Rapport från inspektion på Bagarmossens skola 30/9 6/

Enheten för inspektion och tillsyn Förvaltningsavdelningen Utbildningsförvaltningen Skolinspektörer Siw Sjödin Tel 070-771 77 18 Sigbritt Gålnander Tel 070-771 77 07 Robert Lundh Tel 070-46 33 638 Rapport sid 1 (20) 2004-11-12 Rapport från inspektion på Bagarmossens skola 30/9 6/10 2004 Uppdraget Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser. De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas kontinuerligt därutöver är även naturorienterande ämnen prioriterade detta läsår. Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket observationer och samtal i klassrum och i skolans övriga miljöer intervjuer med elever, personal och skolledning. Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen, kursplanerna och Stockholms Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat. I denna granskning ingår även skolbarnsomsorgen där Skolverkets Allmänna råd för fritidshem är en central utgångspunkt. Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och Box 22049, 104 22 STOCKHOLM, Tfn: 08-508 33 000

sid 2 (20) betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna. En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella ( t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer); kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. Skolans förutsättningar Bagarmossens skola har ca 680 elever från förskoleklass till år nio och skolbarnsomsorg tom skolår 3. Här finns också förberedelseklasser för nyinvandrande elever. För elever i behov av stöd finns mindre grupperingar med hög personaltäthet. Elever som börjar skolår 6 kan välja mellan allmän klass, MA/NO-klass eller klass med fotbollsprofil. Bagarmossens skola har en ny rektor som började i och med skolstarten. Under lång tid har det varit en osäker skolledningssituation på skolan med rektorer, som avlöst varandra, vilket naturligtvis påverkar verksamheten. Det sker en ombyggnad och en upprustning av skolan, vilket innebär att några grupper har undervisning i provisoriska lokaler. Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2003 (Salsa): Andelen pojkar på skolan utgör ca 61 %, i riket 51% Föräldrars utbildningsnivå på skolan 2,10, i riket 2,13 Andel elever med utländsk bakgrund på skolan 25, i riket 13% Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen 67%, i riket 75%. Det modellberäknade värdet är 70 %,vilket innebär att skolan ligger 3% under det förväntade resultatet.

Vid en jämförelse över tid kan man se att skolan under de senaste åren legat under förväntat resultat. ABCDE sid 3 (20) Tidigare inspektion Skolan inspekterade hösten 2001 och dessa utvecklingsområden lyftes då fram. Områden att utveckla Skolan bör prioritera arbetet med att få ett F-9-perspektiv på kursplaner och betygskriterier. Ämnesgrupperna bör formeras så att lärare från alla skolans delar har möjlighet att delta. Skolledningen bör se över rapporteringen av Nationella provresultat och hur betygssättningen sker, så att dessa uppgifter är tillförlitliga och kan ligga till grund för analyser och åtgärder. Situationen i åk 4-6 bör ges stor uppmärksamhet och stöd. En handlingsplan för hur skolan på sikt kan få en högre grad av behöriga lärare bör tas fram snarast. Under tiden bör elevernas kunskapsutveckling följas noggrant av skolledningen. En övergripande policy, som bygger på den som redan finns för F-6 vad gäller förberedelseklass och svenska som andraspråk, bör tas fram. Resurser bör tillsättas så att alla elever som har behov av svenska som andraspråk också kan få undervisning i ämnet. Det gäller även studiehandledning. Information om och kompetensutveckling i svenska som andraspråk bör spridas på skolan, så att fler lärare får en ökad kompetens och bättre kan möta dessa elever i sina respektive ämnen. Undervisningen i såväl matematik som de naturorienterande ämnena kan utvecklas t.ex. genom fler inslag av temaarbeten och en högre grad av ämnesintegration, samt genom att tillvarata möjligheterna att använda datorn i lämpliga undervisningsmoment. Dessutom bör de lärare som är engagerade i skolans profilering erbjudas möjligheter att stärka sin kompetens i syfte att utveckla undervisningen till en nivå utöver den normala. En plan för kompetensutveckling bör tas fram. Sedan förra inspektionen har skolan och skolans ledning arbetat med de föreslagna utvecklingsområdena. Kursplaner och kriterier har reviderats, ämnesgrupper med ett F-9 perspektiv finns, sammansställning av betygsresultat/ provresultat finns tillgängligt. All lärarpersonal är nu behörig. Det finns dock utrymme för utveckling inom de föreslagna områdena, till exempel kvarstår bristerna kring svenska som andra språk till stor del liksom en begränsad ämnesintegration.

Skolans resultat - styrkor och svagheter ABCDE sid 4 (20) Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument. Styrkor Vår inspektion av Bagarmossens skola har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: - Skolan har formulerade mål för sin verksamhet - Behörighetsgraden bland lärarna är hög, med god representation över samtliga ämnen. - Det finns många engagerade pedagoger i verksamheten - God samverkan mellan skola och fritidshem, där personalens olika kompetenser tillvaratas - Det finns enskilda goda exempel på ämnesintegrerade teman och samverkan mellan ämnen och lärare som skapar helhet i elevernas lärande i linje med målen i läroplanen. - Mål och kriterier delas ut till elever och föräldrar i de senare skolåren vid läsårets början - Det finns en påbörjad och gemensam strategi för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling genom IUP - Påbörjat arbete med dokumentation av elevernas sociala utveckling - Förberedda utvecklingssamtal - Utarbetade rutiner för elevvårdsarbetet - De insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd i de mindre undervisningsgrupperna fungerar väl - Ett påbörjat värdegrundsarbete utifrån en gemensam strategi - Gemensamma diskussioner kring bedömningar för att skapa bedömaröverensstämmelse - Skolans arbetsplan innehåller välformulerade planer och rutiner för många områden inom skolans verksamhet

sid 5 (20) Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Bagarmossens skola delvis brister i. Bland annat följande: - Bristande samverkan inom och mellan arbetslagen. - Arbetslagen är olika och har få kontakter med varandra - Välformulerade men delvis oförankrade gemensamma strategier för det målstyrda arbetet med kunskaper, utvärderingar och dokumentation - Elevernas kunskap om verksamhetens mål varierar mellan skolår och ämnen och information till elever angående mål och kriterier ges inte i tillräcklig omfattning - Eleverna får ofta inte tillräcklig information så att de löpande kan bedöma sina studieresultat - Elevernas inflytande över utbildningens innehåll, arbetsformer varierar mellan skolår och ämnen men är begränsad - Utvärderingar tillsammans med eleverna är bristfällig - Formella inflytandet i form av klassråd i de senare skolåren brister - Brister i arbetsro och arbetsklimat i flera av skolans grupper - Elever i de högre skolåren brister i tilltro till de vuxna på skolan. - Stämningen och arbetsklimatet bland eleverna i de högre skolåren är inte tillfredsställande. Kunskaper Skolan har formulerat tydliga mål för sin verksamhet under rubrikerna kvalitet, samarbete, trivsel och självkänsla. Behörighetsgraden bland personalen är hög och det finns många engagerade pedagoger i verksamheten. Det finns generellt sett en god kompetens i alla ämnen och rekryteringsläget vid tillsättning av tjänster under det senaste året har enligt skolans ledningsgrupp varit gott. En svaghet finns inom svenska som andra språk. Andelen elever med svenska som andra språk ökar ständigt, i synnerhet i tidigare skolåren, och utgör idag 25 % enligt Salsa. Det ökande antalet elever med svenska som andra språk innebär att kunskap och kompetens inom detta ämnesområde behöver utvecklas och delges skolans samtliga lärare och pedagoger. På Bagarmossen har man en modell med tidig integrering för de yngre nyinvandrande elever i svenskspråkig klass, varvad med daglig

sid 6 (20) svenskundervisning i mindre grupp. Det integrerade arbetssättet ger de nyanlända eleverna möjligheter att på ett naturligt sätt ta till sig språket i det vardagliga umgänget med skolpersonal och kamrater. Det finns en medvetenhet kring vikten av att arbeta med elevernas språkutveckling vilket bland annat visar sig i att alla klasser, främst i de tidigare skolåren, har schemalagda lästider varje dag. Samtliga skolår börjar läsåret med intensivläsveckor. Skolan använder LUS (läsutvecklingsschema) och dokumenterar elevernas läsutveckling 3 gånger per år. Andel elever som når kravnivå för respektive skolår är högst i förskoleklass och lägst i skolår 9. 43% av eleverna i skolår 9 nådde punkt 18c. Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling sker vidare genom exempelvis nationella prov, stockholmsprov, tester och diagnoser. Resultaten på nationella prov i skolår 9 visar att en större andel elever når målen i engelska än i svenska och matematik. Enligt ledningen fanns 2004 en stor grupp elever i skolår 9 som endast gått i svensk skola ett par år och följaktligen inte nått kravnivåerna för de skilda ämnena. Resultaten har presenterats för personalen men inte diskuterats eller analyserats gemensamt F-9 för att sedan ligga till grund för åtgärder och resursfördelning. En gemensam åtgärd inom stadsdelen är det gemensamma och påbörjade arbete att verka för bättre måluppfyllelse i matematik genom en skapa en större medvetenhet om barnens matematiska tänkande och utveckling. På Bagarmossens skola finns profilklasser från skolår 6 i MA/NO och fotboll. Det finns på skolan inga tankar bland elever eller lärare kring profilklasserna kontra de allmänna klasserna utan de anses likvärdiga, vilket inte alltid är fallet på skolor med profilklasser. På skolan arbetar man i vertikala arbetslag F-5 och 6-9. Arbetslagen har en viktig funktion för både personal och elever. Det mesta av den vardagliga verksamheten sker här och det är också i arbetslagen som det mesta av det pedagogiska samtalet och diskussionen finns. Arbetslagen F-5 möts varannan vecka men generellt sett är samverkan mellan skolans olika arbetslag tämligen begränsad. Detta medför att man i allmänhet har en begränsad kunskap om verksamheten i varandras arbetslag. Arbetsenhet F-5 omfattar förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg. Det finns goda exempel på samverkan förskoleklass, fritidshem och skola i de olika arbetslagen där personalens kompetens nyttjas väl. Ett synligt exempel är de praktiskt-estetiska ämnenas synliga integrering i elevernas hela dag. För samarbetet skola-förskola-barnomsorg finns välformulerade dokument utarbetade. Bagarmossens skola har utvecklat ett visst samarbete med förskolorna i området. Det finns en utarbetad plan för övergången förskola/skola. Överlämningssamtal med personal från förskola eller dagmamma och föräldrar genomförs under hösten kring elever från ett par av förskolorna.

sid 7 (20) Arbetet kan i enlighet med stadens förskoleplan utvecklas vidare till att omfatta alla elever. Det finns inom skilda arbetslag goda exempel på ämnesövergripande arbetsområden som ger eleverna möjlighet att skapa helheter och mening. Under vårt besök på skolan såg vi exempel på ämnesövergripande arbete bl.a bild/teknik och några ämnen som samverkar (främst SV/SO) kring faktauppsatser som eleverna skriver under åren på Bagarmossen. Planer finns att samverka även med NO i arbeten kring miljö. I de lägre skolåren finns exempel på områden där alla elever i arbetslaget ingår i ett ämnesövergripande projektarbete. Ämnesövergripande arbeten förekommer dock, speciellt i de senare skolåren, i begränsad omfattning. Vid varje läsårsstart delas dokumentet, som beskriver mål för respektive ämne, ut till eleverna i de senare skolåren. Förklarande diskussioner sker i begränsad omfattning. Mål för de skilda arbetsområdena delges inte alltid eleverna. Elever vi samtalat med i de senare skolåren beskriver att även om de får mål och kriterier, långsiktiga eller mer kortsiktiga, är de inte alltid tydligt och konkret formulerade, vilket gör dem svåra att använda och tolka och det förs inte alltid en förklarande diskussion om vad de olika målen och kriterierna betyder. Följden av att man inte förstår och inte känner sig delaktig i utformningen av mål och kriterier blir enligt eleverna att man tappar intresset och inte tar sig till informationen. I det Quadricepsprogram man startat med på skolan återfinns även PM- Startblocket. Startblocket är ett sätt att leda, en struktur, ett planeringsinstrument. Där framhålls vikten av att eleverna informeras om målen, inte bara långsiktigt utan även på lektionsnivå. Under våra lektionsbesök såg vi några exempel på detta påbörjade arbete med att finna strategier för en deltagande målstyrning. Former för utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är en förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla sitt eget sätt att lära (Lpo 94). Skolan har startat ett arbete med att följa upp och dokumentera elevernas kunskapsutveckling liksom sociala utveckling i ett F-9 perspektiv med de IUP pärmar som eleverna ska ha från och med detta läsår. Arbetet med dokumentation enligt IUP är ännu inte helt förankrat i personalgruppen och materialet behöver vidareutvecklas och anpassas till Bagarmossens verksamhet liksom samtliga ämnen. Även detta arbete är påbörjat och pågår i olika ämnesgrupper. IUP-materialet är tänkt att dels vara ett strategi för dokumentation, men också ett instrument för att skriva individuella utvecklingsplaner för varje elev. Det i vissa klasser redan befintliga arbetet med att dokumentera elevernas kunskapsutveckling i form av portfolio kan komplettera IUP och i framtiden utgöra ett mycket gott och heltäckande verktyg för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Det kan också ge eleverna möjligheterna att få syn på sitt eget lärande och sin egen kunskapsutveckling.

sid 8 (20) Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar. Eleverna är nöjda med utvecklingssamtalen, som de tycker fungerar relativt väl och de tycker att de ofta får bra svar om de frågar lärarna om sin kunskapsutveckling. Alla elever i skolår 6-9 får samma blankett inför utvecklingssamtalen där alla ämnen finns med. Även för eleverna i F-5 finns en gemensam blankett. Blanketten skickas hem så att man kan ha en diskussion hemma inför samtalen. I de lägre skolåren finns checklistor för olika kunskapsmål i de olika ämnen utarbetade. Underlaget inför utvecklingssamtalet omfattar också en fråga huruvida eleven känner till målen för arbetet eller ej. Någon gemensam sammanställning och analys för hela skolan har inte genomförts. Elever i behov av särskilt stöd Det finns tydliga skriftliga rutiner för det elevvårdande arbetet. Rutinerna finns beskrivna i den rutinpärm som delges all personal. Skolans elevvårdsteam deltar regelbundet i arbetslagen möten. Skolan är angelägen om att göra insatser för att både kartlägga och ge stöd åt elever i behov av detta. Respektive lärare gör varje höst en inventering av vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Denna inventering sammanställs av skolans specialpedagoger och ligger till grund för fördelning av tillgängliga resurser. De mitterminskonferenser som äger rum är också viktiga inslag för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Även de sammanställningar som görs efter varje lusningstillfälle används som verktyg i detta arbete. En stor del av skolans resurser finns samlade till skolans särskilda undervisningsgrupper Lågan för de yngre elever och arbetslag A för de äldre eleverna. Undervisningen i de små undervisningsgrupperna fungerar mycket väl och eleverna är mycket nöjda. Det finns ett varierat arbetssätt i grupperna med många laborativa och undersökande inslag. Resultatet är enligt ledningen mycket gott och många av den inskrivna eleverna når sina kunskapsmål. Personalen som arbetar i skolans särskilda undervisningsgrupper påtalar vikten av handledning. Skolan har för övriga klasser en relativt begränsad tillgång till specialpedagogiskt stöd. Det finns en specialpedagog för F-3 och en specialpedagog för 4-9. För de yngre eleverna är stödet oftast individinriktat till eleverna eller till grupper av elever medan det för skolår 4-9 är mer av handledande karaktär riktat till pedagogerna.. Respektive klasslärare/mentor ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas, följs upp och utvärderas. Skolan har utarbetat ett gemensamt underlag för åtgärdsprogram. Underlagen behöver revideras så att även elevens starka sidor ännu tydligare lyfts fram och kan utgöra en positiv grund för planeringen och programmet. De åtgärdsprogram som skrivs idag är av skiftande kvalitet och alla elever som är i behov av särskilt stöd har inte utarbetade åtgärdsprogram.

sid 9 (20) Insatserna kring elever i behov av särskilt stöd liksom elevvårdens arbete utvärderas i begränsad omfattning. Elevernas ansvar och inflytande En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar för sitt lärande är att de ges möjlighet att bearbeta och reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin kunskapsutveckling. De elever vi samtalat med menar att deras möjlighet till inflytande på den egna undervisningen är begränsad även om det finns variationer mellan skolår, ämnen och lärare. Temat/arbetsområdet är oftast redan färdigplanerat av lärarna och eleverna ges inte tillfälle att diskutera innehåll, arbetsformer, redovisningssätt och utvärderingar. Många av skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanen ge rum för eleverna att vara med och utforma undervisningen. Eleverna ges vidare sällan möjlighet att utvärdera undervisningen och det egna lärandet. De utvärdering som görs handlar mer om hur arbetet fungerat, vad som varit bra, vad som varit roligt och mer sällan om själva lärandet och vilka kunskaper och insikter som eleven inhämtat. Vad gäller den mer formella organisationen kring elevinflytande så har skolan elevråd, klassråd och matråd. Enligt de elever vi samtalat med fungerar inte klassråden i de högre skolåren enligt intentionerna och enligt förordningarna. Eleverna påtalade att man i flera klasser i år 6-9 inte har något egentligt klassråd, vilket bl.a. får till konsekvens att förberedelserna inför elevrådsmötena inte fungerar. Elevrådet får svårt att synliggöra sitt arbete, vilket också bekräftas av eleverna. Enligt elever vi samtalat med finns det också bland eleverna själva ett lågt engagemang vid klassråden, kanske beroende på vilka frågor som finns på agendan. Klassråden skulle kunna utgöra ett forum för samtal och kommunikation mellan lärare och elev om undervisningens innehåll och uppläggning. De intervjuade eleverna uttryckte många funderingar kring elevinflytande och informationens betydelse för att kunna delta i påverkansprocessen. De upplever också att ingenting ändras trots att det finns både löften och beslut och att kontakten med skolans rektor är ytterst begränsad. Eleverna i de yngre skolåren beskriver att klassråden fungerar bra. Tidigare har det funnits ett husråd som fungerat bra och där alla elever kunnat delta. Nu finns även för de lägre åldrarna ett elevråd under uppbyggnad för eleverna i skolår 1-5. Tidigare har de träffats F-3 och 4-5. Även i de yngre skolåren de frågor som behandlas vid klassråd av mer praktiskt natur och mer sällan behandlas frågor som berör undervisningen.

sid 10 (20) Normer och värden Det finns tydliga brister i arbetsklimat och arbetsmiljö. Arbetsro saknas i flera av skolans grupper och pedagogerna får ägna mycket tid, kraft och energi till att skapa en acceptabel lärandemiljö. Det finns också exempel på det motsatta nämligen grupper med ett mycket gott arbetsklimat och där det råder lugn och ro i undervisningssituationen. Skolan har utarbetade och gemensamma regler som eleverna till stor del tycks kunna acceptera även om de inte känner sig delaktiga i utformningen. Däremot brister efterlevnaden hos många elever och liksom hos några av pedagoger. Elever vi samtalat med beskriver att det förekommer mobbning, utfrysning och trakasserier på skolan och att det känns obehagligt och otryggt att röra sig i vissa delar av skolan. Det förekommer också ett språkbruk bland skolans äldre elever som upplevs chockartat när man kommer ny till skolan i skolår 6, samtidigt som de beskriver att man vänjer sig och så småningom inte bryr sig. En elev uttryckte att förolämpningar är normalt. På skolan finns ett antimobbingteam, men det verkar inte känt av alla elever. Antimobbingteamet har valt att hålla en låg profil och de beskriver att de når mycket goda resultat med sitt arbete och att de löser ca 99% av de fall som kommer till deras kännedom. Vid revidering av handlingsplanen mot mobbing bör skolan ta del av och utgå från Skolverkets anvisningar för arbetet mot kränkande behandling. Alarmerande är att många av de äldre elever vi träffat och samtalat med beskriver att de inte känner tillräckligt förtroende för de vuxna för att kunna vända sig till dem vid behov. Eleverna beskriver vidare att de inte alltid bemöts respektfullt av lärare, samtidigt som de beskriver att det finns elever som brister i respekt gentemot de vuxna. Eleverna själva efterlyser kraftfulla insatser för att förbättra arbetsklimatet och arbetsmiljön. De menar att en noggrann kartläggning behövs för att de vuxna ska få kännedom om hur elevernas verklighet ser ut under hela skoldagen. Det är viktigt att eleverna får tillfälle att beskriva problemen och bli delaktiga i arbetet. Vanliga enkäter eller diskussioner i stor grupp fyller inte den funktion som eleverna efterlyser. Eleverna efterlyser vidare ett kontinuerligt arbete i form av regelbundna samtal och diskussioner i klasserna kring för dem viktiga etiska frågeställningar. I de yngre skolåren är vår bedömning att de flesta elever i ganska stor utsträckning tycks respektera andra människors egenvärde och integritet. (Lpo 94) Skolans ledning och personal är väl medvetna om behovet att ständigt arbeta med värdegrunden för att förbättra arbetsklimat och arbetsmiljö. Det finns också både efterfrågan och ett stort behov av pedagogisk handledning kring detta arbete till respektive arbetslag. Det finns på skolan ett påbörjat, men ännu ej helt genomarbetat och förankrat, värdegrundsarbete utifrån Quadricepsprogrammet, ett arbete som först

sid 11 (20) involverar personalen och fokuserar deras attityder till sig själva och till eleverna. I det här programmet arbetar man med värdegrunden för skolan, värdegrund för personalen och värdegrund för eleverna. Som elevernas värdegrund framhåller man respekterarreglerna Respektera dig själv, respektera dina kamrater och respektera egendom. Dessa regler ser man lite överallt i skolan som ett synligt uttryck för det arbete som pågår. På skolan utses elever i skolår 9 att ingå i BEST, Bagarmossens ElevStödjar Team, som rör sig ute på rasterna efter ett uppgjort schema. BESTeleverna träffas varje vecka för att diskutera stämningen i skolan. För de yngre eleverna finns elevstödjare utsedda ut skolår 4 och skolår 5. Elevstödjarna träffas och äter lunch tillsammans regelbundet för att få stöd i arbetet. Bedömning och betyg Det finns på skolan gemensamma diskussioner om bedömningar utifrån nationella prov, stockholmsprov och LUS. Läsutvecklingen är ett prioriterat område och skolan har en utarbetad handlingsplan för LUSarbetet. Alla som lusar ska t.ex. ha ett LUS-certifikat (med kunskap om bedömaröverensstämmelse) Gemensamma analyser av resultat och i anslutning till detta en diskussion om resursfördelning förekommer. Nationella prov etc. rättas delvis tillsammans för att kunna diskutera och enas kring bedömningar. Skolan har vertikala ämnesgrupper för skolår F-9 där man diskuterar resultat och bedömningar, vilket bl.a. resulterat i att man förändrat timfördelningen över skolåren i engelska. Betygskriterier finns utarbetade för samtliga ämnen i skolår 8 och skolår 9. Enligt eleverna förekommer en betygsglidning mellan skolår 8 och skolår 9, vilket tillgänglig betygsstatistik bekräftar i viss mån. Eleverna menar att lärarna medvetet är återhållsamma med de högre betygen i år 8. De har också synpunkter på att de ibland blir betygsatta utifrån andra kriterier än de officiella. Skolans lokala styrdokument Skolans arbetsplan innehåller utarbetade och väl formulerade planer och rutiner för många delar inom skolans verksamhet. Handlingsplanerna revideras och de finns tillgängliga i den Rutinpärm, som alla får vid terminsstarten. För samtliga ämnen finns mål utarbetade för de olika skolåren. Dokumenten för de olika ämnena ser olika ut och är av olika kvalitet. Arbetet med att införa IUP som dokumentationsverktyg innebär att samtliga kursplaner, kravnivåer och kriterier behöver revideras. För svenska som andra språk 6-9 saknas dokument. Skolan har en bra Kvalitetsredovisning.

sid 12 (20) Områden att utveckla För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Kraftfulla och för eleverna tydliga insatser för att förbättra arbetsklimat och arbetsmiljö för såväl elever som pedagoger. Fortsätta arbete med att vidareutveckla det mer långsiktiga värdegrundsarbetet Utarbeta strategier med en tydlig progression för elevernas delaktighet och inflytande. Fortsatt arbete med att skapa mötesplatser för olika personalkategorier att samverka kring skolans övergripande mål och uppdrag inom och mellan arbetslagen Hitta strategier för att knyta ihop alla påbörjade insatser så att de bildar en synlig helhet för alla inblandade Till sist Eftersom skolan haft många byten inom skolledningen under de senast åren har kontinuiteten i utvecklingsarbetet försvårats. Detsamma gäller olika former av inflytande- och informationsvägar för både personal och elever. Ledningsstrukturerna har inte hunnit få fast form och personalen upplever att det mest handlat om envägskommunikation och att utvecklingsområden bollas upp utan tydlig förankring i gemensamt beslutade mål och visioner. De upplever inte heller att de får feedback på sin verksamhet och frågor som ställs. Vår bedömning är att det för skolans fortsatta utveckling är viktigt med ett tydligt pedagogiskt ledarskap för att förankra mål och visioner och att knyta ihop olika former av utvecklingsarbete. Det är också viktigt att synliggöra det arbete som redan gjorts och görs. Det finns hos både ledningsgrupp och personal en vilja till utveckling och förändring som bland annat visar sig i det påbörjade värdegrundsarbetet. Det är med intresse för resultatet av detta värdegrundsarbete, som vi beslutat att åter besöka Bagarmossens skola hösten 05

Bilaga SKOLANS RESULTAT I SIFFROR Stockholmsprovet, år 3, 2004 Matematik, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar Ämne Andel år 3 Antal elever Matematik 83% 67 ABCDE sid 13 (20) Nationella prov, andel elever som uppnått målen år 5 2004 Ämne Andel elever Antal elever Matematik 80% 61 Svenska 67% 61 Engelska 82% 74 Stockholmsprovet, år 7, 2004 Matematik och svenska, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar Ämne Andel elever Antal elever Matematik (resultat per klass) 65%, 67%, 70% 100 resp 45% Engelska 78% 100 Nationella prov, år 9 2004. Andel elever som uppnått kravnivå i Ämne % Antal elever Engelska Muntlig: 86% receptiv: 85%, 79 Skriftlig 86% Svenska Läs:80% muntlig 80%, skriv: 84% 79 Matematik 77% 79 Betyg för elever år 8 vt 2003/ år 9 vt 2004 Ämne ÄEG % G % VG % MVG % Antal elever Matematik 16/16 62/51 14/24 9/9 81/80 Svenska 5/5 58/48 34/37 3/9 61/64 Sva 50/12 40/50 10/32 0/6 20/16 Engelska 18/15 51/32 25/32 6/20 79/80 Samhällsk 16/15 65/47 16/27 2/11 81/80 Kemi 16/22 63/49 16/21 5/8 81/80

Skolbarnsomsorg Förutsättningar ABCDE sid 14 (20) Skolbarnsomsorgen vid Bagarmossens skola bedrivs på Diamanten, Älvan och Nybygget. Övergripande arbetsledare för fritidshemmen är biträdande rektor med ansvar för F-5. De tre fritidshemmen ligger i separata, fristående byggnader lokalintegrerade med delar av skolverksamheten för år F-4 Älvan och Nybygget, bildar en enhet med en gemensam arbetslagsledare för F-5. På Älvan huserar år F-1 och på Nybygget finns år 2-4. På Diamanten som också har en arbetslagsledare för F-5 finns år F-3 i samma byggnad som fritidshemmet. De tre fritidshemmen ingår i respektive F-5 arbetslag. I tabellen nedan redovisas förhållandet barn och personal på fritidshemstid efter skoldagens slut. Nybygget och Älvan F-4 Diamanten F-3 EM =eftermiddag Antal barn Antal heltider 40 t/v Antal personal på EM Barn/ personal exl. resurs på EM Andel fritidsped. el motsvarande 83 6 6,5 13 42 % 54 4 3,6 15 50 %

Styrkor och svagheter ABCDE sid 15 (20) Styrkor Vår inspektion av Bagarmossens skola har visat att fritidshemmen utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Fritidshemsverksamheten är stabil och väl organiserad Fritidshemmet har en god struktur för den löpande planeringen och veckovisa uppföljning av verksamheten Fritidshemmen har ett varierat innehåll med verksamheter som attraherar och är lärorika för barnen. Personalen arbetar aktivt för att barnen ska ha det tryggt och socialt bra Personalen är erfaren och engagerad Det finns personal med stort kunnande kring experimenterande- och skapande verksamhet. Barnen känner sig trygga och har tillit till de vuxna På skolan finns ett policy dokument för integration Skola/ Fritidshem Det finns bra former för skolsamverkan där fritidshemspersonalens kompetens tas tillvara Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Bagarmossens skolas fritidshem delvis brister i. Bland annat följande: Målformuleringarna är delvis otydliga och därmed svåra att följa upp Det saknas system och utvärderingsrutiner kopplade till målen för verksamheten. Alla föräldrar får inte utvecklingssamtal Det är inte självklart att åtgärdsprogrammen för barn i behov av särskilt stöd även omfattar fritidshemstiden. Verksamhet Fritidshemmen ligger alla i fristående byggnader lokalintegrerade med skolan. Lokalerna är ändamålsenliga med möjlighet till vila och lugnare aktiviteter. På framfö rallt ett av fritidshemmen finns mycket goda möjligheter att inomhus utöva rörelseaktiviteter som innebandy, pingis, dans m.m.. Denna möjlighet finns i viss grad även på de andra två. Fritidshemmen har tillgång till gymnastiksalen minst en gång per vecka.

sid 16 (20) Fritidshemsverksamheten vid Bagarmossens skola ger barnen möjligheter att uttrycka sig i olika skapande former såsom bild och form, musik, rörelse och teknik. Förutom att ge barnen olika färdigheter används de olika skapande uttrycksformerna som verktyg för att arbeta med värdegrunden. De tre fritidshemmen utformar sin verksamhet var för sig, men gemensamt för dem alla är att de har vuxenledda aktiviteter som att sy, måla, spela spel, pyssla, arbeta i bild och form, sport, fri lek m.m. Fritidshemsverksamheten bygger på frivillig basis i den meningen att barnen själva väljer om de vill delta i de aktiviteter som erbjuds. Utbudet av aktiviteter är varierat och ger barnen möjlighet att träna upp sina färdigheter inom olika områden. Nybygget och Älvan som ligger på skolgården och ingår i samma arbetslagsenhet samarbetar kring barnens aktiviteter. Samarbetet innebär att barnen kan gå mellan fritidshemmen för få tillgång till ett större utbud av aktiviteter. På Nybygget finns en lerverkstad och ett rum för skapande och experimenterande. Respektive aktivitet leds av pedagoger med intresse och god kunskap inom respektive område. Båda verksamheterna omnämns i mycket uppskattande ordalag av de barn som vi samtalat med. På Älvan finns en syateljé och ett datarum som också är populära bland barnen. Även på Diamanten, som ligger en liten bit ifrån skolan, finns ett skapande rum med levande miljö och gott om material för barnen att arbeta med. Fritidsverksamhetens inriktning mot skapande verksamhet och experimenterande berikar inte bara verksamheten på eftermiddagen utan även skolverksamheten. Fritidshemspersonalens kompetens vid Bagarmossens skola skapar goda förutsättningar för att stödja varje barns mångsidiga utveckling och lärande. Personalmässiga förutsättningar för att dela upp barnen i mindre grupper och göra olika aktiviteter finns under förutsättning att ingen ur personalgruppen är frånvarande. Under lovdagar då barnen oftast är färre passar fritidshemmen på att göra aktiviteter som de annars inte gör t.ex. gå på bio, bowla, göra utflykter, gå på museum m.m. Fritidshemmen går ofta till närliggande parker för komma ut med barnen och ge dem möjlighet till fysiska aktiviteter. En önskan från personalen är att mer kunna utnyttja närliggande skog och mark för gemensamma utflykter men av säkerhetsskäl avstår man från att gå iväg med för stor barngrupp i förhållande till antalet vuxna. Den typen av verksamhets får i stället ske under skolsamverkanstid eftersom det då finns fler vuxna tillgängliga.

sid 17 (20) Fritidshemmen förmedlar information från klubbar och föreningar som finns i området t.ex. Vår Teater, idrottsklubbar m.m. Utbudet görs synligt men samarbetet kunde vara större. Öppen verksamhet för barn 10-12 år När barnen slutar på sitt fritidshem kan de börja på fritidsklubben som ligger i Bagarmossens centrum och som drivs av stadsdelsförvaltningen. Verksamheten riktar sig till mellanstadiebarnen vid både Bagarmossens skola och Brotorpsskolan. Fritidsklubben har för närvarande cirka 70 barn anmälda till verksamheten, flest från år 4. Utbudet av aktiviteter som barnen kan välja från är musik på måndagar, skapande verksamhet på tisdag och torsdag och bollspel på onsdag samt fria aktiviteter på fredagar. Personal från fritidsklubben informerar kontinuerligt på skolorna om sin verksamhet. Den är väl känd bland de barn i år 1-3 som tillfrågats. Föräldrasamverkan Fritidshemmen genomför föräldramötena tillsammans med lärarna i arbetslaget. Fritidshemmet lämnar information till respektive lärare om barnets sociala utveckling men fritidshemspersonalen är inte med på utvecklingssamtalet annat än om något barn särskilt behöver uppmärksammas. Tidigare var fritidshemspersonalen alltid med vid utvecklingssamtalen. Med tanke på det ansvar för de sociala utvecklingsmålen som fritidshemmen har bör de i allra högsta grad vara delaktiga för att ge en så allsidig belysning av barnens dag som möjligt. Barn i behov av särskilt stöd De extraresurser som finns för barn i behov av särskilda stödinsatser är samlade till Lågan. Lågan bedriver ingen fritidshemsverksamhet eftersom inget av barnen har behov av omsorg på eftermiddagen. Innan ett barn blir aktuellt för att börja på Lågan ska två åtgärdsprogram ha upprättats, genomförts och utvärderats av berörd lärare. Det finns ett samarbete i respektive arbetslag för att samordna och diskutera de insatser som görs för barn i behov av särskilt stöd. Samarbetet fungerar i de flesta fall på ett bra och strukturerat sätt, men det är inte självklart att åtgärdsprogrammen även omfattar fritidshemstid. Vid besöket framkom att personalen många gånger har behov av handledning då det enligt dem finns ett stort antal barn i behov av särskilt stöd i F-3.

Barns ansvar och inflytande ABCDE sid 18 (20) Fritidshemsverksamheten på Bagarmossens skola erbjuder barnen ett varierat utbud av aktiviteter. Barnen kan själva, utifrån erbjudna aktiviteter, välja vad de vill göra på eftermiddagarna, samtidigt som det finns möjlighet att prova nya saker. Fritidshemmen erbjuder också barnen ett bra utbud av skapande material som gör att de självständigt kan ta fram och välja vad de vill göra. Fritidshemmen har inget eget fritidsråd för barnen. Det formella forumet för barnens inflytande är klassrådet, som har en fast punkt för fritids. Varje fritidshem har en låda där barnen kan lägga sina förslag till klassrådet. Det förekommer även frågeenkäter till barnen om hur de uppfattar fritids och skola. Barnen är väl medvetna om att det finns kanaler för dem där de kan uttrycka sina åsikter och framföra sina förslag. Normer och värden De barn som blev tillfrågade tycker att de blir väl mottagna på fritidshemmet och att de vuxna lyssnar på dem. De regler som upprättats för trivsel och social samvaro på fritidshemmen är väl förankrade hos barnen. Vid besöket var stämningen på fritidshemmen god och barnen vet vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av de vuxna. Fritidshemspersonalen har ett strukturerat förhållningssätt för att stötta barnen om de hamnar i konflikt med varandra. De barn som tillfrågats är väl medvetna hur de vuxna gör om de uppstår en konflikt mellan dem och tycker att personalen agerar på ett rättvist sätt. Samverkan skola -fritidshem På Bagarmossens skola finns sedan tidigare ett policydokument för integration skola/fritidshem. Liknande dokument saknas i stort sett alltid på skolorna och var därför särkilt glädjande att upptäcka. Delar av dokumentet är dock inaktuella och behöver hela tiden förnyas och utvecklas för att bli ett levande dokument. Skolsamverkan består av klasskontakt, rastverksamhet, utflykter, gemensamma temaarbeten m.m. I samverkan strävar man efter att ta vara på respektive personalkategoris kompetens och fritidshemspersonalen kompletterar skolverksamheten med sin kunna nde i skapande verksamhet och teknik. Skolsamverkan möjliggörs också på ett bra sätt med det temainriktade arbetssätt som finns i år F-5. Samarbetsklimatet mellan skola och fritidshem bedöms som naturligt och väl fungerande, men samverkan sker i första hand under skoltid vilket innebär att det främst är fritidshemspersonalen som ser barnet hela dagen.

Kompetensutveckling ABCDE sid 19 (20) Fritidshemmen deltar i och omfattas av skolans gemensamma utvecklingsområden även om det kan vara svårt att hitta fortbildningstillfällen där de olika personalkategorierna kan delta samtidigt. För fritidshemspersonalen liksom för övrig personal på skolan är den stora fortbildningssatsningen att arbeta vidare med IUP och Quadricept. Utöver den övergripande kompetensutvecklingen har varje arbetslagsenhet en tilldelning av medel per heltidsanställd som arbetslagsenhetsledaren i samförstånd med sin arbetslagsenhet fördelar och prioriterar utifrån behov. För närvarande prioriteras fortbildningsresurserna på IUP och Quadricept. För något år sedan deltog två fritidspedagoger tillsammans med några lärare i en utbildning i Teknik och i år deltar en fritidspedagog tillsammans med lärare på en matematikutbildning som anordnas av staden. I skolans policy för integration skola/ fritidshem lyfter man fram vikten av att det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov kan tillgodoses. Policydokumentet är dock inte kopplat till någon plan eller ambitionsnivå när det gäller andelen fritidspedagoger på skola/ fritidshem. Det finns ett gott utvecklingsklimat och bra förutsättningar för att sprida olika idéer, mellan fritidshemmen och möjligheter till kompetensutveckling bedöms som goda. Målstyrning Fritidshemmen har en bra struktur och organisation på verksamheten. Den är välplanerad och strukturerad och utgår ifrån Lpo 94 och Skolverkets Allmänna råd för fritidshem. På skolan pågår ett utvecklingsarbete med att arbeta med individuella utvecklingsplaner för eleverna. I den delen av utvecklingsprogrammet som handlar om social utveckling har fritidshemmet tagit fram en checklista för de egna målen. Fritidshemsverksamheten bedöms ha goda planeringsförutsättningar för sin verksamhet. Den kortsiktiga planeringen och uppföljningen av verksamheten fungerar på ett bra sätt. Fritidshemmen har gjort en gemensam beskrivning av fritidshemsverksamheten vid Bagarmossens skola. Verksamhetsbeskrivningen följer intentionerna i Skolverkets Allmänna råd för fritidshem. I beskrivningen blandas dock verksamhet och mål på ett sådant sätt att det kan vara svårt att läsa ut vad som är den faktiska verksamheten i fö rhållande till vilka mål som eftersträvas. En verksamhetsplan där målen tydligare framkommer och hur man ska arbeta för att uppnå och utvärdera dem saknas.

sid 20 (20) I fritidshemsverksamheten finns system för att göra såväl egna bedömningar/utvärderingar som att ta in föräldrar och barns synpunkter. De bedömningar som görs, både den egna självutvärderingen och de externa synpunkterna, kan i högre utsträckning analyseras och användas till att spåra och ta fram konkreta utvecklings- och förbättringsområden i fritidshemsverksamheten. På klassrådet finns även en fast punkt för fritids. Områden att utveckla För att fritidshemmen bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Målen kan göras mer konkreta och därmed lättare att utvärdera Tillvägagångssätt i utvärderingsarbetet kan systematiseras och utvecklas Utvecklings- och förbättringsområden kan identifieras på ett tydligare sätt Alla föräldrar bör få utvecklingssamtal med klasskontakt Åtgärdsprogrammen bör även omfatta fritidshemstid Till sist: Fritidshemsverksamheten vid Bagarmossens skola fungerar på ett bra sätt och fritidshemspersonalen bidrar till att berika skolverksamheten.