Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 28 augusti 2014

Sidan 3 av 125 Ärende 1

Sidan 4 av 125

Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Lena Bergström 2014-06-16 Dnr 2014-007144 0708-788 059 Sidan 5 av 125 1 Socialnämnden Riktlinjer för stöd till anhöriga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner upprättade riktlinjer. Sammanfattning Den 1 juli 2009 infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen om att socialnämnden ska erbjuda stöd till de som vårdar en närstående. Det innebär att den anhörige kan ansöka om stöd. Det är ett beslut enligt socialtjänstlagen 4 kap 1. Utredning ska ske efter ansökan och beslut ska fattas om bistånd enligt socialtjänstlagen. Inom socialkontorets utföraravdelning utförs biståndsbeslutet som en insats som föredelar uppdraget utifrån den anhöriges behov. Inom utföraravdelningen finns idag möjlighet till individuellt stöd liksom stöd i grupp. Stödinsatserna kommer att utvecklas utifrån vilka behov som kan komma att finnas hos de anhöriga. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 16 juni 2014. Riktlinjer för stöd till anhöriga. Ärendet Barnperspektiv Om den som är anhörig kan få stöd i sin roll, och det finns barn, kommer den anhörige att få möjlighet att utöva sitt föräldraskap på ett bättre sätt. SOCIALKONTORET Eva Folke socialchef Jesper Kyrk avdelningschef

Sidan 6 av 125 Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08- 1

Sidan 7 av 125 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga... 3 Anhörigperspektiv... 3 Information till anhöriga... 3 Samverkan med anhöriga... 4 Beslut om insatser för anhöriga... 4 Riktlinjer för anhörigstöd Inledning Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Den 1 juli 2009 infördes en bestämmelse i 5 kap.10 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, som anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. De som omfattas av stöd till anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Dessa personer omfattas av bestämmelsen: Anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning. Anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning. Anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning. Anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom. Anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom. Anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik. 2

Sidan 8 av 125 Föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning. Föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning. Vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning. Enligt propositionen avses med närstående den person som tar emot omsorg, vård och stöd. Den som ger hjälpen benämns anhörig eller annan person. Annan person i det här sammanhanget är någon utanför familjekretsen, t.ex. en vän eller granne. Den anhörige ska vara mantalsskriven i Upplands-Bro kommun. Syftet med stöd till anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Syftet med stödet till anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar. Kommunen bör ha ett brett utbud av stöd för att kunna tillgodose gruppers och individers olika behov. Det är viktigt att vidga perspektivet och involvera anhöriga. All personal i socialtjänstens verksamheter som möter anhöriga ska uppmärksamma dem, bemöta dem på ett bra och respektfullt sätt och bör samarbeta med dem. Anhörigperspektiv Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Med anhörigperspektiv avses enligt regeringens proposition 2008/09:82 att socialtjänsten ska: samverka med anhöriga erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredningen ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid biståndsbedömning och utförande utreda anhörigas behov och informera om kommunens stöd hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatserna se till att sjukvården och socialtjänsten samverkar Vid utredning ska anhöriga uppmärksammas. Det är viktigt att utreda vilket nätverk den sökande har, vilka viktiga personer finns runt den sökande och på vilket sätt kan de hjälpa den sökande. Information till anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen. En viktig uppgift är att se till att de som hjälper, stödjer eller vårdar en närstående får information om rätten att få stöd för egen del. Information kan vara skriftlig via broschyrer, massmedia och internet. Den kan ges i samband med personliga möten eller vid exempelvis konferenser. 3

Sidan 9 av 125 Det finns anhöriga som gör omfattande insatser för någon annan utan att den personen har några insatser från socialtjänsten. Det är därför viktigt att socialtjänsten går ut brett med tydlig information om möjligheten för anhöriga att få stöd för egen del. Information om anhörigstödjare finns på hemsidan. Det finns länkar på hemsidan till andra myndigheter. Samverkan med anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Det är viktigt att socialtjänsten samverkar med anhöriga om hur stödet till den närstående ges under förutsättning att den närstående samtycker till detta. De allra flesta anhöriga vill vara delaktiga. Brukarinflytande förskjuter maktbalansen mellan de som beslutar om och utför insatser och de personer som får insatsen. Att medverka och att ha möjlighet att påverka är att få makt och ökar självförtroendet. Förutsatt att den närstående själv vill bör därför anhöriga bli involverade och i många fall kunna ses som en samarbetspartner. Det ska vara möjligt att ha ett samtycke som klienten skriver under där det framgår vilka han/hon ger samtycke och om vilken han/hon har samtyckt om att socialkontoret kan samarbeta om. Beslut om insatser för anhöriga Stöd till anhöriga en vägledning till kommunerna för tillämpningen av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Insatser som kommuner ger till anhöriga enligt 5 kap. 10 SoL är olika former av service. I propositionen betonas att stödet till anhöriga ska vara individuellt anpassat. Insatser som inte är generellt inriktade utan är individuellt utformade ska ges som bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. När det gäller att formellt ansöka om stöd innebär lagändringen ingen skillnad mot tidigare sett ur den enskildes perspektiv. Det är endast 4 kap. 1 SoL som grundar rätt för enskilda personer att få bistånd. Det finns emellertid inga begränsningar avseende vilken form av stöd som den anhöriga kan ansöka om. Anhöriga kan alltid ansöka om insatser enligt 4 kap 1 SoL för sin livsföring i övrigt. I Socialstyrelsens vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov, lyfts stöd till anhöriga fram som ett särskilt livsområde att uppmärksamma. Vägledningen pekar på att handläggaren ska inleda en egen utredning av den anhöriges situation, när det framkommer att den anhörige har behov av stöd för egen del och önskar det. Det är viktigt att handläggaren vid ansökan från en anhörig utreder om det är socialtjänstens ansvar eller om ansvaret ligger på annan huvudman. Landstinget har ansvar för information om sjukdomar och dess påverkan på den sjuke. Landstinget har ansvar för behandling av personer i öppenvård. Vårdcentralerna har kurator och psykolog för samtalsbehandling. Det kan vara vad en anhörig är i behov av för att för egen del få möjlighet att tala om sin situation som anhörig. Det som en anhörig kan få är stöd för sin egen del som anhörig. Det kan vara samtal för att kunna sätta gränser mot en anhörig missbrukare, rådgivande samtal om var den anhörige kan vända sig i olika frågor mm. Kontakt med öppenvårdsverksamhet i kommunen kan ske med maximalt 5 tillfällen utan beslut om bistånd om det behövs mer än 5 tillfällen ska biståndbedömning göras. 4

Sidan 10 av 125 Beslut till anhöriga ska aktualiseras som en ansökan från anhörig och utredning ska inledas på den anhörige. Beslut ska fattas, arbetsplan ska göras och insatsen ska följas upp. Detta ska göras på samma sätt som allt annat bistånd. Utredningen ska innehålla vilken relation den anhörige har till den närstående, hur den anhörige har försökt att tillgodose sitt behov och vad som är den anhöriges behov. De som arbetar med anhörigstöd är medarbetare från utföraravdelningen som arbetar med anhörigstöd på del av sin tid. Dessa träffar representanter från myndighet- och beställaravdelningen för att fördela de uppdrag som har kommit till gruppen som tillhandahåller anhörigstöd. Exempel på det stöd som kan erbjudas: enskilda stödsamtal anhöriggrupper tematräffar föreläsningar Tematräffar och föreläsningar kräver inte biståndsbeslut. 5

Sidan 12 av 125

Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Lena Bergström 2014-07-08 Dnr 2013-7009 0721-788 059 Sidan 13 av 125 1 Socialnämnden Tillägg i delegationsordningen, fritidspeng Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att införa beslut om fritidspeng enligt 4 a kap 1 socialtjänstlagen i delegationsordningen med socialsekreterare som lägsta Delegat socialsekreterare. Sammanfattning I samband med lagändring om införande av fritidspeng behöver det göras en ändring i delegationsordningen. Fritidspengen infördes 1 juli 2014 och innebär att barn i årskurserna 4-9 med föräldrar som har ett långvarigt socialbidragsberoende har rätt till ersättning för regelbunden och lärarledd aktivitet med högst 3 000 kronor per år. Statsbidrag kommer att utgå. För 2014 kommer Upplands-Bro kommun att få 87 783 kronor i statsbidrag. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 2014-07-08. Ärendet Från 1 juli 2014 har socialtjänstlagen fått nya paragrafer, 4 a kap 1-2. Dessa behandlar fritidspeng för barn i årskurs 4-9. Det är möjligt för föräldrar att söka fritidspeng om de har försörjningsstöd och att de har haft försörjningsstöd under 6 månader av de senaste 12 månaderna. Ersättning utgår endast för fritidsaktiviteter som är regelbundna och ledarledda. Vidare ska de verksamheter som bedriver fritidsaktiviteterna respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Om barnet bor varaktigt även i annat hushåll (växelvist boende) halveras hushållets rätt till ersättning. Fritidspengen är max 3 000 kronor per barn och år. Statsbidrag utgår med 40,5 miljoner till kommunerna för 2014. För 2015 är statsbidraget 81 miljoner kronor. Statsbidraget har fördelats utifrån antal barn 10 15 år i hushåll med försörjningsstöd sex månader eller längre under året och baseras på Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd för år 2012. För Upplands- Bro kommun innebär det 87 783 kronor. Dessa pengar kommer att rekvireras från Socialstyrelsen. Med anledning av denna lagförändring behöver beslut om fritidspeng att införas i delegationsordningen. Förslag på lägsta delegat är socialsekreterare.

2(2) Sidan 14 av 125 Barnperspektiv Detta beslut kommer att gynna barnen då de kommer att kunna delta i aktiviteter även om familjen lever av försörjningsstöd. SOCIALKONTORET Eva Folke socialchef Jesper Kyrk avdelningschef

Sidan 16 av 125

Sidan 17 av 125 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marita Lindell-Jansson/MAS Datum Vår beteckning 1 2014-06-19 Dnr 2014-007171 Socialnämnden Kvalitetsuppföljning av kommunal hälso- och sjukvård inom äldreomsorg 2013 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården vid de särskilda boendena inom äldreomsorgen, med de av medicinskt ansvarig sjuksköterska föreslagna åtgärderna. Sammanfattning Under december 2013 har MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) genomfört en uppföljning avseende den kommunala hälso- och sjukvård som bedrivs vid Upplands-Bro kommuns särskilda boenden i egenregi. Uppföljningen har baserats på en enkätundersökning samt de besök som MAS tillsammans med farmaceut vid Apoteket Farmaci AB genomfört vid samtliga särskilda boenden, i samband med årlig granskning av läkemedelshantering. En journalgranskning har även gjorts vid årsskiftet, där synpunkter och förbättringsområden har återförts till verksamhetschef samt enhetschef för HSE (hälso- och sjukvårdsenheten). Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse, den 19 juni 2014. Ärendet Kvalitet inom den kommunala hälso- och sjukvården I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 18, ska kommunen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård åt dem som bor i kommunens särskilda boenden. Socialnämnden är ytterst ansvarig vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs tom sjuksköterskenivå. Uppgifter om verksamheten Granskade enheter är de fem särskilda boendena i egen-regi (entreprenören har egen MAS som valt att bilägga denna uppföljning i entrepenörens egen patientsäkerhetsberättelse). Sammanlagda antalet brukare/patienter som vid mättillfället omfattades av kommunal hälso- och sjukvård i egen-regi var 130 stycken. En av enheterna har en korttidsplats för avlastning. Två av enheterna är servicehus, varav ett successivt minskar avseende patientantal, i den takt det

2(7) Sidan 18 av 125 övergår till trygghetsboende. (Trygghetsboende omfattas ej av kommunal hälso- och sjukvård). Kontakt med läkare Läkare finns att tillgå dygnet runt genom Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB, som är en av landstinget auktoriserad vårdgivare för läkarinsatser vid särskilda boenden. Dessa har ett dygnetruntansvar för läkarinsatser. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur läkare ska kontaktas dygnet runt. Namngiven huvudansvarig läkare finns för varje brukare. Kontakt med sjuksköterska Sjuksköterska finns att tillgå dygnet runt. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur sjuksköterska ska kontaktas. Varje brukare har sin egen PAS (namngiven patientansvarig sjuksköterska). Sjukgymnasts ansvar Varje brukare har en namngiven sjukgymnast. 79 brukare (61 %) är funktionsbedömda av sjukgymnast (79 % föregående år). En enhet har dock inte besvarat frågan, vilket kan förklara skillnaden mot föregående år. Arbetsterapeuts ansvar Varje brukare har en namngiven arbetsterapeut. 61 brukare (47 %) är ADLbedömda av arbetsterapeut (76 % föregående år). Förflyttning Resultatet från enkätundersökningen visade att: 19 brukare (14 %) går själva utan stöd (14 % föregående år) 54 brukare (41 %) går själva med rullatorer (48 % föregående år) 45 brukare (35 %) är rullstolsburna (33 % föregående år) 21 brukare (16 %) använder lift (23 % föregående år) Medicintekniska produkter Samtliga enheter uppger sig ha avtal gällande service och underhåll av medicintekniska produkter. Fyra enheter (tre föregående år) uppger sig ha skriftliga rutiner för att säkerställa kontroll, användning, underhåll och utrangering av de medicintekniska produkterna. En enhet har inte besvarat frågan. Två enheter (två föregående år) uppger sig registrera medicintekniska produkter (inventarieförteckning). En enhet har inte besvarat frågan. Vårdhygien Basala hygienrutiner uppges vara kända av all personal vid fem enheter (fyra föregående år). I samband med nyanställning erhåller personal en skriftlig information om basala hygienregler som de undertecknar och som sedan sparas hos respektive enhetschef. Två enheter uppger att följsamheten är god till hygienreglerna och tre enheter uppger att brister förekommer i följsamheten till rutinerna. Egenkontroll i form av självskattning och observation gällande basala hygienrutiner görs vid ett boende (ett boende har ej besvarat frågan). Ett utbildningstillfällen avseende vårdhygien har getts under 2013 för

Sidan 19 av 125 3(7) omsorgspersonal. Vad gäller förekomst och bärarskap av resistenta bakterier, fanns det vid undersökningstillfället en brukare med känd MRSA (Metacillinas Resistent Staphyloccus Aureus och en brukare med VRE (Vancomycinresistenta enterokocker). Ingen brukare med ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) förekom vid tidpunkten för uppföljningen vid något av egen-regis fem särskilda boenden. Nutrition Enkätundersökningen visade att vid mättillfället hade 130 brukare (100 %) riskbedömts avseende risk för undernäring med Mini Nutritional Assessment - MNA (81% föregående år). 113 brukare (89 %) har BMI dokumenterad i journal (75 % föregående år), en enhet har dock inte besvarat frågan. Vid två enheter uppger man att man kontrollerar vikt var tredje månad, två enheter kontrollerar vikt var 6:e månad, samt ett servicehus kontrollerar vikt vid årlig läkemedelsgenomgång samt vid förändrat hälsotillstånd. Alla fem enheterna uppger sig ha tillgång till sittvåg. Fyra enheter (två enheter förra året) uppger att man följer upp nattfastan individuellt. Vid en enhet uppges nattfastan variera mellan 9-11 timmar, en enhet uppger att nattfastan varierar mellan 9-13 timmar samt en enhet uppger 11-13 timmar. Vid servicehusen uppger man att nattfastan ej är möjlig att följa upp. 12 brukare (9 %) matas (15 % föregående år) 1 brukare (0,7 %) nutrierar sig via PEG-sond (2 % föregående år) 24 brukare (18 %) brukare är ordinerade näringsdryck (20 % föregående år) Trycksår Gällande trycksår framkom att 98 brukare (75 %) brukare har riskbedömts avseende risk för trycksår med Modifierad Nortonskala (85 % föregående år). Två brukare (1,5 %) har trycksår (1,8 % föregående år). Av dessa har ett trycksår uppkommit i annan vårdform och ett på enheten. Ingen enhet uppger att man dokumenterar trycksår i sårjournal med fotografi. Fall och fallskador Enkätresultatet visade att 130 brukare (100%) har riskbedömts avseende fallrisk med Downton Fall Risk Index (72 % föregående år). Inkontinens Beträffande inkontinens uppges 88 brukare (68 %) ha inkontinens (71 %) föregående år. KAD (kateter) används av 9 brukare (0,7 %). 88 brukare (68 %) uppges ha ordination dokumenterad i journal avseende inkontinenshjälpmedel (58 % föregående år). Läkemedel/läkemedelsgenomgång/läkemedelshantering Resultatet från enkätundersökningen visade att: 62 brukare (48 %) har stående ordination av smärtstillande läkemedel (52 % föregående år). Fyra enheter (tre föregående år) uppger att man

4(7) Sidan 20 av 125 har rutin för utvärdering av smärtbehandling med vedertaget instrument, exempel VAS-skalan. 42 brukare (32 %) har stående ordination av lugnande/ångestdämpande läkemedel (33 % föregående år). Vid samtliga enheter kartläggs orsaker till brukares sömn- och orosproblematik. 47 brukare (36 %) har stående ordination av sömnläkemedel (31 % föregående år) 48 brukare (37 %) använder antidepressiva läkemedel i likhet med föregående år) 59 % brukare (45 %) använder laxermedel (49 % föregående år) en brukare klarar sig helt utan läkemedel (0 föregående år) 34 brukare (26 %) använder mellan 1-5 läkemedel (30 % föregående år). 46 brukare (35 %) använder mellan 6-10 läkemedel (36 % föregående år). 26 brukare (20 %) använder mellan 11-15 läkemedel (27 % föregående år). 14 brukare (10 %) använder fler än 15 läkemedel (4 % föregående år). Totalt 121 brukare (93 %) hade vid tidpunkten för mätningen erhållit en systematisk/strukturerad läkemedelsgenomgång av läkare och sjuksköterska i samarbete (91 % föregående år). Läkemedelsgenomgångar kan i många fallmen inte alla - minska läkemedelsanvändningen. I landstingets förfrågningsunderlag för läkarinsatser i särskilt boende för äldre, ställs krav på att läkaren i samarbete med sjuksköterska ska genomföra läkemedelsgenomgång senast två månader efter pålistning och därefter minst en gång per år. Detta gäller dock inte korttidsplatser. Samtliga boenden har en utsedd ansvarig sjuksköterska för läkemedelshanteringen finns (alla enheter hade sådan dokumenterad vid apotekets kvalitetsgranskning i november 2013). Samtliga enheter har lokal rutin för läkemedelshanteringen samt skriftlig rutin för narkotikakontroll. Apoteket genomförde tillsammans med MAS årlig kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen vid samtliga enheter i november 2013. Mun- och tandvård Enkätundersökningen visade vidare att 94 brukare (72 %) har tandvårdstödsintyg utfärdat (79 % förra mättillfället). Munhälsobedömning har 90 brukare (69 %) mot 70 % föregående år erhållit under senaste året. Totalt 83 brukare har erhållit ett munvårdskort från landstingets utförare av munhälsobedömningar, som visar för brukare och personal hur munhygienen ska skötas. Hjälp med sin munvård av personal, får 74 brukare (57 %) i likhet med föregående år. På ett äldreboende (två föregående år) har samtlig personal erhållit utbildning i munvård det senaste året. För ett äldreboende saknas uppgifter om detta. Medicinsk fotvård Medicinsk fotvård erhåller för närvarande 22 brukare (25 föregående år) på kommunal remiss av ansvarig sjuksköterska/läkare på enheten. Medicinsk fotvård bekostas av kommunen.

Sidan 21 av 125 5(7) Logoped En brukare (ingen föregående år) erhåller logopedbehandling bekostad av landstinget. Egenvård/hälso- och sjukvård En bedömning ska alltid göras huruvida en medicinsk arbetsuppgift kan utföras som egenvård eller ska övergå till hälso- och sjukvård. Två enheter uppger att de dokumenterar denna bedömning i journalen (två enheter har inte besvarat frågan). 6 brukare (5 %) ansvarar själva eller med hjälp av handräckning (egenvård) för utförandet av de av läkare till sig ordinerade medicinska åtgärderna ex läkemedelshantering (15 % förra mätningen). Delegering Delegeringarna omfattar huvudsakligen uppgiften att överlämna läkemedel till brukare, men kan även omfatta andra hälso- och sjukvårdsuppgifter. Samtliga enheter uppger sig ha ett fungerande bevakningssystem för delegeringars giltighetstid. Sju stycken delegeringar har dragits in under 2013 med anledning av misskötsamhet. 87 omsorgspersonal inklusive vikarier uppges ha getts delegering på att ge insulin vid stabilt blodsocker. Vårdplanering Samtliga enheter uppger sig ha rutiner för vårdplaneringar. Alla upprättar vårdplaner vid stora och långvariga omvårdnadsproblem vilka dokumenteras i den kommunala hälso- och sjukvårdens patientdatajournal, Pro Capita. Vårdplanering tillsammans med läkare uppger alla att de gör vid inflyttning till boendet och vid förändring i den enskildes hälsotillstånd. Alla enheter uppger att de dessutom vårdplanerar tillsammans med läkare vid vård i livets slutskede/palliativ vård. Dokumentation Vid den journalgranskning som gjordes i december 2013 där kommunens legitimerade personals journalföring granskades, visade att till 87,8% uppfylldes kraven på dokumentationsföring (83,1 % föregående år). En förbättring har där skett från föregående år. Förbättringsområden har där angetts och kommunicerats till verksamhetschef samt enhetschef för HSE (hälso- och sjukvårdsenheten). Samtliga enheter uppger sig ha rutiner för hantering och förvaring av de delar av journalen som ej är databaserade. Tre av enheterna uppger att deras system för informationsöverföring till omsorgspersonal behöver förbättras (fem föregående år). Faktainhämtning/informationskällor Samtliga enheter uppger att man använder Vårdhandboken som stöd för kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder i olika hälso- och sjukvårdsmoment. Även Vårdhygien Stockholms hemsida, uppger samtliga enheter numera använda sig av, för att erhålla senaste aktuella handlingsprogram avseende smittämnen, vårdrelaterade infektioner och odlingsanvisningar.

6(7) Sidan 22 av 125 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter Positivt är att en förbättring har skett inom majoriteten av de beskrivna områdena sedan föregående år. Dock finns fortfarande förbättringsområden att arbeta vidare med. Det gäller bl.a. att: då det är viktigt att de basala hygienrutinerna alltid efterlevs i det dagliga omsorgs-/omvårdnadsarbetet så att personal ej förorsakar onödig smittspridning mellan brukare, ska enhetschefer enligt gällande rutin utföra årlig egenkontroll i form av självskattning och observation för att tillse att basala hygienrutiner efterlevs. Detta är ett förbättringsområde av särskild vikt för enhetschefer vid de särskilda boenden där man ännu inte kommit igång med detta. målet att 100 % av brukarna under 2013 skulle riskbedömas avseende undernäring, fall och trycksår har uppnåtts avseende nutrition och fallrisk. Enligt riktlinje ska alla brukare vid inflyttning till särskilt boende erbjudas riskbedömning. Ytterligare ett område avseende riskbedömning har tillkommit under 2013, inom munhälsa. Även fortsättningsvis är detta ett område för sjuksköterskorna att ytterligare förbättra så att 100 % av alla brukare riskbedöms utifrån samtliga riskbedömningar. omsorgspersonalen ska årligen erbjudas kostnadsfri utbildning i munvård av den utförare Stockholms läns landsting anlitat för detta. Där har en försämring skett från föregående år. Samtlig personal vid särskilda boenden ska ges möjlighet att årligen erhålla denna. Fler brukare på boendena uppges ha behov av hjälp med sin munvård av omsorgspersonal, vilket medför att det är av vikt att dessa ges kontinuerlig årlig fortbildning avseende munhälsovård. Enhetschefer ska i samråd med den utbildningsansvarige utföraren planera in denna årliga utbildning. Ett förbättringsområde för enhetschefer att ansvara för, då denna utbildning ska anordnas vid samtliga särskilda boenden årligen. fler delegeringar till omsorgspersonal avseende arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård, har dragits in av legitimerad personal under året, pga misskötsamhet. Detta är ett observandum och påvisar vikten av att samtlig legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal följer upp utfärdade delegeringar. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv.

Sidan 23 av 125 7(7) SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Enkät Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvård i särskilda boenden för äldre

Sidan 24 av 125 1 Socialkontoret Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvård i särskilda boenden för äldre Uppgiftslämnare Äldreboendets namn Antal boende/platser Datum (år/mån/dag) Verksamhetsuppgifter Kontakt med läkare Ange läkarorganisation kontorstid Om annan läkarorganisation övrig tid, ange denna Har alla brukare en namngiven patientansvarig läkare? JA NEJ Finns skriftlig rutin för när och hur läkare ska JA NEJ kontaktas dygnet runt?. Vid vilka tillfällen av följande tillfällen görs en vårdplanering tillsammans med ansvarig läkare? vid inflyttning till äldreboendet årligen vid bestående förändrat hälsotillstånd vid vård i livets slutskede/palliativ vård Kontakt med sjuksköterska/sjuksköterskas ansvar Har alla brukare en namngiven patientansvarig JA NEJ sjuksköterska (PAS)? Hur många brukare är PAS ansvarig för? Finns tillgång till sjuksköterska dygnet runt? JA NEJ Finns skriftlig rutin för när och hur sjuksköterska ska kontaktas dygnet runt? Bifoga denna. JA NEJ Sjukgymnasts ansvar Har alla brukare en namngiven ansvarig sjukgymnast? JA NEJ Hur många brukare ansvarar sjukgymnast för? Hur många brukare är funktionsbedömda? Arbetsterapeuts ansvar Har alla brukare en namngiven ansvarig JA NEJ arbetsterapeut? Hur många brukare ansvarar arbetsterapeut för? Hur många brukare är ADL-bedömda? Ange antal brukare som går själva utan stöd Ange antal brukare som går själva med rullator Ange antal rullstolsburna brukare Ange antal brukare som förflyttas med lyft Förflyttningar

Sidan 25 av 125 2 Vårdplanering Finns rutiner för vårdplanering? JA NEJ Om ja; hur dokumenteras resultatet? Vårdhygien Är basala hygienrutiner kända av all personal? JA NEJ Efterlevs dessa i vård- och omsorgsarbetet? JA NEJ Brister förekommer i följsamhet Utförs egenkontroll i form av självskattning och JA NEJ observation gällande basala hygienrutiner i enlighet med Rutin för säkerställande av basala hygienrutiner - (för kommunen se g/soc/äoh gemensamma rutiner för SOL) Ange antal brukare med MRSA på boendet Ange antal brukare med VRE på boendet Ange antalet brukare med ESBL på boendet Ange antalet brukare med ESBL carba på boendet Nutrition Ange hur många brukare som har riskbedömts utifrån MNA avseende risk för undernäring Ange hur ofta vikt kontrolleras Var 3:e månad Var 6:e månad Vid viktminskning Vid viktökning Vid förändrat hälsotillstånd Ange hur många brukare som har BMI dokumenterat i journal Följs tidsperioden för nattfastan upp individuellt (bör JA NEJ Ibland ej överstiga 11 timmar) Ange nattfastans längd på boendet < 9 timmar 9 timmar men < 11 timmar Finns tillgång till sittvåg? JA NEJ Ange hur många brukare som matas Ange hur många brukare som nutrieras parenteralt Ange hur många brukare som är ordinerade näringsdryck 11 timmar men <13 timmar Trycksår Ange hur många brukare som har riskbedömts avseende trycksår utifrån Norton-skalan Ange hur många brukare som har trycksår Ange antalet brukare med trycksår grad 1 Ange antalet brukare med trycksår grad 2 Ange antalet brukare med trycksår grad 3 Ange antalet brukare med trycksår grad 4 Ange antal trycksår som uppkommit på boendet Ange antal trycksår som uppkommit utanför boendet Dokumenteras trycksår i sårjournal med fotografi JA NEJ Inkontinens Ange antal brukare med inkontinens Ange antal brukare med av läkare utredd inkontinens Ange antalet brukare med KAD Ange hur många brukare som har ordination av 13 timmar

Sidan 26 av 125 3 inkontinenshjälpmedel dokumenterad i journal Smärta Ange antal brukare med stående ordination av smärtstillande läkemedel Finns rutin för utvärdering av smärtbehandling ex VAS-skalan? Sömn, oro och ångest Ange antal brukare med stående ordination av lugnande/ångestdämpande läkemedel Ange antal brukare med stående ordination av sömnläkemedel Ange antal brukare med ordination på antidepressiva läkemedel Kartläggs orsaker till brukares sömn-, oros och ångestproblematik? Övrigt: läkemedel Ange antal brukare med laxermedel Ange antal brukare utan läkemedelsbehandling Ange antal brukare med 1-5 läkemedel stående ordination Ange antal brukare med 6-10 läkemedel, stående ordination Ange antal brukare med 11-15 läkemedel, stående ordination Ange antal brukare med > 15 läkemedel, stående ordination Ange antal brukare som fått en läkemedelsgenomgång /uppföljning, de senaste 12 månaderna Läkemedel JA JA NEJ NEJ Läkemedelshantering Ange utsedd (skriftligt) ansvarig sjuksköterska för läkemedelshanteringen på boendet Finns skriftliga lokala rutiner för JA NEJ läkemedelshanteringen utarbetade? Bifoga denna. Finns skriftliga rutiner för kontroll av narkotiska JA NEJ preparat? Ange när senaste kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen utfördes (se protokoll) Mun- och tandvård Ange antal brukare som har tandvårdsintyg Ange antal brukare som erhållit munhälsobedömning senaste året Ange antal brukare som har munvårdskort Ange antal brukare som får hjälp med sin munvård Hur många av omsorgspersonalen har erhållit utbildning i munvård under det senaste året? Medicintekniska produkter Registreras medicintekniska produkter i en JA NEJ Vissa produkter inventarieförteckning? Finns skriftliga rutiner för att säkerställa kontroll, användning, underhåll och utrangering av JA NEJ Vissa produkter

Sidan 27 av 125 4 medicintekniska produkter? Finns avtal gällande service och underhåll? JA NEJ Vissa produkter Fall och fallskador Ange hur många brukare som bedömts avseende fallrisk enligt DFRI Vem ansvarar för att riskbedömning genomförs? Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Delegering Finns det ett fungerande bevakningssystem för JA delegeringars giltighetstid? Ange hur många av omsorgspersonalen som har delegering på att ge insulin vid stabilt blodsocker? Ange antal delegeringar som dragits in under året NEJ Dokumentation av hälso- och sjukvård Finns rutiner för hantering och förvaring av de delar i JA NEJ journalen som ej är datorbaserade? Upprättas vårdplaner vid stora/långvariga JA NEJ Ibland omvårdnadsproblem? Finns system för informationsöverföring av väsentliga uppgifter mellan den legitimerade personalen och övrig omsorgspersonal? JA NEJ Behöver förbättras Medicinsk fotvård Ange antal brukare som får medicinsk fotvård på kommunal remiss av ansvarig läkare/sjuksköterska Ange hur många brukare som har behandling av logoped Logoped Egenvård respektive hälso- och sjukvård Dokumenteras ställningstagande att en brukare JA NEJ bedömts själv kunna ansvara för sina ordinerade medicinska åtgärder som egenvård? (ex läkemedelshantering) Ange antal brukare som själva eller med hjälp av handräckning ansvarar för utförandet av de ordinerade medicinska åtgärderna (ex läkemedelshantering) Ange antalet brukare som är bedömda att ej själva kunna ansvara för utförandet av de ordinerade medicinska uppgifterna (dvs hälso- och sjukvården har tagit över ansvaret) Faktainhämtning/informationskällor Används Vårdhandboken - www.vårdhandboken.se JA NEJ som stöd för kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder i olika hälso- och sjukvårdsmoment? Används Vårdhygien Stockholms hemsidawww.vardhygien.nu för att alltid erhålla senaste aktuella handlingsprogram avseende smittämnen, vårdrelaterade infektioner och odlingsanvisningar? JA NEJ

Sidan 28 av 125

Sidan 30 av 125

Sidan 31 av 125 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marita Lindell-Jansson/MAS Datum Vår beteckning 2014-06-19 Dnr 2014-007163 1 Socialnämnden Journalgranskning 2013 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner föreliggande rapport avseende journalgranskning. Sammanfattning En journalgranskning har genomförts av MAS, avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter är skyldiga att ansvara för enligt patientjournallagen (Patientdatalagen 2008:355). Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 19 juni 2014. Ärendet En journalgranskning har genomförts 2013-12-20 avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att ansvara för enligt patientdatajournallagen (Patientdatalagen 2008:355). Tio stycken journaler har granskats vid kommunens fem särskilda boenden. Totalt 16 olika rubriker/ämnesområden har granskats och poängsatts utifrån skala 0-2 utifrån given mall. Hela journaler har dels jämförts med varandra, dels har rubriker/ämnesområden jämförts separat med varandra innehållsmässigt. Resultatet visade att till 87,8 % (83,1 % 2012 och 79,7 % år 2011) uppfylldes kraven på dokumentationsföring, vilket är en tydlig förbättring mot föregående år. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontorets synpunkter Socialkontoret anser att journalföringen även under 2013 har utvecklats och förbättrats mot tidigare år. Journalgranskningen visar dock fortfarande några förbättringsområden som den legitimerade personalen i form av sjuksköterskor,

2(2) Sidan 32 av 125 arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter har att arbeta vidare med i sin journalföring. Rapporten bör därför kunna utgöra ett stöd i utvecklingen av den fortsatta journalföringen. Socialkontoret föreslår att socialnämnden godkänner rapporten. SOCIALKONTORET Eva Folke socialchef Jesper Kyrk avdelningschef Bilagor: Rapport Journalgranskning 2013

Sidan 33 av 125 RAPPORT Socialkontoret 2014-06-19 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Marita Lindell- Jansson 1(4) Journalgranskning 2013 Bakgrund En journalgranskning har genomförts av MAS, 2013-12-20, avseende den kommunala hälsooch sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter är skyldiga att ansvara för enligt patientdatajournallagen (Patientdatalagen 2008:355). Skyldighet att föra patientjournal - den som har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke inom hälso- och sjukvården eller tandvården, är skyldig att föra journal vid vård av patienter. En patientjournals innehåll - får endast innehålla de uppgifter som behövs för de ändamål som avses i kap 2. kap 4 första stycket 1 och 2, Patientdatalagen 2008:355. - ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienter dvs uppgifter om: patients identitet, väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, ställd diagnos*, aktuellt hälsotillstånd, medicinska bedömningar, vidtagna och planerade åtgärder*, uppgift om den information som lämnats till patienten, uppgifter om överkänslighet, uppgifter om ev vårdhygienisk smita, samtycke till informationsöverföring, samt uppgift om vem som gjort anteckningarna och när dessa gjordes. * En komplett vårdplan ska innehålla omvårdnads/rehabdiagnos, mål, planerade åtgärder och utvärderingsdatum. Hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar i en ICF-baserad Pro Capita hälso- och sjukvårdsjournal. Tio stycken journaler har granskats utifrån följande fördelning: Servicehuset Servicehuset Kungsgården Norrgården Allégården Kungsängen Bro 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st Urvalet har gjorts genom att den yngsta respektive den äldsta av brukarna valts ut vid varje boende varvid två stycken journaler har granskats. Följande områden har granskats: 1. Bakgrundsuppgifter 2. Uppgifter om namngiven patientansvarig sjuksköterska, sjukgymnast respektive arbetsterapeut, kontaktperson 3. Uppgift om namngiven läkare 4. Kontaktuppgifter till närstående 5. Utförd identitetskontroll

Sidan 34 av 125 Sida 2 6. Uppgifter om varning/överkänslighet 7. Samtycke till informationsöverföring inhämtat 8. Hälsotillstånd 9. Aktivitet/Delaktighet 10. Omgivningsfaktorer (hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel) 11. Omvårdnad/rehabdiagnos, mål, måluppfyllelse (utvärdering) 12. Åtgärder i form av behandling/träning 13. Kvalitetsindikatorer 14. Läkemedelshantering 15. Läkarkontakt 16. Mätvärden De olika områdenas förekomst i journalen har poängbedömts utifrån skalan 0-2, där 0 = uppgift saknas, 1 = uppgiften finns delvis angiven men är inte fullständig och 2 = uppgiften är fullständig. Resultatet Resultatet visar en förbättring av journalföringens kvalitet gentemot föregående år. Till 87,8 % (83,1 % år 2012 och 79,7 % år 2011) uppfyllde journalerna kraven gällande en patientjournals innehåll. Varje journal kunde maximalt uppnå 32 poäng, under förutsättning av att den på var och en av de granskade punkterna erhöll maximipoängen 2. Medelvärdet/journal = 28,1 p/32 p (26,6/32p år 2012), variationsbredden = 21-32 poäng. Nedanstående diagram visar en jämförelse mellan de 10 olika journalernas resultat vid granskningen. Diagram1.Jämförelse mellan graden av uppnått dokumentationskrav för de 10 granskade journalerna. G:\Socialkontoret\3. Kvalitét och verksamhetsstöd\socialnämnden\2014\140828\04.02 Bilaga Journalgranskning rapport 2013.doc / 1999-05-11

Sidan 35 av 125 Sida 3 Varje rubrik/område kunde sedan maximalt uppnå 20 poäng, under förutsättning av att området i samtliga granskade journaler erhöll maximipoängen 2. Medelvärdet/rubrik = 17,6/20 p (16,6p/20 p år 2012), variationsbredden = 7-20 poäng. Diagrammet nedan visar en jämförelse mellan de 16 olika rubrikerna/områdenas resultat vid granskningen. Diagram 2. Jämförelse mellan graden av uppnått dokumentationskrav per rubrik/område för de tio granskade journalerna. Förbättringsområden - Omvårdnadsdiagnoser/rehabdiagnoser saknar fortfarande ofta mål och måluppfyllelse i förhållande till omvårdnads/rehabdiagnosen. Detta bör ses över av såväl respektive patientansvariga sjuksköterskor som arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter.. - Det förekommer att uppgifter inte är uppdaterade avseende aktuell patientansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut, /sjukgymnast/fysioterapeut eller läkare. Detta bör ses över av såväl respektive patientansvariga sjuksköterskor som arbetsterapeut och sjukgymnast. - Vid urvalet visade det sig att det finns en del journaler som inte är avslutade i Pro Capita HSL-journalsystem, utan ligger kvar som öppna trots att patienten/ brukaren varit avliden sedan en längre tid. Detta medför att risk föreligger att den statistik avseende kommunal hälso- och sjukvård, som kommunen ålagd att regelbundet lämna till Socialstyrelsen, kan bli felaktig. Föreslår att respektive sjuksköterska tillsammans med arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut ser över och avslutar de journaler man har gemensamt Sammanfattning En journalgranskning har genomförts 2013-12-20 avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens hälsooch sjukvårdspersonal är skyldiga att ansvara för enligt patientdatajournallagen (Patientdatalagen 2008:55). Tio stycken journaler har granskats vid kommunens fem särskilda boenden. Totalt 16 olika rubriker/ämnesområden har granskats och poängsatts utifrån skala 0-2 utifrån given mall. Hela journaler har dels jämförts med varandra, dels har rubriker/ämnesområden jämförts separat med varandra innehållsmässigt. Resultatet visade att till 87,8 % (83,1 % år 2012 respektive 79,7 % år 2011) uppfylldes kraven på dokumentationsföring. G:\Socialkontoret\3. Kvalitét och verksamhetsstöd\socialnämnden\2014\140828\04.02 Bilaga Journalgranskning rapport 2013.doc / 1999-05-11

Sidan 36 av 125 Sida 4 Resultatet visar en positiv utveckling med en tydlig förbättring inom samtliga områden som angavs som förbättringsområden föregående år. G:\Socialkontoret\3. Kvalitét och verksamhetsstöd\socialnämnden\2014\140828\04.02 Bilaga Journalgranskning rapport 2013.doc / 1999-05-11

Sidan 38 av 125

Sidan 39 av 125 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marita Lindell-Jansson/MAS Datum Vår beteckning 2014-06-19 Dnr 2014-007162 1 Socialnämnden Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2013 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner den medicinskt ansvariga sjuksköterskans sammanställning av avvikelserapporter under tiden januari december år 2013. Sammanfattning Under perioden januari-december 2013 har det totala antalet avvikelser minskat. Sammalagt har 400 avvikelser (490 år 2012; 544 år 2011) rapporterats, varav 258 fall (320 fall 2012; 313 fall år 2011)) och 141 avvikelser i samband med läkemedelshantering (167 år 2012; 227 år 2011). I övrigt har en avvikelse om hot & våld rapporterats. Inga avvikelser avseende tekniska hjälpmedel eller gällande nutrition har rapporterats in. Under året har totalt sju stycken delegeringar dragits in p g a misskötsamhet avseende den delegerade arbetsuppgiften. En Lex Maria-anmälan har under 2013 upprättats av MAS. ( Denna gäller dock LSS-boende där kommunen genom en samverkansöverenskommelse sedan 2012 tar på sig delegeringar gällande medicinska arbetsuppgifter). Avvikelse inom hälso- och sjukvård är en icke-förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra allvarlig vårdskada eller risk för uppkomst av allvarlig vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659). Syftet med avvikelsehantering och rapportering är att verksamheterna ska kunna dra lärdom av tillbud och negativa händelser i form av avvikelser och vidta riskförebyggande insatser för att förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. I Upplands-Bro registreras avvikelser i ett databaserat avvikelsesystem (Pro Capita) där avvikelser avseende fall och läkemedel särskilt belyses. Samtliga avvikelser granskas av MAS för ställningstagande till Lex Maria-anmälan.

2(4) Sidan 40 av 125 MAS bedömning är att hälso- och sjukvården under år 2013 har bedrivits säkert och betryggande. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse, den 19 juni 2014. Ärendet Avvikelser Totalt har 400 avvikelser (490 år 2012; 544 år 2011) rapporterats, varav 258 fall (320 fall 2012; 313 fall år 2011)) och 141 avvikelser i samband med läkemedelshantering (167 år 2012; 227 år 2011). I övrigt har en avvikelse om hot & våld rapporterats. Inga avvikelser avseende tekniska hjälpmedel eller gällande nutrition har rapporterats in. Under året har totalt sju stycken delegeringar dragits in p g a misskötsamhet avseende den delegerade arbetsuppgiften. Fall Antalet fallavvikelser under perioden januari-december 2013 var 258 stycken (320 stycken föregående period). Av dessa var 199 stycken (77 %) utan synlig skada. medan övriga medförde någon typ av skada, ex sår, hudskrap eller fraktur (5 frakturer). Behov av sjukhusbesök uppstod vid 8 tillfällen (3 %) för att med röntgen utesluta fraktur, behandling av fraktur, uteslutande avseende hjärnskakning samt suturerring vid sårskada. Vem faller? I 89 % av fallen har brukare fallit tidigare. Det är ofta ett mindre antal brukare som svarar för de flesta fallen. Var och hur sker fallen? I 80 % sker fallen i den egna lägenheten och 83 % i samband med förflyttning varav 40 % gäller förflyttning till/från toaletten. När sker fallen? 77 % av fallen sker under dag- och kvällstid och 64 % av fallen sker på vardagar. 83 % av fallen sker när brukaren är ensam. Att skriva avvikelserapport när en brukare fallit, även om brukaren inte har skadat sig, är viktigt för att försöka förebygga fall och fallskador. Genom att analysera varför personen ramlat och vidta adekvata åtgärder kan i många fall skador förebyggas. Riskbedömning avseende risk för fall ska i särskilda boenden i Upplands-Bro göras med Downton Fall Risk Index. Enligt riktlinje ska detta göras vid inflytt, samt vid upprepade fall. Fallpreventiva åtgärder ska sedan vidtas utifrån analysen. Enligt kvalitetsuppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården som gjorts i december 2013, hade 130 brukare (100 %) vid tillfället riskbedömts avseende risk för fall, med vedertaget riskbedömningsinstrument. Läkemedel Under år 2013 har ca 190 000 läkemedelsdoser överlämnats.

Sidan 41 av 125 3(4) Antalet avvikelser gällande läkemedelshantering under perioden januaridecember 2013 var 141 (167 år 2012; 227 år 2011). Av dessa inträffade 82 % av avvikelserna vid överlämnandet av läkemedel. Mest förekommande avvikelse är uteblivet läkemedelsöverlämnande, vilket har registrerats vid 91 tillfällen (63 %) mot 89 tillfällen föregående år. Vid 65 % av dessa uteblivna läkemedelsöverlämnanden, uppges glömska hos personal vara orsak. Avvikelser avseende läkemedelshanteringen skedde i 64 % på vardagar. 97 avvikelser (66 %) inträffade vid överlämnandet av morgon- respektive kvällsdoser av läkemedel. Ingen brukare har drabbats av allvarlig skada eller sjukdom på grund av den uteblivna läkemedelsdosen. Vid hantering av läkemedel kan fel ske i olika moment. Fel kan ske vid iordningställande av läkemedel, felaktig dos kan ges vid överlämnande, förväxling av person kan ske, läkemedel kan glömmas bort att ges osv. Hot & våld En avvikelse har rapporterats inom detta område, som behandlar hot och våld mellan brukare. Tekniska hjälpmedel Ingen avvikelse har upprättats avseende tekniska hjälpmedel. Nutrition Ingen avvikelse har upprättats inom området. MAS sammanfattning, analys och förslag till åtgärd Rapporten visar att antalet avvikelser inom den kommunala hälso- och sjukvården har minskat mot föregående år och då framför allt gällande fallolyckor. Denna minskning beror till stor del på det arbete chefer och personal aktivt bedrivit arbete ute på enheterna för att minska antalet avvikelser. Kvalitetsgrupperna inom respektive verksamhet är en mycket betydelsefull del i detta arbete. Fallolyckor beror i hög grad på att brukarna har ett betydligt sämre allmäntillstånd och flyttar in i ett senare skede på särskilt boende. Exempel på detta kan vara yrsel, ålderssvaghet, balanssvårigheter, läkemedel mm. Många av brukare har en övertro på sin egen förmåga och vill gärna klara sig själva istället för att be om hjälp. Avvikelsehanteringen är en viktig del i det kontinuerligt pågående kvalitetssäkringsarbete som all personal inom särskilda boenden är ålagd att delta i. Arbetet utgör grunden för förbättringsåtgärder och minimerar risker för uppkomna vårdskador. Därav har sju delegeringar dragits in under året.(en Lex Maria-anmälan har upprättats under 2013. Den avser dock ej kommunal hälsooch sjukvård utan enhet där kommunens omsorgspersonal genom en samverkansöverenskommelse sedan 2012 tar på sig delegeringar gällande utförandet av medicinska arbetsuppgifter).

4(4) Sidan 42 av 125 Varje enhetschef föreslås fortsätta - följa upp avvikelser på sin respektive enhet - aktivt arbeta med att diskutera och analysera enhetens avvikelser i tvärprofessionella personalgrupper (kvalitetsgrupper) för ett kontinuerligt lärande och förbättringsarbete för en förbättrad patientsäkerhet. - lägga fokus inom enheten på läkemedelsavvikelser där läkemedel ej överlämnats relaterat till glömska som angiven orsaksförklaring. Sammantagen bedömning är att hälso- och sjukvården bedrivits på ett säkert och betryggande sätt under perioden. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke socialchef Jesper Kyrk avdelningschef Bilagor: 1. Avvikelser hälso- och sjukvård 2013 - diagram

Sidan 43 av 125 Socialkontoret Diagram Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2013 Diagram 1. Samtliga avvikelser 2013 300 250 200 150 100 50 0 Avvikelser 2013 Fall Läkemedel Hot&våld Tekniska hjälpmedel Nutrition Diagram 2. Jämförelse avvikelser fall 2008-2013 400 300 200 100 Avvikelser fall år 2008-2013 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Diagram 3. Jämförelse avvikelser läkemedelshantering 2008-2013 350 300 250 200 150 100 50 0 Avvikelser läkemedel 2008-2013 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012

Sidan 44 av 125

Sidan 46 av 125

Sidan 47 av 125 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marianne Iggmark Datum Vår beteckning 08-58169563 2014-07-02 Dnr 2014-007154 1 Socialnämnden Kvalitetsuppföljning vid kommunens hälso- och sjukvårdenhet Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets uppföljning av kvalitén på kommunens hälso- och sjukvårdsenhet. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsenheten består av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården i kommunens samtliga servicehusen och äldreboenden. Denna kvalitetsuppföljning har inte som uppdrag att granska kvaliteten på den hälsooch sjukvård som enheten bedriver, utan att se över hur enheten bland annat. följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. Introduktion av nyanställda och vikarier kan ytterligare förbättras liksom informationsöverföring mellan hälso- och sjukvårdspersonal och omsorgspersonal/baspersonal. Även kännedom om klagomål- och synpunktshantering behöver förbättras. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 2 juli 2014. Ärendet Hälso- och sjukvårdsenhetens (HSE) uppdrag inom socialkontoret, Upplands- Bro kommun är, att inom kommunens samtliga särskilda äldreboenden och dagverksamheten erbjuda patienter en god och säker hälso- och sjukvård. Inom kommunens hälso- och sjukvård ska det enligt SOSFS 1997:8 finnas en verksamhetschef inom hälso- och sjukvård som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret, samt en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) med ansvar för att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet (Patientsäkerhetsförordningen 2010:1369). MAS utövar sitt ansvar genom att upprätta riktlinjer avseende kommunal hälso- och sjukvård, samt att årligen följa upp densamma. Den genomförda kvalitetsuppföljning hade som uppdrag att se över hur enheten följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 samt de kontrollmoment som socialnämnden antagit i Internkontrollplan för socialkontoret 2013-12-19. Kvalitetsuppföljning av verksamheten har tidigare inte genomförts på detta sätt.