Revsonsrapport Insatser för att bl själv- försörjande Fnspångs kommun September 2011 Lena Brönnert
Insatser för att bl självförsörjande Innehållsförtecknng 1 Sammanfattnng och revsonell bedömnng...1 2 Bakgrund...2 3 Uppdrag, revsonsfråga och revsonsmetod...3 3.1 Revsonfråga...3 3.2 Revsonsmetod...4 4 Organsaton...4 5 Resultat...5 5.1 Mål och rktlnjer för att bl självförsörjande...5 5.2 Arbetsmetoder för att bedöma behov av nsatser...7 5.3 Indvduell planerng och uppföljnng...8 5.4 Samarbete och samverkan, nternt och externt...10 Jun 2011 Fnspångs kommun
1 Sammanfattnng och revsonell bedömnng Fnspångs kommuns revsorer har gett Kommunal sektor nom uppdrag att granska att Socala myndghetsnämnden säkerställer att de som är beroende av ekonomskt bstånd får tllgång tll nsatser för att framtden klara sn försörjnng på egen hand. Gransknngar vsar att detta tll vss del sker men att det fnns behov av förbättrngar. För respektve gransknngsmål gör v följande bedömnng. Fnns mål och rktlnjer med nrktnng på att hjälpa personer att bl självförsörjande? V bedömer att mål och rktlnjer på ett tydlgt sätt styr verksamheten mot åtgärder för att hjälpa personer att bl självförsörjande. Dessa är kända verksamheten. De åtgärder som beskrvs som åtagandet bedömer v också nnebära att styrnngen följs upp. Vlka arbetsmetoder används för att bedöma behov av nsatser hos ensklda? Ekonomgruppens arbetsmetod nnebära att utrednngar nrktas mot att även beskrva möjlgheter och hnder för klenten att nå en egen försörjnng. Utrednngen görs genom samtal och nhämtande av uppgfter från samverkansparter. En arbetsmetod har utarbetats för en arbetssocal kartläggnng nom AMC, vlket bedöms komplettera den utrednng som görs nom ekonomgruppen. Kartläggnngen genomförs genom strukturerade samtal, samverkan, arbetsprövnng och praktk. Görs en ndvduell planerng och följs den upp? V bedömer att planerng och uppföljnng de ärenden som nte överförs tll AMC, dvs de som är under 25 år och de som bedöms vara behov av nsatser pga problematk som nte är arbetsmarknadsrelaterad, vsar stora brster. Detta trots att utrednngarna på ett adekvat sätt kartlägger klentens resurser/hnder syfte att bl självförsörjande. V rekommenderar att rktlnjerna tydlggör vkten av planerng och uppföljnng för att säkerställa att denna verksamhet sker effektvt. V rekommenderar också att den planerng som görs nom AMC på ett mera konkret sätt synlggörs akten för att öka rättsäkerhet och samverkan. Jun 2011 Fnspångs kommun 1 av 1
Fungerar samarbete och samverkan, nternt och externt? V bedömer att samverkan eftersträvas såväl för att möjlggöra praktk och arbetsprövnng på den öppna marknaden som för att etablera annat stöd tll klenter som vsar arbetshnder av olka slag. Den samverkan som byggts upp genom Medborgarcentrum bedöms ge en struktur för samverkan men även ett förhållnngssätt där samverkan värderas för att nå verksamhetens mål, vlket är tllfredsställande. Gransknngen vsar även att det fnns en struktur för såväl ntern som extern samverkan. 2 Bakgrund Enlgt Socaltjänstlagen har den som nte själv kan tllgodose sna behov eller få dem tllgodosedda på annat sätt rätt tll bstånd för sn försörjnng och lvsförng övrgt. I arbetet med ekonomskt bstånd är socaltjänstens huvuduppgft att hjälpa personer så att de klara sn försörjnng på egen hand, vlket också är betydande för att verksamheten drvs effektvt och ändamålsenlgt. Kostnader för ekonomskt bstånd har ökat landet och flera, framförallt unga, är behov av stöd. Öknngen gäller främst personer mellan 19 25 år. Det är oroväckande att det främst är ungdomar som drabbas och rskerar framtda svårgheter. Utbetalnngarna under 2009 ökade med 17 % jämförelse med föregående år för bståndsmottagare som nte är flyktngar. I Fnspång var motsvarande sffra 29 %. Under 2010 ökade kostnaderna landet med 7 % och Fnspång med 11 % jämfört med år 2009. 1 Arbetslösheten bland ungdomar Fnspång lgger högt jämfört med länet och rket övrgt, men har mnskat sedan 2009. Den totala arbetslösheten Fnspång lgger lägre och har en flackare utvecklng från 2009 jämfört med länet och rket övrgt. 2 Personer upp tll 25 år omfattas av Arbetsförmedlngens jobbgarant för ungdomar som nnebär ett erbjudande om nsatser på ett tdgt stadum för att så snabbt som möjlgt få ett arbete, påbörja eller återgå tll utbldnng nom det reguljära utbldnngssystemet. Med förändrade regler sjukförsäkrngssystemet från årsskftet 2008/2009 ökade kostnaderna för försörjnngsstödet. Handläggarna ekonomgruppen upplever en större tllströmnng av utförsäkrade personer, ofta med en komplex problembld som nte är redo för deltagande kompetenshöjande verksamhet. 1 Socalstyrelsen, Sverges offcella statsktk: Ekonomskt bstånd kvartal 1 4 år 2010. 2 Fnspång kommun: Uppföljnng försörjnngsstöd 2011. Jun 2011 Fnspångs kommun 2 av 2
3 Uppdrag, revsonsfråga och revsonsmetod 3.1 Revsonfråga Säkerställer Socala myndghetsnämnden att de som är beroende av ekonomskt bstånd får tllgång tll nsatser för att framtden klara sn försörjnng på egen hand? Kontrollmål/gransknngsmål Fnns mål och rktlnjer med nrktnng på att hjälpa personer att bl självförsörjande? Vlka arbetsmetoder används för att bedöma behov av nsatser hos ensklda? Görs en ndvduell planerng och följs den upp? Fungerar samarbete och samverkan, nternt och externt? Gransknngen avgränsas tll Myndghetskontorets arbete med försörjnngsstöd. 3.2 Revsonsmetod Gransknngen har genomförts genom ntervjuer med; Ansvarga poltker nom kommunstyrelsen och socala myndghetsnämnden Sektorschef för sektor Arbete och lärande, tf chef Myndghetskontoret, samordnare för försörjnngsstödet samt chefer nom Arbetsmarknadscentrum (AMC) Ekonomssekreterare vlka ansvarar för handläggnng nom försörjnngsstödet Gransknng och analys av styrande dokument har gjorts lksom en aktgransknng av totalt to försörjnngsstödakter. En av de förtroendevalda revsorerna har närvarat vd genomförandet av ntervjuerna. Rapporten är kvaltetssäkrad av certferad kommunal revsor. 4 Organsaton Enlgt reglementet ska Socala myndghetsnämnden vara kommunens socalnämnd och därmed tllämpa gällande lagstftnng. I nämndens uppgfter ngår myndghetsutövnng nom ndvd- och famljeomsorgen, exempelvs handläggnng av ekonomskt bstånd. Kommunstyrelsen ansvarar för arbetsmarknadsnsatserna och de nsatser som fnns nom ndvd- och famljeomsorgen. Jun 2011 Fnspångs kommun 3 av 3
Tjänstemannaorgansatonen ndelas sektorer. Arbetsmarknadsåtgärder fnns nom sektor Arbete och lärande (Bldnng och Kultur). Sektorn arbetar bl a med arbetsmarknadsfrågor, ntegraton, flyktngmottagande, gymnaseskola, vuxenutbldnng samt försörjnngsstöd. Inom sektorn organseras arbetet med försörjnngsstödet nom myndghetskontorets ekonomgrupp. Här arbetar ekonomsekreterare med handläggnngen av ansöknngarna. Arbetstränng och praktk fnns nom sektorn hos Arbetsmarknadscentrum (AMC). Insatserna rktas sg tll arbetslösa personer på uppdrag av socaltjänstens eller arbetsförmedlngen. Målet är att de som deltar verksamheten ska ges förutsättnngar tll utbldnng eller egen försörjnng på den öppna marknaden. Praktk och arbetstränng sker nom olka verksamheter. En butk säljer skänkt materal, landskapsvården ger möjlghet tll tränng utomhusarbeten, sncker och måler utför reparatoner och tllverknng åt kommunens olka enheter och deella organsatoner. En enhet arbetar med grönsaksodlng och trädgårdsarbete och två tvätterer arbetar huvudsak för kommunens hemtjänst och äldreboenden. Praktkplacerngar samordnas med Bergska skolan och vuxenutbldnngscentrum. Medborgarcentrum är en verksamhet samverkan mellan Myndghetskontoret, AMC, arbetsförmedlng, försäkrngskassan och närsjukvården. Här fnns två av myndghetskontorets handläggare som har tll uppgft att genom samverkan htta alternatva lösnngar tll försörjnng. 5 Resultat 5.1 Mål och rktlnjer för att bl självförsörjande I Strategsk plan 2011-2013 och budget 2011 3 sägs att antalet försörjnngsstödstagare ska mnska genom ökad grad av egenförsörjnng som ett övergrpande mål för god ekonomskt hushållnng. Ett övergrpande uppdrag tll kommunstyrelsen är att fokusera på åtgärder som ökar antalet ungdomar arbete och studer samt att kommunens sektorer och bolag prorterar praktk- och lärlngsplatser. Inom ansvarsområdet Arbete och lärande (Bldnng och kultur) ska fokus, enlgt styrkorten 4, fnnas på ett effektvt stöd för egen försörjnng vlket ska mnska och förebygga behovet av samhällsförsörjnng. Arbetsmarknadsnsatserna ska dfferenteras mot en mer lärande nrktnng och nrktas mot arbetsmarknadens behov. Vd nyckeltalsjämförelser ska kommunen lgga över medel. Enlgt Åtaganden för sektor arbete och lärande 2011 5 ska sektorn på en rad punkter verka för en utvecklad uppföljnng nom försörjnngsstöd, ett aktvt utslussnngs- och utbldnngsarbete, en utvecklad väglednng samt en bättre styrnng av resurser, kontroll av budget och analys av ekonom och personal. Åtagandebeskrvnngar ska avrapporteras tll kommunfullmäktge november. 3 Beslutad av kommunfullmäktge 2010-11-24, 285 4 Ur Budget 2011 Strategsk plan 2011-2013 5 Fnspångs kommun: Åtaganden 2011 sektor arbete och lärande. Beslutade av kommunstyrelsen 2011-01-31 80 Jun 2011 Fnspångs kommun 4 av 4
För handläggnng av försörjnngsstöd fnns rktlnjer. 6 Dessa klargör att utrednng som avser ekonomskt bstånd ska belysa arbetsförhållanden. Indvden har ett eget ansvar för sn stuaton och målsättnngen skall vara att personen ges möjlghet tll ett självständgt lv. Det nnebär att socaltjänstens nsatser ska hjälpa ensklda, famljer och grupper att själva göra något åt sn stuaton. Bstånd ska med andra ord nte ges utan att krav ställs på den ensklde ndvden. De krav som ställs ska vara väl anpassade tll den enskldes egna resurser och möjlgheter, enlgt rktlnjerna. Såväl verksamhetens mål som rktlnjerna nämns vd ntervjuerna. Det uppfattas främst att styrnngen nrktas mot att nå egen försörjnng för de sökande och att uppnå en bra samverkan. Bedömnng Gransknngen vsar att det fnns mål och rktlnjer som på ett tydlgt sätt styr verksamheten mot åtgärder för att vd behov av ekonomskt bstånd verka för egen försörjnng. Dessa är kända verksamheten. De åtgärder som beskrvs som åtagandet bedömer v också nnebära att styrnngen följs upp. 5.2 Arbetsmetoder för att bedöma behov av nsatser Ekonomgruppen samverkar med AMC angående personer äldre än 25 år som är aktuella för försörjnngsstöd. Syfte är att kartlägga resurser och eventuella behov av rehablterng eller annat stöd för att bl självförsörjande. Under år 2010 fattades beslut om arbetssocal kartläggnng för totalt 44 personer och för 58 personer fattades beslut om kompetenshöjande verksamhet. 7 I ekonomgruppens rutner 8 fnns en utrednngsmall som anger att rubrken Möjlghet att klara behovet på egen hand samt Samverkan externt ska fnna med vd utrednng med anlednng av ansökan om försörjnngsstöd. Personer som nte bedöms vara redo för en arbetssocal kartläggnng och arbetsmarknadsnsatser på grund av mssbruk, fyssk och/eller psyksk ohälsa utreds nom ekonomgruppen för att kunna bedöma behov av rätt nsatser och om stödet ska ges nternt eller externt. Aktgransknngen vsar att rutnerna följs och att utrednngen görs genom samtal och genom nhämtande av uppgfter från främst arbetsförmedlng, försäkrngskassa och närsjukvård. Utöver detta beskrvs orsak tll ansökan samt famlje-, boendeoch sysselsättnngsstuaton. Detta lgger tll grund för en bedömnng som första hand nrktas mot behovet av försörjnngsstöd. Kartläggnng nom AMC genomförs regel under 6 8 veckor och görs genom samtal, arbetstränng eller praktk. Ett materal fnns för samtalsstruktur och nnehåll. 9 Här framgår att samtalet nrktas mot att också sätta realstska mål för nsatsen nom AMC. Värdet av att få ndvden att se olka vägar och överbrygga hnder betonas men också att ge utmanngar för att tänka nya banor. 6 Fnspångs kommun; Ekonomskt bstånd. Rktlnjer. Antagna av kommunfullmäktge att gälla från och med 2003-10-01. Revderat senast 27 jun 2011 7 Fnspång kommun: Uppföljnng försörjnngsstöd 2011 8 Fnspångs kommun: Socaltjänstens rutnhandbok/försörjnngsstöd; nsatser för självförsörjande 9 Samtalsmall nför ntrodukton av nykomna tll AMC Jun 2011 Fnspångs kommun 5 av 5
Vd planerngen tas hänsyn också tll arbetsmarknadens behov, exempelvs vd val av utbldnng eller praktk. För närvarande ges utbldnng svets och en truckförarutbldnng planeras. Ungdomar under 25 år kartläggs regel nte nom AMC då de nsatser som fnns där är huvudsak nte nrktade på denna målgrupp. För dessa söks resurser genom samverkan. Ett exempel är Communcare, som är ett projekt fnanserat av EFSrådet 10, 14 kommuner östra Mellansverge och Arbetsförmedlngen. Verksamheten erbjuder ndvduell coachnng, gruppverksamhet, mentorskap, workshops och studebesök. Projekt rktade tll gruppen fnns också nom Samordnngsförbundet, exempelvs Framtdsutskt ochungplus. Bedömnng Ekonomgruppens arbetsmetoder bedöms nnebära att utrednngar nrktas mot att även beskrva möjlgheter och hnder för klenten att nå en egen försörjnng. Utrednngen görs genom samtal och nhämtande av uppgfter från samverkansparter. En arbetsmetod har utarbetats för en arbetssocal kartläggnng nom AMC, vlket bedöms komplettera den utrednng som görs nom ekonomgruppen. Kartläggnngen genomförs genom strukturerade samtal, samverkan, arbetsprövnng och praktk. 5.3 Indvduell planerng och uppföljnng Ekonomsekreteraren har ett ansvar för bedömnng av behov av kompletterande kartläggnng nom AMC eller annan utrednng samt för att ntera samverkan vlket aktgransknngen bekräftar. I ett fåtal av de granskade akterna kan utläsas att en planerng görs utfrån detta eller att en planerng kontnuerlgt följs upp. Enlgt ntervjuerna upprättas en planerng hos AMC de fall nsatser därfrån blr aktuella. Om planerngen nte följs kontaktas ekonomsekreteraren som har att utreda orsak tll detta och om det påverkar rätten tll försörjnngsstöd. Oftast hålls ett möte mellan klent, utförare och ekonomsekreterare. Det materal som fnns för kartläggnngssamtalen hos AMC 11 vsar att en handlngsplan ska upprättas tllsammans med den sökande med delmål och eventuellt slutmål för att nå självförsörjnng. Handlngsplanen ska följas upp och revderas vd behov. Detta materal förvaras nte akterna och kan därför nte värderas. Inom Medborgarcentrum ansvarar de olka huvudmännen för egen dokumentaton. Här tecknas mål och delmål för att bl självförsörjande lksom åtgärder som behövs. Grunddokumentet, Mn planerng, ägs av den sökande vlket nnebär att denne förvarar det och ansvarar för att det fnns med vd uppföljnngsträffar. Td för uppföljnngsmöte bokas vd varje träff. De granskade aktmateralet nnehåller också ärenden där AMC nte kopplas n, bland annat många yngre arbetslösa. I flera av dessa akter fnns ngen planerng av nsatser för att nå egen försörjnng trots att utrednngarna tydlgt påvsar hnder för 10 Statlg myndghet med uppgft att förvalta Europeska socalfonden och Europeska ntegratonfonden Sverge. Förmedlar medel tll projekt som bland annat främjar kompetensutvecklng, motverkar utanförskap och förbättrar ntegraton. 11 Samtalsmall nför ntrodukton av nykomna tll AMC Jun 2011 Fnspångs kommun 6 av 6
egen försörjnng, såväl arbetsmarknadsmässga som socala. Inte heller klentens egen nställnng och förslag kan utläsas aktmateralet. Ekonomsekreteraren noterar vad samverkansparter gör men det utmynnar nte en tydlg plan. Den planerng som kan utläsas är nte sällan att vara arbetssökande och sköta kontakter. Då planerngen är otydlg blr uppföljnng lksom fortsatt planerng otydlg. Åtgärder motveras nte. Hänvsnngar kan göras tll externa utförare men eventuella nsatser följs nte upp. Uppföljnngen tenderar vssa akter tll att begränsas tll en kontroll av att arbeten söks och att kontakten med arbetsförmedlngen sköts. Intervjuerna bekräftar att ambtonen att erbjuda någon form av sysselsättnngsåtgärd ofta blr prorterad före ambtonen att utreda och planera för att nsatsen är den rätta för att nå egen försörjnng. Svårgheter att nå en anställnng på den öppna arbetsmarknaden bdrar tll detta, enlgt ntervjuerna. Bedömnng V bedömer att planerng och uppföljnng de ärenden som nte överförs tll AMC (dvs. de som är under 25 år samt de som bedöms vara behov av andra nsatser pga. problematk som nte är arbetsmarknadsrelaterad) vsar stora brster. Detta, trots att utrednngarna på ett adekvat sätt kartlägger klentens resurser/hnder syfte att bl självförsörjande. V rekommenderar att rktlnjerna tydlggör vkten av planerng och uppföljnng för att säkerställa att denna verksamhet sker effektvt. V rekommenderar också att den planerng som görs nom AMC på ett mera konkret sätt synlggörs akten för att öka rättsäkerhet och samverkan. 5.4 Samarbete och samverkan, nternt och externt Vd ntervjuer framkommer att det fnns en ambton från lednngen att samverkan mellan myndghetskontoret och AMC ska fungera väl, dvs. att verksamheterna ska förstå varandras roller och att samverkan ska ske krng den ensklde. Arbetet för att nå detta har nneburt en gemensam planerngsdag under våren där de olka uppdragen dskuterades. En uppföljnng planeras under hösten. I ensklda ärenden, sker samverkan genom veckovsa uppföljnngar. Vd ntervju med lednngen beskrvs en samverkansstuktur på lednngsnvå mellan socaltjänst, psykatr och närsjukvård FnspångWreta. Träffar sker två gånger per år för att dskutera gemensamma frågor och samverkan. I Åtagande för sektor arbete och lärande 2011 framgår att utslussnngsråd fungerar som stöd för AMC:s arbetsmarknadsnrktade nsatser. Råden består av representanter från företag och organsatoner. De båda enhetscheferna nom AMC har en roll dessa och de uppger att samverkan bl. a. resulterat att socala företag etablerats. Inom Medborgarcentrum fnns rutner för möten mellan myndghetskontoret, arbetsförmedlngen, försäkrngskassan och närsjukvården som nnebär att gemensamma möten krng ndvden eftersträvas. Två av ekonomsekreterarna är samlokalserade med dessa samverkansparter två dagar per vecka. Syftet är att samverkan ensklda ärenden blr klart defnerat och att alla känner tll aktuell Jun 2011 Fnspångs kommun 7 av 7
planerng krng ndvden. Enlgt ntervjuerna har samarbetet genom Medborgarcentrum lett tll en ökad förståelse för samverkan. Ett samarbete nternt mellan ekonomgruppen, behandlngsteamet och famljetemat beskrvs vd ntervjuerna. Detta sker regel genom gemensamma möten krng den ensklda klenten där det bestäms vem som ska göra vad. Detta aktualseras främst när den sökande har en mssbrukproblematk. Vd behov av samverkan för att få tll stånd nsatser pga psyksk ohälsa hos sökande sker denna regel genom behandlngsteamet. Samverkansformerna beskrvs som otydlga här. Vd ntervjuerna framkommer att ekonomsekreterarna uppfattar att de olka huvudmännens uppdrag och ansvar blvt tydlggjort genom samverkan. Om oklarheter skulle uppstå fnns vägar tll samverkansmöten där detta kan dskuteras och redas ut. Aktgransknngen vsar exempel på samverkan krng den ensklde klenten med arbetsförmedlngen, närsjukvården, behandlngsteamet och med frvården. I flera ärenden fnns exempel på gemensamma träffar. Bedömnng V bedömer att samverkan eftersträvas såväl för att möjlggöra praktk och arbetsprövnng på den öppna marknaden som för att etablera annat stöd tll klenter som vsar arbetshnder av olka slag. Den samverkan som byggts upp genom Medborgarcentrum bedöms ge en struktur för samverkan men även ett förhållnngssätt där samverkan värderas för att nå verksamhetens mål, vlket är tllfredsställande. Gransknngen vsar även att det fnns en struktur för såväl ntern som extern samverkan. Jun 2011 Fnspångs kommun 8 av 8