Verksamhetsplan 2010-2012 samt Skolplan läsåret 2009-2010 Barn- och utbildningsnämnden
Inledning 3 Verksamhets- och Skolplan 4 Omvärldsanalys 4 Verksamhetsidé 4 Samhällsutveckling 5 Ett växande Boden 5 En bra livs- och boendemiljö 6 Ett ekologiskt hållbart samhälle 6 En bra folkhälsa 7 Verksamhet 8 Nöjda medborgare 8 Bra kvalitet 9 Påverkan och inflytande 11 Medarbetare 12 Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö 12 Delaktighet och inflytande 13 Ledarskap 13 Ekonomi 14 Hållbar ekonomisk utveckling 14 Effektivt resursnyttjande 14 Drift 16 Investeringar 17 Serviceförklaringar 18 Barn- och utbildningsnämnden 18 Förskola 1-5 år 18 Grundskola och fritidshem 18 Gymnasieskola 19 2
Inledning Den strategiska planeringen för Bodens kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni den strategiska planen som omfattar mål och resurser samt planeringsförutsättningar till nämnderna. Beslutet i fullmäktige föregås av en dialog mellan kommunstyrelsen och nämnderna. Med utgångspunkt från den strategiska planen fastställer nämnderna verksamhetsplaner, där nämnderna anger målindikatorer för att mäta måluppfyllelsen på nämndsnivå samt aktiviteter för att nå målen. Verksamhetsplanerna är tillika en återrapportering till fullmäktige hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Verksamhetsplanerna delges kommunfullmäktige i december, med undantag för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan som tillika utgör skolplan och som sådan fastställs av fullmäktige. Samtidigt som nämnderna fastställer sina verksamhetsplaner revideras serviceförklaringar för respektive verksamhetsområde. Uppföljning av den strategiska planen och verksamhetsplanerna sker löpande under året i delårsrapporter samt vid årets slut i årsredovisningen. Planeringsprocessen framgår av nedanstående bild Kf / Ks Bb N ä m n d Vision och värdegrund Strategisk beredning Kommungemensamma visioner, mål & målindikatorer Skattesats Inriktning och uppdrag till nämnderna Resursfördelning Planeringsberedning BB/ nämnd& förv 1. Gem förutsättningar 2. Förutsättn nämnder Partiberedning Beslut om strategisk plan Nämndernas arbete med verksamhetsplan Målindikatorer och aktiviter Verksamhet och ekonomi Nämndernas verksamhetsplaner delges kf Återrapport över hur fullmäktigeuppdragen ska nås Ny mandatperiod Nytt beslut om strategisk plan Bokslutsberedning BB/ nämnd& förv Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Febr Nämndernas arbete med förutsättningar Utvärdering av året som gått Tilläggsbudget 3
Verksamhets- och Skolplan Nationellt styrs förskola och skola av läroplaner, skolan styrs även av kursplaner för varje ämne. Den kommunala styrningen över utbildningen regleras enligt skollagen genom att det politiskt ska utformas en skolplan med lokala mål och inriktningar för skolan samt vilka åtgärder som måste vidtas för att nå dessa. Verksamhetsplanen är tillika Skolplan för Bodens kommun. Åtgärder kopplade till de nationella målen och de prioriterade kommunala målen tydliggörs i Kvalitetsredovisningen som fastställs i november av Kommunfullmäktige. Omvärldsanalys Skolverkets inspektion under våren 2008 visar att Bodens kommun har en bra skola, och når i genomsnitt högre betygsresultat jämfört med riket. Emellertid har samtliga resultat på kommunnivå försämrats det senaste året. Kraftfulla och effektiva förbättringsåtgärder måste vidtas för att öka måluppfyllelsen och vända den negativa trenden. Att fler elever når kunskapsmålen är det mest betydelsefulla området för barnoch utbildningsnämndens framtida måluppfyllelse. Skolverkets inspektion visar också på en tydlig ledningsorganisation som tar ett övergripande ansvar för att det utvecklingsarbete som sker i samtliga verksamheter utgår från de nationella målen. Dock behöver kommunen se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett tydligare ansvar för den pedagogiska utvecklingen av sina verksamheter. Befolkningen minskar i Boden vilket leder till minskat antal barn och ungdomar. Detta är en omvärldsfaktor som har stor påverkanseffekt för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Den demografiska modellen för resursfördelning som tillämpas inom kommunen from 2008 ger resurser utifrån antalet barn i de olika verksamheterna vilket innebär att de ekonomiska resurserna minskar snabbare än effekterna av de åtgärder som vidtas. Verksamhetsidé Barn- och utbildningsnämnden tillhandahåller pedagogisk verksamhet och omsorg av hög kvalité i en helhet för barn och ungdomar samt lägger grunden för och främjar ett livslångt lärande, där dialog och delaktighet är en väg till utveckling och hög måluppfyllelse. I Bodens skolor får barn och ungdomar, i den vardagliga undervisningen, lärande, framtidstro och verktyg att påverka och forma sin egen och ortens framtid. 4
Samhällsutveckling Vision Fördel Boden en mycket attraktiv kommun Mål Mål- indikatorer Ett växande Boden En bra livsoch boendemiljö Ett ekologiskt hållbart samhälle En bra folkhälsa Ett växande Boden En kommun med en attraktiv livsmiljö har kvaliteter som gör att människor vill flytta dit och de som redan bor där trivs och vill bo kvar. Våra ungdomar ska ha en positiv bild av Boden för att vara goda ambassadörer för kommunen. I en attraktiv kommun är en förskola och skola med hög kvalitet och goda resultat viktiga och avgörande. Genom en god och likvärdig lärmiljö i förskolan och skolan ges barn och elever samma förutsättningar för att lyckas. Alla barn och elever ska ha lika möjligheter att uppnå goda resultat. Gymnasiesamverkan i fyrkantskommunerna utvecklas enligt intentionerna i samverkansavtalet och gymnasiesamverkan i länet utvecklas vidare. Elevutvecklingen i kommunen och fyrkantsregionen ser likartad ut. Inom de närmaste fyra åren kommer elevantalet att minska med ca 1 500 gymnasieelever inom fyrkanten. Om den kommunala gymnasieskolan fortsättningsvis ska kunna erbjuda ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet krävs samverkan. Gymnasieskolan i Boden ska innehålla studieförberedande och yrkesförberedande program. Lärlingsutbildningar utvecklas enligt den inriktning/inom de ramar som regering och riksdag beslutat. Andelen elever på gymnasiet som medverkar i UF-företag ökar 6,8 % 2,5 % 2,8 % o Företagssamhet ses som en processinriktad pedagogik där barnet/eleven ges möjlighet att förverkliga sina idéer. o Gymnasiesamverkan i Fyrkanten och länet utvecklas ytterligare. 5
En bra livs- och boendemiljö En viktig uppgift för alla som verkar i förskolan och skolan idag är att förmedla och gestalta en gemensam värdegrund och en pedagogik som leder till att alla elever når målen. En förutsättning för att ge barn och elever goda kunskaper är att utveckla en förskola och skola där alla inkluderas och känner trygghet, trivsel, inflytande och lust att lära. Barn och ungdomar är delaktiga i utformningen av sin fysiska lärmiljö. Alla som arbetar inom skolan ska ha kompetens och ett förhållningssätt som aktivt främjar samverkan och integration och motverkar alla former av kränkande behandling. Bodens skolor ska ha goda lärmiljöer och vara strategiskt placerade, med bra kommunikationer och säkra skolvägar. Förskolor ska vara geografiskt placerade inom de områden där de är lätt åtkomliga. Barn och ungdomar som nyttjar våra tjänster i.u. 7,4 1 7,4 bedömer i förvaltningens, årliga, enkät på en 8- gradig skala trygghet till minst 6. Andelen elever som upplever kränkande i.u 2. i.u. i.u. behandling från andra elever minskar till noll Andelen elever som upplever kränkande behandling från personal minskar till noll i.u. i.u. i.u. o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av elever i åk.3, 5 9 samt åk.2 på gymnasiet. o Alla verksamheter har en aktiv likabehandlingsplan som är utarbetad i dialog med elever och föräldrar. o Alla verksamheter har en årlig plan mot kränkande behandling enlig SFS 2008:571. o Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande. Ett aktivt värdegrundsarbete är en viktig förebyggande åtgärd mot alla former av kränkande behandling, mobbing och diskriminering. Ett ekologiskt hållbart samhälle För att lyckas med arbetet med en hållbar utveckling som genomsyrar hela samhället krävs hög delaktighet. Hållbar utveckling, att värna om givna resurser, innebär att en samverkan måste ske mellan samtliga sektorer och nivåer. För att nå framgång krävs kunskaper, insikt och förståelse. En självklar koppling finns till arbetet i dagens förskola och skola. Klimatförändringar, resursfördelningsfrågor, tekniklösningar och livsval allt hänger samman i ett stort system. Både att kunna se sammanhang, att allt hänger ihop, och kunna förhålla sig till delar i systemet är den kunskap som kommer att behövas och som måste starta redan i arbetet med barn och elever. 1 Omräknat till den 8 gradiga skala som används from 2009 2 Ingen uppgift finns tillgänglig, nyckeltalet är nytt från och med 2009 6
Att uppnå ett långsiktigt och hållbart samhälle med fokus på miljö måste börja när barnen är små. Fokus på miljöområdet ska löpa som en röd tråd för att bli en naturlig del av livet. Alla förskolor och grundskolor ska ha erhållit 0 1 12 3 Grön Flagg eller motsvarande certifiering senast 2010. Kommunens inköp av ekologiska livsmedel har ökat från 1 % i.u i.u i.u o Förskolor och grundskolor arbetar efter konceptet nätverket Grön Flagg eller Skolverkets Hållbar utveckling för att ansöka och/eller bibehålla certifiering/utmärkelse. En bra folkhälsa Barn- och utbildningsnämnden bidrar genom att 2006 2007 lå 06/07 2008 lå 07/08 Andelen elever som ofta eller alltid har arbetsro i Flickor, Pojkar skolan ökar, ( %) (källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten) år 4 i.u. 72, 79 66, 72 år 7 i.u. 82, 82 67, 64 gymnasiet år.1 i.u. i.u. i.u. o Hälsosamtal genomförs årligen av skolsköterskorna i förskoleklass, åk. 4, 7 och årskurs 1 på gymnasiet. o Ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. o Skolan skall erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen och alla elever ska ha möjlighet att delta i ämnet idrott och hälsa. o Alla skolor genomför årligen en Hälsovecka. o Ett förebyggande arbete bedrivs i syfte att minska ljudnivåerna i förskola och skola. o Alla barn/elever ska äta skollunch varje dag. 3 44 enheter år 2008 7
Verksamhet Vision Fördel Boden till nytta för medborgarna Mål Nöjda medborgare Bra kvalitet Påverkan och inflytande Målindikatorer Nöjda medborgare En attraktiv skola bidrar till en ökad måluppfyllelse ur ett kommunövergripande perspektiv. Barn- och utbildningsnämndens ambition är bl.a. att genom regelbundna mätningar synliggöra förbättringsområden och på så sätt aktivt bidra till att Boden framstår som en attraktiv skolkommun. En god lärmiljö präglas av helhet, sammanhang och progression. Olika kompetenser och ämnen samverkar och ger barn och elever möjligheter att utveckla olika sätt att lära. Genom ett flexibelt lärande når barn och elever goda resultat. I förvaltningens årliga enkät 4 på en 8-gradig skala bedömer - föräldrar till förskolebarn som nyttjar våra tjänster nöjdhetsgraden till minst 6 - barn/ungdomar som nyttjar våra tjänster nöjdhetsgraden till minst 6 - föräldrar som nyttjar våra tjänster i skolan nöjdhetsgraden till minst 6 i.u 7,36 5 Se i.u fotnot 2 Se fotnot 2 i.u o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av föräldrar i förskolan, i åk. 3, 5, 8 och av elever i åk. 3, 5 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. 4 Generellt mycket hög nöjdhetsgrad, tyvärr har svarsfrekvensen inte varit så hög att vi kan säkerställa resultaten 5 Omräknat till den nya 8 gradiga skalan som används from 2009 8
Bra kvalitet Goda kunskaper är nyckeln till framgång och personlig utveckling för barn och ungdomar. För detta krävs ett tydligt ledarskap från både skolledning och lärarnas sida och en arbetsmiljö med lugn och arbetsro för alla i skolan där arbetet för att stärka elevernas motivation är viktigt. En tydlig målsättning - 100 % elever med minst betyget godkänt - kommuniceras av rektorer och lärare, där höga förväntningar på måluppfyllelse framgår i såväl förhållningssätt som krav och stöd. Detta ska leda till att elevernas meritvärden ökar. Rektors pedagogiska ledarskap är av avgörande betydelse. Eleverna ska ha tillgång till tidsenliga verktyg för sitt lärande och uppnå digital kompetens senast 2014 enligt EU:s definition: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Ett systematiskt kvalitetsarbete och analys av barns och elevers resultat kännetecknar framgångsrika förskolor och skolor. Genom att utvärdera arbetssätt och arbetsformer, ständigt arbeta med värdegrunden och analysera och jämföra resultat uppnås en hög måluppfyllelse och goda resultat. Genom att stimulera till lärande och utbildning och genom att säkerställa kvaliteten i alla verksamheter och på alla nivåer ökar andelen elever som är behöriga till gymnasiet, som slutför gymnasiet och som går vidare till högskola och universitet. Alla i skolan ska bemötas lika ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv oavsett bakgrund, religion, kön, sexualitet och nationalitet. Barn och ungdomar ska mötas på ett sådant sätt att deras möjligheter att pröva och utveckla förmågor inte begränsas av könsrollstänkande. Dagens samhälle är mångkulturellt och den globala utvecklingen sker i snabb takt. Genom att stimulera ökade internationella kontakter i skolorna så ökar förståelsen och respekten för andra människor och kulturer. Utveckling av modersmålet för barn med annat modersmål än svenska ska stimuleras redan i förskolan. Det är viktigt att all verksamhet visar det framgångsrika arbete som pågår genom att synliggöra sin profilering aktivt, såväl genom aktuella webbaserade sidor som genom intern och extern information. Andelen elever med minst godkända betyg ska öka och meritvärdena ska höjas. Nedanstående målindikatorer är delmål, slutmålet är 100 %. 9
Andelen avdelningar med högst 16 platser inom 54,7 61,5 100 förskolan är 100 % Andelen elever med minst godkända betyg, i alla 83,8 82,2 77,9 ämnen, i åk 9 ökar från 82 % Andelen elever som fullföljt gymnasieskolan 67,0 54,0 63,3 inom 4 år är minst 75 % Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan är 14,0 13,9 13,4 minst 14 (skala 0-20) Andelen elever med godkända nationella i.u i.u i.u 6 prov åk. 3 ökar Andelen elever med godkända nationella prov åk. 5 ökar (%) - Svenska 87,0 89,0 93,6 - Engelska 86,7 89,6 92,6 - Matematik 89,6 89,5 89,8 Andel pedagoger som genomfört PIM, praktisk i.u i.u. i.u. 7 IT- och mediakunskap. Antal elever per dator - år F-5 i.u i.u 6 - år 6-9 i.u i.u 7 - Gymnasieskolan i.u i.u 3 Antal lärare per dator - år F-5 i.u i.u 5 - år 6-9 i.u i.u 2 - Gymnasieskolan i.u i.u 3 o I grundskolan följs elevernas läsutveckling och matematiska utveckling upp minst två gånger per år. Elever i åk. 3, 5 och 9 gör nationella prov och elever i åk. 2 och 7 genomför Skolverkets diagnostiska prov. Kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen följs upp två gånger per år, inför utvecklingssamtal. Skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner leder till att såväl elever som föräldrar är välinformerade om kunskapsutvecklingen. o Ogiltig frånvaro leder till sämre studieresultat och uppluckrad studiemoral. Skolan skall vidta åtgärder för att minimera ogiltig frånvaro. o Under 2009 utvecklas ytterligare arbetet med Likvärdig bedömning och betygssättning och ett processarbete med fokus på det direkta arbetet med eleverna startar. o Skolornas profiler ska marknadsföras så att inriktningen tydligt framgår. o Via interaktiv utbildningssatsning från Skolverket, PIM, kompetenshöjs samtliga pedagoger. Detta ska leda till att elever från årskurs 8 och uppåt, ska uppnå digital kompetens. 6 Nationella prov i år 3 infördes 2009 7 Utbildningen påbörjades 2009 10
o Den pedagogiska verksamheten i skolan skall utformas med en könsmedvetenhet som främjar jämställdhet och undervisning som främjar såväl pojkar som flickor. o Skolorna arbetar målmedvetet för att öka elevers motivation för skolarbetet, vilket forskning visar är en framgångsfaktor. o Bodens skolor har minst fem genuspedagoger vilka sprider kunskap via nätverk. o Antal föräldrar som aktivt nyttjar webbportalen Dexter ökar Påverkan och inflytande För att ytterligare stärka föräldrars delaktighet och möjlighet till ett demokratiskt inflytande i verksamheten är det viktigt att aktiva verksamhetsstyrelser finns i alla verksamheter. Förutsättningar ska ges för direkt föräldrainflytande inom förskolan, elev- och föräldrainflytande inom grundskolan och elevinflytande i gymnasieskolan. i % Alla enheter representeras i en verksamhetsstyrelse. 21 19 20 o Verksamhetsstyrelser ska sammanträda med minst två möten per termin med uppdraget att stärka föräldrars delaktighet och möjlighet till ett demokratiskt inflytande i verksamheten. o För att utveckla Verksamhetsstyrelserna behöver informationskanaler inom enheternas föräldragrupp utvecklas. Kunskap om skolans styrning är nödvändig för deltagarna i verksamhetsstyrelserna. 11
Medarbetare Vision Fördel Boden en attraktiv arbetsgivare Mål Målindikatorer Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Delaktighet och inflytande Ledarskap Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Medarbetare som får utvecklas i sina yrkesroller, trivs och är stolta över sitt bidrag till verksamhetens resultat, är goda ambassadörer för barn och utbildningsförvaltningen som arbetsgivare. Medarbetare ska i samverkan med sin ledare ta ett stort ansvar när det gäller egen kompetensutveckling. Verksamhetens kompetensstyrning ska utvecklas och det pedagogiska uppdraget ska prioriteras. Barn och utbildningsförvaltningen strävar efter att alla anställda ska ha en arbetssituation som är gynnsam för både hälsa och livskvalitet samt att kränkande särbehandling inte ska förekomma. De i medarbetarenkäten 8 på en 8-gradig skala betygssätter - arbetssituationen till minst 6 i.u. 6,06 i.u. - arbetsbelastningen och arbetstakt till minst 5 i.u. 4,40 i.u. - sjukfrånvaron understiger 6 % 8,14 6,55 6,32 - andelen långtidssjukskrivna är färre än 50 % (av dem som är sjukskrivna) 74,9 66,66 64,29 o Rehabiliteringsrutiner inom förvaltningen ska fastställas, dokumenteras och förankras i organisationen i syfte att förebygga särbehandling inom ramen för rehabiliteringen. o Vid varje arbetsställe ska det finnas personer som kan ge första hjälpen. 8 Boden kommuns medarbetarenkät genomfördes inte 2006 och 2008. 12
o Övning enligt lokala krisplanen ska hållas minst en gång per arbetsställe under 2009. Delaktighet och inflytande En viktig faktor för utveckling av skolan som helhet är att personalen är delaktig och engagerad. För att kunna bidra till denna process sätts medarbetarna i fokus vilket tydliggörs bl.a. genom årliga medarbetarsamtal, psykosociala undersökningar samt aktiva satsningar på friskvård och hälsa. De i medarbetarenkäten på en 8-gradig skala betygssätter delaktighet och trivsel till minst 6 i.u 6,44 i.u o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av personal i alla enheter. o Under 2009 genomför personalkontoret Bodens kommuns medarbetarenkät. Enkäten genomförs vart annat år. Ledarskap Ett gott ledarskap är en förutsättning för att utveckla våra verksamheter med barn och elevers behov i fokus. En viktig uppgift är att rektorer och andra chefer har möjlighet att utöva ett bra ledarskap, har hög kompetens, rätt handlingsutrymme och lagom stora grupper att leda. Strategier och handlingsplaner behövs för att möta behovet av nya chefer. Det är viktigt att attrahera den yngre generationen och kunna konkurrera om den kompetenta arbetskraften. Det är viktigt att fortsätta utveckla arbetsorganisationen för att tillvarata de omväxlande, spännande och utmanande arbetsuppgifter som finns i verksamheten. Bra chefer skapar goda förutsättningar för utvecklat medarbetarskap. De i medarbetarenkäten på en 8-gradig skala i.u. i.u. i.u. betygssätter ledarskapet till minst 6 Antalet underställda, i snitt per chef ska vara likvärdigt mellan barn- och utbildningsförvaltningens chefer och övriga förvaltningars chefer inom Bodens kommun - Chefer 33 13 13 - Rektorer 44 41 Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. 13
Ekonomi Vision Fördel Boden en god ekonomisk hushållning Mål Hållbar ekonomisk utveckling God betalningsberedskap Vårda tillgångarna Effektivt resursnyttjande Målindikatorer Hållbar ekonomisk utveckling Ekonomin är i balans genom effektivt resursnyttjande och tydliga ekonomiska konsekvenser inför varje beslut. Barn- och utbildningsnämndens planering bör koncentreras på en intern omfördelning av resurser för att klara den ökade konkurrensen mellan olika aktörer. En ekonomi i balans ger bättre möjligheter till framförhållning och kvalitetsutveckling liksom att kunna göra speciella prioriteringar och för att verksamheten ska kunna arbeta under stabila och förutsägbara förutsättningar. Varje rektor och enhet ska bedriva verksamhet inom ramarna för tilldelad budget. Slutsatsen är att det viktigaste medlet för att nå en god ekonomisk hushållning är att öka produktiviteten inom alla verksamhetsområden. Dvs. nämnden måste utveckla arbetet med att åstadkomma mer resultat med oförändrade eller minskade resurser. Besparingar måste i framtiden i stor utsträckning utgöras av produktivitetsförbättringar. Utmaningen inom ekonomiperspektivet handlar om att klara en budget i långsiktig balans mot bakgrund av minskade elevvolymer, både p.g.a. en naturlig demografi och konkurrerande verksamhet, samt behov av att frigöra medel för särskilda satsningar. Verksamheten bedrivs inom tilldelad ram, tkr + 7 985-2 249-1 621 o Ekonomin är i balans genom effektivt resursnyttjande och tydliga ekonomiska konsekvenser inför varje beslut. Effektivt resursnyttjande Minskade barngrupper med oförändrad personaltäthet innebär en ökad kostnad per plats. Nyetableringar av förskolor bör ske på sådant sätt att kostnadsförde- 14
lar/effektivisering uppnås t.ex. genom att man lokalintegrerar där det är möjligt, för att på sikt sänka de fasta kostnaderna. För att inte kostnadsskillnaden ska öka, krävs fortsatt fokus på att sänka både de fasta och de rörliga driftskostnaderna för verksamheten. För ökad måluppfyllelse krävs en strategisk personalplanering samt fortsatt fokus på åtgärder för att anpassa organisationen efter nuvarande och framtida förutsättningar i kommunen. Resurserna för kompetensutveckling ökar, (kr/åa) - för- och grundskolan 1 856 1 893 2 500 - gymnasieskolan 9 2 500 2 500 2 500 Lokalytorna anpassas till elevutvecklingen, m 2 /elev - grundskolan 15,0 14,4 15,2 - gymnasieskolan 20,7 20,6 20,6 Utvecklingsmedel ökar 10 (tkr) 2 000 2 000 2 500 Barn- och utbildningsnämnden har effektivt resursutnyttjande när: skillnaden mellan redovisad kostnad och standardkostnad (enligt SCB 11 statistik) inom - förskolan minskar från 18 % enheter 18,2 21,5 24,4 - grundskolan är högst 2 % enheter -1,3 2,6 3,3 - gymnasiet är högst 3 % enheter 4,4 5,2 5,7 9 Avser kompetensutvecklingsmedel till teoretiska program. Yrkesinriktade program tilldelas olika belopp, beroende på vilka krav som ställs från bl.a. tillsynsinstanser. 10 Avser budgeterade medel. Pga. interna sparkrav har dock budgeten minskats under pågående budgetår. 11 www.webor.se (se, Vad kostar din kommun) 15
Drift Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Intäkter 62 511 50 748 54 640 53 272 52 102 Kostnader -604 377-605 586-583 095-580 981-582 894 Nettokostnader 541 866 554 839-528 455-527 709-530 792 Tilldelad ram 540 245 552 364 528 455 527 709 530 792 Resultat -1 621-2 475 0 0 0 Specifikation av nettokostnader Övergripande inkl nämden 944 50 984 23 777 33 323 29 167 Musikskola 4 782 4 538 3 929 3 832 3 753 Förskola 107 047 99 664 101 799 107 098 107 812 Skolbarnomsorg 27 588 22 022 22 746 22 727 22 491 Förskoleklass 18 833 15 416 9 673 9 822 9 216 Grundskola 208 403 179 599 179 597 166 022 167 306 Grundsärskola 11 426 12 476 13 740 14 373 14 659 Friskolor för- och grund 34 834 48 564 58 027 64 030 64 959 Tot FoG 412 913 382 280 389 512 387 904 390 196 Gymnasiet 121 141 115 803 115 177 115 496 110 418 Gymnasiesärskola 6 868 5 682 7 488 6 938 6 578 Tot gymnasiet 128 009 121 485 122 666 122 434 116 996 Planerade åtgärder -7 500-15 952-5 567 Summa BUF (tkr) 541 866 554 839 528 455 527 709 530 792 Investeringar 10 568 8 591 6 000 6 000 6 000 Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska utrymme under perioden 2010-2012 beräknas minska med ungefär 41,2 mkr. I detta ingår demografiska justeringar, ofinansierade kostnadsökningar, sparkrav samt pågående strukturförflyttning av elever till fristående verksamheter. I budgeten för 2010 har medräknats en ramutökning a 7 500 tkr för finansiering av avvecklingskostnader under pågående omstrukturering från kommunal till fristående verksamheter. Därutöver har ett internt sparkrav a 7 144 tkr fördelats på samtliga verksamheter. Inför planperioden 2010-2012 har omfattande personalavvecklingar verkställts inom förvaltningen, ytterligare personalförändringar kommer att genomföras under året för att uppnå ekonomisk balans. Barn- och utbildningsnämnden tagit en rad beslut i syfte att effektivisera verksamheten med ambitionen att uppnå ekonomisk balans. De åtgärder som nämnden hittills vidtagits har hittills haft en tydlig koppling till den demografiska förändringen inklusive friskoleetableringarna d.v.s. kvantitetsmässiga effektiviseringar. Framtida åtgärder med anledning av ramminskningar, bedöms även innebära krav på prioriteringar och kvalitetsmässiga effektiviseringar. Detta kan komma att ha effekt på måluppfyllelsen inom nämndens verksamhetsområde. 16
Investeringar Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster Utgifter 10 568-8 591-6 000-6 000-6 000 Nettoinvesteringar 10 568-8 591-6 000-6 000-6 000 Specifikation per område Arbetsmiljöåtgärder 2 000 1 700 1 700 1 700 Lärmiljöer 2 200 2 000 2 000 2 000 Yrkesprogram 1 800 1 500 1 500 1 500 IT 3 049 2 000 800 800 800 För- och grundskola 4 333 Gymnasieskola inkl inv yrkesprogram 3 187 Investeringsmedel fr 2008 591 Summa (tkr) 10 568 8 591 6 000 6 000 6 000 Inför 2010 planeras investeringar i lärmiljöer samt fortsatta investeringar för att utveckla IT standarden. From 2010 ingår kostnader för datorer, skrivare och dylikt i driftskostnaden. Tilldelad driftsram är dock inte tillräcklig för att uppnå målet med ökad digital kompetens inom förvaltningen. Investeringar i IT avser främst trådlösa nätverk, fiber och annan utrustning. Investeringar i arbetsmiljöåtgärder kommer efter genomförda skyddsronder att prioriteras inom ram. Därutöver planeras för investeringar i kärnverksamheten, främst kopplat till gymnasieskolans yrkesprogramverksamhet men även till viss del inom för- och grundskolan. 17
Serviceförklaringar Barn- och utbildningsnämnden Förskola 1-5 år Arbete mot kränkande behandling Inga barn ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer planen mot kränkande behandling. På Bodens förskolor är det nolltolerans. Inflytande och delaktighet Dialog och delaktighet för barn/ungdomar, personal och föräldrar är hörnstenar i Bodens skolvärld. Föräldrar erbjuds möjligheter till delaktighet på flera sätt. De viktigaste är kontakten med personalen i verksamheten och via representanter i verksamhetsstyrelser. Barn i förskola har inflytande över verksamheten. Du som vårdnadshavare till barn inom barnomsorgen ska erbjudas utvecklingssamtal om ditt barn minst två gånger per år. Livslångt lärande Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara lustfylld, trygg och lärorik. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Säker miljö Barn som har plats i förskola ska ha en säker inomhus- och utomhusmiljö. Grundskola och fritidshem Arbete mot kränkande behandling Inga elever ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att förebygga och ge eleverna verktyg att själva förhindra kränkande behandling och utanförskap. På Bodens skolor är det nolltolerans. Inflytande och delaktighet Dialog och delaktighet för barn/ungdomar, personal och föräldrar är hörnstenar i Bodens skolvärld. Föräldrar erbjuds möjligheter till delaktighet på flera sätt. De viktigaste är kontakten med pedagogerna i klasserna och via representanter i verksamhetsstyrelser. Du som går i skolan ska ha inflytande över ditt lärande. Du ska ha en individuell utvecklingsplan utarbetad i samverkan med dig, din förälder 18
och din lärare. Du ska ha minst två utvecklingssamtal per läsår. Minst fyra gånger per termin ska klassråd och elevråd genomföras där du har möjlighet till inflytande i skolan. Du som går på fritidshem ska ha möjligheter att påverka innehållet i verksamheten. Skolan kontaktar er föräldrar om ert barn har oanmäld frånvaro. Måluppfyllelse Andelen elever som lämnar grundskolan med fullständiga betyg ska öka år från år och alltid ligga högre än vad flertalet kommuner i landet når upp till Möjligheter till fysiska aktiviteter erbjuds i alla skolformer varje dag Alla ungdomar i åk. 6 och deras föräldrar ska få SANT-information (Sniffning, Alkohol, Narkotika, Tobak) Du ska mötas av kunnig och engagerad personal Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande Om det finns skäl att tro att du kan få svårigheter att nå målen kommer du att erbjudas stödinsatser som utformas i samråd mellan dig, dina föräldrar och dina lärare Arbetsro Miljön i skolan ska vara sådan att du som elev får arbetsro. Vi förväntar oss av dig att du uppträder så att du hjälper till att skapa arbetsro för dig och dina skolkamrater Musikundervisning Alla elever i åk. 2 och åk. 3 har musikundervisning där klassläraren tillsammans med Musikskolans lärare genomför Grundkursen. Gymnasieskola Arbete mot kränkande behandling Inga elever ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan för att förebygga och ge eleverna verktyg att själva förhindra kränkande behandling och utanförskap. På Bodens skolor är det nolltolerans. Inflytande och delaktighet Dialog och delaktighet för barn/ungdomar, personal och föräldrar är hörnstenar i Bodens skolvärld. Föräldrar erbjuds möjligheter till delaktighet på flera sätt. De viktigaste är kontakten med pedagogerna i klasserna. Du har rätt till löpande kontakt med din mentor och skolan erbjuder dig 19
och din förälder ett utvecklingssamtal varje termin. Tillsammans med din mentor läggs din individuella studieplan upp. Det ska finnas en demokratiprocess, som ger dig möjlighet till inflytande över ditt lärande. Måluppfyllelse Andelen elever som lämnar gymnasieskolan med fullständiga betyg ska öka år från år och ligga högre än vad flertalet kommuner i landet når upp till. Möjligheter till fysiska aktiviteter erbjuds i alla skolformer varje dag. Du ska mötas av kunnig och engagerad personal. Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Om det finns skäl att tro att du kan få svårigheter att nå målen kommer du att erbjudas stödinsatser som utformas i samråd mellan dig, dina föräldrar och dina lärare. Arbetsro Miljön i skolan ska vara sådan att du som elev får arbetsro. Vi förväntar oss av dig att du uppträder så att du hjälper till att skapa arbetsro för dig och dina skolkamrater. 20