lektorerna är EMGs studierektor för grundutbildningen, ett uppdrag på 50%, och en av adjunkterna är biträdande prefekt, också på 50%. Den forskare som ingår i gruppen fungerar idag som laboratorieansvarig forskningsingenjör. Professorn i gruppen är tillsatt för endast några år sedan, och en av lektorerna erhöll 2013 en Wallenberg Academy Fellowship. Två forskarassistenter är också under rekrytering. Generationsväxlingen inom gruppen kan därför anses vara väl genomförd. En kvinnlig lektor som både forskar och undervisar bör ges möjlighet att ansöka om befordran till professor om och när detta blir möjligt. I gruppen ingår två doktorander. Grundutbildningen inom det geovetenskapliga området har historiskt haft en hög kvalitet och har ambitionen att fortsätta den utvecklingen. Vid högskoleverkets utvärdering av det geovetenskapliga utbildningsområdet under 2011/2012 fick man betyget mycket hög kvalitet för både kandidat- och masterutbildningen. 4.2. Teoretisk och akvatisk ekologi I denna grupp ingick 30 individer vid årsskiftet 2014/2015. Gruppen är därmed den största inom ekologiområdet vid EMG. Gruppen innehåller två professorer, 4 lektorer och en biträdande lektor. En av lektorerna är finansierad via IceLab och den biträdande lektorn finansieras av medlen till den starka forskningsmiljön Ekosystem i förändring. Gruppen innehåller 10 doktorander. I gruppen finns även två heltidsundervisande lektorer där en närmar sig pensionsåldern. Den andre lektorn är programansvarig för kandidatprogrammet i biologi- och geovetenskap, inom vilket biologiområdet år 2013 (i likhet med geovetenskap året innan) fick betyget mycket hög kvalitet vid högskoleverkets utvärdering. En av forskarassistenterna har erhållit karriärbidrag, ingår i universitetets satsning på unga forskningsledare samt är även aktiv inom undervisningen på EMG. Denna tjänst kommer att avslutas under första halvåret 2015, men personen har egna forskningsmedel och behöver därmed erbjudas annan anställning. Professorerna i denna grupp har aktivt medverkat till uppbyggnaden av ICELab. 4.3. Landskapsekologi Vid årsskiftet 2014/2015 ingick 13 personer i denna grupp. Gruppen leds av en professor som under många år framgångsrikt har utvecklat mer tillämpad ekologisk forskning, men som också kommer att gå i pension inom några år. I gruppen finns inga heltidsundervisande lektorer, men gruppen deltar med senior kompetens i grundutbildningen. Den lektor som ingår i gruppen har fått universitetets karriärbidrag, men hittills inte varit fullt lika framgångsrik i att erhålla stora externa bidrag som 10

gruppens ledare. Gruppen innehåller fyra doktorander, varav samtliga förväntas disputera inom det närmaste året. 4.4. Evolutionär ekologi och genetik I denna grupp ingick 16 individer vid årsskiftet 2014/2015. Gruppen innehåller tre professorer och en lektor. En av de kvinnliga professorerna är huvudsakligen bemannad inom grundutbildningen och närmar sig pensionsåldern. Den andra kvinnliga professorn befordrades under 2014 och håller aktivt på att bygga upp en forskargrupp. Hon liksom den manlige professorn har framgångsrikt erhållit externa bidrag från VR och Formas under flera år. Två i gruppen har ingått i karriärbidragssatsningen från UmU. Gruppens forskarassistent är finansierad via lärosätesstödet TC4F (Trees and Crops for the Future) som leds av forskare på UPSC, men den tjänsten avslutas under 2015. Den lektor som ingår i gruppen kommer att gå i pension under 2015. Detta skapar ett behov av att täcka den kompetens inom systematikområdet som vi då kommer att förlora. Den forskare som ingår i gruppen är nästan till hälften finansierad via den tidigare nämnda starka forskningsmiljön där även flera andra av EMGs forskare ingår. Han har även samarbeten inom den starka forskningsmiljön vid ICELab. Gruppen innehåller fyra doktorander. Gruppen har framgångsrika seniora forskare, men kommer snart att sakna yngre karriärforskare. 4.5. Paleolimnologi, miljöförändringsanalys och MHS Denna grupp är forskningsmässigt en av institutionens minsta men består i denna sammanställning av 16 individer eftersom lärargruppen knuten till miljö- och hälsoskyddsprogrammet också har placerats här. Den senare gruppen består av fyra adjunkter, en relativt nyrekryterad lektor som huvudsakligen undervisar samt en lektor som både forskar och har programansvar. En adjunkt med 75% anställning kommer att gå i pension under 2015. Här måste den påbörjade översynen av grundutbildningsverksamheten, med koppling till minskade anslag och därmed reducerat kursutbud, utvisa huruvida en förstärkning krävs eller om kompetensförsörjningen kan lösas inom befintlig lärarpersonal. I gruppen ingår också en lektor som har haft ett institutionsledande uppdrag under de senaste sex åren och som nu är prefekt. Gruppen saknar för närvarande yngre karriärforskare och här skulle det behövas förstärkning, men den undervisande lektorn har ambitioner att också bygga upp en forskningsverksamhet. Forskningsmässigt har gruppen anknytning både till EMGs starka forskningsmiljö och till den starka forskningsmiljön knuten till miljökemi. En av de kvinnliga universitetsadjunkterna är delvis tjänstledig för att bli klar med sin doktorsavhandling på medfak (folkhälsa). Gruppen har en professor och fem doktorander. 4.6. Marin ekologi (Ecochange) I denna grupp av 11 individer ingår den professor och den lektor (föreståndare för UMF) som har varit knutna till UMF (Umeå Marina Forskningscentrum) sedan de var doktorander. Den marina forskningen vid Umeå universitet förstärktes med hjälp av det lärosätesstöd (Ecochange) som gruppen erhöll tillsammans med framförallt forskare i Kalmar. Vid Umeå universitet ingår även kemister i Ecochange-miljön. Medlen har bland annat använts för ett forskningslektorat och en forskarassistenttjänst. Organisatoriskt ingår inte UMF i EMG och institutionen ansvarar inte heller för verksamheten där. Men vi kan ändå konstatera att den marina forskningens fortsatta utveckling vid Umeå universitet är beroende av en positiv utvärdering av Ecochange-miljöns resultat. I gruppen ingår fyra doktorander, men ingen heltidsundervisande senior personal. 11

4.7. Terrester ekologi I gruppen terrestra ekologer ingår 16 individer. Ämnesföreträdaren i ekologisk botanik tillhörde denna grupp fram till sin pension för några år sedan, men är inte ersatt med någon ny professor eller lektor. En av professorerna och den lektor som både forskar och undervisar är idag de mest framgångsrika vad gäller att erhålla externa bidrag. En av professorerna har varit ledare för institutionen fram till 2013 och har därför varit mindre aktiv som forskare. I gruppen ingår nyrekryterad forskarassistent. Den professor i gruppen som har publicerat mest och som även förfogar över mest externa bidrag har utvecklat flera tvärvetenskapliga samarbeten och har även ett betydande nätverk av avnämare i samhället och forskare inom andra ämnesdiscipliner. Denne professor har även ett ledningsuppdrag som biträdande prefekt. Den forskande lektorn i gruppen har under senaste året varit mycket framgångsrik vad gäller publicering, externa bidrag och expansion av sin forskargrupp. Detta samtidigt som han även tar ansvar för institutionens grundutbildning. Han ingår därför i den grupp vi har identifierat som nästa generation starka forsknings- och verksamhetsledare vid institutionen och han borde få möjlighet att ansöka om befordran till professor om och när detta blir möjligt. Detta kan då ses som en adekvat kompetensväxling av den pensionerade ämnesföreträdaren. I gruppen ingår två lektorer som är huvudsakligen bemannade inom grundutbildningen, samt två doktorander. 4.8. CIRC och arktisk ekologi I kärngruppen knuten till verksamheten vid CIRC (Climate Impact Research Center) i Abisko ingår 11 personer, inkluderande en professor, en forskare, två forskarassistenter samt fyra doktorander. Sedan 1 januari 2015 har professorn inom geovetenskapsområdet övertagit rollen som föreståndare vid CIRC. Forskaren har erhållit bidrag som Wallenberg Academy Fellow och har därmed möjlighet att expandera sin verksamhet under de närmaste åren. Professorn, som även tidigare har varit föreståndare för verksamheten, är terrester biogeokemist. En av forskarassistenterna är terrester växtekolog och dennes tjänst avslutas i mitten av 2015. Vid verksamheten finns även en nyrekryterad forskarassistent inom akvatisk ekologi. Kärngruppen är liten men en betydligt större del av institutionens forskare är till större eller mindre del kopplad till verksamheten inom CIRC och arktisk ekologi. Till exempel så har över 40 forskare från EMG affilierat sig till det nyligen initierade Arktiskt Centrum (Arcum) vid Umeå universitet. Det är därför en prioriterad verksamhet att synliggöra både denna koppling och att utnyttja det breda kunskapsunderlaget för att etablera Abisko och CIRC som en fältbaserad forskningsplattform. 5. Kompetensbehov för den nära och mer avlägsna framtiden Institutionens samlade kompetens är både bred och djup med unika möjligheter att fortsätta utveckla forskning i gränsområden såväl inom institutionen som med andra miljöer på Umeå universitet. Sambanden mellan forskning och grundutbildning fortsätter också att förstärkas vilket har varit en medveten ambition sedan verksamheterna samlades på samma institution i januari 2005. Kompetens, engagemang och potential för att leda den här typen av utveckling finns redan på EMG men försvåras av den finansieringsmodell vi har för att försörja den seniora personalen. Vi konstaterar därför att en högt prioriterad åtgärd för EMGs kompetensförsörjning är att se över möjligheten att säkerställa en stabilare och mer långsiktig basförsörjning för de lektorer och professorer som både forskar och undervisar och som kommer att kunna leda både egen och gemensam verksamhet under kommande 10-20 år. 12

Men institutionen behöver också säkerställa återväxten. Som nulägesbeskrivningen visar är det en brist på yngre karriärforskare inom de flesta ämnesområdena. Det är svårt att erhålla externa medel för att kunna skapa en forskarassistenttjänst under fyra år. Samtidigt är den typen av tjänst något oklar i dagens anställningsprofil inom universitetet eftersom deltagande i undervisning inte medger en förlängning av tjänsten. Det gör det svårt att både meritera sig forskningsmässigt och att skaffa sig en nödvändig pedagogisk meritering för att vara konkurrenskraftig om andra tjänster. Alternativet är då biträdande lektor. Syftet med en sådan tjänst är att meritera sig för en befordran till lektor, och tjänsten innebär därmed en tillsvidareanställning. I dagsläget gör neddragningar i statsanslaget till grundutbildning det i praktiken omöjligt att anställa eller fasa in nya lektorer, och därmed blir biträdande lektor inte heller en karriärväg för yngre forskare. Om detta fortgår kan det på sikt leda till en åldrande grupp av seniora forskare och lärare utan återväxt. Det kan också leda till att duktiga yngre forskare söker sig till andra arbetsgivare om karriärvägarna verkar stängda. Det blir en utmaning och en prioritering för institutionen att navigera rätt i detta. Till återväxten hör även doktorander, för att driva forskningen framåt, för att utbilda en ny generation forskare och lärare för akademins behov, men även för export till samhället utanför högskolan. De nuvarande finansieringssystemen, fr a externa bidrag, har lett till en ökning av antalet postdoktorer på bekostnad av antalet doktorander. Institutionen har infört en ny finansieringsmodell för fakultetsfinansierade doktorander som baserar sig på en 50:50 modell mellan anslag och externa bidrag. Förhoppningsvis kommer det att leda till ett frigörande av anslagsmedel som kan användas på ett strategiskt sätt. Men detta förutsätter att våra forskare fortsätter att vara framgångsrika i att attrahera externa bidrag. Det är av hög prioritet att institutionen följer upp och utvärderar finansieringsmodellen för att se om den ger det förväntade utfallet. En professionell stödfunktion är en förutsättning för att kärnverksamheten överhuvudtaget ska kunna utvecklas. Neddragningar i statsanslaget gör att vi har svårt att ersätta administratörer som går i pension. Vi har heller inte resurser för att anställa en administrativ samordnare. Detta innebär att vi för den närmaste framtiden måste omorganisera stödfunktionerna på ett klokt sätt så att vi kan inrätta en administrativ samordningsfunktion utan att arbetsuppgifterna ökar för de kvarvarande personerna. Samtidigt upplever vi att den administrativa bördan ökat under de senaste åren, vilket slår mot både administratörer och lärare. Det här är en ekvation som inte går riktigt ihop. För att uppnå ett långsiktigt effektivt och väldimensionerat verksamhetsstöd är det därför av hög prioritet att fortsatt se över våra stödfunktioner, fortsätta kompetensutveckla våra administratörer, och på alla sätt och vis försöka minska den administrativa bördan för alla personalkategorier. 13