Miljörapport 2016 Torekovs avloppsreningsverk Båstads kommun

Miljörapport 2016 Torekovs avloppsreningsverk Båstads kommun

Innehåll 1. Verksamhetsbeskrivning... 1 Organisation... 1 Verksamhetsområde... 2 Torekov avloppsreningsverk... 2 Ledningsnät... 4 2. Tillstånd... 5 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 5 5. Tillsynsmyndighet... 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion... 6 9. Gällande villkor i tillstånd... 6 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.... 8 Driftförhållanden... 8 Utsläppskontroll... 8 Bräddning vid anläggning... 10 Bräddning i ledningsnät... 10 11 Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994:2... 10 Kontrollprogram... 10 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 11 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 11 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 12 Elförbrukning... 12 19. Ersättning av kemiska produkter mm... 13 Förbrukning av kemiska produkter... 13 Produktvalsprincipen... 13 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 14 Slam... 14 Hantering av rens och sand samt annat avfall... 14 Hantering av övrigt avfall... 14 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 15 Allmänt... 15 NSVA-Processgrupp... 15 SWR - Forskning och utveckling... 15 Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2016... 16 Examensarbeten... 18 Verksamhetsledningssystem... 18 Uppströmsarbete... 19 Beaktande av hänsynsreglerna... 20 Bilageförteckning... 21 Bilaga 1 - Inkommande och utgående Torekovs ARV... 22 Bilaga 2 - Metaller, inkommande och utgående Torekovs ARV... 23 Bilaga 3 - Slamanalyser Torekovs ARV... 24 Bilaga 4 Bräddning i ledningsnät... 25 2

1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 230 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvar för anläggningen utgår från VD och är via avdelningschefen för Avloppsrening delegerat till driftchefen Håkan Lindqvist. NSVAs organisation redovisad nedan. 1

Verksamhetsområde Torekovs avloppsreningsverk tillförs kommunalt och industriellt avloppsvatten från tätorterna Torekov, Västra Karup, Grevie och Förslöv samt från de mindre orterna Hov, Rammsjö, Killebäckstorp och stora delar av den kustnära bebyggelsen mellan Stora Hult och Torekov. Antalet anslutna personer är ca 13 000 stycken. Ledningsnätet för verksamhetsområdena Båstad - Östra Karup är anslutna till Hedhusets reningsverk i Laholms kommun för vilket Laholms kommun är huvudman. Torekov avloppsreningsverk Lokalisering Reningsverket är beläget i södra delen av Torekov tätort. Närmaste bostadsfastighet är belägen ca 150 m öster om reningsverket. Torekovs RV Reningsprocessen Vattenreningen på Torekovs avloppsreningsverk består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Inkommande avloppsvatten kommer in till inloppspumpbrunnen på reningsverket i två ledningar. En norrifrån som betjänar Torekovs samhälle och en söderifrån som betjänar övriga delar av verksamhetsområdet. Det inkommande vattnet lyfts upp till gallerstationen där spillvattnet renas från stora föroreningar som tops, papper, trasor m.m. Det avskilda materialet från gallret tvättas och pressas innan det bortforslas som hushållsavfall. I efterföljande sandfång låter man sand och grus sjunka till botten. Sanden tvättas och används som återfyllningsmassa. Den biologiska reningen sker i en aktivslam anläggning som börjar med ett anaerobt steg följt av en anoxisk zon. I den anoxiska zonen sker denitrifikationen av nitrat som recirkulerats från de sista aeroba bassängerna. Därefter följer en zon som antingen är anoxisk eller aerob, styrningen av denna varieras beroende av belastningen på verket. Slutligen finns två parallella aeroba zoner i vilka nitrifikationen och resterande BOD-reduktionen sker. I efterföljande mellansedimentering avskiljs det biologiska slammet som efter att ha passerat slambehandlingsbassängerna delvis återförs som returslam till den första biologiska bassängen. Efter mellansedimenteringen sker tillsats av polyaluminiumklorid för efterfällning av kvarvarande mängd fosfor och organiskt material. Det bildade kemslammet avskiljs därefter i efterföljande slutsedimentering och det renade vattnet leds slutligen ut i Skälderviken. 2

Inlopp Galler Kontrollrum Biosteg Verkstad Slutsedimentering Kemdosering Slambehandling Slamförvaring Mellansedimentering Extern kolkälla Slambehandling I samband med de biologiska och kemiska reningsstegen bildas slam. Slammet samlas upp och leds till den biologiska slambehandlingen bestående av fyra bassänger. Dessa syftar till att reducera innehållet av BOD och kväve i slammet. Den första bassängen är utrustad med dysor och omrörare för möjlighet till luftning. I nästa två bassänger finns enbart omrörare. I den sista delen finns både möjlighet för luftning och omrörning. Biologiskt slam från mellansedimenteringen inkommer till första bassängen och kemslam från slutsedimenteringen inkommer till tredje bassängen. Slam för recirkulation uttas från sista bassängen och tillförs biosteget i den första anaeroba zonen. Överskottslam förtjockas i slamförtjockaren som är av typen gravitationsförtjockare och syftar till att öka slammets torrsubstanshalt (TS). Slutligen avvattnas slammet via centrifugering. För bättre avvattning tillsätts polymer före centrifugering. Rejektvattnet från avvattningen leds tillbaka in i verket till den första biologiska bassängen. Efter slamavvattningen mellanlagras slammet i containrar innan omhändertagande av slamentreprenören Ragn-Sells AB. Externslam Externslam lämnas vid ett nedlagt reningsverk i Förslöv, på avloppsreningsverket i Torekov samt i Skummeslöv som tillhör Laholm. Avtal mellan Båstad kommun och Laholms kommun finns upprättat för detta. Vid Torekov avloppsreningsverk töms slammet i inkommande vatten, före galler. Ingen registrering över hur mycket som töms sker, varken på reningsverket i Torekov eller i Förslöv. NSR registrerar dock hur mycket slam som lämnas och rapporterar detta till NSVA. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har tagits fram. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som NSVA nu arbetar med för perioden 2018-2020. En riskanalys genomfördes år 2013 och en periodisk besiktning genomfördes 2015. 3

Nedan redovisas en processbild över Torekovs reningsverk. Ledningsnät I Båstad finns 29,1 mil spillvattenledningar, fördelat på 12,5 mil till Hedhuset i Laholms kommun och 16,6 km till Torekovs ARV. Större delen av ledningarna är lagda på 50-, 60- och 70-talet och det vanligaste materialet är betong och glaserat lergods. Saneringsplanen för ledningsnätet mot Torekovs ARV slutfördes under 2016, vilket medför att inga direkta åtgärder har vidtagits under 2016. Saneringsplan för ledningsnätet mot Båstad/Östra Karups avrinningsområde och Laholms reningsverk påbörjades under 2016 och ska vara klar första kvartalet 2018. I kartdatabasen har det under året lagts in 800 m nylagd ledning mot Torekovs ARV, och 800 m ny ledning mot Hedhuset. Under året upptäcktes och åtgärdades en vattenläcka som orsakade ett stort inläckage till spillvattennätet mot Torekov. 4

2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1995-11-20 Länsstyrelsen Grundtillstånd 1999-11-18 Länsstyrelsen Tillstånd utbyggnad och förlängd prövotid 2005-12-22 Länsstyrelsen Slutliga villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. NSVA dok. namn Ärende Datum BÅ 16/00007-1 Byte av luftningsmembran vid Torekovs RV 2016-01-18 BÅ 16/00007-2 Underhållsarbete vid Torekovs reningsverk, dnr 555-883-2016 2016-01-19 BÅ 16/00007-3 VB: Underhållsarbete vid Torekovs reningsverk, dnr 555-883-2016 2016-01-22 BÅ 16/00007-4 SV: Underhållsarbete vid Torekovs reningsverk, dnr 555-883-2016 2016-01-25 BÅ 16/00007-5 VB: Underhållsarbete vid Torekovs reningsverk, dnr 555-883-2016 2016-01-27 NSVA 16/00017-1 Periodisk undersökning i Torekov, dnr 555-31334-2015 2016-02-23 BÅ 16/00007-6 Underhåll Torekov 1278-50-004 2016-02-29 NSVA 16/00017-2 SV: Periodisk undersökning i Torekov, dnr 555-31334-2015 2016-02-29 BÅ 16/00007-7 Underhåll Torekov, dnr 555-883-2016 2016-03-02 NSVA 16/00017-3 Periodisk undersökning Torekov ARV, dnr 555-31334-2015 2016-04-04 NSVA 16/00017-4 VB: Periodisk undersökning Torekov ARV, dnr 555-31334-2015 2016-04-26 BÅ 16/00128-1 Begäran om komplettering på ansökan om fortsatt hantering av 2016-05-24 brandfarlig vara på Torekovs reningsverk BÅ 16/00198-1 Polisanmälan ang. inbrott på NSVAs anläggning i Torekov 2016-08-16 BÅ 16/00198-2 Tilläggsanmälan inbrott Torekov K993181-16 2016-08-17 BÅ 16/00238-1 Överskridande av riktvärde anläggning nr 1278-50-004 2016-10-27 BÅ 16/00238-2 Överskridande av riktvärde anläggning nr 1278-50-004, dnr 555-30779-16 2016-11-10 BÅ 16/00238-3 SV: Överskridande av riktvärde anläggning nr 1278-50-004, dnr 555-30779- 16 2016-11-10 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. 5

6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2016 Enhet % av kapacitetstak Anslutning, medeldygn 11 400 4 671 pe (70 g BOD7/pe*d) 41 Flöde, medeldygn 5 400 3 797 m 3 /d 70 Flöde, medeltimme - 158 m 3 /h BOD7, årsmedel 800 327 kg/d 41 N-tot, årsmedel 160 94 kg/d 59 P-tot, årsmedel 42 10 kg/d 24 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk rening samt kväverening, utfört och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms kunna medföra ökad förorening eller annan störning. 2. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får - som riktvärde och kvartalsmedelvärde samt gränsvärde och årsmedelvärde ej överstiga 10 mg BOD7 respektive 0,3 mg totalfosfor per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. 4. Val och byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av länsstyrelsen 5. Det utgående avloppsvattnets ph-värde får inte understiga 6 och överstiga 9. 6. Fortlöpande kontroll av avloppsvattenanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll och utsläpp från avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges länsstyrelsen senast 1 mars 1996. 6 Villkor uppfyllt. Reningsverket har drivits i huvudsak efter lämnad beskrivning. Riktvärdet för totalfosfor överskreds för kvartal 3, i övrigt är villkoret uppfyllt. Se vidare avsnitt 10. Villkor uppfyllt. NSVA driver verket med miljömässigt tekniskt- och ekonomiskt rimliga insatser. Villkor uppfyllt. Det har inte bytts någon fällningskemikalie under året. Villkor uppfyllt. Mätning görs kontinuerligt med onlinemätare, utgående ph har inte någon gång under året understigit 6 eller överstigit 9. Villkor uppfyllt. Egenkontrollprogram används i detta syfte, se vidare avsnitt 10 och 11. Recipientkontroll utförs, se vidare avsnitt 11.

7. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen. 8. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att någon anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultaten måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller i omgivningen. 9. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektionen skall företas i den omfattning som miljö- och hälsoskyddsnämnden finner erforderlig. 10. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. 11. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundvatten och dräneringsvatten dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. 12. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller omgivningen. 13. Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A), kl 07.00-18.00, 45 db(a), kl 18.00-22.00 och 40 db(a), kl 20.00-07.00 utomhus vid närmaste bostäder 14. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar av detta. Kommunen skall senast den 1 mars 1996 redovisa förslag till åtgärder för att minska luktstörningar från slamhantering. 15. Utbyggnaden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har angivet i ärendet eller i övrigt åtagit sig. 16. Resthalten totalkväve i utgående vatten får som årsmedelvärde och riktvärde högst uppgå till 12 mg/l. Villkor uppfyllt. NSVA håller löpande kontakt med tillsynsmyndigheten. Villkor uppfyllt. Under året har byte av luftare och sandsug i sandfång samt byte av inloppspump skett, detta har rapporterats till länsstyrelsen. Villkor uppfyllt. NSVA har en mobil anläggning inom verksamheten. Villkor uppfyllt. Inga kända luktklagomål har förkommit under året. Villkor uppfyllt. Se beskrivning av ledningsnät och saneringsplan i avsnitt 1. Villkor uppfyllt. NSVA har kontinuerlig kontakt med anslutna industrier för att minimera påverkan på reningsverket. Villkor uppfyllt. Inga klagomål på buller har förekommit. Villkor uppfyllt. Inga kända luktklagomål har förkommit under året. Under våren 2016 har kolfilter installerats för ventilation från slamhantering. Villkor uppfyllt. Villkoret avser avslutad utbyggnad. Villkor uppfyllt, se vidare avsnitt 10. 7

10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 11-12 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Driftförhållanden Torekovs reningsverk har haft problem med kvävereningen samt slamflykt under sommaren år 2016. NSVA har fortsatta kontakter med industrin som har problem med nitrifikationshämning i sitt utgående vatten. Utsläppskontroll Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året, undantaget att riktvärdet för totalfosfor överskreds för kvartal 3. Kvartalsvärdet hamnade på 0,5 mg/l, mot riktvärdet på 0,3 mg/l. Överskidandet beror på en mycket hög halt i början av juli då slamflykt från slutsedimenteringen skedde. Nedan presenteras grafer med uppföljning av utsläppsvillkor. För beräkningar se bilaga 1, 2 och 3. 8

9

Bräddning vid anläggning Det har inte bräddat något på anläggningen under 2016. Bräddning i ledningsnät Bräddning vid pumpstationer uppströms Torekovs avloppsreningsverk har uppmätts vid 3 olika anläggningar med totalt ca 18 timmars bräddtid, se bilaga 4. 11 Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994:2 4 11. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Aktuell Ja Ja Ej aktuell Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. Provpunkt Prov* Parameter Utgående vatten 26 dp/år BOD 7(ATU), NH 4-N, N-tot, SS, Al Utgående vatten 26 vp/år COD Cr, P-tot, N-tot Inkommande vatten 12 dp/år BOD 7(ATU), NH 4-N, NO 3-N, NO 2-N, N-tot, SS Inkommande vatten 12 vp/år COD Cr, P-tot, N-tot Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, GR, GF, P-tot, N-tot, NH 4-N, CaO, Al, Ca, K, Co, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Ag, Cr 6+, Sn Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Ag, Cr 6+, Sn Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening *dp=dygnsprov, vp=veckprov, bp=blandprov och sp=stickprov Recipient för det renade avloppsvattnet är Skälderviken. Recipientkontrollen samordnas av Nordvästskånes kustvattenkommitté (NVSKK) där Båstad kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Toxicon. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida: http://www.vattenorganisationer.se/nvskk/modules.php?name=content&op=showcontent&id=1734 10

16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 16. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under år 2015 har ett gemensamt övervakningssystem installerats vid samtliga anläggningar inom NSVAs ansvarsområde. Detta innebär att bl.a. Torekovs ARV och avloppspumpstationerna ges historikinsamling och möjlighet till att installera maskinkort på de olika anläggningsdelarna. Maskinkorten är ett underhållsprogram där maskiner samt givare läggs in och där drifttekniker ges signal när det är dags för en insats. Denna åtgärd har vidare implementerats under 2016. En periodisk besiktning genomfördes under våren 2015. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 17. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under våren och sommaren var det stora problem med kvävereningen. Efter ympning med slam från Öresundsverket i början av augusti kom kvävereningen igång igen och har därefter fungerat bra. Med start under våren har det också varit problem med slammets sedimenteringsegenskaper, vilket främst har synts i mellansedimenteringen men detta har även påverkat slammet i förtjockaren och sikten i slutsedimenteringen. Under sommaren förekom en kortare period med slamflykt ut från slutsedimenteringen och polymer tillsattes tillfälligt i förtjockaren. Sedimenteringsegenskaperna i mellansedimenteringen förbättrades under hösten men blev periodvis sämre igen, dock utan påverkan på utgående halter. Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 11

18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 18. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades 932 392 kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jämfört med inkommande flöde. År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning m 3 /år kwh/år kwh/m 3 2016 1 385 948 932 392 0,67 2015 1 509 212 928 580 0,62 2014 1 270 829 864 017 0,68 2013 1 182 249 868 794 0,73 2012 1 412 877 892 112 0,63 2011 1 472 409 835 969 0,57 12

19. Ersättning av kemiska produkter mm 4 19. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under 2016 redovisas nedan. Produktnamn Mängd Användning kg/år PAX XL-60 106 320 Slutsedimentering Zetag 8180 4 200 Slamavvattning Etanol (sekundasprit) 98 500 Kolkälla Zetag 9014 20 Förtjockaren (tillfälligt under sommaren) Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. För kvalitetsbedömning av spillvattnet på Torekov ARV, används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Under 2015 bedömdes att 3 kemikalier skulle fasas ut från tvätthall och verkstad. Två av dessa kemikalier tog slut under år 2016 och är nu borta från kemikalieförteckningen. Den tredje kemikalien kommer att ersättas när den tar slut. 13

20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 4 20. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2016 har totalt 207 ton TS slam omhändertagets av NSVAs slamentreprenör. Allt slam har använts till jordtillverkning. Hantering av rens och sand samt annat avfall Gallerrens bortforslats som hushållsavfall. Totalt har ca 6 ton sand avskilts under året, sanden används som utfyllnadsmaterial på den egna anläggningen. Hantering av övrigt avfall På Torekovs RV finns en avfallsstation som en extern entreprenör hämtar. Under 2016 har följande mängder hämtats: 4,36 ton blandskrot 0,98 ton brännbart 0,3 ton industriavfall för sortering 260 kg blybatterier 41 kg färg-, lack- och limburkar 2 st småbatterier 5 kg oljefilter 1 kg lampor 7 kg aerosoler 14

21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 21. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. SWR - Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. 15

Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: - NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser - Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning - Personal från NSVA deltog på SWR-dagen - NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research - Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: www.swedenwaterresearch.se Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2016 Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela det VA-tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedöma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. 16

Mätning - Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. 17

Examensarbeten Under 2016 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA: Hellborg Lapajne, Madelaine (2016). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg. Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år 2011. Under 2016 har ett intensivt arbete skett för att förbereda verksamheten för omcertifiering mot de nya standarderna som utkom under hösten 2015. I det här arbetet har det bland annat ingått att skapa ett nytt system för avvikelsehantering, integrera verksamhetssystemet på intranätet och rensa ut den tidigare plattformen, göra en miljöutredning, förbättra lagbevakningen och ta fram en ny huvudprocesskarta. Under 2017 kommer fokus vara att kommunicera ut dessa förändringar till alla medarbetare och bygga vidare på processkartläggningen. Omcertifieringen enligt de nya standarderna sker i januari 2017 med förhoppningen att få ett nytt certifikat i mars 2017. 18

Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. 19

Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger relativt centralt i Torekov men inga klagomål har inkommit under året. 20

Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 - Inkommande och utgående Torekovs ARV Bilaga 2 - Metaller, inkommande och utgående Torekovs ARV Bilaga 3 - Slamanalyser Torekovs RV Bilaga 4 Bräddning i ledningsnät 21

Bilaga 1 - Inkommande och utgående Torekovs ARV Halter redovisas som flödesviktade medelvärden. Totala mängder är beräknade flödesviktat. Inkommande Torekovs ARV År 2016 Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari 165 883 50 8 249 93 15 361 1,1 185 17,6 2 921 7,4 1 228 Februari 191 942 38 7 330 86 16 471 1,1 204 14,2 2 735 5,6 1 069 Mars 170 372 57 9 627 172 29 322 1,7 293 15,8 2 685 8,6 1 471 April 129 192 96 12 346 247 31 908 2,5 328 23,1 2 978 14,7 1 900 Maj 97 783 150 14 667 320 31 291 3,6 352 35,0 3 422 24,0 2 347 Juni 79 132 101 7 978 297 23 511 4,4 345 35,5 2 812 21,8 1 726 Juli 114 075 64 7 247 267 30 468 3,9 441 34,5 3 939 22,4 2 550 Augusti 95 593 120 11 458 708 67 642 4,7 446 34,8 3 328 21,1 2 016 September 71 292 202 14 435 407 29 019 3,9 280 37,1 2 647 21,6 1 537 Oktober 67 893 148 10 074 273 18 568 4,1 275 31,5 2 138 16,8 1 140 November 90 930 91 8 285 255 23 178 3,2 291 25,0 2 271 13,2 1 204 December 111 861 67 7 481 201 22 435 2,5 278 22,4 2 500 13,8 1 546 Totalt: 1 385 948 86 119 178 245 339 174 2,7 3 719 24,8 34 377 14,2 19 735 Utgående Torekovs ARV År 2016 Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari 165 883 2,4 392 15 2 488 0,05 8 4,2 705 1,4 228 Februari 191 942 3,9 749 15 2 879 0,08 16 5,2 994 3,4 660 Mars 170 372 1,5 256 15 2 556 0,06 10 8,4 1 431 6,6 1117 April 129 192 1,9 245 15 1 938 0,05 6 9,0 1 168 7,5 973 Maj 97 783 2,7 264 15 1 467 0,06 6 15,9 1 555 13,0 1271 Juni 79 132 4,2 335 50 3 968 0,25 20 12,1 961 11,1 876 Juli 114 075 3,9 443 121 13 798 1,11 127 24,2 2 758 21,3 2431 Augusti 95 593 2,0 187 20 1 867 0,10 9 11,6 1 111 7,3 702 September 71 292 1,5 107 15 1 069 0,06 4 3,7 265 0,1 6 Oktober 67 893 1,5 102 15 1 018 0,04 3 3,1 209 0,1 5 November 90 930 1,5 136 15 1 364 0,04 3 4,6 414 0,2 17 December 111 861 1,5 168 15 1 678 0,06 7 3,2 355 0,1 7 Totalt: 1 385 948 2,4 3 384 26,0 36 090 0,16 220 8,6 11 927 6,0 8 295 22

Bilaga 2 - Metaller, inkommande och utgående Torekovs ARV Medelhalter redovisas som flödesviktade medelvärden. Totala mängder är beräknade flödesviktat. Halter Metaller - Inkommande Torekovs ARV År 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l Halvår 1 834 304 0,05 0,078 1,4 22 66 1 1,9 Halvår 2 551 644 0,05 0,14 2,9 110 140 2,1 4,5 Medel: 0,05 0,10 2,0 57,0 96 1,4 2,9 Gråmarkerad ruta = mindre (<) än värde, halveras vid inmatning Mängder Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni m 3 kg kg kg kg kg kg kg Halvår 1 834 304 0,04 0,07 1,2 18,4 55,1 0,8 1,6 Halvår 2 551 644 0,03 0,08 1,6 60,7 77,2 1,2 2,5 Summa: 1 385 948 0,07 0,14 2,8 79,0 132 2,0 4,1 Halter Metaller - Utgående Torekovs ARV År 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l Halvår 1 834 304 0,05 0,01 0,1 2,1 20 0,25 1,2 Halvår 2 551 644 0,05 0,015 0,23 13 18 0,25 1,8 Medel: - 0,05 0,012 0,15 6,4 19,2 0,25 1,4 Gråmarkerad ruta = mindre (<) än värde, halveras vid inmatning Mängder Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni m 3 kg kg kg kg kg kg kg Halvår 1 834 304 0,04 0,01 0,08 1,75 16,69 0,21 1,00 Halvår 2 551 644 0,03 0,01 0,13 7,17 9,93 0,14 0,99 Summa: 1 385 948 0,07 0,02 0,21 8,92 26,6 0,35 2,0 23

Bilaga 3 - Slamanalyser Torekovs ARV Medelhalter redovisas som flödesviktade medelvärden. Totala mängder är beräknade flödesviktat. Halter Slam Torekovs ARV År 2016 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Hg Cd ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Halvår 1 495 100,5 6,6 20,3 76,1 16000 68000 18000 0,20 0,59 Kvartal 3 330 62,7 7,5 19 76,9 23000 69000 19000 0,21 0,55 Kvartal 4 198 43,8 6,6 22,1 77,8 20000 65000 18000 0,21 0,58 Medel: - - 6,9 20,2 51,9 18967 67669 18303 0,21 0,58 Pb Cu Zn Cr Ni Ag Nonylfenol PAH PCB mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Halvår 1 7 310 430 11 8,9 1,7 2,8 0,15 0,031 Kvartal 3 5,9 300 430 13 10 1,2 0,5 0,15 0,025 Kvartal 4 7,7 370 490 11 9,2 1,5 0,5 0,15 0,029 Medel: 6,8 320 443 12 9,3 1,5 1,62 0,15 0,029 Gråmarkerad ruta = mindre (<) än värde, halveras vid inmatning Mängder Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Hg Cd ton ton TS % % kg kg kg kg kg Halvår 1 495 100,5 6,6 20,3 76,1 1608 6833 1809 0,020 0,059 Kvartal 3 330 62,7 7,5 19 76,9 1442 4326 1191 0,013 0,034 Kvartal 4 198 43,8 6,6 22,1 77,8 875 2844 788 0,009 0,025 Totalt: 1023 207 - - - 3925 14004 3788 0,042 0,12 Pb Cu Zn Cr Ni Ag Nonylfenol PAH PCB kg kg kg kg kg kg kg kg kg Halvår 1 0,70 31,2 43,2 1,11 0,89 0,17 0,28 0,02 0,0031 Kvartal 3 0,37 18,8 27,0 0,82 0,63 0,08 0,03 0,01 0,0016 Kvartal 4 0,34 16,2 21,4 0,48 0,40 0,07 0,02 0,01 0,0013 Totalt: 1,41 66,2 91,6 2,40 1,92 0,31 0,33 0,031 0,0060 24

Bilaga 4 Bräddning i ledningsnät Bräddning Båstad mot Torekov ARV - Södra delen Datum Tidpunkt Pumpstation Bräddtid Anmärkning h 2016-02-10 07:20 T4 Bäckebro 9,85 Hydraulisk överbelastning 2016-06-22 T4 Bäckebro 0,17 Regn 2016-07-06 07:55 T4 Bäckebro 3,86 Hydraulisk överbelastning 2016-07-06 08:56 T5 Rammsjöstrand 1,49 Hydraulisk överbelastning 2016-08-03 22:24 T4 Bäckebro 0,23 Hydraulisk överbelastning 2016-08-12 T3 Ydrehall 0,58 Regn 2016-12-10 03:30 T4 Bäckebro 1,43 Regn Antal anläggningar Total bräddtid 3 st 17,6 h Bräddning Båstad mot Hedhuset ARV - Norra delen Datum Tidpunkt Pumpstation Bräddtid Anmärkning 2016-05-31 P1 0,54 Regn 2016-06-21 06:50 P2 Stensåns mynning 6,5 h Pumphaveri i samband med kommunikationsfel. Antal anläggningar Total bräddtid 2 st 7,0 h 25