Fagersta - Norberg Skinnskatteberg

Transkript

1 Fagersta - Norberg Skinnskatteberg Delårsrapport 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 FÖRBUNDETS LEDNING... 2 ORGANISATIONSSCHEMA... 3 FÖRBUNDSCHEFEN HAR ORDET... 4 GYMNASIESKOLAN... 7 VUXENUTBILDNING Komvux: gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning Särvux Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning Antal unika studerande under VT Antal betyg i respektive kurs VT Specialpedagogiska insatser vårterminen EKONOMI RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS NOTER DELÅRSUTFALL ÅRSPROGNOS STUDERANDE INOM DE OLIKA SKOLFORMERNA... 26

3 INLEDNING Norra Västmanlands Utbildningsförbund startade som kommunalförbund för sjutton år sedan av Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Vårt uppdrag är att erbjuda mantalsskrivna i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner gymnasieutbildning, gymnasiesärskoleutbildning och kommunal vuxenutbildning (Komvux) det vill säga gymnasial vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning. Dessutom vuxenutbildning för personer med funktionshinder (Särvux), och svenskundervisning för invandrare (Sfi). I vårt uppdrag ingår även att vara huvudman för kommunernas frivilliga vuxenutbildning. Det avser uppdragsutbildning samt distansstudier mot universitet och högskolor. Förbundet har uppföljningsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Gymnasieutbildningen hos oss omfattar nio nationella program samt introduktionsprogrammet som har fem olika inriktningar. Introduktionsprogrammen är i första hand till för elever som inte är behöriga att tas in på ett nationellt program i gymnasieskolan. I introduktionsprogrammen finns numera även en inriktning för nyanlända ungdomar i gymnasieålder. Antalet studerande som får sin utbildning genom oss är idag ca personer. Hur budget är beräknad Medlemskommunerna har avsatt medlemsbidrag till våra verksamheter motsvarande kkr. En effekt av storleken på medlemsbidraget i förhållande till vårt statliga och politiska uppdrag blir att fortsätta anpassa utbudet och våra resurser Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat i kommunallagen och förbundsordning för förbundet. 1

4 FÖRBUNDETS LEDNING Direktion Ordinarie Ersättare Fagersta Shiro Biranvand (V) 2:a vice ordförande Tomas Ulfborg (V) Jan Johansson (M) Gustav El Rachidi (S) Ann-Christine Andersson (V) Hans Granlund (V) Nils-Rune Lundén (KD) Arne Söderström (S) Norberg Henning Bask (S) Ordförande Ulrica Persson (V) Mattias Björlestrand (C) Sten Nordström (S) Linnea Landerstedt(S) Henrik Nyström (FP) Skinnskatteberg Staffan Strid (M) Helena Cederberg (V) 1:e vice ordförande Heléne Jarno (FP) Lars Andersson (S) Arbetsutskott Ordinarie Henning Bask (S) Shiro Biranvand (V) Helena Cederberg (V) Gustav El Rachidi (S) Ersättare Ulrica Persson (V) Tomas Ulfborg (V) Lars Andersson (S) Jan Johansson (M) Revision Harald Broberg, (ordförande) Skinnskatteberg, Christina Pernäng, Fagersta Mikael Enér, Norberg, t o m 30/5-14 2

5 ORGANISATIONSSCHEMA Våren 2014 Direktion Förbundschef Skolläkare RO GY 1 RO GY 2 RO VUX Verksamhetsservice Programlag KomVux Kansli Ämneslag Sfi Administration SYV Särvux IT-Service Elevhälsa Lärcentra Vaktmästeri Bibliotek Resursteam 3

6 FÖRBUNDSCHEFEN HAR ORDET Det goda arbetet på NVU fortsätter har så här långt visat att vi är en konkurrenskraftig utbildningsanordnare som tar marknadsandelar på gymnasieskolan och möter en allt större elevgrupp i vuxen ålder med intressanta utbildningsalternativ. Vid vårterminens slut gick de första studenterna ut, som fått sin utbildning inom ramen för Gy-11. Högre krav för gymnasieexamen har också inneburit, att vi inte lyckades hålla vår goda nivå på studerande med fullständigt gymnasiebetyg. Fortfarande finns det alltför många i varje årsklass, som inte erhåller en komplett gymnasieexamen. Vi undersöker orsaker och försöker sätta in nödvändiga resurser i rätt tid. Elevhälsan deltar i detta arbete och bidrar med strategier för att alla elever skall nå en fullständig examen. Vi vill dock påpeka att det fortfarande är många elever som lämnar årskurs 9 utan att vara behöriga för ett nationellt program. Vårt introduktionsprogram har aldrig varit så stort som i år och är, med sina fem inriktningar, det största programmet på NVU. Antalet förstahandssökande och sedermera antagna till gymnasieskolans år 1 har ökat i år jämfört med tidigare. Glädjande är att söktrycket har gällt två yrkesprogram, industritekniska och fordonstekniska programmen. Dessa program har båda fyllt platserna i år 1 för första gången på många år. Vi har även fått ett ökat tryck på ekonomiprogrammet, vilket inneburit att vi har två parallellklasser. Sammantaget fick vi starta två nya klasser i årskurs 1, för att kunna ta emot alla elever. Detta innebär naturligtvis att vi också fått anställa mer lärarpersonal. Gymnasiesärskolan har fått en ny läroplan och krav på lärarkompetenser. Vi har inför läsåret 2014/15 ökat personalen med en lärare, som gör att vi står väl rustade för de elever som vi har och som vi förväntar oss de närmaste åren. 4

7 Statens satsning på förstelärare har inneburit att vi nu har erhållit medel för 6 förstelärare. Under läsåret 2014/15 utvecklar vi följande områden: den didaktiska utmaningen i klassrummet det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen utveckling av matematik/didaktik vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet utveckling av det elevnära arbetet på ekonomiprogrammet utveckling av skolans arbete med hållbar utveckling De två första utvecklingsprojekten drivs för andra läsåret, de övriga fyra har startat i och med detta läsår. Denna satsning från statens sida kommer att fortsätta enligt Skolverket åtminstone till och med NVU har under året varit aktiva och sökt riktade projektpengar från främst skolverket på 1,5 Mkr och dessa medel har inneburit en möjlighet till en ökad pedagogisk utveckling av vår verksamhet. I våra medlemskommuner har Migrationsverket upphandlat flera anläggningsboenden med närmare platser. För NVU:s del innebär detta en ökad efterfrågan på utbildning inom både introduktionsprogrammets språkintroduktion och vuxenutbildningens Svenska för invandrare (SFI). Mellan augusti 2013 och augusti 2014 fördubblades antalet studerande på SFI från ca 180 till ca 360. För att kunna möta den ökade elevtillströmningen, har NVU skapat en gemensam mottagningsenhet, Centrum för flerspråklighet (CFF). Dimensionering just nu är 80 nya elever var 10:e vecka. Efter denna tid, erbjuds dessa elever, efter ålder, plats i den ordinarie undervisningen på SFI och Introduktionsprogrammet. Denna kapacitet måste under hösten öka, för att möta skollagens krav på att erbjuda en plats inom en månad. Brinellskolan i vårväder. 5

8 Hittills under 2014 har de tre medlemskommunernas invånarantal ökat med ca 300 personer, varav många skall ha utbildning hos oss. NVU:s uppdrag innebär en ökande elevmängd, som skall hanteras inom medlemsbidraget. Såsom beräkningen av medlemsbidraget sker, kommer den demografiska förändringen att påverka medlemsbidragets storlek för 2015 och 2016, dock inte 2014 då kostnaderna börjar dyka upp för det ökade elevantalet. Under 2014 har vi ökat investeringsbudgeten till 2 MKr genom flyttning av 1 MKr från undervisningskostnader. Detta beror på att vi har köpt elevdatorer istället för att leasa dessa. Övriga större investeringar är en lastbil + släp till transportinriktningen på Fordons- och Transportprogrammet. Lärarna har behörighet för utbildning på tunga fordon. Vi har ökat elevantalet både bland gymnasieungdomar och vuxna genom denna investering. Vidare har investeringen i styrda maskiner på Industritekniska programmet fortsatt, efter att ha påbörjats Övriga investeringar är löpande för att hålla en god standard på hela NVU. Delårsbokslutet per 30/8 visar på ett plusresultat på kronor och årsprognosen för hela 2014 på ett överskott på kronor. Dock skall konstateras att det inte, vid utgången av augusti månad, är klart med de interkommunala kostnaderna för höstterminen. Det är glädjande att elevantalet ökar, vilket ger en trygghet för framtiden, och att vi lyckas arbeta inom medlemsbidragets ram. Slutligen tack till alla som gör detta möjligt! Göran Wänglöf Förbundschef 6

9 GYMNASIESKOLAN Vi arbetar ständigt med att utveckla och förbättra den pedagogiska verksamheten. Vi vill kunna möta elever med olika behov och kunskaper. Våra elever ska få utveckla sin kreativitet och kunna reflektera och analysera sig själva och sin omvärld. Vi vill också främja entreprenöriellt tänkande. Strategin för att nå detta är att ständigt arbeta med mentorsutbildning och utveckling i programgrupper/ämneslag som regelbundet träffas hela läsåret. Under vårterminen har gymnasiereformen GY11 fått full genomslagskraft då kursen Gymnasiearbete har genomförts av eleverna i årskurs 3. Denna kurs har krävt en ny organisation samt nya arbetssätt för lärarna och eleverna. Koordinatorerna har genomgått en intern utbildning som även handledarna ska få under hösten Eleverna på högskoleförberedande program har arbetat med mindre forskningsarbeten och yrkesprogrammen har till exempel byggt kök och gjort all elinstallation. Detta ger ökade kostnader i form av resor, studiebesök samt material som frestar på läromedelsbudgeten. Resultaten av alla elevers arbeten redovisades en dag i elevhallen då vi även bjöd in politiken samt näringslivet. Allt arbete med denna kurs har blivit mycket lyckosamt! Årets fortbildning för lärarna har fokuserats på Ledarskapet i klassrummet samt Yrkesetik. Detta har skett med hjälp av externa och interna föreläsare. Många diskussioner har skett i de olika arbetsgrupperna och lärarna har auskulterat hos varandra. Detta arbete fortsätter under kommande höst. Vi är fortfarande hårt konkurrensutsatta från de fristående skolorna. Glädjande nog har vi fått många fler elever som nu sökt sig till oss. De flesta elever som ej går till NVU söker program och inriktningar som vi inte har. Flera av våra utbildningar hade väldigt lågt söktryck tidigt i våras men har vänt under sommaren. Industriprogrammet har 3-dubblat sitt elevantal. Under våren genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning på Industriprogrammet. Synpunkter som kom fram var bland annat: Ökad elevmedverkan Elever i behov av stöd Samverkan mellan lärarna Ansvarig rektor har svarat inspektionen vilka åtgärder som kommer att vidtas och uppföljning av detta ska skriftligt redovisas i juni

10 Våra nationella program De här nationella gymnasieutbildningarna erbjuder vi hos oss. Barn- och Fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet. Med anledning av nya behörighetskrav till de nationella programmen är verksamheten mer komplex än tidigare. Tummen upp för NVU! Vi erbjuder fem introduktionsprogram inom gymnasiet. Dessa program är utformade för elever som saknar behörighet enligt de nya behörighetskraven till nationella program. De är utformade för att vara flexibla och kunna anpassas efter de olika behov och förutsättningar som eleverna har. De fem programmen är: Preparand utbildning, syftar till att eleven ska läsa in behörighet till de nationella programmen, högskoleförberedande eller yrkesinriktat. Programinriktat individuellt val, eleven läser in det som saknas från grundskolan för att nå behörighet till ett yrkesinriktat program samt läser kurser från ett yrkesprogram. Yrkesintroduktion, eleven läser kurser från ett yrkesprogram eventuellt i kombination med arbetsplatsförlagt lärande. 8

11 Individuellt alternativ, syftar till att motivera samt ge eleven förutsättningar för fortsatt utbildning alternativt gå ut på arbetsmarknaden. Språkintroduktion, syftar till att ge nyanlända flyktingungdomar kunskaper i det svenska språket så att de kan gå vidare till ett nationellt program. Nyanlända ungdomar Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande ungdomar. Kommunerna ansvarar för mottagande, boende och omsorg samt möjlighet till studier. Ansvaret gäller både asylsökande och ensamkommande ungdomar som har fått uppehållstillstånd. De kommuner som är engagerade i mottagandet får statlig ersättning. Överenskommelser har träffats mellan våra medlemskommuner och Migrationsverket om mottagande och ersättning för mottagande. Alla tre medlemskommuner, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg har nu tagit emot ungdomar i gymnasieålder som påbörjat sina studier i svenska hos oss. Eleverna går vanligtvis i förberedelseklass något år innan de slussas vidare ut i gymnasiet. Tidsperspektivet ser olika ut för olika elever och är även individuellt anpassat till elevens behov. Syftet är att de ska lära sig behärska språket så att de klarar att läsa vidare. Några elever har under läsåret fått göra en prövoperiod på några av våra nationella program. Kravet har varit att de ska vara godkända i svenska i år 9 samt att de inte saknar för många grundskolebetyg. Vi rektorer har befogenhet att sätta betyg E på de elever som vi ser når kunskapsmålen. De har parallellt med sina gymnasiestudier fortsatt läsa grundskolekurser för att bli godkända att skrivas in på nationellt program. Detta har visat sig lyckosamt och konsekvensen har blivit att eleverna inom lagstadgad tid kunnat påbörja studier på nationella program. TeknikCollege Teknikcollege Bergslagen är ett koncept som nu finns i 27 regioner nationellt. Konceptet skall verka för att sammanföra skolan med näringslivet. Detta innebär att eleverna får en närmare kontakt med företagen i regionen samt ett utbyte mellan övriga regioner. 9

12 Till höstterminen 2014 har sökande ökat och vi har 16 elever till industriprogrammet, det kan kopplas till vår tidigare investering av maskiner och utrustning men också till den marknadsföring vi har gjort under hösten 2013 och våren 2014 mot grundskoleelever inför gymnasievalet. Nya fina maskiner och lokaler på Brinellskolan. Undervisningslokalerna för industriprogrammet och YH-utbildningar har färdigställts under våren vilket kommer att för de studerande ge fler antal teorisalar samt en anpassad sal för de simulatorer vi har inom HTEC konceptet (Haas Technical Center). Specialresurser Våra specialpedagoger har under vårterminen börjat en utbildning i hur man kan kartlägga elever med behov av särskilt stöd BAS. Vi har också lagt resurser så att elever kan läsa om matematik- och engelskkurser där de saknar betyg eller fått F. Tyvärr är det flera elever som tackar nej till detta erbjudande. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan är fyraårig och frivillig och vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Det finns nio yrkesinriktade nationella program. Vi på NVU erbjuder fem inriktningar hos oss. Det finns också individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna. De inriktningar vi erbjuder är följande: Fordonsvård och godshantering Hantverk och produktion Hotell, restaurang och bageri Hälsa, vård och omsorg Administration, handel och varuhantering 10

13 Uppföljningsansvar för ungdomar Vi har ansvar för uppföljningen av ungdomar mellan 16 och 20 år i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som inte går i gymnasieskolan. Det innebär att vi löpande ska hålla oss informerade om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt i grundskolan men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Interkommunala elever elever som går på andra orter Elever som väljer andra utbildningsanordnare är fortsatt hög men vi ser att fler och fler väljer att återkomma. Vi har satt som mål att erbjuda alla elever som söker oss sitt förstahandsval och att de som väljer oss skall nå sin examen på tre år. Sommarskola Vi erbjöd denna sommar, i samarbete med grundskolorna, sommarskola under några veckor. Dels för elever med utländsk bakgrund som läst svenska som andra språk och dels för de som vill komplettera sina betyg från grundskolan eller i gymnasiet. Framtiden Vi kommer de närmaste åren arbeta med anpassning av utbildningar i regionen och det vi erbjuder skall vara modernt och pedagogiskt spetsat med olika studieformer. En mångkulturell skola är också idag en realitet vilket medför nytt tanke- och arbetssätt för all vår personal. Vi forsätter vårt samarbete med grundskolorna. Under senvintern erbjöd vi aktivitet på alla våra program för Risbroskolans elever. De fick komma ett par gånger till ett eget valt gymnasieprogram och genomföra olika laborationer o. dyl. Kanske de inte valde detta program senare men vi är övertygade om att de valde NVU. Vi erbjuder matematikundervisning hos oss för de elever som vill satsa lite mer under sin tid i sista årskursen på högstadiet. Likaså erbjuder vi olika laborationer i naturkunskap. Mycket fokus fortsätter att läggas på vårt inre arbete vad sker i klassrummen? Föreläsningar, diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan lärarna ska intensifieras under läsåret. Vi planerar nu att utveckla några av våra program med ett mångkulturellt perspektiv. Några av kurserna kommer att genomföras med litteratur på engelska och även det talade språket skulle delvis vara på engelska. Vi ser att vi får fler och fler elever som har haft undervisning i sina hemländer på detta språk och vi har även svenskfödda elever som skulle vilja ha en större utmaning i sina gymnasiestudier. Detta skulle också förbereda dem bättre för studier på högskolan i framtiden. Vi rektorer vill under vintern 2014/15 testa detta i mindre skala bland elever och lärare som vill delta i ett första försök. Om det faller väl ut så ska detta erbjudas till kommande elever som startar på NVU hösten

14 VUXENUTBILDNING I Norberg har åtta lärare arbetat på heltid samt två på deltid. På lärcenter i Fagersta har tre vårdlärare arbetat samt ett antal lärare från gymnasiet med lärlingsutbildning. På SFI arbetar vid terminsslut 12 lärare samt en specialpedagog med ca 300 studerande. På NVU s centrum för flerspråkighet fanns 60 studerande inskrivna vid halvårsskiftet. Vi har vuxenutbildning för alla! Komvux: gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning Den grundläggande vuxenutbildningen kommer att få ett ökat söktryck. En betydande del är nysvenskar och kommer från studieformen svenska för invandrare (SFI). De allra flesta kommer att läsa kurserna svenska som andraspråk, engelska, matematik samt samhällskunskap, för att på så sätt skaffa sig behörighet för fortsatta gymnasiala studier. De nyanlända som kommit genom CFF har en klar plan för hur deras studier ska fortgå (se CFF). Den grundläggande nivån står inför en utmaning både gällande volym men även när det gäller elevernas tidigare kunskaper då de flesta har en påbörjad utbildning i ett annat land än Sverige. I ämnet svenska som andraspråk grund, har ett nytt arbetssätt provats som innebär nivågruppering inom kursen. Lärarna skriver i sina utvärderingar att det var svårt i ett inledningsskede att hitta de olika nivåerna men att de efter en omstrukturering vecka 45 har känts bättre. Inför HT 14 har modellen förfinats för att bli ännu bättre. En utvärdering av detta kommer att ske VT Lärarna på enheten påpekar i sina utvärderingar att det är en annan typ av svårigheter eleverna får i sina ämnesstudier, även om eleverna har godkänt i svenska som andraspråk är det svårt att ta till sig faktatexter samt större textmassa. Det har också visat sig att det är svårt att hitta lämpliga läromedel i vissa ämnen t.ex. samhällskunskap. En uppskattning av volymen inför baserad på den nuvarande volymen på SFI visar att det kommer att bli en ökning av antalet elever på grundläggande nivå. Andelen sökande till teoretiska kurser inom gymnasial vuxenutbildning, för olika behörighetskompletteringar, har befunnit sig på en jämn nivå men även här kommer det att ske en ökning så småningom. Ökningen kommer att dels bero på den tidigare nämnda andelen nysvenskar men också att 2014 blir det sista året för att komplettera sina tidigare gymnasiebetyg från 2011 eller tidigare. I och med den senaste gymnasiereformen kommer det också säkerligen att bli en ökning av studerande som vill komplettera sina gymnasiebetyg för att få högskolebehörighet om de har gått en yrkesinriktad gymnasieutbildning. 12

15 Under VT 14 studerade 317 elever på grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, lärlingsutbildning och vårdutbildning och det sattes betyg på 839 kurser antal elever antal betyg Yrkes-vux VT-2014 Inför 2014 fick vi färre platser tilldelade 32,5 helårsplatser. I nuläget studerar 27 på undersköterskeutbildningen, 1 på fordonsutbildningen och 16 kommer att starta CNC grönt certifikat i mitten av oktober. Särvux Under läsåret har 17 studerande funnits på särvux, 7 elever träning, 10 grundsär. Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning Vi har under det första halvåret haft vårdutbildningar inom uppdrag men också svenska för utlandsfödda och utbildningar inom IT. Vi deltar i Länsstyrelsens arbete med en gemensam kompetensplattform för att få en bred bas och insyn i de kompetensfrågor som ligger till grund för våra satsningar på olika yrkesutbildningar. Vuxenlärlingar VT 2014 Besked dröjde om antalet platser vi blivit tilldelade. Det blev slutligen 43 platser under Vi har vid halvårsskiftet 30 lärlingar igång de finns inom flera yrkesområden, fastighet, el, bygg, barn och fritid, undersköterskeutbildning, florist, bageri och konditori. 13

16 SFI svenska för invandrare Serie1 0 HT 13 VT14 Vår intension med att öka och effektivisera genomströmningen har lyckats trots detta har vi en kö som hela tiden fylls på. Om utvecklingen fortsätter kommer vi att behöva utöka antalet platser samt hitta lokaler och personal för detta även under Det som har varit positivt när det gäller de ökade antalet studerande är att vi har kunnat renodla spåren på kurserna. Vilket i sin tur leder till en ökad individuell anpassning. Lärarna på SFI har under läsåret gjort ett fantastiskt arbete med undervisningen och det har funnits en flexibilitet trots det ökade antalet studerande på enheten och de utmaningar det har inneburit. Antal unika studerande under VT 14 Antal Kurser SFI studerande A 66 B 176 C 137 D 87 (tom) Totalt 466 Antalet unika studerande under VT2014 på kurserna, antalet överstiger det faktiska antalet studerande på plats eftersom eleverna nya studerande har kommit när andra blivit klara på SFI. Intressant är att notera flödet i systemet som ligger på ungefär 100 studerande in och ut på en termin. Detta har påverkat de olika stödfunktionerna inom administrationen som har fått ett ökat flöde att ta hänsyn till. Lärarnas situation har också påverkats av de ständiga förändringar som måste komma till stånd när personer flyttas in och ut i systemet. Vi har också noterat att våra kontakter med andra samhälliga aktörer såsom, länsstyrelsen, integrationen, migrationsverket, kommunerna, andra skolenheter, asylhälsan och arbetsförmedlingen har ökat på alla nivåer inom organisationen. 14

17 Ovanstående påverkar naturligtvis vår verksamhet i det dagliga arbetet och ställer stora krav på flexibilitet och problemlösningsförmåga. Antal betyg i respektive kurs VT 14 Kurser Antal betyg A 17 B 56 C 54 D 45 (tom) Totalt elever har läst på SFI under VT14 av dem har 45 fått betyg på D-nivå, intressant att notera är att 54 studerande har fått C betyg och befinner sig nu på D-nivå och kommer därmed inom kort att vara klara för grundläggande Vux. På SFI har närvaron varit hög, klasstorleken har behållits dvs. ca 20 studerande per grupp. I kurserna Alfa- A är antalet studerande något lägre medan D-kursen har något fler deltagare. På SFI används interaktiva läromedel såsom Ipads och datorer som komplement till övrig undervisning och undervisningsmaterial. Kompetensen i ämnet svenska som andraspråk är hög bland personalen och ledningen för verksamheten. De faktorer som beskrivs ovan påverkar den positiva genomströmningen som ligger över riksnivå, något som är kända framgångsfaktorer och finns beskrivet i nationell forskning inom området svenska som andraspråk. Specialpedagogiska insatser vårterminen 2014 Specialpedagogen på SFI har under året arbetat med 60 elever i enskild undervisning. Områden som hon har och arbetar med är i förstahand uttalsundervisning, läs och skrivundervisning samt annat specifikt stöd för enskilda elever. Andelen studerande som är i behov av stöd ökar ständigt, andelen studerande med posttraumatiska symtom ökar också något vi måste ha i åtanke för framtiden. Vid halvårsskiftet anställdes ytterligare en lärare med specialpedagogisk kompetens något som kommer att stärka detta område. Studerar svenska som andra språk. 15

18 EKONOMI Delårsrapporten är en uppföljning av resultat och ställning för en del av året vilket betyder att rapporten skall återge faktiska förhållanden för en given period. Med den nya ekonominämnden har man beslutat att följa medlemskommunernas rapportperiod och därför upprättas årets rapport per den sista augusti. Utgångspunkt är fortfarande det egentliga syftet med rapporten, nämligen att i första hand ge en aktuell bild. Viktigt för hur vi lyckas leva upp till att hålla oss inom budget är vår attraktionskraft på ungdomarna, tillsammans med medarbetarnas respekt för och acceptansen av erhållna medel. Varje månad mäts hur kostnaderna förhåller sig till intäkterna. Samtidigt görs en verksamhetsanalys, vilket ger en bild av det aktuella läget och blir en del i informationen inför nya beslut Delårsrapporten är ett komplement till årsredovisningen Rapporten skall redovisa den ekonomiska utvecklingen i resultaträkningen och ställningen i balansräkningen. Därtill bör rapporten genom förvaltningsberättelsen innehålla förklaringar till den hittillsvarande och förväntade framtida utvecklingen, samt en bedömning av det ekonomiska resultatet för hela året. Den externa redovisningen är lagbunden och utgör ett system i vilket förbundets transaktioner med omvärlden registreras och är så utformad att den både motsvarar samhällets krav på information om förbundets verksamhet och förbundsledningens behov av beslutsunderlag i ekonomiska frågor. Vid upprättandet av delårsrapporten har, vad vi känner till, samma principer använts som i den senaste årsredovisningen. Förbundet har pensionsskulder som byggs upp genom åren. Fordringsägarna är de nu anställda och de tidigare anställda. Pensionerna säkras av medlemskommunerna Om delårsresultatet Resultat per den sista augusti är ett plus med 757 kkr. Om Årsprognosen Jämförelse med årets budget prognostiseras ett överskott med 149 kkr. 16

19 RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Not Budget (rev) 2014 Utfall augusti 2014 Utfall augusti 2013 Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Avsättning pensioner Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Delårsresultat

20 BALANSRÄKNING Belopp i kkr Not Delårsutfall Årsutfall TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier, ackumulerat Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar medlemskommuner Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Periodisering fördelningskont Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner, inkl löneskatt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser (inkl. löneskatt)

21 FINANSIERINGSANALYS Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Av- och nedskrivningar Avsättningar pensioner Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning övriga långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

22 NOTER Delårsutfall Delårsutfall Not 1 Verksamhetens externa intäkter Interkommunala intäkter Uppdragsutbildning Statsbidrag Kommunbidrag Sfi Försäljning tjänster Företagsstöd TCB Ensamkommande ungdomar Övriga intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Interkommunala kostnader Undervisningskostnader Skolskjutsar Skolmåltider Övriga kostnader Summa Not 3 Avskrivning/nedskrivning Årets avskrivningar Summa Not 4 Medlemsbidrag Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa Not 5 Avsättning pensioner Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa

23 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa Finansiella kostnader Räntekostnad på pensionsavsättning Ripsräntekostnad på pensionsavsättning 874 Övriga finansiella kostnader 12 Summa

24 Delårsutfall Årsutfall Not 7 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets nyanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 8 Fordringar medlemskommuner Uppbokning fordran pensioner Uppbokning fordran löneskatt Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter Summa Not 10 Avsättning pensioner Pensionsskuld Löneskatt Summa Not 11 Övriga skulder Pensionsskuld exkl. löneskatt Arbetsgivaravgifter Semester- och ferielöneskulder Övriga skulder Summa

25 Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Skolmåltider Interkommunala kostnader 668 Återbetalning AFA/FORA till Fagersta kommun Återbetalning AFA/FORA till Norbergs kommun Återbetalning AFA/FORA till Skinnskattebergs kommun Återbetalning statsbidrag Lärlingsutbildning vuxna 850 Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Inköp maskiner TCB 543 Övriga förutbetalda intäkter Medlemsbidrag juli Summa förutbetalda intäkter

26 DELÅRSUTFALL Budget (rev) Utfall Utfall Externa intäkter Belopp i kkr. Interkommunala intäkter Statsbidrag yrkesvux Statsbidrag vuxlärling Yrkeshögskola Statsbidrag övrigt Fakturering Sfi Lönebidrag/personaltjänster Uppdragsutbildning Företagsstöd TCB Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Interkommunala kostnader, inkl inack Lokalkostnader Skolmåltider Skolskjutsar Undervisningskostnader Köp av tjänster Övriga kostnader Summa kostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella Kostnader Medlemsbidrag Fordran pensioner Utfall

27 ÅRSPROGNOS Budget (rev) Årsprognos 2014 Externa intäkter Belopp i kkr Interkommunala intäkter Statsbidrag yrkesvux Statsbidrag vuxlärling Yrkeshögskola Stasbidrag övrigt Fakturering Sfi Lönebidrag/personaltjänster Uppdragsutbildning Företagsstöd TCB Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Interkommunala kostnader, inkl inack Lokalkostnader Skolmåltider Skolskjutsar Undervisningskostnader Köp av tjänster Övriga kostnader Summa kostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella Kostnader Medlemsbidrag Fordran pensioner Utfall

28 STUDERANDE INOM DE OLIKA SKOLFORMERNA Antal elever är ett snitt under året av antal helårsstuderande, inom varje enskild verksamhet. Gymnasiet vt 2014 vt Gymnasiet Gymnsär interkommunalt Interkommunala elever Summa gymnasieelever Vuxenutbildning vt 2014 vt Gymnvux o grundvux Särvux SFI Uppdragsutbildning, antal elever* Lärcenter högskola, antal elever* YH-utbildning 52 Lärlingar vux Yrkesvux 28 Summa vuxenelever Totalt antal elever * Antal personer som genomgått hel utbildning eller endast läst en kurs. 26