~ Utbildning som leder Dig in i framtiden ~ Årsredovisning Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg

Transkript

1 ~ Utbildning som leder Dig in i framtiden ~ Årsredovisning 2014 Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg

2 Innehåll FÖRORD... 2 INLEDNING... 3 FÖRBUNDSCHEFEN HAR ORDET... 5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 7 Gymnasieskolan... 7 Språkintroduktionen på gymnasiet... 7 Teknikcollege VUXENUTBILDNING Komvux, gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning Svenska för invandrare Sfi Projekt på SFI/stadsbidraget utveckla SFI Centrum för flerspråkighet - CFF RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING NOTER FINANSIERINGSANALYS INVESTERINGAR EKONOMI DRIFTREDOVISNING BOKSLUT UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG ENLIGT FÖRBUNDSORDNING Grunder för budgetberäkning PENSIONSSKULD PERSONALBOKSLUT FÖRBUNDETS LEDNING ORGANISATIONSSCHEMA ÅRSBOKSBILAGA ORD OCH UTTRYCK ~ 1 ~

3 FÖRORD När 2014 gick in hade vi en rejäl ryggsäck i bagaget - ett underskott 2013 på över 1,5 miljoner. Vi befarade då att det skulle bli minus även 2014 med tanke på bland annat den snabba tillväxten av antalet invandrare med åtföljande påfrestningar på vår ekonomi och organisation. Att vi under de omständigheterna redovisar ett plus om kronor för 2014 är ett utomordentligt gott betyg åt våra anställda med förbundschefen i spetsen. Detta bevisar styrkan, stabiliteten och flexibiliteten i vår organisation. Tack allesammans för denna fina insats! Ni kan vara stolta över ert arbete och som ordförande under 2014 har jag bara att tacka och ta emot, en tacksamhet som jag delar med den övriga direktionen. Några nyckeltal som jag tycker särskilt förtjänar att peka på är följande: Antalet studerande inom SFI (Svenska för invandrare) var För 2014 redovisas 577. Den kommunala vuxenutbildningen har under samma tid ökat från 184 till 389 heltidsstuderande elever. Däremot minskar den "vanliga" gymnasieskolan från 756 till 615 elever mellan 2010 och 2014, dock att antalet elever även här vuxit under det senaste året. Dessa tal ger en liten illustration till vad jag skrivit ovan. Jag har även under 2014 haft tillfälle att följa verksamheten med besök på lektioner. Mitt intryck är som jag tidigare skrivit den ytlige betraktarens men det är med glädje och stolthet jag noterar den goda stämning som råder i våra lektionssalar. Alla ni som undervisar ska sträcka på er! Det är ni som gör jobbet och vi politiker får sedan förmånen att sola oss lite i glansen av era insatser. Det år som nu börjat kommer att medföra nya problem att lösa. Det handlar bland annat om tillgången till lokaler som kan bli ett bekymmer framöver om tillströmningen av studerande fortsätter att växa. Med den kännedom jag har om NVU är det dock min övertygelse att detta kommer att kunna lösas. Det förefaller som om antalet förstahandssökande till vårt förbunds utbildningar stiger. Då drar jag slutsatsen att NVU:s attraktionskraft är i stigande, i synnerhet som den värsta yran omkring friskolorna tycks ha lagt sig. Det talas emellanåt i politiska och andra sammanhang om offensiva satsningar. Den mest offensiva satsningen jag kan tänka mig inom vår verksamhet är att se till att våra elever kan läsa, räkna och skriva ordentligt innan de lämnar oss. Den offensiva satsningen när det gäller våra invandrare är givetvis att se till att de får så pass goda kunskaper i svenska att grunden läggs för ett aktivt deltagande i vårt samhällsliv. Tack allesammans för 2014! Henning Bask Ordförande i direktionen för NVU ~ 2 ~

4 INLEDNING Norra Västmanlands Utbildningsförbund, NVU, bildades 1997 av Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och är ett av de äldsta i landet. Syftet med förbundet är att under en huvudman erbjuda invånarna i alla tre medlemskommunerna ett brett och allsidigt utbud av utbildning, från gymnasiet till högskola och universitet. Vårt uppdrag och olika Verksamheter De lagstadgade uppdragen är att erbjuda utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning motsvarande grundskolans år 9, gymnasial vuxenutbildning, vuxenutbildning för personer med utvecklingsstörning (Särvux) samt Svenskundervisning för invandrare (Sfi). Gymnasieutbildningen hos oss omfattar nio nationella program, gymnasiesärskola samt fem introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen ska på ett bättre sätt tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har Förbundet har ett utökat uppföljningsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. De frivilliga uppdrag som förbundet ansvarar för är att vara huvudman för Lärcentra där uppdragsutbildning och högskoleutbildning på distans erbjuds medlemskommunernas invånare. Gemensamt för förbundet Vi vill ha en skola dit elever och personal går med en känsla av trygghet, tillhörighet och upplevelse av personlig utveckling. Vi erbjuder välutbildad behörig personal, i ljusa moderna lokaler och en för eleverna och personalen lugn och trivsam miljö. Vi satsar på individuella lösningar så att varje elev kan få den utbildning som han eller hon önskar. Den pedagogiska verksamheten hos oss kännetecknas av mångfald och lärarna i de olika program-, ämnes- och verksamhetsgrupperna har stor frihet att utifrån styrdokumenten anpassa sättet att undervisa efter elevgruppernas sammansättning och önskemål. Våra rektorer har det övergripande pedagogiska ansvaret och följer kontinuerligt arbetet i gymnasieprogrammen och vuxenverksamheterna. Utbud Planering av utbud och dimensionering av utbildningar i regionen är av yttersta vikt om man vill behålla konkurrenskraften mot centralorterna runt oss. Söktrycket till utbildningar inom gymnasiet och grundläggande vuxenutbildning ökar för varje år. Hur Årsredovisningen är indelad I den inledande förvaltningsberättelsen beskrivs övergripande väsentliga händelser under året och avslutas med förslag till resultatdisposition. I verksamhetsberättelsen ges en ~ 3 ~

5 beskrivning av varje verksamhet för sig. Dels berättas om vad som skett under det gångna året och dels ges en framtidsblick om utvecklingen av verksamheterna och förbundet. I den ekonomiska redovisningen behandlas resultaträkning, balansräkning med därtill hörande noter och analyser. Till sist beskrivs förbundets organisation samt vilka som innehållit uppdraget som direktionsmedlemmar och revisorer Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat kommunallagen och förbundsordningen. Stortrivs på NVU! ~ 4 ~

6 FÖRBUNDSCHEFEN HAR ORDET Göran Wänglöf/Förbundschef 2014 året när NVU växte mycket Under många år har omfattningen av NVU:s gymnasieuppdrag minskat, helt beroende på att många färre barn föddes i slutet av 1990-talet. Vi har fram till andra hälften av 2013 minskat i antal studerande, sedan har det ökat. De har nu kommit till gymnasieåldern och därmed efterfrågar gymnasieutbildningar. Ökningen har varit koncentrerad till de delar av verksamheten, som tar emot nyanlända studerande. Vår mottagningsenhet Centrum för Flerspråkighet har under verksamhetsåret haft fyra starter med sammanlagt 275 nya studerande för både gymnasieskolans språkintroduktion och vuxenutbildningen, främst SFI. Arbetet med att förbättra flödet av studerande genom de olika skolformerna har pågått intensivt, och mot slutet av året har detta gett resultat i och med att introduktionsprogrammet på gymnasieskolan och grundläggande vuxenutbildningen har ökat i omfattning. Vi har under andra halvåret haft ett inflöde av runt 50 nya elever i månaden. Vi har därför varit tvungna att hyra nya lokaler och anställa mer personal. Enligt tillgänglig statistik kommer detta inflöde fortsätta och kommer ställa extrema krav på vår följsamhet och framåtblick. I juni 2014 tog den första kullen, som följt utbildningen enligt gymnasiereformen från 2011, sin examen. Den nya examen har inneburit en förändring till ökade krav och stramare regler och innehåll. I tabellen nedan finns statistik hämtat från SIRIS, Skolverkets egen databas med statistik, gällande gymnasieexamen på NVU, på de övriga gymnasiekommunerna i Västmanland, för Västmanland totalt och för riket totalt. Säteskommun Andel gymnasieexamen, totalt Andel gymnasieexamen, yrkesprogram NVU 87,6 81,4 92,6 Arboga 97,6 92,9 100 Köping 94,4 94,5 94,2 Sala 87,8 86,8 89,7 Västerås 86,6 80,8 89,5 Västmanland 87,9 84,1 90,5 Riket 88,5 84,4 91,0 ~ 5 ~ Andel gymnasieexamen, högskoleförberedande program I jämförelse med Västmanland och riket ligger våra resultat relativt lika. Här finns dock ett utvecklingsområde för NVU att arbeta med, så att fler får en gymnasieexamen. Det är också

7 glädjande att konstatera att för första gången finns utbildningsförbunden separerade i statistiken och vi kan därmed jämföra oss med andra skolhuvudmän. Vi noterar att en större andel av avgångseleverna i år 9 i de tre medlemskommunerna har valt oss som sin gymnasieskola. Allt färre väljer andra skolor, vilket innebär att våra möjligheter ökar med en större elevbas. Dock måste också konstateras att allt fler elever går på introduktionsprogrammet, eftersom de inte har ett fullständigt betyg från grundskolan. Vi vet att den delen ökar beroende på att allt fler kommer till Sverige och inte har kunskaper med sig motsvarande 9 år i grundskolan. NVU erbjuder numera utbildning på grundskolenivå till 577 elever på SFI, 148 elever på grundläggande vuxenutbildning, och 204 elever på introduktionsprogrammen. Det innebär att totalt 929 antal elever av våra studerande, upp till och med gymnasiet, på elever inte har nått gymnasieskolans kurser. Det motsvarar i princip hälften. Medlemsbidraget 2014 beräknas på invånarantalet 31/ Invånarantalet har ökat i alla tre kommunerna sedan mätdagen, vilket på gymnasieskolan har inneburit att 50 studerande är ofinansierade via medlemsbidraget, trots att de är folkbokförda i kommunerna. Hos oss finns numera även ca 30 elever som saknar uppehållstillstånd sedan mer än ett år och även denna grupp är ofinansierad. Vi har därmed en eftersläpning i beräkningssättet som för 2014 har inneburit ett inte oväsentligt ekonomiskt bortfall. Arbetet 2014 har koncentrerats på att under ekonomisk kontroll expandera verksamheten. Detta har alla medarbetare bidragit positivt till, även om det emellanåt varit tvunget att göra snabba lösningar. Den ökade arbetsbelastningen har inte inneburit att sjuktalet har ökat, det är fortfarande en låg siffra. Genom det ökande elevantalet har också antalet personal ökat med en möjlighet till kollegialt lärande inom arbetslagen och ämneslagen. NVU har också haft möjlighet att anställa många lärare med multikulturell bakgrund, vilket gör att många elever kan få instruktioner och förklaringar, inte bara på svenska, utan även på sitt hemspråk. Vi har lyckats attrahera och rekrytera ny personal till oss, delvis beroende på att kunskap om vår storlek och organisation och arbetssätt har spritt sig. Vi har fått presentera vårt arbete med nyanlända både regionalt och nationellt, och har haft ett flertal studiebesök. Vi ser med tillförsikt fram emot 2015 och alla nya elever som kommer till oss. Vi har hittills byggt en skalbar organisation och förutsett att allt fler elever kommer komma till oss och ta våra tjänster i anspråk! Ett stort tack till alla som bidragit till ett lyckosamt 2014! Göran Wänglöf Förbundschef ~ 6 ~

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE NVU skall vara en skola där alla trivs, som ger eleverna goda kunskaper och färdigheter. En skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande. Utbildningen är ett led i det livslånga lärandet och därför skall NVU vara en skola man minns med glädje. Vårt fokus ligger alltid på dig som individ. Förutom kunskaper är vårt mål att du ska lära dig mer om dig själv och utvecklas som person. Vi sätter stort värde på förmågan att ta initiativ, se möjligheter och ta vara på dessa. Vi eftersträvar att hjälpa dig upptäcka dina talanger och med hjälp av dem uppnå dina mål! Vi vill att allt lärande ska ha tydlig mening för dig, både för stunden och för framtiden. Gymnasieskolan Gymnasieskolan är fortsatt konkurrensutsatt och de fristående skolorna attraherar av olika anledningar. Dock ser vi en trend att det är endast de program, som vi inte har, som fortsatt har sökande ungdomar från vår region. Viktigt för oss är att vi ligger i framkant och fortsätter utveckla moderna, kreativa lösningar i vår pedagogiska verksamhet samt att alla vuxna har ett gott förhållningssätt till elever och föräldrar. Målsättningen är att utveckla och öka kvaliteten på utbildningen, skapa moderna och nya metoder och arbetsformer samt öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger. Våra nationella program på gymnasiet har varit följande: Barn- och Fritidsprogrammet, Bygg- och Anläggningsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Eloch Energiprogrammet, Fordon- och Transportprogrammet, Industritekniska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsprogrammet, Teknikprogrammet. Till nästa läsår 2015/2016 kommer vi att återstarta Vård- och omsorgsprogrammet om vi får tillräckligt med sökande. Denna utbildning kommer att riktas mot sjukvård och ge högskolebehörighet. För de elever som inte med en gång kommer in på ett nationellt program, erbjuder vi något av våra introduktionsprogram som ska tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har. De fem programmen är Preparand utbildning, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ, Språkintroduktion. Språkintroduktionen på gymnasiet Under 2014 har ökning gällande elevantalet skett och under hösten har vi haft ca 51 studerande. Eleverna befinner sig på olika språklig nivå och undervisningen är individuellt anpassad och är kopplad till elevens tidigare erfarenheter och kunskaper. Flera studerande har fått betyg validerade under året. Eleverna har också kombinerat sina språkstudier i svenska med andra ämnen på grundläggande och gymnasienivå. ~ 7 ~

9 Fokusområden Under 2014 har vi fortsatt att informera/utbilda oss. Vi har för ett år sedan startat upp ett långsiktigt arbete som fokuserar på ledarskapet i klassrummet samt lärares yrkesetik. Vi kallar det Skolans Inre Arbete, SIA. Vi rektorer vill att detta ska skapa goda relationer mellan våra pedagoger och de som studerar på NVU. Vi tror också att detta kan skapa goda inlärningsmöjligheter och på det sättet ge ökad måluppfyllelse. Både externa föreläsare samt våra egna lärare har haft föredrag och seminarier i detta ämne. Detta arbete kommer att fortsätta även under Satsning på Förstelärare NVU har under året haft 6 tjänster som förstelärare som arbetat med olika uppdrag för att sedan utveckla vår verksamhet. Följande områden kommer att belysas: den didaktiska utmaningen i klassrummet det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen utveckling av matematik/didaktik vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet utveckling av det elevnära arbetet på ekonomiprogrammet utveckling av skolans arbete med hållbar utveckling De två första utvecklingsprojekten drivs för andra läsåret, de övriga fyra har startat i och med detta läsår. Denna satsning från statens sida kommer att fortsätta enligt Skolverket åtminstone till och med De har presenterat sina arbeten för övrig pedagogisk personal och har även haft en del seminarier med sina kollegor. Skolledningen träffar dessa lärare kontinuerligt för att stötta och hjälpa till med att driva utvecklingen framåt. Elever i behov av särskilt stöd Antalet elever med olika problembilder ökar markant. Många psykologutredningar görs via skolan då landstinget kräver att vi gjort alla basutredningar innan de kan kalls till BUP. Vi har ingen egen anställd psykolog utan vi tvingas köpa tjänsten från privata aktörer i Västerås. Vi har också ett stort behov av utredningar från logoped, då språkstörning blir en alltmer vanlig funktionsnedsättning. Förbundet har två specialpedagoger anställda som arbetar med de elever som behöver särskiljt stöd. De skriver åtgärdsprogram tillsammans med mentor samt utarbetar olika arbetssätt och verktyg. Samverkan med grundskolan Vår ambition med att intensifiera samarbetet med grundskolorna fortsätter och vi har flera möten med dessa på olika nivåer. Vi erbjuder grundskolorna att använda våra lokaler och våra lärares kompetens som samarbetspartners. Vi har under flera år erbjudit elever i år nio ~ 8 ~

10 att läsa extra matematik hos oss för våra lärare i våra lokaler och på så sätt få pröva på gymnasieskolans matematik. Detta har varit mycket lyckosamt och vi har idag ca 70 elever som läser extra matematik hos oss. Grundskolans elever i årskurs 9 har erbjudits att besöka våra program regelbundet och delta i verksamheten. Varje program har haft tre tillfällen enbart för dessa elever med anpassat innehåll. Detta har varit mycket lyckosamt för alla parter och vi kommer säkert att fortsätta detta nästa år. Under sommaren erbjöd vi sommarskola för elever från årskurs nio och uppåt som ville komplettera sina kunskaper och betyg. Elevinflytande Vi arbetar vidare med att engagera elever som vill påverka sin egen arbetssituation och vi har ett aktivt elevråd, vilket vi anser är navet i elevmedverkan. Under höstterminen har en av våra lärare involverat elevrådet i sitt arbete med Hållbar utveckling. Detta har lett till ökat engagemang hos eleverna och flera undergrupper har bildats. De program som ingår Teknikcollege har också fördjupat sin elevmedverkan genom att rektor har initierat ett s.k. elevprogramråd. Där medverkar 2 representanter från varje klass och diskuterar tillsammans med rektor de frågor som rör undervisningen mm på programmet. Rådet träffas 2 gånger per termin. Enligt eleverna, är detta mycket bra! Kompetens och kvalitet Utbildningsplanen anger att förbundet skall söka medarbetare med bästa kompetens och kvalitet. Behörighetskravet gällande lärare ställs alltid först vid nyrekryteringar. Detta betyder att så gott som alla våra lärare har lärarbehörighet. Vi erbjuder vår egen personal, genom utbildningsavtal, möjlighet till komplettering av kurser för att få full behörighet. Svårighet med att rekrytera behörig matematik- och tekniklärare har gjort att vi har varit tvungna att använda lärare utan behörighet som då ej kan anställas tills vidare. Detta skapar en osäkerhet i organisationen och vi har svårt att ge det stöd till elever som vi skulle behöva. Flera av våra ordinarie lärare har fått jobba övertid. Året som gått Vi upplever att vi återigen haft ett framgångsrikt år där vi utvecklat vårt gymnasium på flera olika sätt. Kollegialt lärande har ökat i lärargrupperna och samarbetet i programlagen har stärkts. Vi har också fokuserat på elevers mående genom att ha en MåBraDag. Dagen utformades som en mässa i aulan dit olika föreningar och aktörer från våra tre kommunen hade inbjudits. Likaså erbjöds flera miniseminarier. Vår anledning var att elever ska ha en meningsfull fritid som påverkar studiesituationen positivt. ~ 9 ~

11 Teknikcollege Process- och utvecklingsledaren har intensifierat arbetet med att informera om konceptet samt vilka utbildningar som ingår (industritekniska programmet, el- och energiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet) både inom och utanför skolan. Industritekniska programmet har fortsatt att utveckla HTEC konceptet (HAAS Tecnical Education Center) under Programmet har även under hösten beslutat att inrikta CNC utbildningen på gymnasiet mot Grönt certifikat. Den nya certifieringen kommer innehålla automation vilket kommer att knyta el- energiprogrammet med inriktning automation närmare industriprogrammet. Teknikcollege har tillsammans med anslutna företag under 2014 beslutat att det fortsatta utvecklingsarbetet skall gälla el- och energiprogrammet med inriktning automation samt teknikprogrammet. Teknikprogrammets elever har under hösten erbjudits möjlighet till undervisning i CAD program av en ingenjör från Seco Tools AB. Detta har gett den studerande större förståelse av hur arbetet går till ute i industrin. Nya avtal mellan företagen och teknikcollege, gällande ekonomiskt stöd under 3 år, har tecknats under hösten 2014 vilket ger teknikcollege bergslagen stöd i fortsatt utveckling och stödet skall användas till utveckling av de program som ingår i konceptet. VUXENUTBILDNING På lärcenter Fagersta och Norberg har åtta lärare arbetat på heltid samt två på deltid. Det har under året funnits ca 400 studenter inom gymnasievux och grundvux. På lärcenter Fagersta har också tre vårdlärare arbetat. Det har också arbetat ett antal lärare från gymnasiet med lärlingsutbildning, detta har förändrats över tid pga. av efterfrågan. På SFI/CFF arbetar vid terminsslut 18 lärare samt en specialpedagog med ca 450 studerande. Antalet studerande ökar ständigt på grund av den stora andelen flyktingar, anhöriginvandring samt övrig invandring. Inför 2014 stod vi inför en spännande utmaning då det gällde att säkerställa utbildningsmöjligheter för den ökade andelen studerande på SFI men också på den grundläggande vuxenutbildningen. Under våren och hösten 2014 har det påbörjats ett planeringsarbete för att säkerställa detta, exempel på detta är utökade nätverk/samarbeten med integrationsenheten och arbetsförmedlingen samt öppnandet av ~ 10 ~

12 centrum för flerspråkighet. Våra åtgärder har varit lyckosamma och vi har kunnat hantera det stora inflödet av studerande till vår verksamhet, även om detta har ställt stora krav på organisationen. Det gäller både i undervisningssituationen, administrationen samt gällande planering av ekonomi och resurser i ledningsarbetet. Kvalitetsarbetet har varit i fokus, detta för att följa upp och utvärdera verksamheten samt att ständigt hitta möjligheter till förbättrade rutiner och arbetsformer. Det kom också olika reformer från statligt håll under Det kom att påverka vår verksamhet under året. Några av dessa var att tilldelningen av stadsbidrag som reducerades och inför 2015 ser vi en kraftig minskning gällande medel att söka. Inför läsåret 2014 hade det gjorts en årscykel för att vi bättre skulle kunna fördela arbetet samt ha en överblick gällande, antagning, sök- perioder, utvärderingar och uppföljning på de olika enheterna. Eftersom enheterna samverkar och bygger på varandra är det mycket viktigt gällande flödet, modellen har fungerat bra trots den tredubbling av studerande som skett. Komvux, gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning Den grundläggande vuxenutbildningen har fått och kommer att få ett ökat söktryck. En betydande del är nysvenskar och kommer från studieformen svenska för invandrare (SFI). De allra flesta läser kurserna svenska som andraspråk, engelska, matematik samt samhällskunskap, för att på så sätt skaffa sig behörighet för fortsatta gymnasiala studier. De nyanlända som har kommit genom CFF har en klar plan för hur deras studier ska fortgå. Den grundläggande nivån har stått och står inför en utmaning både gällande volym men även när det gäller elevernas tidigare kunskaper då de flesta har en påbörjad utbildning i ett annat land än Sverige. Lärarna på enheterna påpekar i sina utvärderingar att det är en annan typ av svårigheter eleverna får i sina ämnesstudier, även om eleverna har godkänt i svenska som andraspråk är det svårt att ta till sig faktatexter samt större textmassa. Det har också visat sig att det är svårt att hitta lämpliga läromedel i vissa ämnen t.ex. samhällskunskap. En uppskattning av volymen inför baserad på den nuvarande volymen på SFI visar att det kommer att bli en ökning av antalet elever på grundläggande nivå. I nuläget är det svårt att överblicka då inflödet under 2014 har varit stort och att en stor del av de studerande befinner sig på SFI C och D -nivå Andelen sökande till teoretiska kurser inom gymnasial vuxenutbildning, för olika behörighetskompletteringar, har befunnit sig på en jämn nivå men även här ser vi att en ökning skett. Ökningen beror på den tidigare nämnda andelen nysvenskar men också att VT 2015 blir det sista tillfället för att komplettera sina tidigare gymnasiebetyg från 2011 eller tidigare. På vuxenutbildningen har samtliga lärare fortsatt att arbeta med lärplattformen; Fronter i sina respektive kurser. Lärplattformen möjliggör för våra studerande att på olika sätt få mer flexibilitet i studierna samt tillgång till kursupplägg, övningar, lärargenomgångar och diskussionsforum på nätet. Under läsåret har öppet hus hållits på lärcenter i Norberg, vid det senaste kom det mycket få besökande. Vi har beslutat att inför läsåret kommer vi att använda oss av andra media för att nå de studerande. ~ 11 ~

13 Yrkeshögskolan CNC-tekniker och processoperatör är två utbildningar som NVU genomför på yrkeshögskolenivå med 27 studerande. De studerande har under utbildningen genomfört LIA-perioder (lärande i arbete) på ledningsgruppsföretagen. Yrkesvux Under läsåret har vi gett en kurs på CNC grönt funnits där 16 studerande har studerat. Vi har också haft en stor grupp vård och omsorg där 26 blivande undersköterskor har studerat. Särvux/Lärvux Under läsåret har 17 studerande funnits på särvux, 7 elever träning, 10 grundsär, 1 elev på träning och 1 elev på grundsär läser två kurser. Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning Vi har under året haft vårdutbildningar på uppdrag men också svenska för utlandsfödda och utbildningar inom IT. Vi deltar i Länsstyrelsens arbete med en gemensam kompetensplattform för att få en bred bas och insyn i de kompetensfrågor som ligger till grund för våra satsningar på olika yrkesutbildningar. Svenska för invandrare Sfi Vid vårterminens start 2014 fanns det ca 260 studerande. Vid sommaruppehållet fanns det 370 inskrivna på SFI och 37 i kö. Vid terminsslut i december 2014 fanns det 450 inskrivna studeranden och ca 10 på kö. Vår intension med att öka och effektivisera genomströmningen har lyckats trots detta har vi en kö som hela tiden fylls på. Vi har behövt utöka antalet platser samt hitta lokaler och personal för detta under 2014, något som vi även ser inför Det som har varit positivt ~ 12 ~

14 när det gäller de ökade antalet studerande är att vi har kunnat renodla spåren på kurserna. Vilket i sin tur leder till en ökad individuell anpassning. Lärarna på SFI har under läsåret gjort ett fantastiskt arbete med undervisningen och det har funnits en flexibilitet trots det ökade antalet studerande på enheten och de utmaningar det har inneburit. Genomströmning kurs/spår VT 2014 Kurs antal veckor/medel A/B1 B 2 C2 C3 D Summa A1 37 v ca 2 år B2 23 v ca 1,5 år C2 42 V C3 12 V ca 9-10 mån D 30 V Samarbete med AF 2014 Vi har under året haft flera lyckosamma projekt som påbörjats med AF och som kommer att slutföras under Några av projekten är Samhall projektet för funktionshindrade som läser SFI, samt en ny skogsvårdsutbildning i kombination med SFI. Vi ingår också i en dialoggrupp med AF och andra utbildningsanordnare. Specialpedagogiska insatser 2014 Specialpedagogen på SFI har under året arbetat med ca 80 elever i enskild undervisning. Områden som hon har och arbetar med är i förstahand uttalsundervisning, läs och skrivundervisning samt annat specifikt stöd för enskilda elever. Andelen studerande som är i behov av stöd ökar ständigt, andelen studerande med posttraumatiska symtom ökar också något vi måste ha i åtanke för framtiden. Projekt på SFI/stadsbidraget utveckla SFI Under 2014 har två pedagoger utvecklat verksamheten inom SFI Fagersta när det gäller nyckelorden kvalitet, flexibilitet och individanpassning. Våra studerande har olika erfarenheter och kunskaper med sig sedan tidigare. Många kombinerar arbete, praktik och studier med SFI, det behöver finnas en flexibilitet samt en individualisering i undervisningen. Pedagogerna har spelat in korta föreläsningar och lektioner med hjälp av webbkamera och programmet Adobe Presenter. Detta för att våra studerande själva ska kunna välja var och när de vill och kan studera. De har också kunnat ge de studerande möjlighet att få sina lektioner presenterade via lärplattformen fronter men också interaktivt kunnat möta sin lärare via Adobe Connect i handlednings och lektionspass. Detta för att möta de olika individuella behov de studerande har gällande tid, studietakt, lärostil och plats. Men också för att säkerställa kvaliteten när det gäller flexibelt lärande med hjälp av muntlig återkoppling, utvärdering och interaktion. ~ 13 ~

15 Centrum för flerspråkighet - CFF Totalt har ca 300 elever gått på CFF (centrum för flerspråkighet)under Samtliga nya studerande med svenska som andraspråk år börjar sina studier på CFF. Där kartläggs första och andraspråket. Eleverna får också träffa en studie och yrkesvägledare. Vistelsen för eleverna på CFF har varit 10 veckor, med undantag för elever som placerats i förnivåklass på SFI. Dessa har kartlagts snabbare för att få rätt undervisning. Elevernas modersmål har varit; arabiska, tigrinja, kurdiska, somaliska, persiska, dari, albanska, ungerska, thai, franska, turkiska, ryska, engelska, ungerska, bosniska och polska. Genomströmningen har ökat på SFI under 2014 vi ser det som ett kvitto på att satsningen på CFF har fallit väl ut då eleverna får en grundligare genomgång gällande, tidigare studier, kapacitet samt mål. Studie och yrkesvägledning Motiverade studerande. Under 2014 har en utökning skett gällande tjänster som studie och yrkesvägledare. Under året har det totalt funnit tre heltidstjänster som studievägledare på vuxenutbildningen. Eftersom elevantalet har ökat så har söktrycket gällande vägledningssamtal varit stort. Kompetens och kvalitet Utbildningsplanen anger att förbundet skall söka medarbetare med bästa kompetens och kvalitet. Behörighetskravet gällande lärare ställs alltid först vid nyrekryteringar. Detta betyder att så gott som alla våra lärare har lärarbehörighet. Vi erbjuder vår egen personal, genom utbildningsavtal, möjlighet till komplettering av kurser för att få full behörighet. ~ 14 ~

16 Miljöhänsyn Vi har alla ansvar för att arbeta mot ett hållbart samhälle och miljöfrågan är aktuellare än någonsin tidigare. I vår strävan att arbeta miljövänligt och begränsa klimatpåverkan använder vi bland annat miljöbilar. Vi strävar också efter att köpa ekologiska och närproducerade produkter där så är möjligt, för att bidra till minskad kemikalieanvändning och klimatpåverkan. Studie- och yrkesvägledning Utbildningsplanen anger att rådgivning och vägledning till elever skall prioriteras. Under det gånga året har vi haft full styrka inom vägledningen. Vi har periodvis stöttat medlemskommunernas grundskolor med vägledning, vilket mottagits mycket väl. Specialresurser Elever med behov av särskilt stöd har under året särskilt uppmärksammats. Om lärare och mentorer misslyckats med att få eleverna att delta hundraprocentigt i skolaktiviteterna kallas dessa till samtal med skolkurator, skolsköterska och studievägledare och arbetet fortsätter med att finna orsakerna till skolfrånvaron samt erbjuda olika behovsanpassade stödfunktioner. Förutom våra specialpedagoger har elevassistenter och modersmålslärare stöttat både lärare och elever. Elevinflytande Förbundet har uppdraget att ta till vara elevernas individuella behov och intressen och eleverna skall ha reell möjlighet att påverka undervisningens uppläggning. Det formella elevinflytandet sker genom att eleverna har plats i Förbundsrådet (samverkansrådet) som sammanträder en gång i månaden. Skolkonferenser äger regelbundet rum där elever och personal diskuterar gemensamma frågor. Vårt elevråd har fortsatt sitt uppdrag och sammanfattningsvis kan sägas att det finns goda möjligheter för eleverna att utöva inflytande via olika samverkansorgan. Skolutveckling Ett målmedvetet arbete pågår i samråd mellan ledning, fackligt förtroendevalda, lärare, karaktärs- och ämneslag samt rektorer. Rektorer och lärare träffas på fast tid varje vecka. Ung företagsamhet, UF Vi vet att framtidens entreprenörer finns i dagens skolor och vi arbetar kontinuerligt med att understryka att UF skall bli en del av verksamheten på samtliga program. Vi har under många år varit mycket framgångsrika inom Ung Företagsamhet. Vår vision är att vi ska bli bäst i länet på att ge våra elever en tro på sin egen företagsamhet. ~ 15 ~

17 RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Not Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens externa kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Avsättning pensioner Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Resultat ~ 16 ~

18 BALANSRÄKNING Belopp i kkr Not Utfall Utfall Utfall TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier, ackumulerat Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner, inkl löneskatt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder -17 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt, enligt uppgift från KPA, per ~ 17 ~

19 NOTER Not 1 Verksamhetens externa intäkter Interkommunala intäkter Uppdragsutbildning Statsbidrag Kommunbidrag Sfi Bidrag Riksidrottsförbundet 523 EU-bidrag 182 Lönebidrag/personaltjänster Företagsstöd TCB Övriga intäkter Summa Not 2 Verksamhetens externa kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Interkommunala kostnader Inackorderingsbidrag Köp av tjänster Undervisningskostnader Skolskjutsar Skolmåltider Övriga kostnader Summa Not 3 Avskrivning/nedskrivning Årets avskrivningar Summa Not 4 Medlemsbidrag Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa ~ 18 ~

20 Not 5 Avsättning pensioner Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa Finansiella kostnader Räntekostnad på pensionsavsättning Ripsräntekostnad på pensionsavsättning 874 Löneskatt på ripsräntekostnaden 212 Övriga finansiella kostnader Summa Not 7 Jämförelsestörande post AGS-KL, återbetalning från år Summa Not 8 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets nyanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 9 Andra långfristiga fordringar Fordran avsättning pensioner Fordran avsättning löneskatt Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter ~ 19 ~

21 Summa Not 11 Avsättning pensioner Pensionsskuld Löneskatt Summa Not 12 Övriga skulder Pensionsskuld exkl löneskatt Arbetsgivaravgifter Semester- och ferielöneskulder Övriga skulder Summa Not 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Skolmåltider Interkommunala kostnader Återbetalning AFA/FORA till Fagersta kommun Återbetalning AFA/FORA till Norbergs kommun Återbetalning AFA/FORA till Skinnskattebergs kommun Återbetalning statsbidrag Lärlingsutbildning vuxna Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Bidr insats personalförstärkning Projekt vuxlärling 270 Medlemsbidrag januari Inköp maskiner TCB 543 Övriga förutbetalda intäkter Summa Totalt ~ 20 ~

22 FINANSIERINGSANALYS Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Av- och nedskrivningar Avsättningar pensioner Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 45 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning övriga långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ~ 21 ~

23 INVESTERINGAR Med en anläggningstillgång menas en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten längre än tre år och har ett värde på mer än 10 kkr. En anläggningstillgång skall tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet). Anläggningstillgång med begränsad ekonomisk livslängd skall skrivas av systematiskt över dess livslängd. NVU:s indelning, och därmed avskrivningstiderna, av anläggningstillgångarna följer Svenska kommunförbundets rekommendationer. Beviljad budget år 2014 Årets nyanskaffningar till och med * Årets avskrivningar till och med kkr kkr kkr. *I Direktionsbeslut , 19 Beslutade direktionen att investeringsramen höjs från 1 Mkr till 2 Mkr från och med budgetåret Nyanskaffningar under året: Inköp av kontors- och skolmöbler, 69 kkr. Inköp av maskiner, 90 kkr. 3 D skrivare Teknik College, 42 kkr. Inköp av datorer och datatillbehör, kkr. Inköp av IPad, 327 kkr. Inköp av nya antenner för trådlöst nätverk, 131 kkr. Switchar för ny serverlösning, 20 kkr. Inköp av server och ny lagring, 288 kkr. Lastbil med lastflak till transportutbildningen, 270 kkr. Inköp av projektorer, 29 kkr. Inköp av svetsmaskiner, 60 kkr. ~ 22 ~

24 EKONOMI Årsredovisningen är uppföljning av resultat och ställning för ett helt år vilket betyder att rapporten skall återge faktiska förhållanden för en given period. Vid upprättande av årsredovisningen är det viktigt att utgångspunkten är det egentliga syftet med redovisningen, nämligen att i första hand ge en bild av det faktiska ekonomiska läget för perioden och att jämförelser görs med föregående år. Under budgetåret mäts varje månad hur kostnaderna förhåller sig till intäkterna. Varje nivå av ansvar svarar för sin budget och kontroll av avvikelser från budget rapporteras till direktionen. Redovisningens konstruktion Den externa redovisningen är lagbunden i vilket förbundets transaktioner med omvärlden registreras och är så utformad att den både motsvarar samhällets krav på information om förbundets verksamhet och förbundsledningens behov av beslutsunderlag i ekonomiska frågor. Förbundet har pensionsskulder som byggs upp genom åren. Fordringsägarna är de nu anställda och de tidigare anställda som på ålderns höst ska kunna få ut sin tjänstepension. Intäkter Interkommunala intäkter minskar mer än vad vi budgeterat och vi har färre elever som studerar på annan ort. Yrkeshögskola Bergarbetare är för vår del nu avslutad och har finansierats med statsbidrag. Andra statsbidrag för olika vuxenutbildningar, lärlingar och yrkesvux, är beroende av antal platser staten tilldelar oss och de har ökat. Övriga intäkter innefattar bidrag för moms från staten, bidrag från riksidrottsförbundet, intäkter för utbildning inom våra yrkesprogram samt fakturering av kostnader för tjänst som läkare, SYV mm som vi delar med medlemskommunerna. Kostnader Personalkostnaden är väsentligt högre än budget och förklaringen är fler tjänster med anledning av ökat antal studerande inom vuxenutbildningen, fler nyanlända som har rätt till studier på Sfi och fler tjänster på gymnasiet på introduktionsprogrammen. Undervisningskostnadernas budget inkluderar en beräkning av gymnasieprogrammens kostnad samt externa projekt där det i budgetläget är omöjligt att exakt beräkna. Ökat antal Sfi-studerande innebär med automatik ökade kostnader för olika typer av läromedel som de har rätt att få kostnadsfritt. Kostnad för köp av tjänster, konsulter till framförallt YH-utbildningar, varierar över åren beroende på vilka projekt och yrkesutbildningar vi genomför som kräver extern kompetens, alternativt som vi kan lösa med extra tid för vår egen personal. ~ 23 ~

25 DRIFTREDOVISNING BOKSLUT 2014 Intäkter Utfall Budget 2014 Avvikelse Interkommunala intäkter Statsbidrag yrkesvux Statsbidrag vuxlärling Statsbidrag YH Statsbidrag övriga Fakturering Sfi Lönebidrag/personaltjänster Uppdragsutbildning Företagsstöd TCB Övriga intäkter SUMMA Personalkostnader Interkommunala kostnader Interkommunala kostnader, gysär Inackorderingsbidrag Lokalkostnader Skolmåltider Skolskjutsar Undervisningskostnader Köp av tjänster Köp av tjänst YH Övriga kostnader Avskrivningar SUMMA Finansiella intäkter Finansiella kostnader Medlemsbidrag Pensions fordran/skuld SUMMA Årets resultat ~ 24 ~

26 UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG ENLIGT FÖRBUNDSORDNING Enligt förbundsordningen 9 och 10 skall medlemskommunerna bidra till förbundets nettokostnader enligt följande grunder: Ersättning för Sfi-studerande och ensamkommande ungdomar debiteras separat enligt avtal med medlemskommunerna. Gymnasie- och gymnasiesärskolan: Kommunens andel av ungdomar i åldrarna år i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. Komvux och särvux: Respektive kommuns andel av invånare år i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. I Kommunal vuxenutbildning (Komvux) ingår grundläggande-, gymnasie- och särskild vuxutbildning. Övrig verksamhet: Antalet invånare i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. I övrig verksamhet ingår studerande mot högskola och universitet samt uppdragsutbildning. Inför budget 2014 har fördelning av medlemsbidrag per kommun genomförts av NVE. Uppgifter enligt Statistiska centralbyrån (SCB) Kategori invånare totalt Antal % Fagersta ,7 Norberg ,9 Skinnskatteberg ,4 Summa Kategori år Fagersta ,9 Norberg ,8 Skinnskatteberg ,3 Summa 932 Kategori år Fagersta ,6 Norberg ,2 Skinnskatteberg ,2 Summa ~ 25 ~

27 Grunder för budgetberäkning Den bild vi redovisar i budgetarbetet omfattar en bedömning av vilka resurser vi förfogar över och hur stort anpassningsbehov vi har. Den kommande treårsperioden har aldrig varit viktigare att snabbt få igång ett hållbart omställningsarbete i relation till elevunderlag och söktryck. Erfarenheten visar att alla förändringar tar tid och förändringarna måste därför om möjligt även vara långsiktiga. Budget beräknas dels på de elever som valt att gå inom förbundet och de programval de gjort och dels på ett antagande om elevers val till kommande läsår. Osäkerheten i beräkningsunderlaget har ökat med anledning av elevers fria val samt att fler elever inte är behöriga från grundskolan till nationella program. En fortsatt ökande andel genomför sina gymnasiestudier under fyra år eller mer. Vuxenutbildningen har intag av studerande till de olika skolformerna vid flera olika tillfällen under året. Utbildningsutbudet begränsas till i första hand obligatoriska åtaganden och därefter till frivilliga åtaganden. Rättighetslagstiftningar och en ständigt växande andel nyanlända, både flyktingar och övriga, gör dessa beräkningar omöjliga. Grunderna till beräkningarna var följande för budget 2014: att fler elever från grundskolan är behöriga till nationella program att andelen nyanlända inte ökar kraftigt i medlemskommunerna att bli attraktivare så att fler elever väljer att gå hos oss att erbjuda lärarledda lektioner för bästa möjliga studieresultat att nya eller väsentligt utökade verksamheter som uppkommer under budgetåret finansernas med medel utöver medlemsbidraget Vi konstaterar att flera av dessa beräkningsgrunder inte har kunnat infrias, vilket inverkar på våra kostnader och intäkter som ökat. Brinellskolan ~ 26 ~

28 PENSIONSSKULD Pensionsskulden är den sammanlagda skuld för pensioner som förbundet har till sina anställda. En gång i framtiden ska den anställde ha ut sina pengar i from av en kommunal pension, det har arbetsgivaren lovat i pensionsavtalet. I överenskommelse och avtal mellan medlemskommunerna och NVU har man återfört till medlemskommunerna att täcka förbundets avsättning till pensioner. Detta sker genom att förbundet i bokslut bokar upp en fordran på medlemskommunerna motsvarande respektive kommuns andel. Förbundet har överlåtit pensionshanteringen till Löneservice som i sin tur upphandlat tjänsten. KPA-KL har beräknat utvecklingen av avsättning till pensioner. KAP-KL är ett avtal mellan Sveriges kommuner och Landsting och arbetsgivarförbundet Pacta och de kommunala fackliga organisationerna. RIPS-räntan(Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld) ligger till grund som beräkningsmodell. Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Pensionsrätter intjänade från och med 1998 redovisas på kontot avsättning till pensioner. Pensionsrätter intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Förändringar i ansvarsförbindelsen påverkar emellertid inte resultatet utan det är endast pensionsutbetalningarna som kostnadsförs. Nedan uppgifter redovisade från NVE (Norra Västmanlands ekonominämnd, Fagersta kommun) Avsatt till pensioner/ansvarsförbindelse Pensionskostnad exklusive löneskatt Beräkningstidpunkt Antal Ansvarsförbindelse Avsatt till pensioner exkl. ÖK- SAP Löneskatt 24 26% Summa År Avgiftbestämd ÅP Skuldförändring exkl. ÖK-SAP Finansiell kostnad Nya utbetalningar Gamla utbetalningar Summa Löneskatt 24 26% Total ~ 27 ~

29 PERSONALBOKSLUT Värden inom parentes avser föregående år. Personalstat Norra Västmanlands Utbildningsförbund hade totalt 143 (135) anställda. Den största gruppen utgörs av lärare inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Övrig personal innefattar all icke undervisande personal såsom förbundschef och förbundsövergripande administrativa funktioner, IT, skolhälsovård, Studie- och yrkesvägledare, bibliotek och vaktmästeri. Antal anställda personer Antal anställda (tillsvidare- och visstidsanställd Undervisande personal på gymnasiet och vuxenutbildning Övrig ej undervisande personal Totalt Antal årsarbetare Antalet årsarbetare har ökat med 11 årsarbetare jämfört med föregående år. Anställningar har uteslutande avsett personal för ökningen av nyanlända ungdomar och vuxna. Årsarbetare (heltidstjänster) Undervisning gymnasiet/im Undervisning vuxenutbildning/yh Undervisning Sfi Övrig personal Totalt Övrig personal avser ledning, bibliotek, vaktmästeri, It, SYV/Kurator, skolhälsovård, elevvård, utvecklingsledare. Ökningen mellan året är, förutom svenskalärare, behov av elevassistenter och speciallärare. Personalkostnaderna utgör den enskilt största andelen av förbundets omsättning, kkr ( kkr). ~ 28 ~

30 Frånvaro Den totala frånvaron innefattar både egen sjukdom och vård av barn. Inom förbundet har den minskat till totalt 1,2 % (2,0 %) av den tillgängliga arbetstiden i timmar. Den åldersgrupp som har minst sjukfrånvaro är gruppen år. Sjukfrånvaron är hos oss väldigt låg jämfört med andra utbildningsanordnare som ligger betydligt högre. Sjukfrånvaro inkl VAB % Total sjukfrånvarotid 1,2 2,0 1,4 1,5 Långtidssjukfrånvaro 8,7 9,9 28,9 19,8 Sjukfrånvarotid kvinnor 1,9 3,2 1,9 1,7 Sjukfrånvarotid män 0,0 0,0 0,6 1,2 Sjukfrånvaro 29 år eller yngre 2, ,9 Sjukfrånvaro år 1,6 1,6 1,8 1,6 Sjukfrånvaro 50 år eller äldre 2,4 2,4 1,0 1,5 Förbundets kostnad för sjukfrånvaro/vab, för de första fjorton dagarna, har ökat till kr ( kr.) Åldersfördelning Medelåldern bland förbundets anställda har minskat till 50,5 år (51,3 år). Medelålder för kvinnor är 50,8 år (51,5 år) och för män 50,0 år (50,9 år). Sammantaget är 53 (51) procent av förbundets anställda över 50 år. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Åldersfördelning i procent Män Kvinnor ~ 29 ~

31 Arbetsmiljö och friskvård Förbundschefen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Förbundets målsättning är att vi vill ha en skola dit gymnasie- och vuxenstuderande samt personal går med en känsla av trygghet, tillhörighet och en upplevelse av personlig utveckling. Skydds- och arbetsmiljöronder genomförs minst en gång per termin i samtliga av våra hyrda lokaler, tillsammans med hyresvärlden NVK. Personalen uppmuntras till fysisk aktivitet. Varje anställd erbjuds att på arbetstid motionera en timme i veckan. Alla anställda har dessutom fri tillgång till Fagerstahallens gym- och simanläggning Jämställdhet Förbundets fördelning mellan könen ser ut som följer. Av det totala antalet heltidsanställda är 49 män (52 män) och 89 kvinnor (89 kvinnor). Idag har vi fler medarbetare som ursprungligen kommer från andra länder än norden och de flesta arbetar inom introduktionsprogrammen och Sfi. När det gäller löner har förbundet en god lönespridning och fördelning mellan könen. Medianlönen för all personal i förbundet är kr. 10:e percentilen är kr och 90:e percentilen är kr. Samverkan och information I Förbundsrådet, som fungerar som vårt lokala samverkansorgan, behandlas frågor avseende information och förhandling enligt MBL, arbetsmiljöfrågor samt frågor kring gällande kollektivavtal och överenskommelser. Förbundsrådet sammanträder en gång per månad och samtliga fackliga organisationer inom förbundet samt elever från elevrådet är representerade. Personalinformation sker gemensamt för all personal vid minst fyra tillfällen under läsåret. Här informerar förbundschef, rektorer och kanslichef om mer övergripande ärenden kring organisationen, verksamheten och ekonomi. Förbundschefen skickar varje månad ut Månadsbrev till all personal och berättar om vad som sker i stort och smått. Varje program- och ämneslag har regelbundet arbetsplatsträffar med rektorerna. Medarbetar- och lönesamtal genomförs varje år mellan chef och medarbetare. Daglig information som rör personal och verksamhet, samt viktig information gällande till exempel myndighetsutövning återfinns på förbundets intranät och på vår hemsida Personalomsättning och rekrytering Vi har jämförelsevis låg personalomsättning och möjlighet att rekrytera personal varierar kraftigt beroende på yrkeskategori. Under året har vi rekryterat flera lärare med kompetensen svenska som andraspråk. ~ 30 ~

32 Behörighet Förbundet strävar efter att erbjuda all personal tillsvidareanställning på heltid. Att förbundet ändå har ett antal visstidsanställda medarbetare beror dels på att det är svårt att förutse antalet kurser som startas för vuxenstuderande, dels Skollagens krav på behörighetsgivande utbildning för tillsvidareanställda lärare. Principen inom förbundet är att en tillsvidaretjänst som lärare aldrig tillsätts med en person utan föreskriven högskoleutbildning och numera lärarlegitimation. Pensionsavgångar Fler medarbetare väljer att fortsätta arbeta efter 65-års ålder och det är därför svårt att förutse framtida pensionsavgångar. Vi har under det gångna året haft (4) medarbetare som fyllt 65 men som valt att fortsätta arbeta. Uppnår/uppnått 65 år (antal) Undervisande personal Övrig personal Totalt Mot nya äventyr! ~ 31 ~

33 FÖRBUNDETS LEDNING Direktion Ordinarie Fagersta Shiro Biranvand (V) 2:a vice ordförande Tomas Ulfborg (V) Jan Johansson (M) Gustav El Rachidi (S) Norberg Henning Bask (S) Ordförande Ulrica Persson (V) Mattias Björlestrand (C) Skinnskatteberg Staffan Strid (M) Helena Cederberg (V) 1:e vice ordförande Ersättare Ann-Christine Andersson (V) Hans Granlund (V) Nils-Rune Lundén (KD) Arne Söderström (S) Sten Nordström (S) Linnea Landerstedt(S) Henrik Nyström (FP) Heléne Jarno (FP) Lars Andersson (S) Arbetsutskott Ordinarie Henning Bask (S) Shiro Biranvand (V) Helena Cederberg (V) Gustav El Rachidi (S) Ersättare Ulrica Persson (V) Tomas Ulfborg (V) Lars Andersson (S) Jan Johansson (M) Revision Harald Broberg, (ordförande) Skinnskatteberg Christina Pernäng, Fagersta Mikael Enér, Norberg, t o m 30/5-14 ~ 32 ~

34 Direktionen är förbundets högsta beslutande och förvaltande organ och har ansvar för utveckling och ekonomi. Ledamöter och ersättare väljs av medlemmarnas fullmäktige för en period om fyra år. Direktionen har i huvudsak följande uppdrag av medlemskommunerna utforma övergripande mål, riktlinjer och ramar för verksamheten samråda med medlemskommunerna i syfte att främja en bra skolgång för regionens ungdomar och vuxna ta initiativ och göra framställningar till medlemskommuner och de statliga myndigheter som erfordras för verksamhetens utveckling tillse att verksamheten inom förbundet bedrivs enligt gällande bestämmelser och av direktionen fastställda planer fastställa budget och ansvara för förbundets ekonomiska förvaltning Direktionen får inom sig utse ett Arbetsutskott där alla medlemskommuner är representerade. Ordföranden skall närmast under direktionen ha uppsikt över förbundets förvaltning, med uppmärksamhet följa och ta initiativ i frågor av betydelse för förbundets verksamhet och ekonomi. Ordföranden ska även främja samverkan mellan förbundet och medlemskommunerna. Förbundschefen skall närmast under direktionen ha ansvar för förbundets förvaltning och ekonomiska intressen och verka för effektivitet i verksamheten och ta erforderliga initiativ i dessa avseenden. Förbundschefen skall även tillse att direktionens ärenden behandlas och beslut verkställs. Denne är även chef för förbundets samtliga anställda. I Delegationsordning för förbundet förtecknas sådana ärenden vari beslutanderätten enligt gällande bestämmelser egentligen ankommer på Direktionen men där man uppdragit åt annan att fatta beslut på direktionens vägnar. Rektor ansvarar som pedagogisk ledare för skolan och har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Förbundet är indelat i olika rektorsområden. Revisorer är tre till antalet och väljs på fyra år av medlemskommunerna. ~ 33 ~

35 ORGANISATIONSSCHEMA Direktion Förbundschef Skolläkare RO GY 1 RO GY 2 RO VUX Verksamhetsservice Programlag KomVux Kansli Ämneslag Sfi Administration SYV Särvux IT-Service Elevhälsa Lärcentra Vaktmästeri Bibliotek Resursteam ~ 34 ~

36 ÅRSBOKSBILAGA 2014 ~ 35 ~

37 INTÄKTER OCH KOSTNADER UNDER FEM ÅR Belopp i kkr. Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Intäkter Statsbidrag/Kommunbidrag Uppdragsutbildning Interkommunal intäkt Övrigt Ränteintäkt Externa intäkter Kostnader Personalkostnader Interkommunal/Inackordering Lokalkostnader Avskrivningar/nedskrivningar Övrigt Summa kostnader Årets resultat * * inkl extraordinära intäkter Medlemsbidrag Pensionsskuldskuldsförändring Utfall per verksamhet Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Gymnasiet Vuxenutbildning Särvux Lärcenter/Högskola SFI Uppdragsutbildning ~ 36 ~

38 NYCKELTAL År År År År År Belopp i kkr Övergripande jämförelsetal enhet Medlemskommunernas bidrag/omsättning % Personalkostnader/omsättning % Interkommunala kostnader/omsättning % Lokalkostnader/omsättning % Lokalkostnader/helårsstuderande kr Lokalkostnad/m 2 kr Gymnasieskolan inom NVU Elever st Årsarbetande lärare, exkl assistenter o stöd st Årsarbetande/100 elever st 12,5 12,2 12,7 11,6 11,1 Komvux Heltidsstuderande elever st Grundläggande vuxenutbildning % 38% 43% 25% 24% 22% Gymnasievux % 62% 57% 75% 76% 78% SFI Antal studerande st Sfi, flykting % 78% 60% 60% 55% 58% Sfi, invandrare % 22% 40% 40% 45% 42% ~ 37 ~

39 INTERKOMMUNALA KOSTNADER OCH INTÄKTER Belopp i kkr. Hur den interkommunala kostnaden för elever fördelar sig per verksamhet. Inackorderingsbidrag på 538 kkr. tillkommer på interkommunala kostnader nedan. Verksamhet Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Gymnasieelever Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Summa Interkommunala intäkter Gymnasiet/Gysär/Vux Fördelning mellan medlemskommunerna Antal elever i % från respektive kommun som sökt till annan ort. Kommun Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Fagersta 27% 33% 27% 25% 24% Norberg 37% 48% 36% 35% 29% Skinnskatteberg 56% 58% 35% 36% 37% Belopp i kkr. Hur den interkommunala kostnaden för elever fördelar sig per verksamhet. Inackorderingsbidrag på 538 kkr. tillkommer på interkommunala kostnader nedan. ~ 38 ~

40 STUDERANDE INOM DE OLIKA SKOLFORMERNA Antal elever är ett snitt under året av antal helårsstuderande, inom varje enskild verksamhet. Gymnasiet Gymnasiet Gymnasiesär, interkommunalt Interkommunala elever Summa gymnasieelever Vuxenutbildning Gymnvux o grundvux Särvux SFI Uppdragsutbildning, antal studerande* Högskola/Universitet, antal tillfällen YH-utbildning Lärling Yrkesvux Summa vuxenelever Totalt antal elever * Antal personer som genomgått hel utbildning eller kurs. ~ 39 ~

41 GYMNASIESTUDERANDE PER PROGRAM Sammanställning över elever som studerar på gymnasieskolan inom NVU. Beräkning ett snitt under året mellan våren och hösten enligt rapport till SCB. År Program Barn- och Fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Gemensam ingång Hantverksprogrammet Hotell- och Restaurangprogrammet IV/IVSÄR/IVIK/IM Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, inkl SPEK Teknikprogrammet Industriprogrammet/Teknikcollege Summa gymnasieelever Antal gymnasieelever i snitt under året från respektive medlemskommun Fagersta Norberg Skinnskatteberg Övriga Gymnasieutbildning inom NVU Gymnasieutbildning interkom, inkl gysär Summa per kommun ~ 40 ~