Företagsamverkan och kluster

Dokumentation från seminarietillfälle 4 2012 i serien En fredag i månaden kooperativa idéseminarier. Företagsamverkan och kluster Tid: 2012-09-14, kl 12.00 15.00 Plats: Karlstad universitet, ägget Fredagstema: Kooperation, kultur, boende och hälsa Dokumenterat av: Anette Forsberg Temat är företagssamverkan där vi rör oss mellan klusterbildningar och producentkooperativa lösningar, vad är likheten eller vad är skillnaden? Varför samverkar vi och är det så att organiserade samverkanslösningar ökar, i så fall varför? Vi möter representanter i olika samverkansorganisationer och vi samtalar om modeller för företagsamverkan. Arrangör: Medverkande: Värmlandskooperativen i samverkan med Karlstads universitet, Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut). Sista fredagen i varje månad genomförs inom ramarna för projektet Entrécoop. Landshövding Eva Eriksson Bo Thunberg, VD Nordic Innovation Food Arena (NIFA) Sandra Eriksson, VD The Packaging Arena Line Säll, doktorand statsvetenskap Vogel Rödin, verksamhetsledare Not Quite Yngve Karlsson, rådgivare/jurist Värmlandskooperativen Samtalsledare: Leif Tyrén Värmlandskooperativen och Kardemark Cerut/Karlstads universitet

Välkommen Leif hälsar välkommen till fredagens samtal i seminarieform. I samtalet ingår musikaliska inslag med Leif Nahnfeldt och Tor Våge. Seminarierna dokumenteras i skriftlig form av Anette Forsberg och läggs ut på webben (www.varmland.coop/efm). Vågspel - prat och musikinslag med Tor och Leif Fungerar som en sammanfattning och kommentar till förra seminariet. Inledning av landshövding Eva Eriksson Landshövdingen inleder med att tala om frågor om identitet, engagemang samt övertygelsen i det egna arbetet och hur hon fascineras av kooperationen och folkrörelsernas styrka att samla människor och skapa kreativitet. Kooperationen och folkrörelserna lade grunden för det samhälle vi har idag, säger hon. Det har präglat henne, kanske mer än hon förstått. Hon beskriver att basen i hennes eget arbete i Värmland handlat om att bygga ett öppet Värmland och ta tillvara människornas inneboende kraft. Det var enklare på 1950- och 60-talet med en tydlig struktur för kommun, stat och politiska partier. Idag är det helt annorlunda med kommuner som fungerar som ett slags företag, internationella sammanhang att ta hänsyn till, stor konkurrens och ett mer komplicerat samhälle. Trots det är nätverk och samverkan kärnan för utveckling. I Värmland har det varit en medveten satsning på detta och man har talat om det som kluster. Samverkan mellan innovation och kluster har varit viktigt. Landshövdingen tycker sig se att arbetet varit framgångsrikt. Det har skett en rad strategiska satsningar, från till exempel universitetet. Värmlandsmodellen handlar om att vi är bra på att samverka och att hitta modeller för det, menar hon. Det krävs deltagande av alla i dessa samverkansmodeller/kluster. Här måste vi bli bättre på att involvera Värmlandskooperativen i de värmländska sammanhangen, lägger hon till. Kooperationen känns igen genom Klas berättelse under lunchen (Konsum Värmlands historia), men det finns nya begrepp och former så som sociala företag som behöver uppmärksammas. Det finns ca 500 kooperativa företag i Värmland idag. Med sin sysselsättning och sina anställningar bidrar de till tillväxten. Det sociala företagandet är en utmaning för framtiden och står för speciella och viktiga värden. Det kooperativa företagandet har länge varit partipolitiskt stämplat men idag ser vi möjligheter i det. Det ska vara möjligt och finnas förutsättningar för individers förändring. Om vi ska bygga ett smartare Värmland behöver vi inkludera Värmlandskooperativens arbete och synsätt, avslutar hon. Inledande presentation från respektive medverkande Samtliga medverkande bjuds att ta plats på scenen för att presentera sig och sin organisation samt besvara följande fråga: Nätverk och kluster, passar det vissa verksamheter och människor bättre än andra, hur tänker ni kring detta? Bo Thunberg Vill ta fasta på ordet smartare. Livsmedelssektorn är en speciell sektor som berör alla. Det är en bransch som är beroende av moder jord, väder och vind etc. Det är också en starkt reglerad bransch med starka krav om säkerhet. Den är investeringstung och vill fortsätta att utvidgas. Marknaden är starkt konkurrensutsatt. Vi måste ta den matchen genom att vara smartare, listigare, tänka i framkant och samverka. Vi måste samarbeta! Vi har stora fördelar, producerar bra saker och har stor kreativitet/listighet och vi drivs av att förverkliga en idé. Därför har vi bildat NIFA. Vi blir starka tillsammans. Vi hoppas kunna utveckla inkubatorverksamhet i Matmejeriet. Där ska både befintliga och unga företagare få plats, små och stora företag tillsammans. I New Jersey/New York finns en verksamhet som liknar oss men annars finns det ingenstans. Varför heter vi Nordic? Vår verksamhet ska vara öppen för icke svensk-födda, vi har betoning på nordiska smaker och det finns ett närhetstänk. Vår marknad finns i en radie om 25 mil från Karlstad, det betyder att vi når 3,6 4 miljoner människor däribland i Oslo, Göteborg och på svenska västkusten.

Sandra Eriksson The Packaging Arena är en ekonomisk förening sedan 2006, med 50 medlemsföretag. Förpackning spelar en viktig roll, inte minst för transport. Vill gärna återkomma till varför det är viktigt att samarbeta. Det är många branscher i branschen grafiska sektorn, konverterare, tryckare, reklambyråer och handeln där själva mötet med kunden sker. Det handlar om komplexa värdekedjor. Forskning visar att matspillet har större miljöpåverkan än förpackningar. Det är viktigt att förstå beteenden och tänkesätt, i Sverige idag finns till exempel många singelhushåll. Vi behöver hitta nya affärsmodeller och ta fram bättre förpackningslösningar. Men vem ska betala? Idag är det ofta konsumenten. Line Säll Doktorand med finansiering från Slim-pojektet. Är intresserad av klusterutveckling, innovationspolitik, klustersamverkan och klusterbegreppet. Vad är egentligen ett kluster? Hur har begreppet förståtts och använts? Det började med Porter på 1980-talet. När klusterterminologin kom in i politiken pratade man om samverkan och demokrati, nätverkande och platt organisering, något som borde passa kvinnor men slutsatsen är att det blivit ett begrepp för män i regionalpolitiken. Forskning visar att 80% av alla satsningar sker i mansdominerade branscher. Vogel Rödin Arbetar som verksamhetsledare i den ekonomiska föreningen Not Quite i Fengerfors i Dalsland. Det handlar mycket om process. Verksamheten består av konst, konsthantverk, möbelsnickeri, målning och trädgård. För att vara med i kooperativet måste man vara högskoleutbildad eller professionell på annat sätt. Målet är att skapa möjligheter till försörjning. Vi erbjuder arbetsplatser med anställningsmöjligheter inom butik och försäljning, café och restaurang. Antal besökare har utökats från 8000 till 20 000. Det är en kamp på många sätt att hitta en balans. Vi vill skapa en urban plats mitt i periferin. Jag har alltid trott att det här kan passa alla, men jag har märkt att inte alla känner sig hemma i att arbeta kooperativt. Man behöver vara orädd, älska demokrati och se styrkan i att göra saker tillsammans. Och man måste kunna kompromissa. Tror inte längre att det passar alla, men tror att alla verksamheter kan vara kooperativa. Yngve Karlsson Började 1987 som jurist i ett projekt som handlade om nykooperation, Värmlandskooperativen ingick i projektet, numera Coompanion (Värmlandskooperativen är en del av Coompanion, min anm). Kooperativ Service var ett koncept för konsultsamarbete. Idag skulle man nog säga företagssamverkan inom idé- och tjänstesektorn. Producent- och konsumentkooperationen hade en samtida framväxt. Det handlade om att ta kontroll över handeln. Bönderna organiserade sig i bondekooperativ där man samarbetade kring allt: resurser, mark och inköp. Vi kanske inte ser det så, det blir lätt abstrakt, men allt finns där. Det är inget nytt. Kanske man kan säga att det sker en pånyttfödelse. Skiftet från 1980- till 90-tal var en tuff tid för bönderna. Innan inträdet i EU (1995, min anm) fanns behov av (nytt) samarbete. Bönderna diskuterade vad de kunde göra. I till exempel Skåne och Blekinge inrättades maskinringar och farmartjänst genom vilket man sålde böndernas tjänster. De här lösningarna utvecklades när ekonomin var kärv. Det handlade om företagsamverkan i vid mening, lokala behov och vad göra?! Man behövde få mer och bättre ekonomi i företagen. Riktade frågeställningar till panelen Sandra, du och alla andra här har varit inne på vikten av att samverka. Men det kan också vara besvärligt. Vad finns det för svårigheter i processerna? Oförmåga att dela med sig? Rädsla att släppa ifrån sig idéer?

Sandra Det här med konkurrens är en fråga vi ofta får. För att samverka behöver man se helheten och då behöver man tid att sitta tillsammans och prata kring det. Dit når man inte alltid. Men man behöver heller inte samverka om allt, det gäller att hitta de gemensamma utgångspunkterna. Här ser jag en positiv utveckling. Det är viktigt att förstå från början varför företag är med i kluster. Personliga drivkrafter är viktiga i nätverket. Ibland blir det för mycket fokus på företagen. Utvecklingen svänger också ständigt. Man har olika fokus och syn på vad som är viktigt att samverka om just nu. Det finns svårigheter och utmaningar, visst, men också möjligheter. Det är viktigt att lära känna personerna. Nyttan är olika för olika företag: nya kontakter, nya marknadsmöjligheter, utveckla nya produkter, tillgång till forskning, kunskap och rådgivning inom klusternätverket. Leif Yngve, med din erfarenhet, vad är viktigt juridiskt när det gäller företag som ska samverka? Yngve Att inte samverka för mycket kanske, att fördela uppdrag och ha tydliga regler. Det beror också på gruppen och verksamheten. Samarbeta kring det som är nödvändigt och försök att undvika konkurrensproblematiken. Line, hur ser du på samverkan och konkurrens utifrån din forskning? Line När man pratar om samverkan utifrån klusterteori handlar det om både samverkan och konkurrens. Politiskt är det ofta konsensusinriktat med fokus på samverkan och ses som något automatiskt bra. Det finns en ovilja att se olika intressen, makt och inflytande. Det offentliga har svårt att se problematiken i den privata sektorn. Man har olika intressen inom den offentliga och privata sektorn., ni har lyckats vända utvecklingen. Hur kommer det sig? Vi drog igång för 10 år sen. Vi var ett litet gäng från början som gick samma utbildning och ville tre saker. Nyttan var viktig, det blev billigare att äga maskiner tillsammans, roligare att göra något ihop och lättare att marknadsföra sig samt behålla dynamiken i det kreativa skapandet. Jag kom in senare. Min roll är viktig i den fas vi är i. Det handlar om att få samarbetet att fungera och ha respekt för varandra. Det är viljestarka människor. Vi använder oss av arbetsgrupper. En annan geografiskt närliggande grupp har haft mer stridigheter än vi. Det kan bero på att vi inte är så många, ca 45 personer, varav ett 30-tal bor och verkar inom området. Vi har medlemsmöte 1 gång/månaden, öppenhet och information är viktigt! Vågspel (kommentar till samtalet, i pratform) Paus Vågspel (kommentar till samtalet, i musikalisk form), vill du fortsätta där du var

Jag vill prata om innovationer och kärlek. För mig handlar det framförallt om respekt, öppenhet och hög kvalitet plus att tydliggöra medlemsnyttan om och om igen. Det ska vara lustfyllt. Vi vill skapa ett liv som vi vill leva: Fengersfors forever! Jag undrar, vill ni leka med alla? Eller finns det en slutenhet i öppenheten? Bo Jag delar det du säger. För oss är det till viss del en smekmånad just nu. Vi behöver fråga oss, under utvecklingsprocessen, om vi är till för alla. Vi tror att när vi kommer in i husvärmen så kan vi bidra till utveckling för företag. Jag tror vi kommer att skruva åt och utforma riktlinjer för vilka som passar in. Det kommer att handla om ett visst slags matproduktion. Men vi är inte riktigt där än utan i början på smekmånaden. Leif Yngve, varför ska man välja ekonomisk förening/kooperativ som samverkansform? Yngve Först behöver man se vad det är för slags verksamhet det handlar om. Är man två funkar det inte (det krävs tre juridiska personer för att bilda en ekonomisk förening, min anm). Är man tre väldigt tajta personer kanske det inte heller är ett bra alternativ, det blir för slutet. Det är en intressant organisationsform som kan hantera medlemmar, kapital och personväxlingar. I ett aktiebolag säljer och äger man aktier. I en ekonomisk förening prövas varje person för sig. Det är en personansluten, inte kapitalansluten, form. Fördelarna sammanfattningsvis är att det är en öppen konstruktionsform med personlig prövning av medlemskap, och det passar de här sammanhangen vi pratar om. Leif Line, orkestrering är ett modernt uttryck för en uppifrån och ner-modell för företagssamverkan. Kan den modellen få företag att se behov av samverkan? Line Klusterforskningen skiljer på företagskluster och organisationskluster. Enligt Porter identifierar man värdekedjor som handlar om att beskriva och förstå näringslivsutveckling. Att växa underifrån i en organisk process är ett alternativ till uppifrån. Vad är bra eller dåligt? Jag är inte rätt person att svara på det. Organisatoriska kluster samverkar ofta på tvärs över flera sektorer. Vad funkar bäst? Det är svårt att veta. Landshövdingen Nerifrån- och uppifrånperspektiv är viktigt men det offentliga ska skapa förutsättningar för, inte lägga sig i. Det offentliga kan bestämma kriterier, lyfta fram det positiva och följa vad som händer. Det handlar om företagsutvecklingspotential. Det är inte politisk styrning det handlar om. Bo När vi möter det offentliga märker vi att kunskapen varierar hos olika aktörer. Det kan lätt bli att vi anpassar oss för att komma åt pengar, lite Kafka-artat, det är svårt att sätta fingret på vad det är. Kunskapsdelen är viktig. Susanne Det är omöjligt att säga till företagen vad de ska göra, det blir inte bra. Det offentliga har en förmåga att gå in och styra verksamheter, som du säger. Det är viktigt att stödja företagen, men inte

bara göra det företagen säger utan också kunna visa på annat, ett helikopterperspektiv som hjälper framåt. Det är tråkigt att företagens arbete, tid och engagemang till exempel småföretagens inte värderas i offentliga projekt. Jag tycker som ni. Idag är vi ett gott exempel på landsbygdsutveckling, vi kör bara på just nu. Vi fick ett erbjudande om ett miljonprojekt men tackade nej med hänsyn till medlemsstöd. Vi måste kunna möta den som kommer underifrån. Kommentar från publiken (Klas Olsson, Konsum Värmland) Jag har svårt för ordet kluster. Här har jag hört mycket om samverkan mellan företag, jag tänker på karteller. Skillnaden är hårfin. Det finns en anledning till kooperationens start och det var kartellbildningar. Till exempel Arla. Det måste finnas en spänst mellan olika aktörer. Kluster och enighet, det luktar lite gammaldags kartell. Line Om Värmland så pratar vi om att klustren startar inifrån. Men vi ska också komma ihåg att det funnits en politisk vilja. Olika branscher pekas ut som kluster, det kan vara samarbete uppifrån och nerifrån. Bo Jag vill komplettera Klas. Ge medlemmar och företag tuggmotstånd! Det krävs bra produkter. Idag är många ovana att möta motstånd. Det är en viktig del i utvecklingen. Vi använder inte ordet kluster utom i samröre med Region Värmland. Landshövdingen När medlemsföretagen i våra initierade kluster, de tillväxtföretag som finns här som sen genererar de små, har bildats så äger de sig själva. Då kan det offentliga inte gå in och lägga sig i medlemsorganisationerna. Men vi kan smörja. Som politiker vill man gärna äga frågor som ligger i tiden. Man behöver fundera över sin roll och anamma lite självrannsakan. Kommentar från publiken Om smörjmedel så visar ju forskningen att 80 % går till manliga branscher. På till exempel Visit Värmland finns det en frustration gentemot Region Värmland. På enbart två års tid förväntas Visit Värmland stå på egna ben. Visst är det så som du säger om branscher, men vi ( Not Quite i Fengersfors, min anm) har en fördel av att vi ligger där vi ligger. När det gäller att se kultur som en näring är det fortfarande en lång väg att gå för att förstå och se vad de kulturella näringarna kan ge. Vågspel sammanfattar seminariet

Leif informerar om den nationella tävlingen Ostartade kooperativet som kooperationen i Sverige genomför för att uppmärksamma kooperationens år 2012 samt lyfta fram kooperativt företagande. Efter gallring bland 124 tävlingsbidragen återstår 55 bidrag varav 8 är från Värmland. Inom kort genomförs deltävlingar på sex platser i Sverige, Karlstad är en av platserna. Finalen äger rum 28 september i Stockholm. Leif berättar också att i Värmland finns Koopsam-gruppen, ett kluster som funnits i 50-60 år! Landshövding Eva Eriksson avtackas för sin tid i Värmland. /Anteckningar, Anette Forsberg, Värmlandskooperativen.