Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.



Relevanta dokument
Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)

Bedömningsunderlag (SAM)

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Utveckling av ett riskinstrument för polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:PV)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

Bilaga A Traumaintervju

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

PATRIARK Henrik Belfrage

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

rättsapparaten? Eva Diesen

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Definition av våld. Per Isdal

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Varningssignaler och råd

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX BANKGIRO POSTGIRO

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Det som inte märks, finns det?

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET!

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige , 175. Reviderad av kommunstyrelsen , 187.

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

otrygg, kränkt eller hotad

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.


Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

SOCIALFÖRVALTNINGEN. Klarar man detta på ett tillfredsställande sätt har man skapat förutsättningar för en god arbetsmiljö.

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Lärarhandledning

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Inledning Sammanfattning

Definition av våld och utsatthet

Transkript:

Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt våld: Ø Vilka skador fick du vid det nu aktuella övergreppet? Ø Blev du också utsatt för sexuellt tvång och/eller sexuellt våld? Ø Använde din (ex)partner något vapen (ex.vis skjutvapen, kniv, tillhygge)?

2 2. Hot, och/eller avsikt, att utöva allvarligt våld: Ø Har din (ex)partner hotat att döda eller att skada dig? Om så, har du upplevt dessa hot som trovärdiga? Ø Finns det något som tyder på att din (ex)partner planerar att döda eller skada dig? 3. Upptrappning: Ø Har din (ex)partner s våldsamhet trappats upp? Ø Har våldet blivit mer allvarligt? Ø Har våldet blivit mer frekvent? 4. Överträdelse av kontaktförbud eller liknande: Ø Har din (ex)partner någon gång brutit mot ett kontaktförbud?

3 Ø Någon gång misskött eventuell permission från institution, eller villkorlig frigivning, eller liknande? Ø Någon gång struntat i att komma till en rättegång, eller avvikit från institution? 5. Attityd som stöder eller ursäktar partnervåld: Ø Anser din (ex)partner att du är hans/hennes egendom? Ø Har rätt att bestämma över dig? Ø Har en nedvärderande attityd mot kvinnor/män? Ø Har åsikten att våld är en acceptabel lösning på en konflikt? Ø Har en familj som delar dessa åsikter och värderingar? Ø Använder sin religion eller kultur som stöd för dessa attityder?

4 Ø Är svartsjuk och övervakande? Ø Förnekar din (ex)partner helt eller delvis sitt våld mot dig eller mot tidigare partners? Ø Tar inte ansvar för sitt våld, dvs skyller på dig eller andra? Ø Bagatelliserar våldet? Psykosocial anpassning 6. Annan kriminalitet: Ø Har din (ex)partner varit våldsam även mot andra än dig (ex.vis barn, föräldrar, vänner, bekanta, obekanta)? Ø Har din (ex)partner begått någon annan kriminalitet än våldsbrott?

5 Ø Är han/hon dömd för detta? 7. Allvarliga relationella problem: Ø Hur har ert förhållande fungerat? Ø Har du nyligen separerat eller skilt dig från din partner? 8. Problem på arbetsmarknaden/ekonomiska problem: Ø Har din (ex)partner för närvarande någon anställning? Ø Haft en stabil situation på arbetsmarknaden? Ø Hur är er ekonomiska situation? 9. Missbruk av alkohol eller droger: Ø Använder din (ex)partner droger eller överkonsumerar alkohol?

6 Ø Har detta inneburit sociala problem (ex.vis i förhållandet, på arbetsplatsen, i relationer till vänner)? Ø Blir din (ex)partner våldsam och/eller argsint när han använder alkohol eller droger? 10. Psykisk störning: Ø Har din (ex)partner någon gång behandlats för psykiska problem? Ø Någon gång ätit medicin för psykiska problem? Ø Varit misstänksam eller paranoid mot familj, vänner eller andra? Ø Haft hallucinationer, utan att droger eller alkohol varit inblandade? Ø Haft tankar och/eller ett uppträdande som är underligt eller bisarrt?

7 Ø Är självupptagen, med lite intresse eller omsorg för andras känslor och bekymmer? Ø Tar inte ansvar för sina handlingar, utan skyller gärna dessa på andra? Ø Ljuger, manipulerar och/eller går inte att lita på? Ø Har svårt att kontrollera sitt humör? Ø Har någon gång uttryckt en stark rädsla för att bli övergiven? Ø Har en tendens att lätt skifta från att vara snäll och kärleksfull till att bli arg och hotfull? Ø Har någon gång hotat att begå självmord?

8 Ø Har någon gång behandlats för depression? Ø Under det senaste året uttryckt en uttalad känsla av hopplöshet, uppgivenhet eller ledsamhet? Sårbarhetsfaktorer hos offret 11. Inkonsekvent beteende eller attityd gentemot gärningsmannen: Ø Beskriv hur kontakten med din (ex)partner ser ut. Vem tar kontakt? Hur ofta? Etc. Ø Hur allvarligt tycker du att det våld är som din (ex)partner har begått emot dig? Ø Kan något av det våld som din (ex)partner har brukat mot dig försvaras eller ursäktas? 12. Extrem rädsla för gärningsmannen: Ø Litar du på det skydd som samhället ger/vill ge dig?

9 Ø Orkar du och är du beredd att följa de skyddsåtgärder som vi vill ge dig? 13. Dålig tillgång till social och professionell hjälp: Ø Hur ser familjeförhållandena ut? Vänner? Arbetskamrater? Socialtjänst? Etc. Ø Hur mycket känner du till om myndigheters och andra hjälporganisationers roll och skyldigheter i detta fall? Ø Tycker du att det är svårt att få information från, och kontakt med, myndigheter och andra hjälporganisationer? Ø Finns kulturella och/eller språkliga hinder med i bilden? 14. Svår och/eller farlig livssituation: Ø Hur ser situationen på arbetsmarknaden ut? Ø Finns ekonomiska problem (ex vis avhängigt separation/skilsmässa)?

10 Ø Finns juridiska problem (ex vis vårdnadstvist avhängigt separation/skilsmässa)? Ø Hur ser möjligheterna att snabbt larma polis och andra vid händelse av att (ex)partnern försöker att bruka våld (i hemmet, arbetsplatsen, etc)? 15. Personliga problem: Ø Hur mår du? Ø Har du, eller har du funderat på, att söka professionell hjälp? Ø Om och när du mår dåligt, händer det då att du dövar detta med läkemedel och/eller alkohol? 1 1 Observera att denna fråga inte avser att exakt definiera brottsoffrens eventuella överkonsumtion av alkohol eller andra droger, utan snarare att få en bild av om, och när, det kan hända att brottsoffret kan vara påverkad eftersom detta menligt kan inverka på offrets förmåga att följa överenskomna skyddsåtgärder.

11 Övriga överväganden (ex tillgång till vapen): SARA:SV P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage 2005/2010 ProActive Resolutions Inc. www.evidensbaseradkrim.se