~ Utbildning som leder Dig in i framtiden ~ Årsredovisning Fagersta ~ Norberg ~ Skinnskatteberg
Innehåll FÖRORD... 1 INLEDNING... 2 FÖRBUNDSCHEFEN HAR ORDET... 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 7 VUXENUTBILDNING... 11 NVU:s Centrum för flerspråkighet, CFF... 15 Yrkeshögskola... 16 MÅLUPPFYLLELSE... 17 RESULTATRÄKNING... 19 BALANSRÄKNING... 20 NOTER... 21 FINANSIERINGSANALYS... 24 INVESTERINGAR... 25 EKONOMI... 26 DRIFTREDOVISNING BOKSLUT... 28 UNDERLAG TILL FÖRDELNING... 29 PENSIONSSKULD... 31 PERSONALBOKSLUT... 32 Förbundets kostnad för sjukfrånvaro/vab, för de första fjorton dagarna, var 423 663 kr.... 33 Luciatåg med personalkören!... 34 FÖRBUNDETS LEDNING... 36
FÖRORD Vi noterar ett rejält minus i våra räkenskaper för år. Redovisat underskott uppgår till - 1 552 417 kronor. Att vi totalt sett inte lyckas hålla vår budget beror på de stora påfrestningar på vår organisation som den snabba tillväxten av SFI och annan verksamhet riktad mot våra invandrare medför. Vi har dock hittills organisatoriskt och lokalmässigt lyckats möta de krav som oron i världen ställer på oss. Jag vill framföra mitt erkännande till ledning och anställda som förmått att klara denna svåra uppgift. Om ekonomin sedan inte hänger med är naturligtvis inte tillfredsställande men får under inga omständigheter leda till populistisk invandrarfientlig propaganda. Det handlar om våra medmänniskor som tvingats ta det svåra beslutet att hals över huvud ofta med fara för eget liv fly från sina hemländer som hemsöks av krig och förödelse. De förtjänar en fristad och vårt stöd. Stannar de sedan kvar i vårt land även sedan förhållandena på hemmaplan stabiliserats har vi en rik mänsklig resurs att ta vara på. Jag har även under haft tillfälle att följa verksamheten med besök på lektioner. Mitt intryck är som jag tidigare skrivit den ytlige betraktarens men det är med glädje och stolthet jag noterar den goda stämning som råder i våra lektionssalar. Alla ni som undervisar ska sträcka på er! Det är ni som gör jobbet och vi politiker får sedan förmånen att sola oss lite i glansen av era insatser. Även för år 2014 finns grundad anledning befara ett underskott. Världens oroshärdar tar ingen hänsyn till svenska kommunala budgetramar. Vi får gilla läget och göra det bästa av situationen vilket fortsätter att vara vårt förbunds ledstjärna. Det förefaller som om antalet förstahandssökande till vårt förbunds utbildningar stiger. Då drar jag slutsatsen att NVU:s attraktionskraft är i stigande, i synnerhet som den värsta yran omkring friskolorna tycks ha lagt sig. Det talas emellanåt i politiska och andra sammanhang om offensiva satsningar. Den mest offensiva satsningen jag kan tänka mig inom vår verksamhet är att se till att våra elever kan läsa, räkna och skriva ordentligt innan de lämnar oss. Den offensiva satsningen när det gäller våra invandrare är givetvis att se till att de rar så pass goda kunskaper i svenska att grunden läggs för ett aktivt deltagande i vårt samhällsliv. Tack allesammans för! Henning Bask Ordförande i direktionen för NVU - 1-
INLEDNING Norra Västmanlands Utbildningsförbund, NVU, bildades 1997 av Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och är ett av de äldsta i landet. Syftet med förbundet är att under en huvudman erbjuda invånarna i alla tre medlemskommunerna ett brett och allsidigt utbud av utbildning, från gymnasiet till högskola och universitet. Vårt uppdrag och olika Verksamheter De lagstadgade uppdragen är att erbjuda utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning motsvarande grundskolans år 9, gymnasial vuxenutbildning, vuxenutbildning för personer med utvecklingsstörning (Särvux) samt Svenskundervisning för invandrare (Sfi). Gymnasieutbildningen hos oss omfattar nio nationella och fem introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen ska på ett bättre sätt tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har Förbundet har uppföljningsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. De frivilliga uppdrag som förbundet ansvarar för är att vara huvudman för Lärcentra där uppdragsutbildning och högskoleutbildning på distans erbjuds medlemskommunernas invånare. Gemensamt för förbundet Vi vill ha en skola dit elever och personal går med en känsla av trygghet, tillhörighet och upplevelse av personlig utveckling. Vi erbjuder välutbildad behörig personal, i ljusa moderna lokaler och en för eleverna och personalen lugn och trivsam miljö. Vi satsar på individuella lösningar så att varje elev kan få den utbildning som han eller hon önskar. Den pedagogiska verksamheten hos oss kännetecknas av mångfald och lärarna i de olika program-, ämnes- och verksamhetsgrupperna har stor frihet att utifrån styrdokumenten anpassa sättet att undervisa efter elevgruppernas sammansättning och önskemål. Våra rektorer har det övergripande pedagogiska ansvaret och följer kontinuerligt arbetet i gymnasieprogrammen och vuxenverksamheterna. Utbud Planering av utbud och dimensionering av utbildningar i regionen är av yttersta vikt om man vill behålla konkurrenskraften mot centralorterna runt oss. Söktrycket till utbildningar inom gymnasiet och grundläggande vuxenutbildning ökar för varje år. Hur Årsredovisningen är indelad I den inledande förvaltningsberättelsen beskrivs övergripande väsentliga händelser under året och avslutas med förslag till resultatdisposition. I verksamhetsberättelsen ges en - 2-
beskrivning av varje verksamhet för sig. Dels berättas om vad som skett under det gångna året och dels ges en framtidsblick om utvecklingen av verksamheterna och förbundet. I den ekonomiska redovisningen behandlas resultaträkning, balansräkning med därtill hörande noter och analyser. Till sist beskrivs förbundets organisation samt vilka som innehållit uppdraget som direktionsmedlemmar och revisorer Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat kommunallagen och förbundsordningen. - 3-
FÖRBUNDSCHEFEN HAR ORDET Göran Wänglöf/Förbundschef Norra Västmanlands utbildningsförbund har under en följd av år anpassat sig till samhällets och arbetslivets förändringar. Genom vår storlek och breda kompetens har vi kunnat ligga i framkant för att möta morgondagens behov. Vi har lyckats bredda innehållet i vårt uppdrag med de nya kompetenser som efterfrågas och kommer att efterfrågas i norra länsdelen. Arbetet fortsätter med implementering av de nya initiativ som tas av regeringen och Skolverket. Det ekonomiska resultatet visar för helåret 1 552 417 kronor. Underskottet är hänförligt till ett ökat antal elever på introduktionsprogrammet, främst till språkintroduktionen, och grundläggande vuxenutbildning. Under året har det fortsatt med inflyttning av personer med icke svensk bakgrund. Detta har belastat tre skolformer, varav två, gymnasieskolan och grundläggande vuxenutbildning, finansieras genom medlemsbidraget. Medlemsbidraget är beroende av antalet folkbokförda i våra tre kommuner ett år innan verksamhetsåret, det vill säga för fastställdes medlemsbidraget utifrån folkmängden 1/1 2012. SFI, som faktureras separat, har under ökat med 50 %. Denna ökning ställer nya krav på administrationen, lokaler och undervisningsmaterial. Min bedömning är att det fortsatta inflödet innebär att ytterligare effektiviseringar, rationaliseringar och utökningar måste genomföras i fortsättningen. För klarade vi delar av detta, men eftersom vi fick ett underskott, så nåde vi inte ända fram. Övergripande har vår verksamhet följt den upplagda planen och den beslutade budgeten. Eftersom antalet elever till gymnasieskolan minskar, har också medlemsbidraget minskat med nästan 6 miljoner kronor mellan 2012 och. De sista eleverna avslutade sin gymnasieutbildning vårterminen från Hantverks-, Hotell- och Restaurang- och Vårdoch omsorgsprogrammen. NVU har därmed nått den dimensionering med 9 nationella gymnasieprogram, förutom introduktionsprogrammet, som Direktionen beslutat. För vuxenutbildningen har en anpassning skett mot en minskad budget inom gymnasial vuxenutbildning. SFI och grundläggande vuxenutbildning fortsätter att växa. Båda skolformerna har en rättighetslagstiftning, vilket innebär att vi måste ta emot alla som önskar en utbildningsplats. En ny utbildning inom NVU är Yrkeshögskoleutbildningar. Sedan hösten 2012 är vi huvudman för utbildning av bergarbetare och samarbetar med Hedemora kommun. Vi fyller de 25 platserna och har ett stort söktryck. Den första kullen fick sin examen i juni, alla erbjöds - 4-
sommarjobb och flera har blivit erbjudna fasta anställningar. Hösten startade yrkeshögskoleutbildningen Avancerad CNC-tekniker blått certifikat, ett samarbete med VBU i Ludvika och Hedemora kommun. Ett gott söktryck till de 30 platserna har visat att vi är på rätt väg när vi erbjuder en kompetensförstärkning till verkstadsföretagen. Vi har knutit några mycket kunniga och erfarna lärare till denna utbildning. Den tredje yrkeshögskoleutbildningen, Avancerad processoperatör, med planerad start i januari 2014. Alla dessa utbildningar har inneburit att vi kunnat knyta egna kompetenser till dessa uppgifter. Vi kommer i närområdet ha skapat 95 nya utbildningsplatser under /14, för att möta nya kompetenskrav i näringslivet. Nyanlända elever och elever med kort skolhistorik i den svenska grundskolan blir fler. Den naturliga placeringen är introduktionsprogrammet med målet att ge en god grund för vidare studier. De flesta kommer dock inte kunna genomföra sin gymnasieutbildning inom normal tid, vilket innebär att NVU och samhället måste hitta alternativa vägar för att ge dessa elever en tillräcklig kunskap för att fungera i det svenska samhället. Andelen elever som erhåller ett slutbetyg från gymnasieskolan har minskat. I takt med de effektiviseringar, som vi av ekonomiska skäl är tvungna att göra, minskar möjligheten till att i tillräcklig utsträckning kunna stödja alla elever i inlärningssituationen. Vi ser också att många elever från grundskolan behöver extra stöd i kunskapsinhämtning, som borde genomförts redan på grundskolan. Detta trots att meritvärdena i avgångsbetygen från grundskolan ökar. Här finns en stor utmaning för skolväsendet i norra länsdelen. Vi har gjort två stora investeringar under perioden. Telefonservicen från Fagersta kommun har ändrats till helt och hållet mobil service och alla anställda har en smartphone som arbetsredskap. Till utbildningen inom det industritekniska programmet tillsammans med en lika stor vuxenutbildning har vi investerat i tre nya moderna styrda maskiner och ett helt nytt pedagogiskt upplägg. Investeringen görs för att möta de ökade kraven från näringslivet. Inom ramen för TeknikCollege har detta under flera år framförts, och nu har vi fått möjlighet att genomföra den nödvändiga investeringen. Vi har härmed också kunnat utöka antalet utbildningsplatser så att det nu är ca 70 elever per år som kommer få en utbildning inom ramen för gymnasieskolan, yrkesvux och yrkeshögskolan. Vi bedömer att den gjorda satsningen kommer att resultera att vi blir ett erkänt utbildningscentrum som kännetecknas av en teknisk och pedagogisk nivå som är unik i denna del av Sverige. Investeringen är delvis finansierad via företagens stöd till TeknikCollege. Rektor Svante Sandell, vuxenutbildningen, har erhållit en tjänst som undervisningsråd på Skolverket och lämnade oss vid halvårsskiftet. Han har ersatts av Lena Perrault, med bakgrund från integrationsarbetet i Borlänge kommun och avdelningschef vid Högskolan i Dalarna. Lena påbörjade sin tjänst 1/8 och vi önskar henne lycka till i sitt arbete som rektor hos oss. Ett nytt avtal kring ersättningen för SFI-undervisningen har tecknats mellan NVU och medlemskommunerna som gäller från årsskiftet 2012/13. - 5-
SFI är den just nu mest efterfrågade skolformen. Det finns en ständig tillströmning av nya elever, vilket ställer krav på en flexibel organisation. Under förra läsåret utvecklade vi möjligheten att kunna läsa på distans för elever som arbetar i de högre kurserna. Tillsammans med Länsstyrelsen och Fagersta kommun startades ett projekt för de med minst skolbakgrund, med målet att snabbt komma in i det svenska språket. I projektet ingår att använda en läsplatta med tillgång till anpassat studiematerial. Projektet finansieras med medel från Skolverket, för att öka tillgången till digitala hjälpmedel. Detta är uppstartat i augusti och avslutas i november. Medel för att köpa ytterligare läsplattor finns liksom medel för metodutveckling. Resultatet av denna satsning bedöms väldigt positiv, med en kortare genomströmningstid och högre måluppfyllelse. Vi erbjuder heldags-sfi för de nya elever som så önskar. Detta har blivit efterfrågat och innebär att vi får möjlighet att bedriva undervisning hela dagar. Vi har fått möjlighet att nu erbjuda andra ämnen än svenska, men som hela tiden stödjer en snabbare språkinlärning. Med de olika förändringarna bedömer vi att eleverna snabbare kommer lära sig det svenska språket och kunna lämna SFI för vidare studier eller arbete. Arbetsförmedlingen rapporterar att de möter en annan framtidstro hos dessa elever och en snabbare kunskapsinhämtning. Vi kommer fortsätta med detta och utöka denna satsning under 2014. Under sommaren har vi lämnat Lärcenterverksamhetens lokaler vid Fagerstahallen. Hela den enheten har flyttats till vuxenutbildningens lokaler i D-huset. Omfattningen av den verksamheten anpassas utifrån de ekonomiska förutsättningar som förbundet erhåller. Elevantalet i gymnasieskolan vid höstterminsstarten ligger i linje med det budgeterade. Vi har ökat vår marknadsandel för de som börjar år 1 innevarande läsår jämfört med förra året. Fortfarande finns det dock många elever som väljer en annan skola. Detta område arbetar vi med, med målsättningen att fler elever skall välja oss. Detta läsår har Ekonomiprogrammet fått många sökande och det beror på att vår certifiering med att examinera Diplomerade gymnasieekonomer efterfrågas av både arbetslivet och eleverna. NVU kommer fortsätta att effektivisera och rationalisera sin befintliga verksamhet, liksom att aktivt arbeta för att få mer extern finansiering till nya utbildningar och projekt. Utan den externa finansieringen skulle andra åtgärder behövas för att få de tilldelade medlemsbidraget att räcka till. NVU kan inte se någon real ökning av medlemsbidraget de närmaste åren, utan måste intensifiera sitt arbete med extern finansiering till verksamheten. Detta för att fortsättningsvis vara ett attraktivt val för alla i vår region som vill skaffa sig en kompetensutveckling inom de utbildningsområden som vi verkar. Göran Wänglöf Förbundschef - 6-
VERKSAMHETSBERÄTTELSE MÅL OCH VISION NVU skall vara en skola där alla trivs, som ger eleverna goda kunskaper och färdigheter. En skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande. Utbildningen är ett led i det livslånga lärandet och därför skall NVU vara en skola man minns med glädje. Vårt fokus ligger alltid på dig som individ. Förutom kunskaper är vårt mål att du ska lära dig mer om dig själv och utvecklas som person. Vi sätter stort värde på förmågan att ta initiativ, se möjligheter och ta vara på dessa. Vi eftersträvar att hjälpa dig upptäcka dina talanger och med hjälp av dem uppnå dina mål! Vi vill att allt lärande ska ha tydlig mening för dig, både för stunden och för framtiden. GYMNASIESKOLAN Vår gymnasieskola är idag mindre konkurrensutsatt och de fristående skolorna attraherar inte lika mycket på elever och föräldrar. Viktigt för oss är att vi ligger i framkant och fortsätter utveckla moderna, kreativa lösningar i vår pedagogiska verksamhet. Målsättningen är att utveckla och öka kvaliteten på utbildningen, skapa moderna och nya metoder och arbetsformer samt öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger. För att möta dessa nya metoder har kompetensutveckling för lärarna, PIM, genomförts under året och innan sommaren 2014 ska alla vara diplomerade. Våra program på gymnasiet har varit följande. Till nästa höst erbjuds ytterligare inriktningar. Transport på fordonsprogrammet och. Yrkesintroduktion kommer att ha flera inriktningar. Gysär får nya utbildningsplaner. Fokusområden Under har vi fortsatt att informera/utbilda oss för att, på bästa sätt, kunna möta alla olika etniska kulturer som vi nu har på skolan. Att vara en mångkulturell skola innebär många utvecklingsmöjligheter och utmaningar. - 7-
Vi har under våren startat upp ett långsiktigt arbete som fokuserar på ledarskapet i klassrummet samt lärares yrkesetik. Vi kallar det Skolans Inre Arbete, SIA. Vi rektorer vill att detta ska skapa goda relationer mellan våra pedagoger och de som studerar på NVU. Vi tror också att detta kan skapa goda inlärningsmöjligheter och på det sättet ge ökad måluppfyllelse. Vi avslutade ett stort arbete i juni, som pågått hela våren, där samtliga lärare på NVU deltagit Betyg och bedömning. Arbetet har letts av Per Måhl som en framstående forskare inom området. Teknikcollege Teknikcollege Bergslagen är en organisation inom gymnasiet som sammanför skolan med näringslivet. Det innebär att eleverna får vistas i större utsträckning ute på arbetsplatserna för att få kontinuerlig uppdatering av branschens utveckling. Två yrkesprogram, Industriprogrammet och Elprogrammet samt de högskoleförberedande Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet ingår i Teknikcollege. Sökande till industriprogrammet ökar efter vår modernisering av maskiner och utrustning samt lokaler, och möjlighet till arbete efter studenten är stor. Vi har anpassat våra industrilokaler så att gymnasiet och våra Yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) kan samverka. Investeringen som är genomförd på industritekniska programmet består av tre styrda maskiner av märket HAAS, två svarvar varav en med drivna verktyg, samt en fleroperationsmaskin med 20 verktyg i magasin. Maskinerna är utrustade efter de krav som den moderna industrin idag kräver. Maskinerna och den utrustning som vi idag har ingår i konceptet HTEC, (Haas Technical Education Center). Konceptet finns endast representerat i Sverige av några få utvalda skolor. Vi har genomfört ytterligare handledarutbildningar för de som tar hand om våra elever ute på företagen där våra studerande gör sin praktik. Teknikprogrammet har under sommaren flyttat till samma byggnad som industriprogrammet vilket ökar möjligheter till samarbete mellan de två programmen. Ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet, som vi startade hösten 2011, är ett program som förbereder eleverna för fortsatta studier främst i ekonomi och juridik men också inom andra samhällsvetenskapliga områden. Programmet innehåller även en hel del praktiska moment inom företagsekonomi som är av betydelse i en framtida arbetsmarknad för gymnasieekonomer. Vi erbjuder två inriktningar. - 8-
Ekonomi Inom ekonomiinriktningen ligger fokus på att starta och driva företag samt att lära sig grunderna i marknadsföring. Utbildningen syftar till att stimulera intresset för entreprenörskap och att utveckla förmågan att analysera och kritiskt bedöma företagsekonomiska problem. Juridik Juridik är studier om samhällets rättsregler och deras tillkomst, innehåll och tillämpning. Regelverket är i ständig utveckling och påverkar oss alla, privat och i våra jobb. Inriktningen ger dig goda förutsättningar att kritiskt och självständigt arbeta med rättsliga och andra frågeställningar i samhället. Juridiken är därför ständigt aktuell och levande och juridisk kompetens blir alltmer efterfrågad. Många elever väljer detta program och den första studentklassen går ut våren 2014. Internationalisering Vi ser det som en viktig uppgift att öka förståelsen för det som förenar och som skiljer oss åt beträffande kultur, sedvänjor och umgängesformer i olika länder. I vår utbildningsplan anges att internationalisering ska utvecklas och i linje med detta finns planer på att åter öka kontakterna såväl med skolor inom som utom EU-området. Introduktionsprogram Introduktionsprogrammen ska tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har. Individuell studieplan blir viktig och en förutsättning för dessa elever eftersom programmen inte har någon nationellt fastställda programstruktur eller examensmål. I stället har eleven en individuell studieplan som ligger till grund för utbildningen. Preparand utbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Med anledning av de ökade behörighetskraven till nationella program är verksamheten idag stor och mer komplex än någonsin tidigare. Mottagning av nyanlända till gymnasiet Alla nyanlända elever hänvisas till vårt nya center CFF där man valideras under maximalt 10 veckor. Därefter erbjuds man plats på någon utbildning i gymnasiet. På så sätt får den - 9-
studerande en bättre start och läraren kan möta eleven på rätt sätt och efter dennes egna förutsättningar. Eleverna går vanligtvis i förberedelseklass något år innan de slussas vidare ut i gymnasiet. Tidsperspektivet ser olika ut för olika elever och är även individuellt anpassat till elevens behov. Syftet är att de ska lära sig behärska språket så att de klarar att läsa vidare. Under våren har vi även undervisat elever som skulle ha gått i grundskolan (13-15år). Några elever har under läsåret fått göra en prövoperiod på några av våra nationella program. Kravet har varit att de ska vara godkända i svenska på en viss nivå samt att de inte saknar för många grundskolebetyg. De har parallellt med sina gymnasiestudier fortsatt läsa grundskolekurser för att bli godkända att skrivas in på nationellt program. Detta har visat sig lyckosamt och konsekvensen har blivit att eleverna kunnat påbörja sina gymnasiestudier inom lagstadgad tid. Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg har senaste året fortsatt ta emot ett stort antal asylsökande. Av dessa är ett stort antal ungdomar i gymnasieålder och har rätt till en plats på gymnasiet. För att möta detta tvingas vi utöka våra lärarresurser och därmed vår verksamhet kontinuerligt. Det kräver en ständig förändring och anpassning av både lokaler och personal. Vi kan konstatera att förbundet har en synnerligen lojal och professionell personalstyrka på alla nivåer vilket gör att vi kan hantera detta på ett bra sätt. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan är en fyraårig skolform och elever kan välja mellan hotell- och restaurang, fordons- eller industriprogrammet eller studera enligt en individuell anpassad studieplan. Vi har en mycket eftertraktad gymnasiesärskola och elever söker hit från andra orter. Ansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan Vi har ansvar för uppföljningen av ungdomar mellan 16 och 20 år i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som inte går i gymnasieskolan. Det innebär att vi löpande ska hålla oss informerade om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt i grundskolan men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Som ett led i uppdraget deltar vi med personal i samverkansprojektet Navigatorcentrum där flera aktörer från kommunerna ingår. Interkommunala elever elever som går på andra orter Elever som väljer andra utbildningsanordnare minskar i antal och vi ser att fler väljer oss eller ångrar sig och vill återkomma. Kraven på friskolorna ökar och skall vara desamma som de kommunala och några friskolor i vår region har avslutat sin verksamhet. Vi ser också att elever med särskilda behov fortsätter att öka. Det medför ofta ökade interkommunala kostnader för denna elevgrupp eftersom de har behov av extra stöd med assistenter. Samverkan med grundskolan Vår ambition med att intensifiera samarbetet med grundskolorna fortsätter och vi har flera möten med dessa på olika nivåer. Vi erbjuder grundskolorna att använda våra lokaler och våra lärares kompetens som samarbetspartners. Vi har under flera år erbjudit elever i år nio att läsa extra matematik hos oss för våra lärare i våra lokaler och på så sätt få pröva på gymnasieskolans matematik. Detta har varit mycket lyckosamt och vi har idag ca 70 elever som läser extra matematik hos oss. - 10-
Grundskolans elever i årskurs 9 har erbjudits att besöka våra program regelbundet och delta i verksamheten. Varje program har haft tre tillfällen enbart för dessa elever med anpassat program. Detta har varit mycket lyckosamt för alla parter och vi kommer säkert att fortsätta detta nästa år Under sommaren erbjuder vi sommarskola för elever från årskurs nio och uppåt som vill komplettera sina betyg. Elevinflytande Vi arbetar vidare med att engagera elever som vill påverka sin egen arbetssituation och vi har ett aktivt elevråd, vilket vi anser är navet i elevmedverkan. VUXENUTBILDNING En omfattande och varierad utbildningsmöjlighet. I Norberg arbetar för närvarande tio lärare samt en studie och yrkesvägledare. Det finns 330 studenter registrerade varav 169 studerande läser på heltid. På lärcenter i Fagersta arbetar tre vårdlärare samt ett antal lärare på timme från gymnasiet med lärlingsutbildning, detta förändras över tid beroende på efterfrågan. Vi har 32 studerande på lärlingsutbildningar samt nästan dubbelt så många studerande inom VOC och vårdutbildningarna. På SFI arbetar tio lärare samt en specialpedagog med 320 studerande och den största gruppen befinner sig på C-nivån, men det förändras över tid. Under hösten har vi haft studerande från 34 olika länder. Under november startade NVU:s centrum för flerspråkighet, CFF, där fem pedagoger, en yrkes- och studievägledare samt två samordnare kommer att arbeta, totalt sex heltidsanställda. För närvarande finns 60 studerande där. Komvux, gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning Den grundläggande vuxenutbildningen som motsvarar år 7 till år 9 inom grundskolan har fått ett ökat söktryck. En betydande del är nysvenskar och kommer från studieformen svenska för invandrare (SFI). De allra flesta läser kurserna svenska som andraspråk, engelska, matematik samt samhällskunskap, för att på så sätt skaffa sig behörighet för fortsatta gymnasiala studier. Grundläggande vux står inför en utmaning, både gällande volym men även när det gäller elevernas tidigare kunskaper, då de flesta har en påbörjad utbildning i ett annat land än Sverige. Lärarna på enheten påpekar detta i sina utvärderingar att det är en annan typ av svårigheter eleverna får i sina ämnesstudier, även om eleverna har godkänt i svenska som andraspråk är det svårt att ta till sig faktatexter samt större textmassa. Det har också visat sig att det är svårt att hitta lämpliga läromedel i vissa ämnen t.ex. samhällskunskap. En uppskattning av volymen inför 2014 baserad på den nuvarande volymen på SFI visar att det kommer att bli en fördubbling av antalet elever inom grundläggande vux vilket innebär runt 130 studerande som skall finansieras inom medlemsbidraget. Andelen sökande till teoretiska kurser inom gymnasial vuxenutbildning, för olika behörighetskompletteringar, ligger på en jämn nivå men även här befarar vi en ökning. Ökningen kommer att dels bero på den tidigare nämnda andelen nysvenskar men också att 2014 blir det sista året för att komplettera sina tidigare gymnasiebetyg från 2011 eller - 11-
tidigare. I och med den senaste gymnasiereformen kommer det också säkerligen att bli en ökning av studerande som vill komplettera sina gymnasiebetyg för att få högskolebehörighet om de har gått en yrkesinriktad gymnasieutbildning. Under hösten införde vi 10 veckors studieperioder för att ge de studerande möjlighet att kunna läsa ett ämne i taget på 100 %, en utvärdering kommer att ske innan sommaren 2014. På vuxenutbildningen har samtliga lärare fortsatt att arbeta med lärplattformen Fronter i sina respektive kurser. Lärplattformen möjliggör för våra studerande att på olika sätt få mer flexibilitet i studierna samt tillgång till kursupplägg, övningar, lärargenomgångar och diskussionsforum på nätet. Under hösten har ett välbesökt öppet hus genomförts på lärcenter i Norberg och i Fagersta där verksamheten kommer att presenteras. Det har planerats för två tillfällen till under våren 2014. Öppet hus i Norberg Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning I enlighet med lärcenterplan har vi fortsatt vår satsning på yrkesutbildningar där individens behov matchas mot den lokala arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. Bergarbetarutbildningen har en ny grupp igång med 25 deltagare. Vi har en tjänst som lärlingssamordnare och har idag ett brett förankrat lärlingsråd med representanter från olika delar av det lokala näringslivet och som arbetat aktivt ut mot företagen. Samsyn och delaktighet är ett måste om vi ska kunna erbjuda arbetsplatsförlagt lärande, enligt de nya krav som ställs på lärlingsutbildningar. De branscher där utbildning redan sker är inom verkstadsteknik, vård, el, VVS, bygg, handel, hotell och restaurang, barn och fritid samt fordon. Vi har vårdutbildningar inom tre olika former yrkesvuxenutbildning, lärling samt uppdragsutbildning där medlemskommunerna har köpt platser. Vi deltar i Länsstyrelsens arbete med en gemensam kompetensplattform för att få en bred bas och insyn i de kompetensfrågor som ligger till grund för våra satsningar på olika yrkesutbildningar. - 12-
SFI svenska för invandrare Rätt till utbildning i svenska för invandrare har den som är bosatt i landet, från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år. Man ska också sakna de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. Kommunerna har skyldighet att anordna utbildning i svenska för invandrare. Utbildningen är kursutformad A-D samt indelad i tre spår, beroende på vilka förkunskaper den studerande har gällande tidigare utbildning. Vid höstterminens start finns det 190 aktiva studerande på SFI i Fagersta, samt 97 i kö. För att kunna effektivisera och förbättra organisationen påbörjades ett planeringsarbete där målet var att hitta former för bättre genomströmning samt säkerställa kvaliteten på undervisningen. En viktig aspekt vid planeringsarbetet är att kunna möta alla olika kunskaper och erfarenheter våra nysvenskar har samt de individuella behoven när det gäller tid och form av undervisning. Redan i mitten av november har vi 250 inskrivna på SFI samt 50 som står i kö, de kommer att kallas till centrum för flerspråkighet för att sedan börja på SFI i början på året (2014). 350 300 250 200 150 100 50 0 1 2 Figur 1Blå färg avser inskrivna på SFI och röd avser kö, 1) augusti 2) november. OBS att de studerande som tillhör CFF inte är medräknade. Vår intension med att öka och effektivisera genomströmningen har lyckats, men trots detta har vi en kö som hela tiden fylls på. Om utvecklingen fortsätter kommer vi att behöva utöka antalet platser samt hitta lokaler och personal för detta. Det som har varit positivt när det gäller de ökade antalet studerande är att vi har kunnat renodla spåren på kurserna. Ett lyckosamt samarbete med arbetsförmedlingen har påbörjats där vi har kunnat ringa in gemensamma klienter/studerande med långsam progression och där vi gemensamt har kunnat hitta bra lösningar för den enskilde individen. - 13-
Specialpedagogen på SFI har under året arbetat med 60 elever i enskild undervisning. Områden som hon har och arbetar med är i förstahand uttalsundervisning, läs och skrivundervisning samt annat specifikt stöd för enskilda elever. Andelen studerande som är i behov av stöd ökar ständigt, andelen studerande med posttraumatiska symtom ökar också och som vi måste ha i åtanke för framtiden. Under hösten har två projekt inom SFI genomförts, där Ipads har använts i undervisningen. Det första projektet påbörjades i november 2012 och kommer att fortgå till februari 2014. Projektet görs i samverkan med integrationsenheten i Fagersta och är en del av PNFprojektet (Projekt Pilotsamverkan Nyanlända i Fagersta) som vänder sig till nyanlända somalier i nya Somalia projektet. Deltagare har varit de som befinner sig på A-nivån (den lägsta) och ska verka för att de studerande ska få stöd i undervisningen och på fritiden. Det andra projektet startade vid höstterminens start och fortgår resten av året. SFI har fått medel av skolverket för att utveckla SFI-undervisningen (500 000 kr). Alla elever på D- nivån (den högsta) samt de som studerar på C3 har fått tillgång till en egen Ipad, som de fått låna av verksamheten. I projektet har en IT-pedagog varit anställd som har haft till uppgift att vara ett stöd för pedagoger och elever i användandet av Ipaden. Tre pedagoger har arbetat med Ipaden som verktyg i den dagliga undervisningen, eleverna har haft sin ordinarie SFI - undervisning på förmiddagarna samt haft uppgifter med sig hem på sin Ipad, som de har arbetat med via lärplattformen fronter. Uppföljning av hemarbetet har skett genom inlämning av uppgifter via mejl men även på lektionerna nästkommande dag. Vi har för ändamålet införskaffat en bärbar smartboard för att kunna gå igenom användandet av Ipaden i större grupper. Samtliga i personalstyrkan har fått utbildning på detta. Eleverna har också använt Ipaden för att träna svenska med hjälp av olika appar men också genom att ta kort som de sedan har skrivit texter om. Sammanlagt har ca 100 studerande varit deltagare i de två projekten samt sex SFIpedagoger. Utbildning på smartboard - 14-
NVU:s Centrum för flerspråkighet, CFF Samtliga elever 16-65 år som ska påbörja sina studier vid NVU och är nyanlända, flyktingar, anhörighetsinvandrare eller övriga invandrande hänvisas till NVU:s centrum för flerspråkighet. Elevernas tidigare skolerfarenheter, språkkunskaper samt mål för utbildning kartläggs. Därefter hänvisas eleven vidare till den skolform som passar den enskilde individen. Verksamheten startade i november och tre lärare i svenska som andraspråk har som uppgift att kartlägga eventuell språknivå på det svenska språket samt i samråd med övriga placera på rätt enhet. De har också ansvar för upprättandet av studieplan/åtgärdsplan som följer eleven till mottagande enhet. Språkpedagoger, med arabiska, somaliska samt turkiskt/kurdiskt språk har till uppgift att kartlägga förstaspråket, språknivå samt bedömning av tidigare utbildning (framförallt språk och matematik) och ska i samråd med övriga sammanställa uppgifter i studieplan/åtgärdsplan för planering och placering. En studie- och yrkesvägledare har anställts för att elevens mål ska vara tydliga i ett livslångt lärande perspektiv. Två samordnare har samordningsansvar samt kontaktar berörd rektor vid placering av eleverna. Enheten ska också stå för spetskompetens gällande svenska som andraspråk, flerspråkighet samt integrationsfrågor och undervisning, ska vara ett stöd för övriga pedagoger på NVU gällande frågor inom området. Framtidsspaning när det gäller vuxenutbildningen Antalet studerande ökar ständigt på grund av den stora andelen flyktingar, anhöriginvandring samt övrig invandring. Inför 2014 står vi inför en spännande utmaning då det gäller att säkerställa utbildningsmöjligheter för den ökade andelen studerande på SFI men också på den grundläggande vuxenutbildningen. Under hösten har det påbörjats ett planeringsarbete för att säkerställa detta, exempel på detta är utökade nätverk/samarbeten med integrationsenheten och arbetsförmedlingen samt öppnandet av centrum för flerspråkighet. Vi måste bli mer flexibla när det gäller att möta den enskilde individen och vi har hittat vägar för detta genom ovanstående åtgärder. Centrum för flerspråkighet SFI KOMVUX/GY Lärcenter Norberg Lärlingsutbildningar;Omvårdnadsutbildning, samt vuxlärling inom olika typer av områden som, hotell, returang, affär, kontor, verkstad,vvs etc... Yrkesvux, CNC grönt certifikat samt omvårdnadsutbildning Det finns olika spår/vägar för våra studerande inom vuxenutbildningen. Kvalitetsarbetet blir viktigt det vill säga att följa upp och utvärdera verksamheten för att ständigt hitta möjligheter till förbättrade rutiner och arbetsformer. Det kommer också att ske olika reformer från statligt håll som kommer att påverka vår verksamhet under 2014. - 15-
Några av dessa är SFI-utredningen, en annan är etableringsreformen där arbetsförmedlingen kommer att få en annan roll än tidigare, vi väntar på information om detta. Lärlingsutbildningen kommer att utökas under året från nuvarande 30 platser till en fördubbling med 60 möjliga studerandeplatser 2014. Yrkeshögskola Förra året kom det glädjande beskedet att vi fått klartecken från yrkeshögskolemyndigheten att starta vår bergarbetarutbildning i samarbete med Hedemora lärcenter. Efter mycket planeringsarbete startade de första 25 deltagarna sin utbildning till bergarbetare och fick sin examen i somras. Ansökan om en andra omgång har skickats in och det positiva beskedet är att vi hösten startade med 25 nya platser. Genom detta håller vi på att skapa det cluster av yrkeshögskoleutbildningar som vi planerat. Det är mycket glädjande att vi som utbildningsanordnare finns med som aktör inom yrkeshögskolan samt att vi kan eventuellt erbjuda flera postgymnasiala utbildningar i vårt närområde. Invigning av Haas Technical Education Center på Brinellskolan, NVU. Utvecklingsarbete Vi kommer behövas insatser för att ge bra fortbildning till alla lärare så att vi säkerställer arbetet med betygsbedömning utifrån de nya kunskapskrav som finns till alla nya kurser i samtliga skolformer inom vuxenutbildningen. Vi kommer att fortsätta arbetet med att följa upp de resultat som nås inom våra olika skolformer. För att säkerställa en likvärdig betygsbedömning kommer vi att skapa nätverk med andra utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen så erfarenhetsutbyte ständigt kan pågå inom olika lärarnätverk. - 16-
MÅLUPPFYLLELSE Utbildningsplan I Utbildningsplan för NVU anges förbundsdirektionens, och därmed medlemskommunernas, viljeinriktning avseende gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Studieresultat betyg Utbildningsplanen föreskriver under Kunskap och kvalitet högt ställda mål för våra ungdomars studieresultat. Med kännedom om att eleverna som kommer till oss från medlemskommunernas grundskolor har låga genomsnittsbetyg i nationell jämförelse. Att andelen elever som är behöriga till gymnasiet är lägre än riksgenomsnittet ökar kravet på oss att under tre år se till att alla får ett slutbetyg. Fler nyckeltal finns i årsboksbilagan. I tabellen redovisas andelen av våra elever som de senaste åren fullföljt sin gymnasieutbildning och uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskolor 1. Som jämförelse redovisas motsvarande andel i riket som helhet. Andel elever (%) med slutbetyg som ger grundläggande behörighet till universitet och högskolor. Källa: SKL statistiksamling Öppna jämförelser. 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 Riket, behörighet % 87 87 88 87 NVU, behörighet % 87 90 85 86,3 Riket, medelvärde meritpoäng NVU, medelvärde meritpoäng 14,1 12,7 13,0 13,1 13,8 13,3 Kompetens och kvalitet Utbildningsplanen anger att förbundet skall söka medarbetare med bästa kompetens och kvalitet. Behörighetskravet gällande lärare ställs alltid först vid nyrekryteringar. Detta betyder att så gott som alla våra lärare har lärarbehörighet. Vi erbjuder vår egen personal, genom utbildningsavtal, möjlighet till komplettering av kurser för att få full behörighet. Miljöhänsyn Vi har alla ansvar för att arbeta mot ett hållbart samhälle och miljöfrågan är aktuellare än någonsin tidigare. I vår strävan att arbeta miljövänligt och begränsa klimatpåverkan använder vi bland annat miljöbilar. Vi strävar också efter att köpa ekologiska och närproducerade produkter där så är möjligt, för att bidra till minskad kemikalieanvändning och klimatpåverkan. Studie- och yrkesvägledning 1 Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2250 kurspoäng). - 17-
Utbildningsplanen anger att rådgivning och vägledning till elever skall prioriteras. Under det gånga året har vi haft full styrka inom vägledningen. Vi har periodvis stöttat medlemskommunernas grundskolor med vägledning, vilket mottagits mycket väl. Specialresurser Elever med behov av särskilt stöd har under året särskilt uppmärksammats. Om lärare och mentorer misslyckats med att få eleverna att delta hundraprocentigt i skolaktiviteterna kallas dessa till samtal med skolkurator, skolsköterska och studievägledare och arbetet fortsätter med att finna orsakerna till skolfrånvaron samt erbjuda olika behovsanpassade stödfunktioner. Förutom våra specialpedagoger har elevassistenter och modersmålslärare stöttat både lärare och elever. Elevinflytande Förbundet har uppdraget att ta till vara elevernas individuella behov och intressen och eleverna skall ha reell möjlighet att påverka undervisningens uppläggning. Det formella elevinflytandet sker genom att eleverna har plats i Förbundsrådet (samverkansrådet) som sammanträder en gång i månaden. Skolkonferenser äger regelbundet rum där elever och personal diskuterar gemensamma frågor. Vårt elevråd har fortsatt sitt uppdrag och sammanfattningsvis kan sägas att det finns goda möjligheter för eleverna att utöva inflytande via olika samverkansorgan. Skolutveckling Ett målmedvetet arbete pågår i samråd mellan ledning, fackligt förtroendevalda, lärare, karaktärs- och ämneslag samt rektorer. Rektorer och lärare träffas på fast tid varje vecka. Ung företagsamhet, UF Vi vet att framtidens entreprenörer finns i dagens skolor och vi arbetar kontinuerligt med att understryka att UF skall bli en del av verksamheten på samtliga program. Vi har under många år varit mycket framgångsrika inom Ung Företagsamhet. Vår vision är att vi ska bli bäst i länet på att ge våra elever en tro på sin egen företagsamhet. I konkurrens med över 500 elever, uppdelade på 136 företag, tog Brinellskolan hem sex priser på UF-mässan i Västerås i mars. Ett guld, två silver och fyra brons blev årets resultat för Brinellskolan vid Ung Företagsamhets (UF) mässa i Västerås. - 18-
RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Not Budget Bokslut Bokslut 2012 Verksamhetens externa intäkter 1 26 958 31 643 24 319 Verksamhetens externa kostnader 2-135 608-141 990-140 459 Avskrivningar 3-900 -765-694 Verksamhetens nettokostnader -109 550-111 112-116 834 Medlemsbidrag 4 109 349 115 000 Avsättning pensioner 5 1 403 1 635 Finansiella intäkter 6 200 132 211 Finansiella kostnader 6-1 324-2 Resultat före extraordinära poster -109 350-1 552 10 Extraordinär intäkt* 7 1 906 Resultat -1 552 1 916 *) Jämförelsestörande post som är viktig att uppmärksamma - 19-
BALANSRÄKNING Belopp i kkr Not Utfall Utfall -12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier, ackumulerat 8 3 004 1 804 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar 9 11 015 9 612 14 019 11 416 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 795 7 777 Övriga fordringar 1 707 2 632 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 5 826 1 526 11 329 11 935 Kassa och bank 5 013 11 222 Summa tillgångar 30 361 34 573 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 2 450 534 Årets resultat -1 552 1 916 898 2 450 Avsättningar Avsättningar för pensioner, inkl löneskatt 11 11 015 9 612 11 015 9 612 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2 654 3 065 Skatteskulder -17 Övriga skulder 12 10 512 9 578 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 5 282 9 885 18 448 22 511 Summa avsättningar och skulder 30 361 34 573 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt, enligt uppgift från KPA, per -12-31 6 014 7 302-20-
NOTER -12-31 2012-12-31 Not 1 Verksamhetens externa intäkter Interkommunala intäkter 6 838 7 164 Uppdragsutbildning 764 980 Statsbidrag 4 409 3 982 Kommunbidrag Sfi 12 007 7 792 Bidrag Riksidrottsförbundet 523 EU-bidrag 182 Lönebidrag/personaltjänster 1 355 951 Företagsstöd TCB 918 815 Övriga intäkter 5 352 1 930 Summa 31 643 24 319 Not 2 Verksamhetens externa kostnader Personalkostnader 67 040 66 882 Lokalkostnader 17 417 17 179 Interkommunala kostnader 37 782 36 635 Inackorderingsbidrag 538 693 Köp av tjänster 2 149 2 706 Undervisningskostnader 7 544 7 300 Skolskjutsar 3 190 3 446 Skolmåltider 2 521 2 890 Övriga kostnader 3 809 2 728 Summa 141 990 140 459 Not 3 Avskrivning/nedskrivning Årets avskrivningar 765 694 Summa 765 694 Not 4 Medlemsbidrag Fagersta 59 769 60 200 Norberg 30 270 33 680 Skinnskatteberg 19 310 21 120 Summa 109 349 115 000-21-
Not 5 Avsättning pensioner Fagersta 769 899 Norberg 386 414 Skinnskatteberg 249 322 Summa 1 403 1 635 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 132 211 Summa 132 211 Finansiella kostnader Räntekostnad på pensionsavsättning 223 Ripsräntekostnad på pensionsavsättning 874 Löneskatt på ripsräntekostnaden 212 Övriga finansiella kostnader 15 2 Summa 1 324 2 Not 7 Jämförelsestörande post AGS-KL, återbetalning från år 2007-2008 1 906 Summa 1 906 Not 8 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden 12 582 11 756 Årets nyanskaffningar 1 964 826 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 547 12 582 Ingående ackumulerade avskrivningar 10 778 10 115 Årets avskrivningar 765 663 Utgående ackumulerade avskrivningar 11 543 10 778 Utgående bokfört värde 3 004 1 805 Not 9 Andra långfristiga fordringar Fordran avsättning pensioner 8 864 7 735 Fordran avsättning löneskatt 2 151 1 877 Summa 11 015 9 612-22-
Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Övriga förutbetalda kostnader 2 505 463 Upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter 3 321 1 063 Summa 5 826 1 526 Not 11 Avsättning pensioner Pensionsskuld 8 864 7 735 Löneskatt 2 151 1 877 Summa 11 015 9 612 Not 12 Övriga skulder Pensionsskuld exkl löneskatt 2 080 1 987 Arbetsgivaravgifter 1 226 1 167 Semester- och ferielöneskulder 5 435 4 997 Övriga skulder 1 427 Summa 8 742 9 579 Not 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Skolmåltider 747 Interkommunala kostnader 668 140 Återbetalning AFA/FORA till Fagersta kommun 1 018 Återbetalning AFA/FORA till Norbergs kommun 511 Återbetalning AFA/FORA till Skinnskattebergs kommun 329 Återbetalning statsbidrag Lärlingsutbildning vuxna 850 Övriga upplupna kostnader 579 1 437 Summa upplupna kostnader 4 701 1 577 Förutbetalda intäkter Medlemsbidrag januari 7 783 Inköp maskiner TCB 543 Övriga förutbetalda intäkter 38 525 Summa 581 8 308-23-
FINANSIERINGSANALYS Belopp i kkr 2012 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -1 552 1 915 Av- och nedskrivningar 765 694 Avsättningar pensioner 1 403 1 635 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 616 4 244 Minskning/ökning av kortfristiga fordringar 606-8 315 Minskning/ökning av kortfristiga skulder -4 063 930 Kassaflöde från den löpande verksamheten -2 841-3 141 Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar -1 965-901 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 45 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 965-856 Finansieringsverksamheten Ökning övriga långfristiga fordringar -1 403-1 635 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 403-1 635 Årets kassaflöde -6 209-5 632 Likvida medel vid årets början 11 222 16 854 Likvida medel vid årets slut 5 013 11 222-24-
INVESTERINGAR Med en anläggningstillgång menas en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten längre än tre år och har ett värde på mer än 10 kkr. En anläggningstillgång skall tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet). Anläggningstillgång med begränsad ekonomisk livslängd skall skrivas av systematiskt över dess livslängd. NVU:s indelning, och därmed avskrivningstiderna, av anläggningstillgångarna följer Svenska kommunförbundets rekommendationer. Beviljad budget år Årets nyanskaffningar till och med -12-31 Årets avskrivningar till och med -12-31 900 kkr. 1 964 kkr. 921 kkr. Nyanskaffningar under året fördelat per verksamhet: I-phone nya växeln, gymnasiet, 205 kkr. I-phone till personal, gymnasiet, 219 kkr. Skal till telefoner, gymnasiet, 6 kkr. Switchar för uppgradering nätverk, gymnasiet, 33 kkr. Hårdvara för backup, gymnasiet, 22 kkr. Diverse inköp för telefoninvesteringen, gymnasiet, 8 kkr. Maskininköp, nya maskiner Teknik College, gymnasiet 1 426 kkr. Kreditfaktura, maskininköp, nya maskiner Teknik College, gymnasiet, -23 kkr. Inköp av släp, gymnasiet, 33 kkr. Inköp av ladd skåp, Komvux, 35 kkr. - 25-
EKONOMI Årsredovisningen är en uppföljning av resultat och ställning för ett helt år vilket betyder att rapporten skall återge faktiska förhållanden för en given period. Vid upprättande av årsredovisningen är det viktigt att utgångspunkten är det egentliga syftet med redovisningen, nämligen att i första hand ge en bild av det faktiska ekonomiska läget för perioden och att jämförelser görs med föregående år. Varje månad mäts hur kostnaderna förhåller sig till intäkterna. Varje nivå av ansvar svarar för sin driftbudget och kontroll av avvikelser från budget rapporteras till direktionen. Redovisningens konstruktion Den externa redovisningen är lagbunden och utgör ett system i vilket förbundets transaktioner med omvärlden registreras och är så utformad att den både motsvarar samhällets krav på information om förbundets verksamhet och förbundsledningens behov av beslutsunderlag i ekonomiska frågor. Förbundet har pensionsskulder som byggs upp genom åren. Fordringsägarna är de nu anställda och de tidigare anställda som på ålderns höst ska få ut sin tjänstepension. Intäkter Fakturering av studerande inom sfi har ökat kraftigt, då medlemskommunerna mottagit många fler nyanlända än budgeterat och som har rätt till studier. Yrkeshögskola Bergarbetare är en nyhet inom vårt utbildningsutbud och finansieras med statsbidrag. Andra statsbidrag för olika vuxenutbildningar, lärlingar och yrkesvux, är beroende av antal platser staten tilldelar oss och de har ökat. Ersättning för ensamkommande flyktingar har inte minskat då medlemskommunerna får nya ungdomar som skall erbjudas utbildning. Övriga intäkter innefattar bidrag för moms från staten, bidrag från riksidrottsförbundet, intäkter för utbildning inom våra yrkesprogram samt fakturering av kostnader för tjänst som läkare, SYV mm som vi delar med medlemskommunerna. Kostnader Personalkostnaden är väsentligt högre än budget och inkluderar fler tjänster med anledning av nya utbildningar inom vuxenutbildningen, fler nyanlända på Sfi och fler tjänster på gymnasiet på framförallt introduktionsprogrammen. Kostnad för köp av tjänster, konsulter till framförallt YH-utbildningar, varierar varje år beroende på vilka projekt vi har som kräver extern kompetens alternativt som vi kan lösa med vår egen personal. - 26-