Anvisningar. Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp. 8 december januari 2015

Relevanta dokument
Psykologprogrammet, VT 2015 Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén. Anvisningar. Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp

Anvisningar och schema. Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp. 9 december januari 2014

Genuspsykologi, 7. 5 hp

Genuspsykologi, 7. 5 hp

Anvisningar och schema. Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp. 6 maj juni 2013

Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp

Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp

Genuspsykologi, 7. 5 hp

Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp

Genuspsykologi, 7. 5 hp

Genuspsykologi, 6 hp

Genuspsykologi, 7. 5 hp

Genuspsykologi, 7. 5 hp

Genuspsykologi, 7. 5 hp

Genuspsykologi, 7. 5 hp

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2

Psykologiska institutionen VT Anvisningar och schema till delkursen. Biologisk psykologi. 7,5 högskolepoäng 21/02 25/

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

Anvisningar till kurs PERSONLIGHETSPSYKOLOGI (7,5 HP)

5 November 6 December 2012

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

Studieordning med inriktning mot Personal, Arbete och Organisation (PAO) VT 2012 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki

STOCKHOLMS UNIVERSITET Master VT 12 Psykologiska institutionen. OBS! Vissa ändringar i schemat kan uppkomma. Korrigerat 23/3

Anvisningar till ARBETSPSYKOLOGI (2ARBT) 7,5 hp

Studieordning med inriktning mot Personal, Arbete och Organisation (PAO) HT 2011 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki

Socialpsykologi. Anvisningar till kursen (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12

Anvisningar till kursen. IDROTTSPSYKOLOGI (15 hp) HT-10

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar och schema till ORGANISATIONSPSYKOLOGI. 7,5 hp

Anvisningar och schema till ORGANISATIONSPSYKOLOGI. 7,5 hp

Anvisningar till ORGANISATIONSPSYKOLOGI. 7,5 hp

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

VT 2019, Helfart. Anvisningar till delkursen. Kognition. 7,5 högskolepoäng

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Anvisningar till kurs PERSONLIGHETSPSYKOLOGI (7,5 HP)

Psykologiska institutionen HT Anvisningar till delkursen. GRUPPSYKOLOGI OCH INTERVJUMETODIK 7,5 hp

A N V I S N I N G A R. till delkurs P E R S O N L I G H E T S T E O R I. 7,5 högskolepoäng

Personlighetspsykologi. 7,5 hp. PAO, HT15 Psykologiska institutionen Stockholms universitet. Kursansvarig: Charlotte Alm

Anvisningar till ARBETSPSYKOLOGI (2ARBT) 7,5 hp

Personlighetspsykologi. 7,5 hp. PAO, HT19 Psykologiska institutionen Stockholms universitet. Kursansvarig: Charlotte Alm

Arbets- och organisationspsykologi I

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Socialpsykologiska teorier, 7,5 hp

Anvisningar till kursen. IDROTTSPSYKOLOGI (15 hp) VT-11

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Socialpsykologi 7,5 hp

GRUPPSYKOLOGI OCH INTERVJUMETODIK 7,5 hp

Studieordning med inriktning mot Personal, Arbete och Organisation (PAO) Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki.

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema

STOCKHOLMS UNIVERSITET Master VT 08 Psykologiska institutionen. KVALITATIV INTERVJUMETODIK 7,5 hp. 25 januari 31 mars 2008

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

10 november 13 januari 2011

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Stockholms universitet HT 19 Delkursansvarig: Mats Najström 7,5 hp. Klinisk psykologi. Kursanvisningar för höstterminen september 31 oktober

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSPR01 Psykologi som vetenskap och profession 7,5 hp Kursanvisningar

Anvisningar och schema till momentet PSYKIATRI, 7,5 HP

Delkursbeskrivning för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Organisation och förändring, 7,5 hp

Arbets- och organisationspsykologi I

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT17 (4/4 5/5 2017)

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Preliminära Anvisningar och schema till momentet PSYKIATRI, 7,5 HP

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Samspel mellan individ och samhälle 7,5 hp HT-15


Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under termin 7 och 8.

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Anvisningar för kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp. Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen 2016 PTU14

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Sh A samt Eng B

Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen 2018 (PTU16, termin 4)

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursanvisningar och schema till Kurs 2, moment 2: NEUROPSYKOLOGI OCH KOGNITION, 7,5 hp

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Psykologiska institutionen Psykologi I, 30 hp Ht 2014 Delkursansvarig: Johanna Stålnacke. Anvisningar

Anvisningar och schema till momentet PSYKIATRI, 7,5 HP

Kursbeskrivning för Självständigt arbete, 15 högskolepoäng, på Statistik III, GN 30 högskolepoäng, ST312G

Datum Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Organisationsanalys (ORGA) 5 hp (VT 2015) PRELIMINÄR STUDIEANVISNING Preliminär Litteraturlista Preliminärt Schema

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som:

Transkript:

Psykologprogrammet, HT 2014 Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén Anvisningar Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp 8 december 2014 16 januari 2015

Innehåll Välkommen till kursen Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor! Kursen är en introduktion i det tvärvetenskapliga forskningsfältet genusvetenskap och inom psykologiämnet. Inom detta fält studeras hur föreställningar om kön och sexualitet skapas och förändras samt olika konsekvenser som genus kan få för människors identitet och i interaktion mellan människor. I kursen belyses och granskas genusteorins utveckling och relationer mellan genus, jämställdhet och psykologi. Ett viktigt moment är att tillämpa genuskunskapen på psykologisk teori, forskning och praktik. Vid praktiska övningar i form av normativitetsverkstad ges tillfälle att integrera förvärvade teoretiska kunskaper till en personlig förståelse av genusvetenskap och genuspsykologi som är användbar i framtida yrkesliv. I kursen ingår föreläsningar om genusteorins utveckling inom t.ex genuspsykologi, psykobiologiska perspektiv, socialpsykologi, arbets- och organisationspsykologi och klinisk psykologi. Kursens lärandemål/förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: Kunna redogöra för centrala begrepp inom genusteori som till exempel feminism, genus, jämställdhet, hegemonisk maskulinitet, intersektionalitet, queer-teori och heteronormativitet Kunna redogöra för och jämföra hur genus synliggörs inom psykologiskt tillämpade områden, som till exempel kliniskt arbete, organisation och ledarskap, biologiskt psykologi, socialpsykologi. Kunna redogöra för och kritiskt granska psykologins kunskaps- och teoriutveckling ur ett genusvetenskapligt och jämställdhetsbaserat perspektiv. Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén, PhD, tfn 08-163946 e-post: mgu@psychology.su.se Frescati Hagväg 14, rum 252, plan 2. Undervisning Undervisningen består av 1) föreläsningar som knyter an till kurslitteraturen, 2) muntliga övningar i mindre seminariegrupper och 3) aktivt deltagande i normativitetsverkstad. Kurskrav och examination Närvaro är obligatorisk vid första undervisningstillfället, normativitetsverkstad, vid ett litteraturseminarium samt vid den muntliga examinationen. Vid frånvaro krävs extra kompletteringsuppgifter. Ej godkänd tentamen eller utebliven närvaro vid ett examineringstillfälle ersätts vid tentamens-uppsamlingsperioden eller genom att gå om kursen. Närvaro på föreläsningar är frivilligt men uppmuntras, då examineringsuppgiften baseras på kurslitteratur och på material från föreläsningar och seminarier.

Kursen examineras genom: a) Grupparbete: Gruppen gör en valfri presentation av en artikel under 40 minuter vid ett litteraturseminarium. Alla i gruppen måste delta aktivt, vilket betyder att individuell bedömning görs. Betyg: godkänd/underkänd. b) Individuell hemtentamen: Kursen examineras med en akademisk essä som presenteras muntligen vid ett examineringstillfälle. Essän omfattar 7-8 sidor, exklusive referenser. Ett utkast av essän granskas genom ett så kallat peer-review förfarande vilket innebär att en kurskollega granskar uppsatsen före examinationstillfället. Den enskilda presentationen tar ca 15-20 och inkluderar en gemensam diskussion. Varje student får individuell återkoppling på sin essä och presentation. Råd i skrivandet: I en akademisk essä prövar du och visar du dina kunskaper från kursen. Dess huvudsakliga uppgift är att du med distans granskar dina kunskaper och förhållningssätt. Ett lämpligt sätt är att välja en bok/film, eller samhällsföreteelse som du kort (1/2 1 sida) beskriver. Därefter analyseras företeelsen med begrepp och empiri från kurslitteraturen och föreläsningarna. I din text ska en kritisk reflektion över den aktuella litteraturen och material från föreläsningar ingå svagheter i teoretiska resonemang, redovisning av egna alternativa förklaringar. Du måste alltså förhålla dig till kurslitteraturen oavsett om du vill ta stöd eller spjärn mot inslag i kursen och motivera dina ställningstaganden. Referenser från litteratur och undervisning ska integreras och anges löpande i text. Referenslista enligt Hassmén och Hassmén. Typsnitt 12 punkter, enkelt radavstånd ska användas, marginaler 2.5 cm. Uppgiften ska vara inlämnad senast den 9 januari 2015, kl 12.00. Uppgiften skickas på e- post till kursansvarig mgu@psychology.su.se. Lärare Calle Brunell, leg psykolog, Järva mansmottagning, Stockholms läns landsting Ann Fridner, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, Psykologiska institutionen, SU Marie Gustafsson Sendén, fil.dr, Psykologiska institutionen, SU Hanna Kusterer, doktorand, Psykologiska institutionen, SU Petra Lindfors, professor, Psykologiska institutionen, SU Jonas Petterson, leg psykolog, BUP, Stockholms läns landsting Pär Säthil, psykologkandidat, Psykologiska institutionen, SU Kurslitteratur Böcker/monografier Connell, R. (2009). Om Genus (2:a uppl.). Göteborg: Daidalos. Gemzöe, L. (2002). Feminism (6:e uppl.). Stockholm: Bilda förlag. SCB. (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012. Finns på Fastreg. Artiklar Billing Due, Y., & Alvesson, M. (2000). Questioning the notion of feminine leadership: A critical perspective on the gender labelling of leadership. Gender, Work and Organization, 7, 144-157. Carli, L.L. (2001). Gender and social influence. Journal of Social Issues, 57, 725 741. Cole, E. (2009). Intersectionality and research in psychology. American Psychologist, 64, 170-180. 3

Confer, J.C., Easton J.A., Fleischman, D.S., Goetz, C.D., Lewis, D.M.G., Perilloux, C., & Buss, D.M. (2010). Evolutionary psychology. Controversies, questions, prospects, and limitations. American Psychologist, 65, 110-126. Englar-Carlson, M., Stevens, M.A., & Scholz, R. (2010). Psychotherapy with men. I: J.C. Chrisler & D. McCreary, (Red.), Handbook of gender research in psychology. Volume 2. Gender research in Social and Applied Psychology, sid 221-251. New York: Springer. E- bok, SU. Eriksen, K., & Kress, V.E. (2008). Gender and diagnosis: Struggles and suggestions for counselors. Journal of Counseling & Development, 86, 152-162. Fausto-Sterling, A., Coll, C.G., & Lamarre, M. (2012a). Sexing the baby: Part 1-What do we really know about sex differentiation in the first three years of life? Social Science & Medicine, 74, 1684-1692. Hankivsky, O. (2012). Womens s health, men s health, and gender and health: Implication of intersectionality. Social Science and Medicine 74, 1712-1220. Heilman, M. (2001). Description and prescription: How gender sterotypes prevent women s ascent up the organizational ladder. Journal of Social Issues, 57, 657-674. Järvklo, N. (2008). En man utan penis. Lambda Nordica, 13, 16-35. West, C., & Zimmerman, D.H. (1987). Doing gender. Gender and Society, 1, 125-151. Artiklar kan komma att förändras. Betygskriterier För att bli godkänd på delkursen krävs närvaro på alla obligatoriska moment, godkänd på delmomentet litteraturseminarium. Bedömningen av texten och redovisningen under det muntliga examinationsseminariet gäller som slutgiltigt betyg på kursen. A Utmärkt Nyanserad och mycket självständig redovisning. Studenten formulerar en tydlig frågeställning som besvaras och analyseras genom referenser från litteratur och föreläsningar. Studenten kan moget och utförligt relatera till och beskriva centrala begrepp, teorier och debatter inom området. Studenten jämför och/eller kritiskt granskar begrepp inom området och genusteorins utveckling, och formulerar självständigt egna analyser eller förslag till utveckling av genusområdet. Formalia är korrekt och studenten erbjuder ett brett register av referenser. B Mycket bra Nyanserad och självständig redovisning. Studenten formulerar en tydlig frågeställning som besvaras genom tydliga referenser till litteratur och föreläsningar. Studenten kan utförligt relatera till och beskriva centrala begrepp, teorier och debatter inom området. Studenten jämför och kritisk granskar begrepp inom området och genusteorins utveckling, och föreslår egna analyser eller utveckling av genusområdet. Formalia är korrekt och studenten erbjuder ett brett register av referenser. C Bra Självständig redovisning. Studenten formulerar en tydlig frågeställning som besvaras genom tydliga referenser till litteratur och föreläsningar. Studenten kan utförligt relatera till och beskriva centrala begrepp, teorier och debatter inom området. Studenten jämför begrepp inom området och relaterar till genusteorins utveckling och drar egna slutsatser kring detta. Formalia är korrekt och refererar huvudsakligen till källor från kurslitteratur. 4

D - Tillfredsställande Tillräckligt tydlig redovisning, röd tråd och läsbarhet. Studenten föreslår en frågeställning som delvis besvaras genom kopplingar till litteratur och föreläsningar. Studenten kan i viss mån beskriva centrala begrepp, teorier inom området. Studenten resonerar kring begrepp inom området och drar i viss mån egna slutsatser. Formalia är korrekt och studenten refererar till kurslitteratur och föreläsningar. E - Tillräckligt Tillräckligt tydlig redovisning, röd tråd och läsbarhet. Studenten föreslår en frågeställning som delvis besvaras genom kopplingar till litteratur och föreläsningar. Studenten kan i viss mån beskriva centrala begrepp och teorier inom områden. Studenten kan på ett grundläggande sätt resonera kring vetenskapliga begrepp, perspektiv och genusteorins utveckling. Formalia är korrekt och studenten refererar till kurslitteratur och föreläsningar. Fx Otillräckligt Studenten har uppnått tillräckliga kunskaper för kursen, men delar av redovisningen brister, t.ex formalia, eller felaktigheter kring centrala begrepp. Möjlighet finns därmed att komplettera just de delar som bedömts otillräckliga för godkänt betyg på kursen. Om studenten önskar komplettera fler delar än de som bedömts otillräckliga krävs omprov. F Helt otillräckligt Helt otillräckligt. Formalia kring inlämning och papprets utformning har inte följts. Frågeställningen brister eller besvaras inte i genomgången. Studenten dokumenterar knappast någon förståelse för teorier och begrepp inom det beskrivna området. 5