Höörs Kommun Budget 2011 och Verksamhetsplan 2012-2013
2Höörs Kommuns budget 2011
Sidan: Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Organisationsöversikt, inkl bolag 4 Vart går skattepengarna 5 Så här får kommunen sina pengar... 5 och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här 5 Ekonomisk översikt 6 Ekonomisk översikt 6 Övergripande visioner och mål 6 God ekonomisk hushållning 6 Inriktningsmål kopplat till vision 6 Ekonomisk strategi 7 Ekonomikontorets redogörelse 7 Kommunens ekonomi 8 Ekonomisk analys 8 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag 9 Känslighetsanalys 9 Fem år i sammandrag 10 Resultatbudget 11 Finansieringsbudget 11 Balansbudget 12 Resultat/balansbudget not 12 Driftssammandrag/budgetramar 13 Investeringsbudget/sammanställning av förslag 13 Innehållsförteckning Tekniska nämnden, avgiftsfinansierad 22 Inriktningsmål samt effektmål 23 Verksamhetsbeskrivning 23 Verksamhetsförändringar 23 Kultur- och fritidsnämnden 24 Inriktningsmål samt effektmål - Fritidsverks. 24 Inriktningsmål samt effektmål - Kulturverks. 26 Verksamhetsbeskrivning - Fritidsverks. 28 Verksamhetsbeskrivning - Kulturverks. 28 Verksamhetsförändringar - Fritidsverks. 28 Verksamhetsförändringar - Kulturverks. 28 Verksamhetsmått/resultatmått 29 Barn- och utbildningsnämnden 30 Barn- och utbildningsnämndens mål 31 Verksamhetsbeskrivning 31 Verksamhetsförändringar 31 Verksamhetsmått/resultatmått 33 Socialnämnden 35 Inriktningsmål samt effektmål 36 Verksamhetsbeskrivning 42 Verksamhetsförändringar 42 Miljö- och byggnadsnämnden 44 Inriktningsmål samt effektmål 44 Verksamhetsbeskrivning 45 Verksamhetsförändringar 46 Verksamhetsmått/resultatmått 47 Inledning Driftsbudget 15 Revision 15 Verksamhetsbeskrivning 15 Kommunstyrelsen 16 Inriktningsmål samt effektmål 17 Verksamhetsbeskrivning 18 Verksamhetsförändringar 18 Tekniska nämnden, skattefinansierad 20 Inriktningsmål samt effektmål 21 Verksamhetsbeskrivning 21 Verksamhetsförändringar 21 Investeringsbudget 48 Investeringar 48 Kommunstyrelsen 49 Kommentarer 50 Tekniska nämnden, skattefinansierad 52 Kommentarer 52 Tekniska nämnden, avgiftsfinansierad 53 Kommentarer elförsörjning 53 Kultur- och fritidsnämnden 55 Kommentarer 55 Barn- och utbildningsnämnden 56 Kommentarer 57 Socialnämnden 59 Kommentarer 59 3
4Höörs Kommuns budget 2011 Organisationsöversikt, inkl bolag Kommunfullmäktige 41 ledamöter Höörs kommun Kommunstyrelse 13 Barn- och utbildningsnämnd 9 Socialnämnd 9 Miljö- och byggnadsnämnd 9 Kultur- och fritidsnämnd 9 Teknisk nämnd 7 Valnämnd 7 MERAB 22,5% HFAB 100% HIBAB 100% HBAB 100% Revision 5 Kommunförvaltning: Kommunledningskansli (KLK) Räddningstjänst Barn- och utbildningssektor Social sektor Miljö- och byggmyndighet Kultur och fritid Teknisk sektor
Vart går skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar Reavinster och finansiella intäkter 1% Statsbidrag och utjämning 16% Inledning Avgifter och ersättningar 16% 67% Skatter och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här 37:78 kronor till för- och grundskoleverksamhet 32:59 kronor till hälsa, vård och omsorg 10:84 kronor till gymnasieverksamhet 8:19 kronor till kommunövergripande verksamhet 3:41 kronor till teknisk verksamhet 2:96 kronor till fritidsverksamhet 1:92 kronor till kulturverksamhet, inkl musikskola och bibliotek 1:82 kronor till räddningstjänst 0:49 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 5
6Höörs Kommuns budget 2011 Övergripande visioner och mål Visionen för Höörs kommun beskriver den önskvärda situationen år 2015. Den skall vara en övergripande, långsiktig målbild och inspirationskälla som är gemensam för samtliga verksamheter i Höörs kommun. Visionen skall också vara ett ramverk för inriktningsmålen och vara en utgångspunkt för nämndernas budgetarbete. Så här beskriver vi Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun: - unika naturkvaliteter, en levande landsbygd och ett friluftsliv av högsta klass - en trygg och omväxlande miljö att växa upp och åldras i - en storstadsnära kommun som attraherar och ger människor och företag spännande utvecklingsmöjligheter. För att kunna styra kommunen i den riktning som anges i visionen skall kommunfullmäktige dela ut uppdrag till nämnderna i form av inriktningsmål. Dessa mål är också av övergripande karaktär, men nedbrutna till respektive nämnds verksamhetsområde. Ett inriktningsmål skall vara direkt kopplat till visionens genomförande och visa på det som skall prioriteras högst av de olika nämnderna de närmaste åren. Kommunallagen kräver också att varje kommun skall utarbeta mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål skall kunna följas upp av Kommunfullmäktige, revision m.fl. Detta möjliggörs genom den målstyrningsmodell som antogs av Kf i april 2006. För att konkretisera genomförandet och göra det mätbart utarbetas ett eller flera effektmål till varje inriktningsmål. God ekonomisk hushållning Av de inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställt är följande mål av särskild vikt för begreppet god ekonomisk hushållning i Höörs kommun; Samtliga tre finansiella mål. Dricksvattnet i Höörs kommun skall vara rikligt, prisvärt och friskt utan tillsatser av klor eller andra liknande ämnen. En ökad andel elever skall få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet. Människor skall, om de så önskar, kunna bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt, med de stödinsatser detta kräver. Kommunen skall byggas ut på ett planerat sätt. Det skall i kommunens samtliga tätorter finnas tillgång till exploateringsbar mark för bostads- och verksamhetsändamål, förberedd för byggnation genom stadsplanering. Ekonomisk översikt Inriktningsmål kopplat till vision Tekniska nämnden: Dricksvattnet i Höörs kommun skall vara rikligt, prisvärt och friskt, utan tillsatser av klor eller andra liknande ämnen. Vattenmiljön i Ringsjön skall förbättras, bl a genom att allmänna avloppsanläggningar byggs ut kontinuerligt och blir tillgängliga inom flertalet områden med tätbebyggelse. Trafiksäkerheten i Höörs kommun skall ökas genom att farliga vägkorsningar åtgärdas, genom en ombyggnad av riksväg 23, ett väl utvecklat gång- och cykelvägnät, bra ridvägar samt gator med väl underhållna beläggningar och genomförd tillgänglighet för funktionshindrade. Miljö- och byggnadsnämnden: Byggnadskulturen i Höörs kommun skall kännetecknas av en spännande blandning av välbevarade kulturella miljöer och modern, estetiskt tilltalande arkitektur. Miljö- och byggnadsnämnden skall ha ett förebyggande tillsynsarbete för att uppfylla de statliga miljökvalitetsmålen, vilket bidrar till att kommuninvånarna upplever miljön i Höörs kommun som trygg och attraktiv. Barn- och utbildningsnämnden: En ökad andel elever skall få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet. Skolan skall involvera det lokala näringslivet i skolans arbete. Kommunens skolor och förskolor skall utveckla egna profilområden för att ge invånarna attraktiva valmöjligheter. FN:s barnkonvention skall vara vägledande för nämndens verksamhet. Valfrihet inom förskolan skall öka enligt riksdagens beslut om etableringsfrihet. Kultur och fritidsnämnden: Projekten Reservatsbildning i Stenskogen, Höör och Frostavallen/Dagstorp Centrum för friluftsliv skall utvecklas för friluftsändamål med beaktande av projektens slutrapport. Kommunens idrotts-, bad- och friluftsanläggningar skall bibehållas i gott skick samt ägas, drivas och skötas i nära samverkan med föreningar och näringsliv. Folkhälsoperspektivet skall vara en grund för nämndens verksamhet. Nämnden skall främja barn- och ungdomskultur. Nämnden skall stödja dokumentation av kulturella och historiska miljöer. Nämnden skall stimulera till ett rikt kulturliv för invånarna. Socialnämnden: Saklig och tydlig information beträffande individens respektive kommunens ansvar i omsorgsfrågor samt ett förebyggande arbetssätt skall ge den enskilde trygghet och
möjlighet att ta ett ökat eget ansvar för sin situation. Medborgardialog och samverkan med andra aktörer inom vård och omsorg skall vara vägledande för socialtjänsten. Människor skall, om de så önskar, kunna bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt, med de stödinsatser detta kräver. FN:s barnkonvention skall vara vägledande för nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att den samlade kommunala verksamheten utvecklas i riktning mot kommunens vision och inriktningsmål. Kommunstyrelsen skall svara för att Höörs kommun förmedlar en öppen och enhetlig bild av sin verksamhet gentemot media och sina invånare. En offensiv informations- och marknadsföringsverksamhet som omfattar hela kommunen, skall utvecklas under planeringsperioden. Personalpolitiken skall utvecklas i syfte att stärka Höörs kommuns bild av en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Formerna för inflytande och delaktighet i den kommunala verksamheten skall utvecklas. I Höörs kommun har alla rätt till en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Kommunen skall byggas ut på ett planerat sätt. Det skall i kommunens samtliga tätorter finnas tillgång till exploateringsbar mark för bostads- och verksamhetsändamål, förberedd för byggnation genom stadsplanering. Naturvården skall ha en framskjuten roll i samhällsplaneringen Ekonomisk strategi Avsikten med kommunens ekonomistyrning är att uppnå balans mellan en acceptabel ekonomisk situation och ett bra verksamhetsresultat, dvs vad som faktiskt åstadkommits för pengarna. De finansiella målen skall enligt kommunallagen kompletteras med verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Denna balans definieras som god ekonomisk hushållning för Höörs kommun. Vid fastställande av ekonomisk strategi är det viktigt att även ta hänsyn till kända framtida förändringar som påverkar kommunens finansiella situation. Höörs kommun har under flera år diskuterat hur de stegrande kostnaderna för pensioner skall finansieras. Under 2010 har en betydande del av kommunens pensionsskuld inlösts genom en försäkring av åtagandet. Denna inlösen har möjliggjorts genom att frigjorda medel från försäljningar av verksamhetsfastigheter och elnät använts för att lösa in pensionsåtaganden. För att ytterligare minimera de negativa effekterna för kommande skattebetalargeneration har ett förvaltat kapital byggts upp som skall bidra till att finansiera pensionskostnader. Dessa åtgärder gör det möjligt för Ekonomisk översikt kommunen att hantera de kommande relativt stora pensionskostnadsökningarna utan att utrymmet för de kommunala verksamheterna påverkas eller att skattehöjningar framtvingas på grund av pensionskostnadsökningar. En resultatnivå som motsvarar 1 % av skatt och statsbidrag kan därför nu anses tillräcklig. Eftersom budgetprocessen tar sin början i att fastställa kommunens finansiella förutsättningar är de finansiella målen grundläggande för budget- och planeringsprocessen. Nedan följer kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål för planperioden; årets resultat skall utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld. Nyinvesteringar skall i första hand finansieras med skattemedel. Kommunens låneskuld får maximalt uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Inkomster från försäljning av anläggningstillgångar skall användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet. Balanskrav Förutom ovanstående strategiska mål för kommunens ekonomi har kommunen att ta hänsyn till kommunallagen som föranstaltar att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning. I förarbeten till lagstiftningen anges att ett kriterium för god ekonomisk hushållning är att kommunens förmögenhet inte får minska. Den kommunala förmögenheten är specificerad till kommunens eget kapital. Gällande lagstiftning specificerar ytterligare kraven på god ekonomisk hushållning genom att ange minimikrav på ekonomisk balans i den kommunala ekonomin. Minimikraven på ekonomisk balans är att kommunens resultat skall vara positivt. Resultatet motsvarar förändringen av kommunens eget kapital, det vill säga resultat efter avskrivningar, pensionskostnader och extraordinära poster. Balanskravet gäller från och med år 2000. Ekonomikontorets redogörelse Samhällsekonomi Regeringen ser ljust på framtiden. Trots en fortsatt svag utveckling i stora delar av omvärlden (och inte minst då i Europa) räknar regeringen med att svensk BNP ökar med 2,2 procent i år och hela 4 procent nästa år. Den gynnsamma utvecklingen av produktion och efterfrågan gör att också läget på arbetsmarknaden gradvis kommer att förbättras. Nästa år stiger sysselsättningen med 1,3 procent samtidigt som arbetslösheten reduceras något. Jämfört med budgetpropositionen för 2010 bedöms den ekonomiska utvecklingen bli mer positiv med högre tillväxt och lägre arbetslöshet. Ekonomisk översikt 7
8Höörs Kommuns budget 2011 Vägen tillbaka till en ekonomi i balans är dock lång. Arbetslösheten uppgår fortfarande 2011 till nästan 9 procent vilket kan jämföras med 6,1 procent 2008. Samtidigt ligger industriproduktionen 10 procent under 2007 års nivå. Även med hög tillväxt nästa år kommer således svensk ekonomi att ha en bra bit kvar innan lågkonjunkturen kan sägas vara över. Det krävs fortsatt höga tillväxttal för att obalanserna helt ska jämnas ut. Regeringen räknar också med fortsatt hög tillväxt. Under åren 2012 2014 växer BNP med 3 4 procent. Sysselsättningen stiger samtidigt med uppemot 1,5 procent per år. Mot den bakgrunden kan arbetslösheten gradvis nedbringas. År 2014 uppgår arbetslösheten till 6,7 procent. Läget på arbetsmarknaden väntas, enligt regeringens bedömning, ha normaliserats först 2016. Den offentliga konsumtionen bidrar mycket lite till den återhämtning som regeringen räknar med. Den kommunala konsumtionen ökar i genomsnitt med 0,8 procent per år mellan 2009 och 2014. Den statliga konsumtionen är samtidigt oförändrad mellan dessa båda år. Det är en väsentligt svagare utveckling än den historiska och kan jämföras med att den privata konsumtionen samtidigt växer med i genomsnitt 3 procent per år. En så stor skillnad i tillväxt mellan privat och offentlig konsumtion under en femårsperiod är mycket sällsynt och har i stort sett bara inträffat en gång, nämligen under 1990-talets andra hälft i samband med saneringen av de offentliga finanserna efter 90-talskrisen. Nuvarande konjunkturnedgång har inte skapat samma hål i statens finanser som 90-talskrisen ledde till. Regeringen utgår från att underskottet i de offentliga finanserna kommer att motsvara 2,1 procent av BNP i år (vilket är ett relativt litet underskott mot bakgrund av den nedgång i ekonomin som skett). Återhämtningen medför att underskotten med tiden vänds i överskott och 2014 beräknas överskottet i de offentliga finanserna uppgå till 84 miljarder kronor eller 2,2 procent av BNP. Det kan jämföras med regeringens mål om ett sparande på 1 procent över konjunkturcykeln och att resursutnyttjandet i ekonomin vid denna tidpunkt då ännu inte nått balans. De offentliga finanserna måste därför beskrivas som i relativt gott skick och utgångsläget är med andra ord ett helt annat än efter 90-talskrisen. Men liksom då förutsätts trots det en rejält återhållsam utveckling av offentlig konsumtion. Det låga resursutnyttjandet i ekonomin medför låga löneökningar. Timlöneökningarna bedöms stanna på lite drygt 2 procent såväl i år som 2011. Efterhand som läget på arbetsmarknaden förbättras tilltar löneökningstakten. Inflationen beräknas efter 2011 komma att överstiga 2 procent, men det är i huvudsak ett resultat av stigande räntor. Den underliggande inflationen (KPIX) bedöms under större delen av beräkningsperioden understiga 2 procent. Ekonomisk översikt Stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln Regeringen anser att det är ett stabiliseringspolitiskt problem att balanskravet medför en risk att kommuner och landsting bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna. Mot bakgrund av detta har regeringen beslutat om direktiv (dir. 2010:29) till en utredning. Utredningen ska analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet och föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting, t.ex. avseende det kommunala balanskravet. Vidare ska utredningen lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en konjunkturcykel. Kommunens ekonomi Det balanserade resultatet 2009 blev minus 19,5 mnkr. Detta resultat skall vara återställt senast 2012 och är inarbetat i planeringsförutsättningarna. Månadsuppföljningarna 2010 visar på att nämndernas budgetar kommer att överskridas. Detta övervägs av att skatteintäkter och statsbidrag utvecklas betydligt bättre än vad som förutsattes vid budgettillfället. Totalt visar prognoserna på ett positivt resultat som motsvarar underskottet 2008 vilket därmed är återställt. Beaktat realisationsvinster från elnätsförsäljningen prognostiseras årets resultat till nästan 90 mnkr i delårsbokslutet. 2011 års budgetramar innebär att verksamheterna kompenseras för löneökningar med 1,5 %. Någon inflationskompensation utgår inte. Förutom lönekompensation regleras resursfördelningen utifrån demografiska förändringar. Stora omfördelningar är framförallt kopplade till Barn och utbildningsnämndens verksamheter. Relativt sett så minskar kostnaderna inom gymnasieverksamheten men ökar något inom grundskola och barnomsorg. För att klara det lagreglerade balanskravet och möjliggöra en fortsatt hög kvalitet i den kommunala verksamheten har beslut tagits om en tillfällig skattehöjning om 35 öre. Denna skattehöjning skall återställas med en motsvarande sänkning 2013, då de ekonomiska förutsättningarna är sådana att detta medges. Denna sänkning är inarbetad i gällande verksamhetsplan. I ett längre tidsperspektiv påverkar den demografiska utvecklingen förutsättningarna för den kommunala ekonomin och verksamheternas innehåll och omfattning. För att klara av att bedriva verksamheterna med en god kvalitetsnivå måste genomgripande förändringar genomföras. Kommunen har inlett en strukturerad omprövningsprocess med syfte att anpassa och kostnadseffektivisera de kommunala verksamheterna. Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden har slutfört denna process och övriga nämnder skall vara klara med sina genomgångar senast 2011.
Den löpande verksamheten genererar en utveckling av det egna kapitalet enligt nedan med Kommunstyrelsens förslag till budget: 2011: 6,3 Mnkr 2012: 13,8 Mnkr 2013: 17,2 Mnkr Under 2010 försåldes elnätsverksamheten till Lund Energikoncernen AB har vilket inneburit att kommunens likviditet har bibehållits på en hög nivå, trots att 150 mnkr av frigjorda medel har använts till att lösa in pensionsskuld. Likviditeten bedöms sjunka under planperioden då kommunen har en hög investeringsnivå, framförallt planeras stora investeringar i kommunens infrastruktur. Ekonomisk analys Avstämning ekonomisk strategi Det övergripande strategiska målet för kommunen är att kommunens eget kapital inte får minska. Som tidigare nämnts regleras detta numera i kommunallagen. Nedan redovisas förändringen av eget kapital mellan 2009 och 2013. Noteras bör att förändringen 2009 och 2010 inkluderar realisationsvinster. 140 120 100 80 117,5 Förändring eget kapital 89,5 Ekonomisk översikt Ett riktmärke för nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är 96 %. Denna nivå är härledd ur kommunens målsättning för egenfinansiering av investeringar. Utvecklingen av detta mått redovisas i ovanstående diagram. Kommunens likviditet har under några år ökat kraftigt. Ökningen är hänförlig till frigjorda medel som uppstått i samband med försäljningar av kommunala tillgångar. En betydande del av dessa medel har under 2010 använts till att minska kommunens pensionsskuld genom inbetalning av pensionsförsäkring om 150 mnkr, dessutom har ca 37 mnkr reserverats för löneskatt på det inbetalda beloppet. Finansnettot bedöms bli positivt under planperioden. Ett positivt finansnetto genererar resurser till den lö pande kommunala verksamheten. Investeringsnivån, inom den skattefinansierade verksamheten, ligger i snitt på 42,5 miljoner kronor per år under planperioden. Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor andel av våra totala tillgångar som vi själv äger, det vill säga eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. För 2011 beräknas soliditeten till 71 %. Soliditeten är också ett uttryck för den finansiella styrkan i kommunen. Om soliditeten minskar är detta ett tecken på att kostnadsnivån är för hög. Under planperioden ökar soliditeten till 73 %. Ekonomisk översikt 60 40 20 0 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag Mnkr 102 101 100 99 98 97 96 95 94 93 2009 101 2009 210 6,3 2011 13,8 2012 Nettokostnadernas andel 98 2010 97 2011 96 2012 17,2 2013 96 2013 Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser i omvärlden som ofta kan vara svåra att påverka. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att tydliggöra hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation är upprättandet av en känslighetsanalys. I sammanställningen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Bland annat framgår det att varje procents löneökning innebär en kostnadsökning med 3,7 mnkr. Händelse/förändring Kostnad/intäkt (mnkr) Löneförändring med 1 % + - 3,7 Likviditetsförändring med 10 mnkr + - 0,3 Upplåning 10 mnkr + - 0,4 Ekonomiskt bistånd förändring med 1 % + - 0,2 Generella statsbidrag med 1 % + - 1,3 Bruttokostnader med 1 % + - 7,6 Förändrad utdebitering med 1 kr + - 25,3 9
10Höörs Kommuns budget 2011 Ekonomisk översikt Fem år i sammandrag 2009 2010 2011 2012 2013 Soliditet 1) 73 69 71 72 73 Likvida medel, mnkr 208 100 42 24 23 Skuldsättningsgrad, % 27 31 29 28 27 Nettokostnader o finansnetto i förhållande till skatteintäkter o statsbidrag, % 2) 101 98 97 96 96 Resultat inkl. e.o poster, mnkr 117,5 89,7 6,3 13,8 17,2 Tillgångar, mnkr 681,5 581,3 575,9 587,2 603,1 Tillgångar/invånare, kr 3) 44 656 37 875 37 138 37 721 38 539 Låneskuld, mnkr 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Låneskuld/invånare, kr 0 0 0 0 0 Eget kapital, mnkr 498,5 401,8 408,4 422,2 439,4 Eget kapital/invånare, kr 32 665 26 179 26 336 27 121 28 078 Nettoinvesteringar, mkr 50,5 55,8 79,2 49,7 41,3 Utdebitering, kr 20:58 20:58 20:93 20:93 20:58 Antal invånare den 31 dec 15 261 15 348 15 507 15 567 15 649 1) Soliditeten definieras som Eget kapital i förhållande till totalt kapital. 2) Avskrivningar inkluderas ej. 3) Pensionskuld inom linjen inlösen 150 mkr, bokförd direkt mot eget kapital år 2010.
Resultatbudget, mnkr Ekonomisk översikt Bokslut Prognos Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens intäkter 127,1 113,8 123,7 125,6 127,5 Verksamhetens kostnader -744,5-741,3-764,0-776,8-791,9 Avskrivningar -15,6-17,0-15,8-15,8-15,8 Verksamhetens nettokostn. (Not 1) -633,0-644,5-656,1-667,0-680,2 Skatteintäkter 483,4 498,4 528,5 549,1 563,7 Generella statsbidrag 127,3 146,3 128,7 129,5 131,5 Finansiell förstärkning budgetprop 3,0 Finansiella intäkter 3,6 6,3 2,2 2,2 2,2 Finansiella kostnader -0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter skatt o finans -19,5 6,5 6,3 13,8 17,2 Realisationsposter 137,0 83,2 Varav återställande resultat -26,9 mnkr 6,3 13,8 6,8 Årets resultat 117,5 89,7 6,3 13,8 17,2 Balanserat resultat -20,6-6,8 0,0 Ekonomisk översikt Finansieringsbudget, mnkr Bokslut Prognos Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Löpande verksamheten Årets resultat 117,5 89,7 6,3 13,8 17,2 Avskrivningar/Nedskrivningar 24,5 17,0 15,8 15,8 15,8 Justering ianspråktagana avsättningar 1,5-0,8 0,0 0,0 0,0 Justering övriga ej likviditetspåverkande poster -145,9-84,4 0,0 0,0 0,0 Ökning-/Minskning+ kortfristiga fordringar -23,1 3,6 15,3 3,2 4,6 Ökning-/Minskning+ förråd m.m. -1,1-1,9-2,2 2,4 4,6 Ökning+/Minskning- kortfristiga skulder 48,7-1,8-12,1-2,1-2,1 Kassaflöde från löpande verksamhet 22,1 21,4 23,1 33,1 40,1 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar i inventarier och fastigh. 316,5 75,4-79,2-49,7-41,3 Kassaflöde från investeringsverksamhet 316,5 75,4-79,2-49,7-41,3 Finansieringsverksamhet Förändring låneskuld -60,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering direkt mot eget kapital 0,0-186,4 0,0 0,0 0,0 Ökning-/Minskning+ finansiella anl.tillgångar -1,7-18,5 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -61,7-204,9 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 276,9-108,1-56,1-16,6-1,2 11
12Höörs Kommuns budget 2011 Balansbudget, mnkr Ekonomisk översikt Bokslut Prognos Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 262,3 253,4 321,1 357,7 386,0 Finansiella anläggningstillgångar 101,6 120,1 118,1 116,0 113,9 Summa anläggningstillgångar 363,9 373,5 439,2 473,7 499,9 Förråd m.m. 41,8 43,7 45,9 43,5 38,9 Övriga omsättningstillgångar 67,6 64,0 47,7 43,5 39,0 Kassa och bank 208,2 100,1 44,0 27,4 26,2 Summa omsättningstillgångar 317,6 207,8 137,6 114,4 104,1 Summa tillgångar 681,5 581,3 576,8 588,1 604,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 498,5 401,8 408,4 422,2 439,4 -Därav årets resultat 117,5 89,7 6,3 13,8 17,2 Avsättningar pensioner 3,3 2,5 2,6 2,2 3,0 Övriga avsättningar 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 4,2 2,5 2,6 2,2 3,0 Långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder 178,8 177,0 165,8 163,7 161,6 Summa skulder 178,8 177,0 165,8 163,7 161,6 S.a skulder & eget kapital 681,5 581,3 576,8 588,1 604,0 Ansvarsförbindelse pensionsskuld 267,1 67,8 66,0 64,0 62,0 Övriga ansvars och borgensförbindelser 399,2 896,4 894,0 892,0 890,0 Beviljad Checkräkningskredit 60,0 40,0 40,0 40,0 40,0 Resultatbudget/balansbudget not, mnkr 2011 2012 2013 Not 1 Nämndernas nettokostnader 654,5 656,8 656,5 Avsatt för lönekostnadsökningar 10,4 18,8 Pensionskostnader 5,9 5,9 5,9 Förändring semesterlöneskuld 1,1 1,1 1,1 Anslag för oförutsedda händelser KF 0,7 0,8 0,8 Anslag för oförutsedda händelser KS 4,5 2,6 7,7 Reserverade medel exploateringskostnader 1,0 1,0 1,0 Utvecklingsprojekt 2,4 2,4 2,4 Avkastning bolag -3,0-3,0-3,0 Kapitalkostnad (intern intäkt) -28,0-28,0-28,0 Nya projekt 1,2 1,2 1,2 Avskrivningar 15,8 15,8 15,8 Summa verksamhetens nettokostnad 656,1 667,0 680,2
Driftssammandrag/budgetramar, tkr Ekonomisk översikt Reslutatbudget/balansbudget not, mnkr (forts.) 2011 2012 2013 Balansbudget Tkr IB 2010 Anm 2 Regleringsfond inom eget kapital för affärsdrivande verksamhet VA-verksamhet 1 512 Bokslut Budget Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Revision 647 700 710 710 710 Kommunstyrelse 71 073 71 571 64 811 65 308 65 814 Teknisk nämnd, skattefin 20 145 21 761 22 344 22 641 22 945 Teknisk nämnd, avgiftsfin 4 391 861 0 0 0 Fritidsnämnd 17 358 18 418 0 0 0 Kulturnämnd 2 973 3 072 0 0 0 Kultur-och fritidsnämnd 31 979 32 355 32 737 Barn-och utbildningsnämnd 310 084 307 971 318 251 319 790 320 503 -varav gymnasieskola 74 443 73 479 70 915 68 087 64 346 Socialnämnd 203 705 205 457 213 301 212 634 210 331 -varav ekonomiskt bistånd 10 399 11 399 12 399 13 399 Miljö-och byggnadsnämnd 2 510 3 060 3 104 3 147 3 190 Totalt 632 239 632 171 654 500 656 874 656 521 Ekonomisk översikt Löneökningskompensation Ingår i 10 381 18 792 ramar Nämnders nettokostnad i löpande priser 632 239 632 171 654 500 667 255 675 313 Investeringsbudget/sammanställning av förslag, tkr 2011 2012 2013 Totalt Kommunstyrelse 34 350 20 420 15 720 70 490 Teknisk nämnd, skattefinansierat 23 000 12 400 11 400 46 800 Kultur- och fritidsnämnd 480 30 30 540 Barn o utbildningsnämnd 3 000 3 160 1 560 7 720 Socialnämnd 1 790 120 60 1 970 Miljö- o byggnadsnämnd 0 0 0 0 Totalt exkl avgiftsfinansierat 62 620 36 130 28 770 127 520 Teknisk nämnd avgiftsfinansierat 16 625 13 525 12 525 42 675 Totalt inkl avgiftsfinansierat 79 245 49 655 41 295 170 195 Snitt per år 56 732 Snitt per år exkl avgiftsfinansierat 42 507 13
14Höörs Kommuns budget 2011
Tkr Revision Bokslut Budget Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader 647 700 710 710 710 Driftsbudget Varav: Personalkostnad 192 121 124 124 124 Övriga verks.kostnader 455 579 586 586 586 Lokalkostnad 0 0 0 0 0 Kapitalkostnad 0 0 0 0 0 Tillskott av skattemedel 647 700 710 710 710 Årets resultat 53 Kostnader Revision 647 700 710 710 710 Intäkter Revision 0 0 0 0 0 Verksamhetsbeskrivning Revisorernas uppdrag innebär att pröva om den verksamhet som bedrivs av styrelse och nämnder utövas ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som bedrivs av styrelser och nämnder är tillräcklig. I uppdraget ingår att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom styrelser och nämnder. Granskningen ska ske i överensstämmelse med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionens utförande omfattar planering, genomförande och bedömning. Vid framtagande av revisionsplanen utgår revisionen från väsentlighet och risk. 15
16Höörs Kommuns budget 2011 Tkr Kommunstyrelsen Bokslut Budget Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 83 386 81 200 88 676 88 676 88 676 Kostnader 145 280 142 279 153 487 153 487 153 487 Varav: Personalkostnad 39 687 41 891 42 701 42 701 42 701 Övriga verksamhetskostnader 26 903 24 800 26 355 26 355 26 355 Lokalkostnad 72 202 68 470 77 176 77 176 77 176 Kapitalkostnad 6 488 7 118 7 255 7 255 7 255 Tillskott av skattemedel 61 894 61 079 64 811 64 811 64 811 Årets resultat -261 Kostnader Nämnd- och styrelseverksamhet 3 463 3 041 3 071 3 071 3 071 Stöd till politiska partier 308 308 308 308 308 Övrig verksamhet 3 584 3 542 3 643 3 643 3 643 Gemensamma administrativa enheter 35 207 35 912 35 499 35 499 35 499 Övriga gemensamma seviceenheter 4 008 3 542 4 823 4 823 4 823 Övergripande personaladministration 3 617 4 267 4 254 4 254 4 254 Fastighetsförvaltning 68 403 65 600 74 386 74 386 74 386 Fysisk o teknisk planering 1 700 2 751 2 773 2 773 2 773 Näringslivsfrämjande åtgärder 1 507 940 940 940 940 Turistverksamhet 953 953 984 984 984 Miljö- o hälsoskydd 1 575 2 157 2 007 2 007 2 007 Räddningstjänst o samhällsskydd 13 917 12 156 13 520 13 520 13 520 Färdtjänst 2 516 2 309 2 331 2 331 2 331 Arbetsmarknadsåtgärder 458 436 436 436 436 Näringsliv o bostäder 1 041 1 300 1 300 1 300 1 300 Kommunikationer 3 023 3 149 3 212 3 212 3 212 Intäkter Nämnd- och styrelseverksamheter 477 0 0 0 0 Övrig verksamhet 436 273 370 370 370 Gemensamma administrativa enheter 9 840 9 171 8 994 8 994 8 994 Övriga gemensamma seviceenheter 3 031 2 505 2 608 2 608 2 608 Övergripande personaladministration 2 217 3 061 3 048 3 048 3 048 Fastighetsförvaltning 64 922 63 800 71 329 71 329 71 329 Fysisk o teknisk planering 100 95 0 0 0 Näringslivsfrämjande åtgärder 50 0 0 0 0
Tkr, forts. Kommunstyrelsen Bokslut Budget Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Miljö- o hälsoskydd 0 393 393 393 393 Räddningstj o samh.skydd 2 066 1 530 1 560 1 560 1 560 Färdtjänst 100 95 0 0 0 Kommunikationer 64 63 63 63 63 Driftsbudget Inriktningsmål samt effektmål Kommunstyrelsen har utarbetat förslag till nya inriktningsmål för nämndens verksamhet. Dessa mål skall beredas under 2011 för slutligt ställningstagande av Inriktningsmål Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att den samlade kommunala verksamheten utvecklas i riktning mot kommunens vision och inriktningsmål Kommunstyrelsen skall svara för att Höörs kommun förmedlar en öppen och enhetlig bild av sin verksamhet gentemot media och sina invånare. En offensiv informations- och marknadsföringsverksamhet som omfattar hela kommunen, skall utvecklas under planeringsperioden. Personalpolitiken skall utvecklas i syfte att stärka Höörs kommuns bild av en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Formerna för inflytande och delaktighet i den kommunala verksamheten skall utvecklas. Kommunen skall byggas ut på ett planerat sätt. Det skall i kommunens samtliga tätorter finnas tillgång till exploateringsbar mark för bostads- och verksamhetsändamål, förberedd för byggnation genom stadsplanering. I Höörs kommun har alla rätt till en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Naturvården skall ha en framskjuten roll i samhällsplaneringen. KF i samband med beslut om ramar för kommande planperiod. Nedanstående inriktnings- och effektmål är hämtade ur 2010 års budget. Effektmål För samtliga inriktningsmål finns utarbetade mätbara effektmål. Dessa skall följas upp och redovisas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under verksamhetsåret, i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunens hemsida skall utvecklas samt tillgänglighetsanpassas så att all publik information (trycksaker) som produceras om verksamheten samtidigt finns tillgänglig på hemsidan, liksom alla de blanketter som kan användas av allmänheten. Effektmål 1: En marknadsföringsplan för Höörs kommun skall utarbetas. Effektmål 2: Ett samordnat presentationsmaterial (trycksaker, film och på hemsida) skall utformas för att marknadsföra kommunen gentemot boende, företag, nyinflyttade samt besökare. Under planperioden skall ett förslag till reviderad personalpolicy utarbetas. Se t ex under socialnämnden angående utveckling av rutiner för klagomålshantering Arbeta fram detaljplaner för ca 100 lägenheter/år. Ändra gällande detaljplaner eller ta fram nya detaljplaner så att det finns minst 10 tomter klara för exploatering i Tjörnarp, Snogeröd och Norra Rörum. Påbörja arbetet med översiktsplan för utbyggnads området Ringsjöbandet som underlag för detaljplanering. Det ska finnas en planberedskap för verksamheter som täcker in 5 års efterfrågan, ca 10 hektar. Räddningstjänsten skall genomföra en risk- och sårbarhetsanalys över kommunen och föreslå skadeförebyggande åtgärder för de fem största riskerna. Reservatbildning i Stenskogen slutföres. Färdigställa miljödokumentet. Miljöbokslut sammanställs. Siktdjupet i Ringsjön skall öka. 17
18Höörs Kommuns budget 2011 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för följande verksamhetsområden: Nämnd- och styrelseverksamhet som inkluderar budget och plan för Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Stöd till politiska partier. Övrig verksamhet som inkluderar allmänna val, förmyndarverksamhet, medlemsavgifter till kommunförbunden, konsumentrådgivning, bidrag till föreningar, risk & försäkring, del i EU-kontor, utredningar, natur/ kultur-vård samt statistik och planering. Gemensamma administrativa enheter som inkluderar ledningsgrupp, kommunkansli, personal- och ekonomikontor och IT-service. Övriga gemensamma serviceenheter inkluderande reception samt bilpool. Övergripande personaladministration såsom personalutbildning, arbetsmiljöåtgärder, företagshälsovård och medel för fackliga företrädare. Viss fastighets- och markförvaltning. Fysisk och teknisk planering. Näringslivsfrämjande åtgärder. Turistverksamhet i huvudsak genom bidrag till turistföreningen. Räddningstjänst och totalförsvar. Färdtjänst. Arbetsmarknadsåtgärder. Bostadsanpassning. Kollektivtrafik. Verksamhetsförändringar Övriga ändamål Hanteringen av och budgeten för bidrag till föreningar och organisationer har förts över till kultur- och fritidsnämnden från och med 2011. Energieffektivisering Energimyndigheten har genom ett statsbidrag uppmuntrat Sveriges kommuner att genomföra en Kommunstyrelsen samordnad genomgång och effektivisering av sin energianvändning. Höörs kommun har sökt och fått 280 tkr i bidrag. Genomgången under året kommer omfatta fordon och fastigheter. Ekonomikontoret Samarbetet med Öresundskraft har upphört och all kunddebitering görs numera i egen regi. Inom den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten har ett verksamhetssystem införskaffats som bland annat innehåller debiteringsrutiner. Fastighetsförvaltning I syfte att klara kostnaderna för uppsagda lokaler under den tidsrymd som föreligger mellan det att verksamheternas uppsägningstid har gått ut och att ny hyresgäst tillträder eller lokalen avyttras har en s k lokalbank upprättats. Målet är att få en total balans mellan utbud och efterfrågan av kommunala verksamhetslokaler så att denna lokalbank endast behöver utnyttjas under kortare perioder. Färdtjänst och riksfärdtjänst Från och med oktober 2010 har Skånetrafiken övertagit handläggningen av all färdtjänst och kostnadsbilden har ändrats i viss mån. Bibliotek och Musikskola Ansvaret och budgetgen för bibliotek och musikskola övergår från och med 2011 till den nya kultur- och fritidsnämnden under vilken de även fortsättningsvis har särskilda verksamhetsavtal.
Driftsbudget 19
20Höörs Kommuns budget 2011 Tekniska nämden, skattefinansierad Tkr Bokslut Budget Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 7 507 8 225 8 052 8 052 8 052 Kostnader 27 653 29 986 30 396 30 396 30 396 Varav: Personalkostnader 9 553 10 562 11 005 11 005 11 005 Övriga verksamhetskostnader 10 780 10 996 9 668 9 668 9 668 Lokalkostnader 927 840 1 097 1 097 1 097 Kapitalkostnader 6 393 7 588 8 626 8 626 8 626 Tillskott av skattemedel 20 146 21 761 22 344 22 344 22 344 Årets resultat 697 0 0 0 0 Kostnader Teknisk nämnd 209 207 209 209 209 Tekniskt kontor och mbk-verksamhet 4 823 4 960 4 952 4 952 4 952 Gator och vägar samt parkering 18 613 20 212 20 188 20 188 20 188 Parker 3 791 4 389 4 831 4 831 4 831 Energi- och klimatrådgivning 217 218 216 216 216 Intäkter Teknisk nämnd 0 0 0 0 0 Tekniskt kontor och mbk-verksamhet 1 742 1 368 1 322 1 322 1 322 Gator och vägar samt parkering 5 007 5 777 5 650 5 650 5 650 Parker 555 800 800 800 800 Energi- och klimatrådgivning 203 280 280 280 280
Tekniska nämden, skattefinansierad Inriktningsmål samt effektmål Tekniska nämnden har utarbetat förslag till nya inriktningsmål för nämndens verksamhet. Dessa mål skall beredas under 2011 för slutligt ställningstagande av Inriktningsmål Trafiksäkerheten i Höörs kommun skall ökas genom att farliga vägkorsningar åtgärdas, genom en ombyggnad av riksväg 23, ett väl utvecklat gång- och cykelvägnät, bra ridvägar samt gator med väl underhållna beläggningar och genomförd tillgänglighet för funktionshindrade. Underhållet av kommunens gröna ytor förbättras genom ökad skötsel av parker, grönområden och planteringar. KF i samband med beslut om ramar för kommande planperiod. Nedanstående inriktnings- och effektmål är hämtade ur 2010 års budget. Effektmål Prioritera beläggningsunderhållet Gång- och cykelvägnätet och anpassningen för funktionshindrades behov skall byggas ut i den takt som den långsiktiga planeringen, med och utan bidrag från Vägverket, anger. Driftsbudget I övrigt arbetar Tekniska nämnden för ett vackert, sunt och säkert Höör och vill genomföra detta med en optimal och välbalanserad ekonomisk insats. Verksamhetsbeskrivning Tekniska nämnden har hand om och ansvarar för såväl utbyggnad som drift av gator, vägar, GC-vägar, övriga trafikytor samt grönområden och genomförande av exploateringsprojekt för industrimark och bostäder. Tekniska nämnden är också remissinstans för kommunens planeringsverksamhet. Kommunens MBK-verksamhet (Mätning, Beräkning och Kartframställning) åvilar också nämnden, som även är kommunens trafiknämnd och svarar för det lokala trafiksäkerhetsarbetet. Nämnden svarar också för samordningen av renhållningsfrågor mellan renhållningsbolaget MERAB och kommunen samt för den kommunala energirådgivningen. Verksamhetsförändringar Fortsatt ökning med utbyggnader av verksamhets- och bebyggelseområden och större investeringsprojekt kan förväntas de närmaste åren. Detta ställer höga krav både på administration och på genomförande. Förstärkning och fortsatt utveckling av den tekniska personalen till projektledare med beställarkompetens blir nödvändiga åtgärder. Även inom drift- och underhållsområdet kommer ökade resurser, både på personal och på maskinsidan, att bli nödvändiga om skötselstandarden ska bibehållas inom tätorten. Ska t.ex. parkskötseln förbättras inom hela kommunen måste tekniska nämnden kompenseras ekonomiskt för detta. Härutöver ökar även de direkta driftskostnaderna för tillkommande ytor vilket på så sätt utgör ytterligare en belastning. I årets budget har nämndens ram utökats för detta ändamål vilket är mycket positivt. De successivt ökande kapitaltjänstkostnaderna är den generellt tunga posten i tekniska nämndens driftsbudget både på den skatte- och taxefinansierade sidan. Automatisk kompensation för kapitaltjänstkostnader bör fortsättningsvis tillföras tekniska nämnden årligen. De ökade kapitalkostnaderna har tidigare medfört att bl.a. det löpande beläggningsunderhållet under föregående år varit lägre än vad som kan accepteras med fortsatt nedslitning av gatunätet som följd. Vid svåra vintrar måste extra medel tillföras nämnden. 21
22Höörs Kommuns budget 2011 Tekniska nämden, avgiftsfinansierad Budget 2011 och VEP 2012-2013 BL 1, tkr Bokslut Budget Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 40 047 22 660 23 828 24 277 24 736 Kostnader 44 438 23 521 23 828 24 277 24 736 Varav: Personalkostnader 8 176 5 231 5 575 5 672 5 770 Övriga verksamhetskostnader 26 443 11 693 11 758 11 320 10 968 Lokalkostnader 538 147 150 153 156 Kapitalkostnader 9 281 6 450 6 345 7 132 7 842 Nettokostnad 4 391 861 0 0 0 Årets resultat -2 313 Regleringskonto 3 853 676 676 676 676 Kostnader Elförsörjning 23 084 0 0 0 0 Vattenförsörjning o avloppshantering 21 354 23 521 23 828 24 277 24 736 Intäkter Elförsörjning 20 185 0 0 0 0 Vattenförsörjning o avloppshantering 19 862 22 660 23 828 24 277 24 736
Tekniska nämden, avgiftsfinansierad Inriktningsmål samt effektmål Tekniska nämnden har utarbetat förslag till nya inriktningsmål för nämndens verksamhet. Dessa mål skall beredas under 2011 för slutligt ställningstagande av KF i samband med beslut om ramar för kommande planperiod. Nedanstående inriktnings- och effektmål är hämtade ur 2010 års budget. Driftsbudget Inriktningsmål Dricksvattnet i Höörs kommun skall vara rikligt, prisvärt och friskt, utan tillsatser av klor eller andra liknande ämnen. Vattenmiljön i Ringsjön skall förbättras, bl.a. genom att allmänna avloppsanläggningar byggs ut kontinuerligt och blir tillgängliga inom flertalet områden med tätbebyggelse. Effektmål Maximalt fem (5) klagomål från abonnenter avseende dricksvattenkvalitet/kvantitet skall förekomma (undantag vid vattenläcka och serviceåtgärder i nät eller anläggning) Max. tre (3) kem. el. biologiska analyser med bedömningen Tjänligt med anmärkning efter omprov. Avser prov på utgående vatten i verk eller på nätet. Utbyggnad av vatten och avlopp i ytterområden skall årligen genomföras enligt beslutad, långsiktig plan. Verksamheten ska vara självfinansierad. Avgifter uttas efter fastställd taxa. Utjämning över åren görs via regleringsfond. Ett viktigt mål är att bibehålla rätt kvalitet och hög leveranssäkerhet för vatten, avlopp till konsumenterna. Servicen till de enskilda brukarna ska upplevas som god. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten inom den avgiftsfinansierade delen består av: Vattenförsörjning och avloppshantering genom allmän anläggning Verksamhetsområdet för vatten och avlopp omfattar Höörs tätort med Sätofta och övrig tätbebyggelse kring Ringsjöarna, samt Tjörnarps, Norra Rörums och Snogeröds tätorter. Antalet fastigheter som är anslutna uppgår till ca 3 800. Under 2011 och framåt kommer ytterligare nybebyggelseområden att tillkomma, vilket innebär att antalet abonnenter kommer att fortsätta öka. Detta innebär en ökande belastning på verksamheterna totalt sett. Under planeringsperioden förväntas det nya, stora verksamhetsområdet i norra delen av tätorten börja utvecklas liksom fortsatt utbyggnad av bostadsområden, något som kommer att kräva både planeringsoch utbyggnadsresurser inom de avgiftsfinansierade verksamheterna. För att uppnå ett nollresultat budgetmässigt föreslås en taxehöjning med 2 % 2011. Verksamhetsförändringar Det årliga arbetet med ett antal anläggningsprojekt för sanering och renovering inom de befintliga VAnäten kommer att fortsätta, samtidigt som utbyggnader tillkommer inom de områden som är redovisade i den långsiktiga planen för VA-utbyggnad till ytterområden i kommunen. Arbetet med ovidkommande vatten i spillvattennätet måste fortsätta under åren framöver, för att minska flödet och den pumpade volymen vatten och risken för källaröversvämningar. 23
24Höörs Kommuns budget 2011 Tkr Kultur- och fritidsnämnden Inriktningsmål samt effektmål Fritidsverksamheten Kultur- och fritidsnämnden är från och med 2011 en sammanslagning av tidigare fritidsnämnd och kulturnämnd, där bibliotek och musikskola också inryms. Dessa verksamheter ansvarade tidigare Kommun- Bokslut Budget Budget VP 1 VP 2 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 2 284 1 989 2 396 2 396 2 396 Kostnader 31 146 30 855 34 375 34 375 34 375 Varav: Personalkostnader 13 212 11 214 12 559 12 559 12 559 Övriga verks.kostnader 10 631 12 784 14 229 14 229 14 229 Lokalkostnad 7 145 6 688 7 392 7 392 7 392 Kapitalkostnad 158 169 195 195 195 Tillskott av skattemedel 28 862 28 866 31 979 31 979 31 979 Årets resultat 579 Kostnader Nämndverksamhet 313-367 274 274 274 Allmän Fritidsverksamhet 2 454 2 608 4 271 4 271 4 271 Idrotts- o fritidsanläggn 11 026 12 515 12 870 12 870 12 870 Fritidsgård/förebygg verks 4 020 3 874 4 161 4 161 4 161 Allmänkulturell verksamhet 2 734 1 210 1 198 1 198 1 198 Stöd till studieorganisationer 525 500 500 500 500 Biblioteksverksamhet 5 775 5 914 6 168 6 168 6 168 Musikskola 4 299 4 601 4 933 4 933 4 933 Intäkter Nämndverksamhet 0 0 0 0 0 Allmän Fritidsverksamhet 32 5 675 675 675 Idrotts- o fritidsanläggn 92 74 163 163 163 Fritidsgård/förebygg verks 193 133 52 52 52 Allmänkulturell verksamhet 425 253 86 86 86 Stöd till studieorganisationer 0 0 0 0 0 Biblioteksverksamhet 636 540 359 359 359 Musikskola 906 984 1 061 1 061 1 061 styrelsen för. Budgeten ovan innehåller den nya nämndens ramtilldelning. Biblioteket och musikskolan har fortfarande verksamhetsavtal, numera med Kultur- och fritidsnämnden som huvudman.
Inriktningsmål 1. Projekten Reservatsbildning i Stenskogen, Höör och Frostavallen/Dagstorp Centrum för friluftsliv skall utvecklas för friluftsändamål med beaktande av projektens slutrapport. 2. Kommunens idrotts-, bad- och friluftsanläggningar skall bibehållas i gott skick samt ägas, drivas och skötas i nära samverkan med föreningar och näringsliv. Kultur- och fritidsnämnden Effektmål 1.1 Medverkan i friluftssatsningar i Stenskogen enligt projektplan. Kommunens kostnad 2007 2008: 110 000 kr. 1.2 Projektet är avslutat. 2.1. Ett nytt bidragssystem har antagits av Kommunfullmäktige. Nu förtydligas fritidsnämndens prioritering på barn och ungdomar, motion och hälsa för alla samt en rättvisare fördelning mellan föreningarna. Driftsbudget 2.2. Fortsatt samverkan med Björkvikshallen AB, Höörs Ishall AB och Höör Activity AB ang. idrottshall, simbad, ishall och konstgräsanläggning. 2.3. Avtalet med Höörs Föreningsallians fortsätter och vidareutvecklas. 3. Folkhälsoperspektivet skall vara en grund för nämndens verksamhet. 2.4. Bad- och båtplatser ska ses över och underhållas. Båtplatsen i Sätofta föreslås läggas ned. 3.1. Motion i alla former skall uppmuntras och underlättas för både unga och äldre. Enkla motionsslingor som Hälsans stig med tipsrundor ska finnas också i de mindre orterna, om sådant önskas. Här behövs hjälp av föreningar, som då får stöd av Fritid och kultur. En stor utmaning blir också friluftssatsningarna i Frostavallen/ Dagstorp. Befintlig Skåneled och andra motionsslingor är viktiga resurser. 3.2. Verksamheten på Älvkullen skall stimulera till goda vanor, där dans, musik och motionsidrott har sitt centrum i en drogfri miljö. 3.3. Drogfrihet inom idrottsrörelsen är ett krav för att få del av kommunens bidrag och tillgång till dess lokaler. Ett handlingsprogram mot droganvändning har utarbetats för föreningarna i studieförbundet SISUS regi. 3.4. Hälsovecka för alla ska genomföras en gång om året. 3.5. Hälso- och naturstigar/områden ska anläggas i närheten av boende. 3.6. Alternativa idrotts- eller aktivitetsplatser ska ställas i ordning. 25
26Höörs Kommuns budget 2011 Inriktningsmål samt effektmål Kulturverksamheten Kultur- och fritidsnämnden Inriktningsmål Effektmål 1. Nämnden skall främja barn- och ungdomskultur. 1.1 Barn och ungdomar i skolåldern ska erbjudas kulturupplevelser. Anslaget som barnkulturgruppen förfogar över 2010 är 40 000 kr. Samma bidrag planeras för 2011. 2. Nämnden skall stödja dokumentation av kulturella och historiska miljöer. 1.2 Ungdomskultur ska stimuleras genom ett särskilt projektanslag under 2010 på 50 000 kr. Samma bidrag planeras för 2011. 1.3 Fortsatt medverkan i ungkulturfestivalen Ung Kultur Möts, om Region Skåne beslutar om en fortsättning. 1.4 Medverkan i Interreg-projektet Kreativ Metapol, delprojekt ungdomskultur 2008 2011. Kostnad: ca 110 000 kr i personalkostnad och ca 30 000 kronor i kontanter/år, totalt ca 420 000 kronor på tre år. 1.5 Fortsättning på hemmaplan med ungdomsprojekt inom ramen för det Sida-finansierade kommunala partnerskapsprogrammet med Lüderitz, Namibia 2009 2010. Utvecklande av fritidsaktiviteter och ungdomsinflytande. 2.1.Genomförande av samtidsdokumentation. Projekt som engagerar kommuninvånare i att dokumentera Höör idag. 2.2. Bildarkivet kommer att uppdateras och kompletteras. 2.3. Befintliga museer och museisamlingar kommer att inventeras och dokumenteras. 2.4. Kulturmiljöer kommer att dokumenteras och göras tillgängliga med bl a foton, kartor och skyltning. 2.5. Intervjuer med kända kulturprofiler kommer att genomföras. 2.6. Kulturnämnden samverkar med miljö- och byggnadsnämnden i arbetet med ett kulturmiljöprogram i syfte att säkerställa värdefulla kulturhistoriska miljöer. Projektet startar i september 2010.
Inriktningsmål 3. Nämnden skall stimulera till ett rikt kulturliv för alla invånare. Kultur- och fritidsnämnden Effektmål 3.1. Kultursekreteraren har detta som en av sina högst prioriterade arbetsuppgifter. 3.2. Bidragen till kulturföreningar förändras till 2011 genom att fler föreningar ska få plats. Bidragssumma: 337 000 kr. Driftsbudget 3.3. Bidragen till studieförbunden är oförändrade 500 000 kr för 2011. 3.4. Bidraget till Kulturkvarteret och aktiviteter på och kring detta anslås till 50 000 kr för 2011. 3.5 Fortsatt marknadsföring av kulturlivet och kulturaktiviteter. 27