Resultatredovisning. Centrum för lättläst. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

Resultatredovisning 2011 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416

INNEHÅLL: 1. Om lättläst 4 2. Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2011 5 3. Centrum för lättläst stiftelsens ändamål 8 4. 2010 i korthet 9 6. Inför framtiden 13 7. Kompetenscentrum 15 8. 8 SIDOR 18 9. LL-förlaget 22 10. Lättläst-tjänsten 30 11. Marknadsföring och kommunikation 34 12. Läsombud 43 13. Utvecklingsarbete IT 46 14. Internationellt samarbete 48 14. Administration 50 15. Styrelsen 52

1. Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Organisationen av Centrum för lättläst: Styrelse Marknad och kommunikation Direktör Administration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten 4

2. Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2011 Verksamhet och mål Målet för statens bidrag till Centrum för lättläst är att personer med begåvningsmässigt funktionshinder och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. Övergripande verksamhetsmål Mål Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i hela stiftelsens verksamhet. Ett barnperspektiv skall integreras i stiftelsens verksamhet, bl a genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i stiftelsens verksamhet. Återrapportering Stiftelsen skall redovisa måluppfyllelsen enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som stiftelsen finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Verksamhetsgrenar Centrum för lättläst verksamhet skall redovisas i en resultatredovisning enligt följande verksamhetsgrenar: Nyhetstidningen 8 SIDOR Lättlästa böcker Läsombud Marknadsföring Nyhetstidningen 8 SIDOR Mål Målet är att utveckla läsaranpassningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa prissättningen för tidningen åtgärder som vidtagits för att utveckla tidningens läsaranpassning upplagans storlek respektive antal prenumerationer per målgrupp 5

Lättlästa böcker Mål Målet är en bred utgivning av lättlästa böcker i fråga om svårighetsnivåer och genrer samt att årligen ge ut minst två titlar inom utgivningen av Alla Tiders Klassiker. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa antal utgivna böcker, både totalt och fördelat på olika svårighetsnivåer och genrer, däribland barn- och ungdomsböcker. utgivningen av lättlästa versioner av Alla Tiders Klassiker för skolans behov. Läsombud Mål Målet är en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits för att stimulera verksamheten med läsombud samt resultatet av dessa åtgärder. Marknadsföring Mål Målet är att ha en god information och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl a omsorgen och skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla informationen och marknadsföringen samt resultatet av dessa åtgärder. Övriga mål och återrapporteringskrav Mål och återrapportering Centrum för lättläst ska kartlägga och analysera det regionala utfallet av sin verksamhet för 2008 och 2009 enligt metodanvisningarna från Statens kulturråd. Analysen ska i första hand fördelas på de olika länen. Redovisningen skall ske till Statens kulturråd i enlighet med de anvisningar rådet lämnar. Mål Målet är att bidra till att utvecklingsarbetet avseende andra medier än för det tryckta ordet går framåt. 6

Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i anslutning till detta utvecklingsarbete. Mål Målet är att verksamheten skall vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa hur rollen som kompetenscentrum utvecklas och uppnådda resultat möjligheter och hinder för ett ökat samarbete med andra statliga aktörer som verkar inom lättlästområdet en strategi för hur rollen som kompetenscentrum bör utvecklas 2009-2011. I detta arbete ingår att definiera målgrupperna och kompetenscentrets insatser samt att redogöra för hur det framtida behovet av lättläst litteratur och information ser ut vad gäller olika brukargrupper. Mål Målet är att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits och uppnådda resultat för uppnå detta mål. Av redovisningen ska framgå vilka resultat som uppnåtts med hjälp av de särskilda medel som utbetalats av dåvarande Myndigheten för skolutveckling samt Statens skolverk och som använts för att utöka utbudet av litteratur inom skolan. Centrum för lättläs ska redovisa hur man samverkat med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Omvärldsanalys Centrum för lättläst ska i samband med årsredovisningen redovisa en omvärldsanalys som tar upp förändringar och utvecklingstendenser i samhället som har betydelse för verksamheten, inklusive en kartläggning av andra aktörer på området. 7

3. Centrum för lättläst stiftelsens ändamål Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån var och ens förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns t ex personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens. Även skolbarn och personer med annan etnisk bakgrund som ska lära sig svenska kan ha glädje av lättläst material. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivning av lättlästa böcker. Vidare har vi en uppdragsverksamhet Lättläst-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra och även erbjuder kurser i att skriva lättläst. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. Information och marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. I samarbete med bl a bibliotek och studieförbund bedriver vi ett arbete med läsombud som framför allt handlar om lässtimulering för personer med stora lässvårigheter. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi strävar efter att delta i utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Vi ska stå för kompetens och kvalitet och vi ska fungera som ett kompetenscenter på lättlästområdet. Av den anledningen har vi skapat ett forskarnätverk och inrättat ett vetenskapligt råd med forskare som ska kunna följa verksamheten. 8

4. 2011 i korthet Utgivningen av tidningar och böcker är grunden för verksamheten och utgivningen har bedrivits på ungefär samma nivå som tidigare. År 2011 var satsningen på skolan därutöver en prioriterad uppgift. När det gäller utnyttjandet av moderna medier gjordes en del insatser under året. Det allmänna konjunkturläget i Sverige och världen har förstås en påverkan på våra målgrupper och deras köpkraft. Centrum för lättläst har också upplevt en ökad konkurrens för både förlagsverksamheten och uppdragsverksamheten. Vi har också genomfört omställningar på LL-förlaget som syftar till ökad försäljning, men som på kort sikt inte haft genomslag. Vi har under året haft fokus på frågor som handlar om försäljning och kundanpassning, men också på diskussioner om vår organisation och vad som ska ingå i vårt uppdrag att vara ett kompetenscentrum. Totalt sett blev försäljningen betydligt sämre år 2011 än 2010. År 2010 slogs flera rekord, dels beroende på att det var valår och därmed ett ökat intresse för lättläst information och samtidigt hade riksdagen bestämt att 2010 var året då hela Sverige skulle bli tillgängligt. För LL-förlagets del har vi sett förändringar i köpbeteendet hos kunderna. Allt fler köper sina böcker via konkurrerande nätbokhandlar. Numera går över 60 procent av försäljningen den vägen. Det innebär att vi säljer våra böcker till återförsäljare och oftast till ett rabatterat förlagsnettopris med den följden att vi får lägre intäkter. Vi har även märkt en liten minskning i antalet volymer. Samtidigt har flera av de nyproducerade böckerna sålt bra. Vi har även fått se minskad försäljning av vår konsultverksamhet, Lättläst-tjänsten. Vi har haft något färre uppdrag, men framför allt mindre uppdrag. Dels har flera uppdragsgivare säkert legat lågt efter att ha fått arbeten gjorda 2010, dels märker vi av en ökat konkurrens. Nyhetstidningen 8 SIDOR har däremot gått bättre än förväntat. Tidningen har ökat upplagan något och därmed ökat intäkterna. Även om intäkterna har dalat, har även kostnaderna kunnat hållas på en betydligt lägre nivå och under budget. Särskilt produktionskostnader har hållits nere. Vi har genomfört en rad besparingar som haft effekt, inte minst tryckkostnaderna för såväl bok- och tidningsproduktionen som för marknadsföringen. 9

Vi har bantat organisation under året då vi haft flera vakanser, vilket slitit på personalen och inte är hållbart i längden. Skolsatsningarna har inneburit flera nya projekt och även satsningar på att få till stånd bättre kontakt med lärarna. Skolan har länge varit den största användaren av lättläst och skolsatsningarna har sannolikt lett till ett ännu större intresse för lättläst inom skolan. Vi har inte genomfört några kostsamma projekt. Resultatet blev ett överskott på ca 0,7 miljoner kronor. Därmed har kapitalet återställts. Vi kan inte utgå från att detta är bestående. Strukturförändringen vad gäller kundernas köpbeteende fortsätter och det är svårt att få upp intäkterna. Den översyn av Centrum för lättläst som regeringen ska genomföra under 2012 kan påverka hur framtiden kommer att se ut. Inriktningen under året Skolsatsningen har bl a inneburit att tidningen 8 SIDOR innehåller mer material med fokus på skolan, bl a fylligare nummer samt mer fördjupningsmaterial på webben. Bokutgivningen har haft en större inriktning på unga läsare och flera billiga produktioner. Under året gavs totalt 6 titlar ut med särskild inriktning på ungdomar. Ett stort arbete har också varit att vidareutveckla Lärarrummet på webben för att få till stånd en bra och fruktsam dialog med skolvärlden. Viktiga uppgifter har självklart också varit att på annat sätt öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Material för personer med intellektuellt funktionshinder framställs regelbundet. De lättlästa produkterna fungerar också mycket väl i mång-kultursammanhang och dessa frågor bevakas också i tidningen och i bokproduktionen. Vid sidan av utgivningsverksamheten har en angelägen uppgift varit fortsatt utveckling som kompetenscenter på lättlästområdet. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angeläget för att få ökade kunskaper om att skriva lättläst, om olika målgruppers behov mm. Därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. För ett drygt år sedan bildades ett vetenskapligt råd bestående av forskare från olika discipliner som språk, pedagogik mm. Sedan några år tillbaka finns även ett forskarnätverk som arrangerar konferenser och nätverksmöten. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Vi behöver arbeta med digitalisering av produkter och tjänster. Nyhetstidningen finns sedan flera år som webbtidning och flera produktioner har gjorts för webben. Information och kundkontakter över webben har blivit allt vanligare. Utvecklingsarbete när det gäller nya medier kan emellertid inte bedrivas i någon större utsträckning i egen regi. Vi hoppas att det försöks- och utvecklingsarbete som 8 SIDOR bedrivit tillsammans med e-centret i Stockholm och som innebär att information kan anpassas efter behov och förmedlas genom olika medier kan fortsätta i någon form. Andra angelägna projekt på teknikområdet, som t ex webb-tv för bl a personer med utvecklings- 10

störning eller andra intellektuella funktionshinder, har genomförts i begränsad skala. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a genom EU-samarbete och det internationella nätverk för lättläst som bildats på svenskt initiativ. Dalande intäkter men överskott Totalt sett minskade intäkterna år 2011. De egna intäkterna blev ca 13,4 miljoner kronor, mot 15,5 föregående år. Förlagets bokförsäljning kom upp i 4,2 miljoner kronor. Det är ca 1,1 miljoner kronor lägre än föregående års försäljning. Tidningens prenumerationsintäkter uppgick till ca 6,1 miljoner kronor. Prenumerationsintäkterna blev något högre än året innan. Uppdragsintäkterna blev knappt 2,1 miljoner kronor, 700 tusen kronor lägre än föregående år. Intäktsminskningen för förlaget kan ha flera orsaker, men den strukturförändring som vi kan se utgör en stor del av förklaringen. Allt fler köper sina böcker via de stora, konkurrerande nätbokhandlarna. Våra intäkter blir lägre eftersom vi säljer till återförsäljare och i många fall till rabatterat f-pris. Även konkurrerande förlag har blivit ett tydligare inslag. Vi har heller inte nått ut särskilt väl till presumtiva kunder utanför skolan och biblioteken. Fler böcker för skolan givits ut, både klassiker och spännande ungdomsböcker. Å andra sidan kan vi notera att flera böcker som gavs ut under året har varit framgångsrik. Flera titlar som gavs ut under 2011 såldes i mer än 1 000 exemplar redan under året. De böcker som sålt bäst under året är typiskt sett böcker som skolorna köper in och som ungdomar läser. Ett antal ungdomsböcker har producerats och fler billiga utgåvor som pocketböcker har också gjorts. Bokpriserna har i genomsnitt hållits på ungefär samma nivå under de senaste åren, dvs. klart lägre än vad en bok normalt kostar. Vid årets slut hade tillgångsposten lager minskat i värde medan pågående bokprojekt ökat i värde. Sammanlagt gav det en värdeminskning på ca 280 tusen kronor. En svagt nedåtgående trend har präglat 8 SIDORs upplaga under flera år. Därför var det glädjande att se upplagan öka igen under 2011. Samtidigt har intresset för tidningen på webben varit stor under en längre period och besöken där ökar. Prenumerationsintäkterna ökade också något under året. Efter att ha haft ett rekordår 2010 minskade intäkterna betydligt för Lättläst-tjänsten år 2011. Antalet uppdrag minskade något men framför allt var uppdragen mindre omfattande. Vi har märkt av en konkurrens, främst från andra privata företag som erbjuder bearbetningar till klarspråk, dvs mer lättläst språk för den breda allmänheten. När det gäller uppdragsintäkterna är fortfarande verksamheter inom den offentliga sektorn de största kunderna. 11

De statliga anslagen var ca 16,5 miljoner kronor. Därtill kom det extra anslaget till skolsatsningar på 2 miljoner kronor. Från Allmänna Arvsfonden har ett anslag om 500 tusen kronor beviljats för projekt Läskraft!. Tillsammans med den egna finansieringen blev de sammanlagda intäkterna närmare 32,0 miljoner kronor. De sammanlagda kostnaderna kom upp i dryga 31,2 miljoner kronor. Försäljningsframgångarna har uteblivit, men kostnaderna har dock hållits på en betydligt lägre nivå. Årets resultat blev ett överskott på drygt 750 tusen kronor. 12

6. Inför framtiden Behoven Lättläst material fungerar bra för många olika grupper. Vi är ganska väl kända inom en begränsad sektor av samhället, framför allt inom skolan, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Vi vet dock att behoven finns på många håll. Studier har visat att 20-25 procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolan. Vi kan anta att åtminstone 7 8 procent skulle ha glädje av vår utgivning. De s k pisa-studierna visar att svenska 15-åringars läsförståelse har sjunkit i förhållande till andra jämförbara länder och att resultaten har försämrats framför allt bland ungdomar i resurssvaga miljöer. Inom ett annat område av samhället ser vi att äldre människor drabbas av demenssjukdomar och behöver vård och stimulans. Behoven av lättläst material torde komma att öka snarare än minska. Nya marknader, ny teknik ökat samarbete Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare år uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på området och fortfarande återstår mycket att göra. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka mer markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med utvecklingsstörning. En väg att utvecklas vidare är att samarbeta med andra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter. Det kan gälla samarbeten både i produktionsledet och i distributionsledet. 13

Forskning Utgivningen av lättläst material bör vila på en vetenskaplig grund. Det vetenskapliga rådet och forskarnätverket är viktiga faktorer för fortsatt god kvalitet i verksamheten. Den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. Det är angeläget att vi finns med i detta utvecklingsarbete. Översyn stärkt finansiering och balans i ekonomin Under året ska en översyn av verksamheten göras. Det är angeläget att man ser över statens stöd till verksamheten och kanske även verksamhetsformen. Samarbetet med andra näraliggande verksamheter kan vara av betydelse. Det statliga stödet är en grundförutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta utvecklas. Även ökade intäkter från försäljning skapar större möjligheter att verksamheten kan utökas och förbättras. För att nå dit är det nödvändigt att vi bearbetar en större marknad och att vi når ut till fler grupper. Vi måste också kunna möta behoven från olika läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det kan t ex innebära att vi bör producera lättläst på flera nivåer än idag. Skolan kommer även i fortsättningen att ha stor betydelse. Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte alltid tillräckliga intäkter vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Väsentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare delvis givna enligt uppdraget skulle stängas ute från vår produktion. Förutom grupper med lässvårigheter kommer skolan även i fortsättningen att vara en viktig målgrupp för utgivningen. Den förstärkning som vi nu har fått genom uppdraget att utöka utbudet av lättläst i skolan har gett oss möjligheter att ytterligare målgruppsanpassa utgivningen. Det är angeläget att vi får till stånd bättre balans i ekonomin. Det senaste årets negativa resultat av bokförsäljningen beror bl a på strukturförändringar. Det visar att vi behöver se över kalkyler, prissättning mm vad gäller utgivningen av böcker. Vi ser även en ökad konkurrens om uppdragen. Vi behöver utforma prognoser och välja strategi i försäljningsledet. Årets resultat visar också att det råder starka variationer inom framför allt bokförlaget ekonomi, men också uppdragsverksamheten förutsättningar kan variera kraftigt. Ett plusresultat kan lätt bytas till en förlust nästa år. Vi ser med tillförsikt fram emot den översyn som kommer att ske. 14

7. Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscenter. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har vår uppdragsverksamhet Lättlästtjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt it, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. Kompetens och kvalitet är två av hörnstenarna i vår verksamhet. En självklar del i ett kompetenscenter är god kunskap om språket och lättlästkonceptet samt god kännedom om medier och produktionstekniker samt goda insikter om läsarna och hur de kan nås. Till stor del utgörs kompetensen av beprövad erfarenhet För att bedöma de behov som finns och se vilka lösningar som krävs behövs en helhetssyn. Ett kompetenscentrum bör ha en tydlig forskningsanknytning och ha en god omvärldsbevakning. Forskningsrön bör ställas samman och ny forskning komma till. Vi har på olika sätt lagt vikt vid forskningsfrågorna bl a genom den forskargrupp som intresserat sig för frågorna och bildandet av ett forskarnätverk. Det handlar här om att ta del av de resultat som kommer fram genom bl a forskningsinsatser och att t ex knyta till sig språkkonsulter eller annan expertis för att ha en levande diskussion kring språket. Till ett kompetenscentrum hör också utvecklingsarbete, inte minst på teknikområdet. Modern teknik kan vara till stor nytta för att göra information och litteratur tillgängligt. En central roll som kompetenscenter på lättlästområdet förutsätter samarbete och goda kontakter med andra verksamheter som t ex har ett uppdrag på näraliggande områden eller ansvar för information till olika grupper. 15

Forskning Inom ett kompetenscentrum är forskning av stor betydelse. Det är önskvärt att knyta till sig sådan kompetens på olika sätt och bygga upp någon form av forskarplattform i anslutning till lättläst. Forskningsrön behöver ställas samman och det behövs ytterligare forskning inom flera discipliner. Det kan gälla språket, läsprocessen, bild och form, målgruppers behov mm. Målsättningen är att intressera forskare för lättlästområdet samt att få igång mer forskning om lättläst. Våra egna resurser till forskning är mycket begränsade och medel från annat håll liksom samarbete med andra parter är därför ett förstahandsalternativ. Ett vetenskapligt råd har inrättats och påbörjade sitt arbete 2011. För några år sedan hölls en forskarkonferens med rubriken Texten, läsaren och samhället. Ett 40-tal forskare från olika länder deltog. Konferensen arrangerades av Centrum för lättläst i samarbete med Språkrådet, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Konferensen behandlade vuxnas läsande i ett samhällsperspektiv. Detta var första steget för uppbyggnaden av ett aktivt forskarnätverk som sedan har arbetat vidare med dessa frågor. Tanken är att nätverket ska vara en mötesplats för intresserade forskare och att mer forskning ska kunna komma i gång. Nätverket Texten, läsaren och samhället (tls) har nu arbetat i de tre år som pengarna var avsedda för. tls har haft två stycken tvådagars möten per år med inbjudna gästföreläsare. Varje möte har haft ett tema under 2011 var temana Läsvanor och Marknadens texter. Mötena hölls i Filmhuset och på Handelshögskolan. Cirka 20 forskare från olika universitet och högskolor i landet har deltagit i nätverket. Dessutom har Språkrådet, Statens Kulturråd, Myndigheten för Kulturanalys och Centrum för lättläst varit representerade. Syftet har varit att samla läs- och skrivforskare från olika discipliner, allt från lingvistik och språk till historia och marknad. Nätverket har nu sökt ytterligare pengar från Vetenskapsrådet till en antologi med texter kring de teman som har behandlats. Dessutom ska nätverket söka pengar för en fortsättning. Sedan en tid tillbaka finns inom Centrum för lättläst en sekretariatsfunktion på deltid med uppgift att biträda forskargruppen, ha kontakt med andra forskare, sammanställa forskningsresultat mm. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi får in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram pågår. Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk tillsammans med andra verksamheter, i lämpliga fall utveckla samarbetsformer och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör kunna utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete i fråga om nya medier samt forskarkontakter och omvärldsanalyser. 16

En omvärldsanalys har ställts samman och presenteras i ett särskilt dokument. En strategi för hur kompetenscentret bör utvecklas under de närmaste åren blir en följd av detta arbete. En tydligare ställning som kompetenscentrum skulle sannolikt underlätta samarbetet med andra aktörer. Vi bör kunna inleda mer av samarbeten både när det gäller produktion, utvecklingsfrågor och marknadsinriktade frågor. Ett viktigt steg i utvecklingen av kompetenscentret har tagits i och med att forskningsfrågorna fått en tydlig förankring inom Centrum för lättläst. Ett aktivt forskarnätverk finns och ett vetenskapligt råd har nu etablerats. 17

8. 8 SIDOR Målsättning Målsättningen är att utveckla läsaranpassningen av 8 SIDOR. Utgivning Den tryckta versionen av 8 SIDOR har som tidigare år kommit ut en gång i veckan, med lättlästa och begripliga nyheter för personer som av olika anledningar har svårt att läsa och ta till sig skriven text. Papperstidningen 8 SIDOR kom under året ut med 52 nummer. En stor årlig nutidsorientering skickades ut i november månad. Varje nummer av tidningen fanns också inläst som ljudtidning. 8 SIDORS nyhetstidning på webben producerades varje vardag i veckan, samt sändes även som webbradio dagligen. 8sidor.se har också under året publicerat 20 ljud- och bildspel av nyhetskaraktär. Därtill har en Facebooksida introducerats. På Facebooksidan har varje vecka en video-löpsedel över kommande papperstidning publicerats. Sammanlagt publicerades ca 250 nätutgåvor av 8 SIDOR och 250 webbradiosändningar under året. Webbplatsen 8sidor.se bestod även av en faktasajt med artiklar om världens länder, stora internationella organisationer och annat faktamaterial. Artiklarna om länder har under hösten uppdaterats för att vara aktuella när det gäller politiks utveckling, statschefer och regeringschefer. Webbtidningen används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen men även av personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Webbplatsen 8sidor.se hade under året drygt 860 tusen besök av drygt 320 tusen unika besökare. 8 SIDORs facebooksida hade vid årets slut drygt 500 gilla-markeringar. Genom att tidningsmaterialet numer publiceras i flera olika former och i många fall dagligen genomfördes under året närmare 2000 produktioner eller publicerings/uppdateringstillfällen. Två planerade skrifter i 8 SIDORs skriftserie ställdes in på grund av tidsbrist och personalbrist. 18

Skolsatsning läsaranpassning Utvecklingen av skolanknutet material och läsaranpassning skedde under 2011 genom Teknisk utveckling av en nyhetsapplikation för mobila enheter. Applikationen innehåller fem kanaler: Utrikes, inrikes, sport och kultur samt 8 SIDOR-information. Via Twitter och Facebook har redaktionen ökat kommunikationen med läsarna. Facebook-sidan har till vår förvåning till mer än 90 % gillats av läsare med namn som antyder annan etnisk bakgrund än svensk. På Facebook-sidan har vi publicerat egenproducerade videos varje vecka, sedan september månad. På 8sidor.se finns avdelningar med skolanknutet material och varje vecka distribueras lärar- och instuderingsfrågor via nätet. Utvecklingsarbete och läsaranpassning Tekniskt utvecklingsarbete och läsaranpassning har varit knutet till produkter som distribueras via internet: Webbtidning, faktasajt, webbradio, videokommunikation, pdf-tidning, ljudfiler av den inlästa papperstidningen, ljud- och bildspel. Twitter och Facebook har blivit dagliga kontaktkanaler till läsarna. En nyhetsapplikation för mobila enheter har tagits fram. Genom satsningen på 8 SIDOR Nya Medier har 8 SIDOR påbörjat arbetet med att skapa ett digitalt flöde som kan användas i olika digitala medier i framtiden. Ett första testarbete med Smartboard-teknik har inletts. Det är 8 SIDORs bedömning att Smartboardtavlor kommer att finnas i allt fler svenska klassrum och därmed får tidningen en möjlighet att nå rakt in i undervisningen med anpassade produkter. Under perioden oktober tom december provabonnerade 8 SIDOR på tjänsten Språkhjälp, ett digitalt språkligt hjälpmedel för webben. Läsarna får grammatisk, syntaktisk och annan språklig hjälp samt översättningar till 19 olika språk. En utvärdering görs i samband med årsskiftet och ett beslut om fortsatt abonnemang på tjänsten fattas. 8 SIDOR har också engagerat sig i ett projekt för symbolstödd nyhetsförmedling av webbtidningen. Det handlar om symboler av typen bliss/widgit. I projektgruppen ingår Språkbanken/Dart i Göteborg och Göteborgs universitet. Första kvartalet 2011 sökte 8 SIDOR 1,8 miljoner kr från pts för utveckling av en sajt för läsarkommunikation Sverige Bit-för-Bit. Syftet var att dels öka geografisk och kulturell kunskap bland läsare med funktionsnedsättning, dels skapa en tipsverksamhet om evenemang och kulturaktiviteter och dels skapa kontaktmöjligheter mellan läsarna. 8 SIDORs ansökan godkändes men 8 SIDOR drog senare tillbaka den eftersom tidningen inte hade några resurser för att driva utprovnings-, dokumentations- och projekteringsarbete i den omfattning som pts önskade. 19

Utvecklingsarbete och läsaranpassning Tekniskt utvecklingsarbete och läsaranpassning har varit knutet till produkter som distribueras via internet: Webbtidning, faktasajt, webbradio, videonyheter, pdf-tidning, ljudfiler av den inlästa papperstidningen, blogg, ljud- och bildspel. Särskilt lässvaga hade också möjlighet att lyssna till materialet på 8sidor.se och allavaljare.se via en syntetisk röstservice. 8 SIDOR har en av Sveriges mest använda tjänster för syntetisk tal i nyhetsförmedling. Ytterligare ett steg i den tekniska utvecklingen togs i slutet av året då förarbete inleddes för att ta fram 8 SIDOR-applikationer för mobiltelefoner och surfplattor. Nyhetstjänst Nyhetstjänsten innebär att 8 SIDOR säljer lättlästa nyhetssammanfattningar veckovis till regionala dagstidningar. Över 100 nyhetssammanfattningar producerades, vilket inneburit en intäktsförstärkning för tidningen. Nyhetstjänsten har i dag två regionala kunder, Nerikes Allehanda och Sundsvalls Tidning. Nedgången i upplaga vändes till en svag uppgång Den genomsnittliga upplagan 2011 ökade till 9 439 jämfört med 9 355 föregående år. En ökning med knappt en procent. Se diagrammet nedan. 8 SIDORs genomsnittsupplaga åren 1998-2011 1988-2010 1 4 000 1 2 000 1 0000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1 988 1 989 1 990 1 991 1 992 1 993 1 994 1 995 1 996 1 997 1 998 1 999 2 000 2 001 2 002 2 003 2 004 2 005 2 006 2 007 2 008 2 009 2 01 0 2 01 1 Prenumerationspriset Prenumerationspriset på tidningen under 2010 var 775 kronor för ett årsabonnemang. Priset var oförändrat jämfört med 2009 och 2010. I priset ingår tillgång till allt material på webben. Förväntad försäljning plusresultat 8 SIDORs upplaga ökade något år 2011 och resultatmålen uppnåddes till stor del tack vare minskade tryckkostnader samt personalkostnader. Prenumerationsintäkterna slutade på 6,1 miljoner kronor. Andra intäkter i form av nyhetstjänst, tidskriftsförsäljning mm blev drygt 130 tusen kronor. De egna intäkterna kom upp i cirka 6,2 miljoner kronor. Se diagrammet på sidan 21. Det sammanlagda resultatet för året blev cirka 635 tusen kronor. 20

8 000 000 7 000 000 8 SIDORs intäkter 1995-2011 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Prenumeranterna 8 SIDOR har läsare och prenumeranter inom flera olika grupper. Likaså visar en genomgång av prenumerantstocken att de är jämnt fördelade över landet. Under året gjordes ingen läsarundersökning, men fördelningen mellan prenumerantgrupper torde vara densamma som föregående år. Undervisningen är den största kundgruppen, följt av verksamheter med personer med intellektuellt funktionshinder. En något överraskande upptäckt är hur stor gruppen läsare i utlandet och läsare med annan etnisk bakgrund än svensk är på 8sidor.se och Facebooksida. Det bekräftar den bild som läsarundersökningen 2010 målade upp, nämligen att det finns en stor, hittills obearbetad målgrupp: svenskastudenter i andra länder. 8 SIDORs kundgrupper 2009 Används i ungdomsskolan Läses med personer med intell. funktionshinder Används i vuxenutbildning Används i svenskundervisning för invandrare Bibliotek Annat Köper tidningen till barn eller själv Måluppfyllelse Målet att utveckla läsaranpassningen har uppnåtts. Tidningen har läsaranpassats bland annat genom webbtidningen och ljud, bild och video distribuerat via webbtidning och Facebooksida. Satsningen på skolan har bidragit till utvecklingsarbetet. Upplagan har ökat och utvecklingen av strategier för ny medieteknik har tagit ett stort steg framåt, trots stor resursbrist. 21

9. LL-förlaget Målsättning En övergripande målsättning har varit att lägga om utgivningen från tidigare två tillfällen till tre tillfällen om året samt att bredda utgivningen i fråga om svårighetsnivåer och genrer. Tjugosex titlar gavs ut under 2011. En målsättning har varit att satsa på unga läsare i skolan. Ytterligare målsättningar har varit att ge ut fler noveller och korta berättelser samt förbereda för den kommande digitaliseringen i form av mp3- böcker och e-böcker. Utgivning och genrer LL-förlaget strävar efter en varierad utgivning inom olika genrer, romaner, deckare, barnböcker, science fiction, politik, faktaböcker mm. LL-böckerna har framför allt haft en vuxen publik, men under de senaste åren har ett ökande antal böcker för barn och ungdomar givits ut. Under de senaste åren har produktioner för unga läsare i skolan varit en angelägen satsning. Totalt sett har utgivningen gått ner i antal titlar. Produktionsmål Produktionsmålet har varit att producera ca 25 titlar med böcker på alla tre språknivåer, i skilda genrer och i syfte att nå en bred läsekrets. Ett mål inom ramen för skolsatsningen har varit att ta fram ca 6 skönlitterära titlar samt ca 4 faktaböcker för målgruppen inom skolan. Att ta fram titlar på den lättaste nivån har också prioriterats. En målsättning har varit att arbeta mer integrerat med marknadsavdelningen för att på så vis få en mer effektiv marknadsföring och stärka förlagets varumärke. Tabell: Antalet utgivna titlar nyproduktion Genrer 2008 2009 2010 2011 Fakta (varav ungdom inom parentes 6 6 (2) 5 (1) 5 (3) Skönlitteratur (varav ungdom inom parentes) 28 (9) 28 (9) 22 (8) 16 (2) Totalt 34 34 27 21 Nivåer av lättläst LL-förlaget ger ut böcker på tre nivåer av lättlästhet. Den allra lättaste nivån vänder sig främst till personer med intellektuellt funktionshinder men också till läsare som är nya i svenska språket. I årets produktion återfinns två titlar på den lättaste språknivån. Liksom tidigare hamnar de flesta titlarna 22

på mellannivån och bearbetningarna och några av faktaböckerna på den högsta nivån. Vi vet från utvärderingar att flera böcker på mellannivån också passar bra för läsare med intellektuellt funktionshinder. På nivå 1, den lättaste nivån har den uppmärksammade boken Vi dricker te och lär oss e sålt 1000 exemplar på fyra månader. En pedagog på Livstycket i Tensta har lärt ett antal kvinnor att läsa genom Wittingmetoden samtidigt som kvinnorna har skapat tyger och föremål i Livstyckets verkstäder. Resultatet av deras arbete blev alltså boken Vi dricker te och lär oss e. Boken har blivit utsedd till Svensk bokkonst. På den lätta nivån, nivå 3, hamnade förutom bearbetningar av kända romaner även den ambitiösa fackboken Graffitins historia som tar ett helhetsgrepp över graffitins födelse och utveckling men berättar också om subkulturen ur ungdomarnas perspektiv och den gemenskap den innebär. Bokens ambition är att visa vad graffiti är och hur den har sett ut genom åren. Tabell: Antalet titlar på olika svårighetsnivåer nyproduktion Nivå 2008 2009 2010 2011 Nivå 1 5 2 1 2 Nivå 2 15 22 18 14 Nivå 3 14 6 8 5 Totalt 34 30 27 21 Satsning på unga läsare Totalt har fem titlar producerats direkt för barn- och ungdomar. Där återfinns såväl berättelser om relationer mellan killar och tjejer eller mellan ungdomar och föräldrar som t ex Försöksdjuret som även tar upp djurförsök. Fackböckerna Miljöspanarnas bästa och Jesper Bohms Du borde vara här min brors självmord tar upp angelägna ämnen för ungdomar idag. Jesper Bohms bok har blivit nominerad till Slangbellan, Författarförbundets barn- och ungdomssektions debutantpris. Även om många titlar inte presenteras specifikt som böcker för unga läsare används de i hög grad i skolan. Det gäller många av klassikerna, spänningsböckerna och böckerna i lättpocketserien. Faktaboken Graffitins historia och Du borde vara här är exempel på böcker att använda i skolan. Även klassiker som Lysande utsikter och biografin Lyckobarnet används i skolorna. Lyckobarnet handlar om Tomas Buergenthal, i dag domare vid den Internationella domstolen i Haag, och en av de yngsta överlevarna från Förintelsen. Skolsatsningen www.miljospanarna.se under åren 2007-2010 resulterade i antologin Miljöspanarnas bästa med ungdomarnas bästa bloggar samt miljöfakta som innehåller illustrerade basfakta kring klimat- och miljöhot. Ungdomarna har också på egen hand fortsatt att blogga på ett eget bloggforum Bearbetningar De bearbetade titlarna har uppgått till fem stycken (undantaget tilltrycken). Förlagets ambition är att presentera såväl kända klassiker som rykande aktuella och omtalade titlar. Exempel på de förra är 23

Austens Jane Eyre och Dickens Lysande utsikter framtagen till 200-årsjubileet av Charles Dickens födelse 2011. Aktuella bästsäljare är Marie Jungstedts Den farliga leken samt Jonas Jonassons Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann vars upplaga på 3 000 ex sålde slut på fyra månader. Satsning på pocket För att få fler köpare och få t ex skolor att köpa fler exemplar av en titel har förlaget medvetet fortsatt att satsa på pocketutgivning. Tio titlar är utgivna som pocket och storpocket. Ytterligare en titel är producerad med mjuka pärmar för att hålla kostnader nere. Satsningar på cd + bok Den satsning som startade år 2008 att ladda ner förlagets mp3 till cd och sälja som bok plus cd visade sig vara mycket efterfrågad av folk- och skolbibliotek. Numera finns ett 40-tal titlar i sortimentet och försäljningen sker via Bibliotekstjänst och nätbokhandlar. Under 2011 har ett par inläsningar kommit till: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och Lysande utsikter. Alla Tiders Klassiker Vi har i uppdrag att ge ut två titlar om året ur den nya serien av Alla Tiders Klassiker. En del av titlarna i den nya serien bedömdes inte möjliga att bearbeta till en lättlästversion. Bland de titlar som ingår i serien finns totalt sexton utgivna i en lättläst version. Av titlar i den nya serien av Alla Tiders Klassiker finns två titlar i LL-version. Välkända klassiker är sedan lång tid ett givet inslag i utgivningen av lättlästa böcker. En förutsättning för bearbetning till en lättläst utgåva är självklart att berättelsen i fråga bedöms lämplig för en sådan bearbetning och att en intresserad skribent är villig att åta sig arbetet samt att nödvändiga tillstånd kan inhämtas från eventuella rättighetshavare. Utvärderingsgrupper Förlaget har olika utvärderingsgrupper som träffas ungefär en gång per termin. Detta ger viktig kunskap om hur böckerna fungerar i praktiken, om nivåerna ligger rätt osv. Dessutom kommer ofta värdefulla förslag och idéer. Förlaget brukar träffa elever från en särskola, elever med allmänna lässvårigheter och invandrarelever. Under 2011 har det inte varit möjligt att träffa utvärderingsgrupper. En referensgrupp med sfi-pedagoger har träffat förlagschefen och redaktionen har haft två praktikanter som har gjort sin språkpraktik hos oss medan de läser sfi. Priser och upplagor Ambitionen är att ha en bra spridning med både billiga böcker och mer påkostade och rikt illustrerade böcker. Förlaget har medvetet under det senaste åren hållit en låg prisprofil och producerat fler böcker i pocket för att öka böckernas tillänglighet. Det genomsnittliga konsumentpriset på böckerna utgivna 24

under 2011 var 121 kronor, tidigare har snittpriset legat på ca 136 kronor. Anledningen till sänkningen är att det producerades fler pocket. De billigaste böckerna är små pocket som börjar på 40 kr och de dyraste är de tunga faktaböckerna som kostar 190 kronor. Däremellan ligger skönlitteratur på 180 kr, ungdomsböcker på 170 kr, storpocket på 125 och pocket på antingen 65 kr eller 85 kr. När det gäller upplagor låg genomsnittet på ca 2 000 exemplar, något lägre än föregående år. De bearbetade klassikerna och moderna bearbetade romaner trycks i ca 3 000 ex, ungdomsböckerna trycks mellan 1 500 och 2 500 ex, och lägst de nischade böckerna till personer med intellektuell funktionsnedsättning som trycks i 1 500 exemplar. Försäljningsframgångar men minusresultat De egna intäkterna uppgick till drygt 4,2 miljoner kronor. Inklusive fakturerade portoavgifter blev förlagets intäkter nära 4,5 miljoner kronor. Det är intäkter som är väsentligt lägre än året innan. Försäljningen i volym, alltså antalet sålda exemplar, har i stort sett legat kvar på samma nivå, runt 80 000 exemplar, under den senaste fyra åren. Som redan nämnts säljs nu böcker i större utsträckning än tidigare till återförsäljare och då till det lägre s k F-priset, vilket leder till att försäljningsintäkterna minskar. Dessutom har en stor återförsäljare Adlibris haft en rabatt på 20 % under större delen av 2011. LL-förlagets intäkter 1995-2011 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagram. LL-förlagets intäkter åren 1995-2011 LL-förlagets försäljning 1995-2011. Antal böcker. 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagram. Bokförsäljningen i volym sett över åren 1995-2011. Antal sålda exemplar. 25

Vem köper LL-böcker? De stora kundgrupperna finns inom skolan, biblioteken och bokhandeln. Det finns ett stort intresse från skolan och annan undervisning. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker. Det gäller lärare i grund skolan och särskolan, lärare som arbetar inom vissa program på gymnasieskolan, lärare inom invandrarundervisning, på folkhögskolor, komvux med flera. För att nå utanför denna krets av förmedlare och nå nya målgrupper behövs en allmän satsning på lättläst som företeelse. LL-förlaget hade under året ca 2300 aktiva kunder och dessa gjorde sammanlagt ca 4 200 beställningar, vilket var något färre än föregående år. I genomsnitt består en order av 20 böcker till ett värde av ca 985 kronor. Både antalet kunder och antalet beställningar har sjunkit något sedan föregående år. Några stora kunder dominerar, främst Bibliotekstjänst, Adlibris och Bokus. Anmärkningsvärt är att försäljningen till F-pris ökat kraftigt, dvs den försäljning som går till bokhandeln eller andra återförsäljare. Återförsäljarna har fortsatt att öka sina inköp av LL-böcker, både i inköpsvärde och i antal böcker. Här är förutom de traditionella bokhandlarna numera även de s k nätbokhandlarna betydande aktörer. År 2006 var F-pris 40 procent. Nu är siffran över 60 procent och det är en utveckling som går snabbt. Den ganska kraftiga ökningen av inköpen från återförsäljarna torde förklaras av att allt fler skolor och bibliotek, men även andra gör sina inköp den vägen, inte minst via de större nätbokhandlarna som t ex Adlibris och Bokus. Enbart nätbokhandlarna står för ca 23 procent av inköpen. Färre köper då sina böcker direkt hos förlaget till fullpris. Att allt större del av försäljningen slussas ut till återförsäljare och till ett lägre pris förklarar i princip hela intäktsminskningen. 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 Btj Bokhandel Läromedia Webb-bok K-pris 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagram. Bokförsäljningen i kronor. Fördelning mellan LL-förlagets kundgrupper 2008-2010. 26

Bibliotek och skolor behåller trots detta en ställning som betydande kunder direkt hos förlaget, även om inköpen jämfört med föregående år har minskat. Tillsammans svarade skolor och bibliotek för ca 41 procent av inköpen, dessutom tillkommer den andel de köper genom webbbokhandlar. Det är svårt att i denna statistik se direkta effekter av skolsatsningen i försäljningen. Vi ser att ungdomsböcker säljer allt bättre och även andra böcker som vi vet används i skolan. Med all sannolikhet har skolan blivit en allt större kund, men de köper i mindre utsträckning direkt från oss. Det är också svårt att ange en siffra på andelen privatpersoner som köper LL-böcker. En del privatpersoner gör sina inköp från vår postorderbokhandel, en del handlar sannolikt också i vanliga bok-handeln eller via bokhandlare på nätet. Även de som finns i särskilt boende inom omsorgen är att betrakta som privata kunder. Vad säljer bäst? I tabellerna som följer redovisas statistik över försäljningen av LL-böcker, dels de mest sålda LL-böckerna totalt och dels försäljningen för olika genrer. LL-böcker är inga färskvaror. En hel del böcker säljer bra över lång tid. Backlistförsäljningen står för mer än hälften av ett års intäkter. De sju mest sålda LL-böckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Guillou Ondskan Bearbetning 26 777 65 kr Mankell Fotografens död Lättpocket 17 712 40 kr Mankell Mannen på stranden Lättpocket 17 324 40 kr Frank Anne Franks dagbok Bearbetning 15 530 125 kr Nesser Ormblomman Lättpocket 13 278 40 kr Fogelström Mina drömmars stad Bearbetning 12 688 125 kr Ajvide Lindqvist Vampyren i Blackeberg Bearbetning 10 281 85 kr Listan över de bäst säljande böckerna toppas av Jan Guillous Ondskan i LL-version med nära 27 000 sålda exemplar. Därefter kommer Fotografens död av Henning Mankells i lättpocket som har sålt över 17 000 sålda exemplar samt ytterligare en lättpocket av Mankell. Klassikern Anne Franks dagbok är också en storsäljare. Man kan konstatera att det är skönlitterära böcker och framför allt bearbetningar av kända verk som totalt sett säljer bäst. De bäst säljande böckerna har alla givit ett nettoöverskott. De sju mest sålda LL-böckerna 2011 Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Jonasson Hundraåringen som klev... Berbetning 2803 85 kr Guillou Ondskan Bearbetning 1 808 65 kr Buergenthaler Lyckobarnet Bearbetning 1 416 65 kr Mankell Mannen på stranden Bearbetning 1 250 40 kr Ajvide Lindqvist Människohamn Bearbetning 1 227 85 kr Arro Döden i pizzan Ungdom 1 215 65 kr Stevenson Dr Jekyll & mr Hyde Bearbetning 1 210 65 kr Schwartz Saba sanningar och lögner Ungdom 1 174 170 kr 27

En sammanställning över de sju böcker som såldes bäst under år 2011 toppas av en helt ny bearbetning Jonassons Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann som sålde nästan 3 000 exemplar. Därefter kommer Guillous Ondskan som under året såldes i ca 1 800 exemplar. Bland övriga böcker som såldes bra under året är Buergenthals Lyckobarnet och Jungstedts Den farliga leken. Anmärkningsvärt för i år är att två faktaböcker har hamnat på bästsäljarlistan; Vi dricker te och lär oss e som nästan sålde slut en upplaga på 1 000 exemplar på tre månader och Graffitins historia som har sålt över halva upplagan på 3 000 exemplar på ca fyra månader. De sju mest sålda ungdomsböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Krog Draksvärdet Ungdom 5 288 135 kr Alexandersson Bögslungan Ungdom 3 972 65 kr Schwartz Klotter & kärlek Ungdom 3 910 135 kr Krog Det mystiska skeppet Ungdom 3 878 170 kr Arro Döden i pizzan Ungdom 3 709 135 kr Schwartz Mitt liv som GameBoy nörd Ungdom 3 536 170 kr De typiska ungdomsböcker som säljer bäst är spännande berättelser, böcker om kärlek och gestaltningar av ungdomars vardag och drömmar. De bäst säljande böckerna har sålts i mellan 3 300 och 5 000 exemplar. Listar vi upp de sju bäst säljande faktaböckerna ser vi att ämnena är skiftande, från historia till vardagsjuridik och samtidsskildringar. Dessa har alla nått över 4 000 exemplar, två över 5 000 exemplar och de två bäst säljande har nu sålt över 7 000 exemplar. Det är samma titlar som legat i topp de senaste åren. De sju mest sålda faktaböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Peterson Jag, Gustav Vasa Historia 7 353 80 kr Göndör A6171 - jag överlevde Auschwitz Historia 7 034 65 kr Persson Jag bröt med nazismen Samhälle 5 779 65 kr Lindquist&Schildt Festa och fira Handbok 5 675 175 kr Jansson Lätta kokboken Mat 4 712 50 kr Gripe Nordiska gudar Historia 4 701 160 kr Peterson Jag, Kristina Historia 4 594 160 kr Man kan av den redovisade statistiken inte dra några långtgående slutsatser om prisets betydelse för försäljningen. Bland de böcker som säljs bäst finns några av de billigaste pocketböckerna, men där finns även illustrerade böcker med hårda pärmar till högre pris. T ex säljer ungdomsböckerna bra till ett pris runt 170 kronor. Faktaböckerna med ett pris runt 200 kronor har hamnat på årets bästsäljarlista. Även om många titlar kan nå ut till en relativt bred publik, och rent av har möjlighet att betala sina egna produktionskostnader så är det viktigt att hålla i minnet att andra titlar är mer inriktade på en klart avgränsad målgrupp, som exempelvis personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Denna typ av böcker har inte samma chans att nå en god försäljning. Under ett år säljs kanske ett par hundra. Någon enstaka titel kan över en period av flera år nå över 2 000, medan andra inte säljer mycket mer än 500 exemplar sammanlagt. För den avsedda gruppen kan dock dessa böcker vara mycket angelägna. 28