UTBILDNINGSNÄMNDEN LÅNGBRODALSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (11) 2011-11-29 Handläggare: Lis Wohlin Telefon: Arbetsplan Inledning Inledning Vår skola är en F-5 skola som ligger i södra Älvsjö. Vi har under läsåret 2011-2012 ca 410 elever och ca 60 anställda i tjänst. Skolan leds av rektor Patrik Björk och biträdande rektor Lis Wohlin. Skolan har 6 arbetslag och varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Arbetslagen har möte varje vecka. De kan besluta om saker som rör den egna verksamheten och har egen budget för det. En ledningsgrupp bestående av skolledning och en arbetslagsledare från varje arbetslag har som uppgift att vara en länk för dialog, förankring och beslut för hela skolan. I år F-2 arbetar man integrerat förskoleklass, klass 1, 2 och skolbarnsomsorgen. Vi har tre F-2 arbetslag som alla ligger i olika byggnader. I år 3-5 har barnen hela sin verksamhet i skolans huvudbyggnad. När barnen går i år 3 erbjuds de fritids och i år 4-5 erbjuds de mellanstadieverksamhet. Grundskollärare, PE- lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare samverkar runt barnen under hela dagen. Skolans elevhälsoteam består av specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och skolledning. Gruppen har det övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. I skolans elevhälsoplan beskrivs tydligt arbetssätt och arbetsgång för elevhälsoarbetet. För elever med behov av särskilt stöd finns en organisation där bland annat elevassistenterna får regelbunden handledning av specialpedagog och psykolog. Våra övergripande samverkansformer med föräldrarna sker via två råd: föräldraråd och skolråd. Föräldrarådet består av två representanter från varje klass och träffas tillsammans med skolledningen fyra gånger per läsår. Vårt skolråd består av representanter från föräldrar, personal, elever samt skolledning. Skolrådet är ett beslutsgrundande råd, där rektor kan fatta viktiga beslut. Skolrådet träffas fyra gånger per läsår. Vision En skola där barnen erövrar nycklar till livslångt lärande Nycklarna symboliserar att man låser upp för nya rum, som leder till flera rum och öppnar för nya möjligheter. Skolan ska vägleda barnen att öppna så många dörrar som möjligt. Målsättningen är att vara en skola i världsklass där
SID 2 (11) kunskapsutveckling och social utveckling optimeras för varje individ. Vi ser att de viktigaste framgångsfaktorerna för att nå visionen är; Att läroplanens värdegrund genomsyrar all verksamhet Att kunskapsmålen är tydliga och förankrade hos elever och vårdnadshavare Att vi har en bra organisation med kompetenta och engagerade medarbetare. Elevernas delaktighet i kvalitetsredovisningen bygger bland annat på återkommande enkäter som mäter trygghet, trivsel och studiero.vi har också använt oss av stadens brukarenkät som underlag för vår utvärdering. Föräldrarna har varit delaktiga via skolrådet. Medarbetarna har utvärderat sitt arbete med våra åtaganden i respektive arbetslag och skolans ledningsgrupp har tillsammans med skolledningen fastställt innehållet i arbetsplanen. Omvärldsanalys, möjligheter och hot Söktrycket på skolplatserna i främst södra delen av Älvsjö ökar stadigt för varje år och detta gäller främst sökande till områdets förskoleklasser. Antalet blivande 6- åringar som redan nu bor i södra delen av Älvsjö överstiger markant den befintliga andelen skolplatser. Till detta tillkommer nyproduktion av fastigheter i Långbrodalsskolans närområde t.ex. 26 nya radhus 200 meter från skolan med inflyttning under 2011. Långbrodalsskolan utnyttjar sina befintliga lokaler i mycket hög grad. Fyra permanenta byggnader och en tillfällig paviljong inhyser nu sammanlagt ca 410 elever (varav 24 elever i paviljongen) vilket är 50 elever fler än läsåret 2009/10. Konsekvenserna av det utökade elevantalet och den maximerade lokalanvändningen märks bland annat genom större fritidsgrupper, trängsel i matsal, avsaknad av grupprum, otillräckliga omklädningsutrymmen för eleverna och för få arbetsrum till medarbetare. Bristerna i utemiljön blir också påtagliga på raster och eftermiddagar, skolgårdsytan räcker inte till för bollspel, lekar m.m. Vi har ett starkt varumärke som har stått sig genom åren. Men, i takt med att att allt fler friskolor etablerar sig i vårt närområde samtidigt som vi inte har möjlighet att ta emot alla som söker till vår skola, kan läget komma att förändras. Vår önskan är att få en fast organisation där vi kan utvecklas efter våra fysiska möjligheter och på sikt bilda en F-6 enhet. Det systematiska kvalitetsarbetet Vi arbetar med ett antal enkäter och utvärderingar som tillsammans med elevernas resultat ligger till grund för skolans kvalitetsredovisning. Elever, föräldrar och medarbetare deltar årligen i dessa enkäter och utvärderingar. Resultaten ger en bra och samlad bild gällande de utvecklingsområden vi för över till arbetsplanen men syftar även till att bibehålla skolans styrkor och goda resultat. Skolans ledningsgrupp, skolutvecklingsgruppen, trygghetsgruppen, elevhälsoteamet,
SID 3 (11) samverkansgruppen och arbetslagen utgör tillsammans med gemensamma APTträffar för samtlig personal grunden i skolans systematiska kvalitetsarbete. Arbetsplanens framtagande Rektor och biträdande rektor formulerar skolans åtaganden utifrån Läroplanen, nämndmålen samt kvalitetsredovisningens utvecklingsbehov. Medarbetarna formar arbetssätt och uppföljningsmetoder. Utvärdering av resultat och tidigare använda metoder styr nya arbetssätt. Eleverna, främst via elevrådet, får en detaljerad genomgång av våra åtaganden och vad det innebär för dem. Föräldrarna involveras i processen via föräldrarådet. Skolans ledningsgrupp fastställer tillsammans med skolledningen arbetsplanens innehåll. Åtgärder för utveckling Att utveckla skolan och dess resultat innebär både förbättringsinsatser i valda delar med utgångspunkt i skolans mätresultat likväl som resultatkonserverande insatser. Följande åtgärder har prioriterats för utveckling: Kunskap och lärande/ bedömning och betyg Vi bedömer att vår måluppfyllelse generellt sätt är god med undantag av LUSresultatet i år 3. Där har vi inte nått vårt årsmål, trots att vi föregående läsår valt att prioritera läsutveckling. En djupgående analys behöver göras tillsammans med samtliga pedagoger på skolan där metoder och kvalitet i läsinlärningen granskas. Vi behöver också fortsätta arbetet med att stärka både kompetens och samsyn i "lusandet". Vi behöver bli bättre på att följa upp LUS-resultaten samt att sätta in åtgärdsprogram då en elev riskerar att inte nå upp till LUS-målet. I de nationella proven i år tre identifierades fyra utvecklingsområden inom matematiken där våra elever behöver få en djupare kunskap: talmönster, massa, subtraktion och likhetstecknets betydelse. Inom svenskämnet identifierades att faktatextläsning är ett förbättringsområde. Vi behöver ta ett samlat grepp kring dessa områden och medvetandegöra samtliga undervisande pedagoger om att dessa områden ska prioriteras. Vi ska fortsätta vårt arbete med att förtydliga kursplanernas mål samt bedömningsgrunder genom att skriva LPP i samtliga ämnen och moment. Ansvar och inflytande En dialog med samtliga pedagoger, elevrådet och föräldrarådet ska föras om hur elevernas inflytande och ansvar ska tydliggöras. Samverkan Skolans hemsida behöver förändras/förbättras. Så snart den stadsgemensamma plattformen från staden rullas ut kommer förbättringsarbetet att påbörjas. Likabehandlingsplanen Under vårterminen ägnade ledningsgruppen tid till att revidera vår handlingsplan mot mobbing, kränkningar och diskriminering. Vi utgick ifrån Skolverkets rapport
SID 4 (11) "Utvärdering av metoder mot mobbing" och jämförde de forskningsresultat man där kommit fram till med våra egna metoder. I den handlingsplan som utarbetades definierades följande utvecklingsområden: Eleverna ska vara delaktiga i det förebyggande antimobbningsarbetet genom ex planering och genomförande av fadderverksamhet, rastverksamhet, i formulering av regler och trygghetskontrakt. All personal ska ha ett gemensamt förhållningssätt. Exempel kan vara att upprätta "trygghetskontrakt" i alla klasser, med konsekvenser. Enkät till eleverna ett par gånger per läsår. Denna ska följas upp, utvärderas och handlingsplan ska upprättas inom arbetslaget. Personalutbildning. All personal läser skolverkets sammanfattning: Utvärdering av metoder mot mobbing. Denna diskuteras i arbetslagen. Rasterna behöver organiseras med fasta rastvärdsområden. Dessutom behöver otrygga områden kartläggas. Trygghetsgruppens sammansättning ska förändras. Här ska förutom pedagoger även skolpsykologen ingå. Gruppen ska utarbeta tydligare strategier för att: upptäcka, kartlägga, åtgärda mobbing. Dessutom behöver vi utveckla hur vi följer upp och ger stöd till utsatta och utsättare samt tänka kring olika vägar för pojkar och flickor. Utifrån skolverksrapporten kommer systemet med kamratstödjare att försvinna liksom livskunskap som ämne i skolan. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 3. Samtliga elever möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta utan att bli störd Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta utan att bli störd Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
SID 5 (11) Indikator Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt skolundersökningen åk 5 Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt skolundersökningen åk 5 Årsmål Period 2012 2012 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att erbjuda varje elev en trygg skolmiljö. Arbetssätt ARBETSSÄTT: Vi arbetar utifrån gemensamma normer och demokratiska värderingar för elevens hela dag, skola och fritids gemensamt. I samverkan skapas trygghet för barn och föräldrar. I den gemensamma planeringen skola-fritids ökas möjligheten att stimulera barnen samt att se till varje enskilt barns behov. För att uppfylla åtagandet gör vi följande: - Trygghetsgruppen arbetar aktivt för att förebygga mobbning eller kränkande behandling. - Fadderverksamhet och kompisträffar - Stormöten, storsamlingar,elevråd, klassråd, matråd - Temadagar/veckor och traditioner - Blandade åldersgrupper i temaarbete som skapar vi-känsla genom temaarbete och elevens val - Förväntansdokumentet delges samtliga elever och föräldrar. - Skolans trivselregler är väl kända för alla. De vuxna hjälper eleverna att följa reglerna. - Likabehandlingsplan med tydliga handlingsplaner vid mobbning eller kränkande behandling. - Trygghetskontrakt som upprättas gemensamt i varje klass. - Rastvärdar med tydligt uppdrag. Det ska hela tiden finnas vuxna runt barnen och eleverna. - Organiserad rastverksamhet såsom "hela skolan leker" och "Röris samt möjlighet att låna lekredskap. - Elevhälsoteamet arbetar för att tidigt fånga upp elever som visar tecken på ohälsa. Uppföljning För att följa upp åtagandet använder vi oss av följande: - Klassråd, stormöten, elevråd och matråd - Utvecklingssamtal - Elevhälsoteamsarbete - Trygghetsenkät till eleverna
SID 6 (11) - Brukarundersökningen - Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen - Klasskonferenser och överlämningssamtal - Trygghetsgruppens uppföljningssamtal Utveckling Elever, medarbetare och föräldrar har definierat följande utvecklingsområden för arbetet 2012: - Medvetandegöra elever och vuxna om text - och bildburna kränkningar - Gemensamma regler i matsalen - Fördjupad analys med åtgärder utifrån resultatet av elevernas trygghetsenkät. - Utveckla arbetet med jämställdhet/genus - Konsekvensbeskrivning i trygghetskontraktet utarbetas i samarbete mellan elevråd och trygghetsgrupp. Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1. Skolan ska ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen 2. Skolan ska verka för att elever och vårdnadshavare uppfattar att den valda skolan är den bästa Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period 2012 2012 2012 Andel elever som uppnått LUS punkt 15 i årskurs 3 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
SID 7 (11) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) Årsmål Period ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen. Förväntat resultat Alla når målen Arbetssätt Samtliga elever i år 1-5 får varje termin ett skriftligt omdöme med en IUP. Här får eleverna en summativ och en formativ bedömning över sin kunskapsutveckling. För att förtydliga kopplingen mål -arbetssätt-förväntat resultat-bedömning kommer elever och föräldrar att få ta del av en lokal pedagogisk planering, LPP, inför olika arbetsområden. Eleverna bedöms utifrån kursplanerna och det ges en prognos huruvida en elev når uppnåendemålen för år 3 respektive år 6. För elever som har svårighet att nå upp till målen ska en utredning göras som kan utmynna i ett åtgärdsprogram om särskilda insatser krävs. För att stödja, utvärdera, bedöma och analysera en elevs kunskapsutveckling använder vi bland annat oss av: - Diagnoser. - Läsutvecklingsschema (LUS). - Elevernas egen utvärdering, kamratbedömning och självbedömning, både skriftligt och muntlig beroende på ålder. - Utvecklingssamtal. - Nationella prov i år 3. - Pedagogiska träffar i lärarlaget. - Nätverksträffar. - Läxhjälp kan erbjudas vid behov I förskoleklassen arbetar vi med förberedande läsinlärning med hjälp av LTUGmetoden. Barnen i förskoleklass har LUS-mål som följs upp då eleverna börjar i årskurs 1. Förskoleklasserna jobbar med språklig medvetenhet, till exempel med materialet Trulle. Matematiken förbereds också i förskoleklassen med grundläggande begreppsbildning och taluppfattning. Här använder vi oss bland annat av utomhuspedagogik. Resursanvändning Vi ska satsa på att öka kompetensen i att "Lusa" barnen.
SID 8 (11) Uppföljning För att säkerställa att åtagandet uppfyllts använder vi oss av: - Elevutvärderingar. - Löpande bedömning utifrån LPP. - LUS. - Diagnoser i matte, svenska och engelska. - Utvärdering av åtgärdsprogram. - Brukarundersökning. Utveckling Skolans utvecklingsgrupp leder arbetet med implementeringen av skola 2011. Alla pedagoger involveras i implementeringsarbetet som kommer att fortsätta under 2012. Handlingsplan ska utarbetas för vilka diagnoser i matte, svenska och engelska som samtliga ska använda. Läsutveckling ska prioriteras och metoder och kvalitet i läsinlärningen ska granskas. Faktatextläsning ska också prioriteras. Läsveckor införs. Inom matematiken ska våra elever få en djupare kunskap om begreppen talmönster, massa, subtraktion och likhetstecknats betydelse. Ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 4. Samtliga elever ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period ÅTAGANDE: Vi åtar oss att våra elever, allt efter mognad, ges möjlighet att ta ansvar för och få inflytande över sitt lärande. Arbetssätt Alla klasser i skolan har regelbundna klassråd, där eleverna får träna sig i att vara med och påverka delar av sin skola. Utifrån mognad tränas eleverna att ta ett allt större ansvar över sitt lärande. Alla elever har en IUP där skola-elever och
SID 9 (11) föräldrar gemensamt formulerar områden som eleven ska utveckla vidare. Eleven är delaktig i sin egen planering och uppföljning av undervisningen. Exempel på olika arbetssätt kan vara att: - Eleverna arbetar med träningskort där IUP-målen är förtydligade. - Eleverna ges möjlighet att, under lektionstid, träna på sina individuella utvecklingsområden. - Inför varje nytt arbetsområde tydliggörs målen för arbetet så att eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem. - Gemensam planering av dagen gör att eleverna kan påverka arbetssätt och därmed ta ett större ansvar för sitt lärande. - Eleverna för en skoldagbok över eget arbete. - Eleverna kan ha ett eget arbetsschema som de följer. - Portfolio Allt efter mognad introduceras olika inlärningsstrategier och arbetssätt, till exempelvis laborativt arbete, grupparbete, eget arbete och forskning. På elevens val får eleverna i år 4-5 välja fördjupningsområden. Uppföljning Eleverna och pedagogerna utvärderar regelbundet elevernas arbeten, skriftligt, muntligt och praktiskt. Inför utvecklingssamtalen får eleverna skriftliga omdömen och IUP där arbetet följs upp. Åtagandet följs upp genom elevernas trygghetsenkät och vår årliga brukarundersökning. Utveckling En dialog med samtliga pedagoger, elevrådet och föräldrarådet ska föras om hur elevernas inflytande och ansvar ska tydliggöras. Skolan har påbörjat ett arbete med att prioritera områden inom ansvar och inflytande. Följande områden ska utvecklas: - Elevers rätt att få säga sin åsikt i olika frågor som berör dem. - Elevers rätt att påverka utformandet skolans regler. - Elevers rätt att påverka val av lärostoff. Samverkan NÄMNDMÅL: 5. Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks ÅTAGANDE: Vi åtar oss att verka för ett gott samarbete med föräldrarna samt stärka samarbetet med förskolor, polis, socialtjänst i vårt närområde.
SID 10 (11) Arbetssätt Vi har en skola med aktiva och engagerade föräldrar som bryr sig om och vill ha information om sina barns skoldag. Tillsammans med föräldrarna kan vi åstakomma den utveckling vi ständigt strävar efter hos våra barn /elever. Vi samverkar med polis, socialtjänst och förskolor i vårt närområde i varierande grad, och samtliga parter ingår i Älvsjö stadsdelsförvaltnings "Ros-grupp" som har regelbundna möten. För att uppfylla vårt åtagande arbetar vi bland annat på följande sätt: - Pedagogerna skickar regelbundna veckobrev. - Föräldramöten och utvecklingssamtal varje termin. - Förväntansdokument som samtliga föräldrar tar del av. - Föräldraråd som träffar skolledningen två gånger per termin. - Skolråd där representanter från bl a föräldraråd, personal och elever träffas två gånger per termin. - Öppet hus en dag per år. - Föräldracaféer - Skolledningen skickar ut Info till hemmen ett par gånger per termin. - Hemsidan ska innehålla aktuell information. Samarbetet med förskolorna sker strukturerat i samband med att nya sexåringar antas till skolan. Uppföljning Uppföljning sker via den brukarenkät som vi skickar till föräldrarna under våren. Vi har en dialog med föräldrarna på utvecklingssamtal, föräldramöten och i de olika samverkansråden. Pedagogerna ges "feedback" både skriftligt och muntligt från föräldrarna. Utvärdering av samarbetet förskola -skola sker efter förskoleklassintaget. Utveckling Skolans hemsida behöver förändras / förbättras. Så snart den stadsgemensamma plattformen från staden rullas ut kommer förbättringsarbetet att påbörjas. NÄMNDMÅL: 6. Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att samverka med aktörer både inom närområdet och internationellt. Förväntat resultat Vi strävar efter att ingå i ett internationellt nätverk mellan pedagoger. Inom närområdet ska vår samverkan stärkas med lokala entreprenörer samt med våra grannskolor.
SID 11 (11) Resursanvändning Övrigt Bilagor