Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt arbete, Karlstads universitet
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare Analys och uppföljning av hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten (juli 2015) Patient-, brukar- och medborgarperspektiv Oberoende inte riktlinjer eller tillsyn Patient- och brukarråd med ett 20-tal ledamöter
Vi arbetar med två rapporter om den sociala barn- och ungdomsvården Barn och unga som far illa tillhör en av samhällets mest utsatta grupper. Oavsett vem man är och vilken bakgrund man har ska man erbjudas stöd och hjälp av socialtjänsten på lika villkor. Det finns samtidigt dålig kunskap om innehållet i det stöd och skydd som ges och resultatet ur barnets perspektiv. Det saknas också kunskap om insatserna ges på lika villkor.
Omotiverade skillnader inom den sociala barn- och ungdomsvården
Syfte och frågeställning: Syftet är att undersöka pojkars och flickors möjlighet att få stöd och skydd inom sociala barn- och ungdomsvården, samt om eventuella skillnader är att betrakta som omotiverade utifrån ett jämlikhetsperspektiv.?? Vad är en omotiverad skillnad inom sociala barn- och ungdomsvården? I vilken utsträckning föreligger omotiverade skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller beslut om insatser inom sociala barn- och ungdomsvården?
Vad är en omotiverad skillnad inom sociala barn och ungdomsvården? Bedöma Besluta En skillnad i beslut om insats är omotiverad om den inte kan förklaras av: Aktualisera Inhämta uppgifter Bedöma behov Bedöma om behovet ska tillgodoses av annan huvudman eller i om den enskilde själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt Inhämta vårdnadshavarens och/eller barnets samtycke, åsikter och inställning Ingen insats Öppenvårdsinsats Placering utanför hemmet med samtycke Ansökan till domstol om placering utanför hemmet utan samtycke Omedelbart omhändertagande enligt LVU skillnader i barnets behov eller skillnader i om behovet kan tillgodoses av någon annan eller skillnader i vårdnadshavarens och/eller barnets samtycke, åsikter och inställning
Vi har genomfört en kvantitativ studie av omotiverade skillnader Förstagångsutredningar efter anmälan av anmälningsskyldig personal för barn 0-6 år och 13-17 år. 223 beslutsunderlag sammanställda enligt BBIC. Underlagen kommer från fyra mindre kommuner, en medelstor kommun samt tre stadsdelar i en storstad.
Metodologiska utmaningar 360 beslutsunderlag i urvalsramen, 223 i slutligt urval Kommunerna överskattade antalet förstagångsutredningar Riskbedömning endast dokumenterad i 90 av de 223 ärendena Riskbedömningen är antingen inte gjord eller inte dokumenterad Analyserna har fått kompletteras med antal identifierade problem (identifierade utsatthetsformer enligt BBIC) vilket finns för alla
Vi har fokuserat på skillnader mellan pojkar och flickor Fokus för studien Ursprung Pojkar och flickor Bakgrundsfaktorer som kan öka/minska risken för en omotiverad skillnad Ålder Bostadsort Kommunstorlek
Få beviljas insatser vid förstagångsutredning 223 barn utreds 103 barn bedöms ha behov av insatser 60 barn beviljas insatser
Vägen till insats Misstanke om fysiskt våld den enskilt vanligaste anmälningsorsaken, mest för pojkar Utredningarna har genomförts på ett mycket likartat sätt för både flickor och pojkar Bristande omsorg vanligast identifierade problematiken för både flickor och pojkar När riskbedömning har gjorts bedöms risken som ingen/låg eller ngt förhöjd i nästan samtliga fall, lika nivå för flickor och pojkar
Sammanfattning av resultat Få beviljas insatser vid förstagångsutredning Få insatser till pojkar med utländsk bakgrund Avsaknad av samtycke förklarar skillnader i beslut om insats Stora skillnader i barnens delaktighet kring beslut och planering av insatser Det är möjligt att studera omotiverade skillnader inom sociala barn och ungdomsvården BBIC ger förutsättningar för att undersöka omotiverade skillnader men det finns samtidigt flera utvecklingsområden
Systematisk uppföljning av den sociala dygnsvården för barn och unga
Uppföljning har flera olika viktiga syften
Projektets frågeställningar? 1 Vad är god kvalitet ur barnens perspektiv och ur ett barnperspektiv, och vilka områden kan användas för att följa upp det? 2 Vilka ytterligare områden behöver man följa upp som underlag för verksamhetsnära förbättringsarbete, styrning och ledning samt forskning och utveckling? 3 Vad finns det för hinder och framgångsfaktorer för att åstadkomma ett nationellt uppföljningssystem som fokuserar på ovanstående områden?
Projektets frågeställningar? 1 Vad är god kvalitet ur barnens perspektiv och ur ett barnperspektiv, och vilka områden kan användas för att följa upp det? 2 Vilka ytterligare områden behöver man följa upp som underlag för verksamhetsnära förbättringsarbete, styrning och ledning samt forskning och utveckling? 3 Vad finns det för hinder och framgångsfaktorer för att åstadkomma ett nationellt uppföljningssystem som fokuserar på ovanstående områden?
Områden som barnen tycker är viktiga under hela processen FÖRE UNDER EFTER Bemötande Sociala relationer Jag får information om det som är viktigt på ett sätt jag förstår Jag får kommunicera på ett sätt som passar mig Jag upplever att socialtjänsten är tillgänglig för mig Jag blir visad omtanke och intresse Delaktighet Trygghet Jag får vara med och bestämma var jag ska bo Jag får vara med och bestämma på vilket sätt och hur ofta jag ska ha kontakt med min socialsekreterare Jag får möjlighet att förbereda mig för det som ska hända Jag behöver inte vara med om onödiga uppbrott
Områden som barnen tycker är viktiga när man bor i familjehem, på HVB eller stödboende FÖRE UNDER EFTER Sociala relationer Delaktighet Jag blir visad omtanke och intresse Jag känner tillhörighet och samhörighet Jag har en bra relation till mina föräldrar, syskon och vänner Jag får vara med och bestämma om regler och hur vi ska ha det tillsammans där jag bor Trygghet Jag känner mig trygg och min integritet respekteras Jag bor i en miljö där jag trivs Hälsa, utbildning, fritid Jag får det stöd jag behöver för att må bra Jag har fungerade rutiner i vardagen Jag får det stöd jag behöver för att klara av min skolgång Jag har något roligt att göra utanför skolan
Områden som barnen tycker är viktiga när placeringen ska avslutas FÖRE UNDER EFTER Trygghet Jag känner mig trygg i att min situation följs upp och att jag får fortsatt stöd om det behövs Självständighet Jag har samma förutsättningar till en ekonomisk trygghet som andra Jag får hjälp med praktiska saker och stöd att klara vuxenlivet på egen hand Jag får känslomässigt stöd Jag har ett socialt sammanhang
Dessa områdena bekräftas av flera andra källor Andra studier där man pratat med barn och unga om deras syn på och erfarenheter av vården Forskning om viktiga kvalitetsaspekter Våra intervjuer med forskare, vårdnadshavare, gode män, familjehemsföräldrar och personer som arbetar inom socialtjänsten Vad man har valt att fråga om i brukarundersökningar i andra länder
Dessa två perspektiv skulle behöva stärkas i uppföljningen Barnets perspektiv Vi föreslår bland annat en återkommande nationell brukarundersökning Nationell oberoende aktör där barnen får vara anonyma och inte i beroendeställning Återkoppling till kommunerna De sex perspektiven som barnen lyfts upp ska inkluderas Omotiverade skillnader Vi behöver se till att barn och unga får stöd och hjälp på lika villkor Uppföljning av omotiverade skillnader bör ingå både i nationell och lokal uppföljning Barnets delaktighet behöver stärkas i alla delar av utredningen
Tack för att ni lyssnat! Båda rapporterna publiceras på www.vardanalys.se i slutet av november Anmäl er till vårt nyhetsbrev Följ oss på twitter: @vardanalys Vid frågor kontakta: maria.branting@vardanalys.se peter.nilsson@vardanalys.se birgitta.svensson@kau.se