Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Relevanta dokument
Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Årets kvävemätningar har startat

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Nu är höstvetet i axgång

Liten mineralisering denna vecka

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptaget ökar ordentligt

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Fortsatt varierande kväveupptag

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Markens mineralisering högre än normalt

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Oväntat högt kväveupptag

Markens mineralisering medel jämfört med

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Högt kväveupptag senaste veckan

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Sista mätningen för den här säsongen

Varmt väder har gett ökat upptag

Utnyttja restkvävet i marken

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Lägre upptag i nollrutorna igen

Lågt kväveupptag senaste veckan

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Optimal N-giva på våren till höstraps

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Kvävestrategi i höstvete

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Veckorapport - Linköping vecka 22

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Veckorapport - Skara vecka 26

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Kvävestrategier till höstraps

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna utvecklats. På samtliga platser är plantorna nu i stråskjutningsfasen. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen 11 maj ett ökat upptag av kväve under den senaste veckan med i snitt kg per hektar i fälten och med 5 kg per hektar i nollrutan. Totala kväveupptaget är nu i medeltal 56 kg per hektar i fältet och 23 i de ogödslade rutorna. Nollruta Skegrie 1 den 4 maj 17 (Foto: Emma Hjelm) Väderdata Under den gånga veckan, 4 till 1 maj, steg dygnstemperaturen dag för dag enligt rapporten från Lantmets stationer i närheten av fälten. Medeltemperaturen var ca 13,5 grader förutom i Löderup, som var något kallare med 11,7 grader. Även tidigare år har vi kunnat konstatera en lägre temperatur i sydöstra Skåne i början av säsongen. Även marktemperaturen mätt på 1 cm djup ökade från ca 11 till 14 grader. Nederbörden den senaste veckan varierade från ingen nederbörd till som mest 4 mm på en plats. Med den ökande marktemperaturen ökar aktiviteten hos markens mikroorganismer, men mineraliseringsprocessen kräver även markfukt. Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89 3

Utvecklingsstadium och hastighet i upptaget kväve I tabell 1 visas vetets utvecklingsstadium och upptag av kväve 11 maj. Vid mätningen hade grödan nått utvecklingsstadium DC 3-32. Ökningen av markens leverans av kväve under veckan varierade beroende av förfrukt och gödsling. För fält som enbart tillförts mineralgödsel hade grödan i medel tagit upp 56 kg per hektar och i nollrutan 23 kg per hektar. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och fältet i övrigt var således 33 kg per hektar. Störst ökning i nollrutan jämfört med föregående veckas mätning fanns i ett fält i Kattarp efter vitklöver, +11 kg per hektar och som medeltal +5 kg per hektar i nollrutorna. I de gödslade fälten var ökningen i upptag den senaste veckan kg per hektar. I fälten som också tillförts stallgödsel (antingen till höstvetet eller i växtföljden) var upptaget i medeltal 67 kg och i ogödslade rutor 23 kg per hektar. Skillnaden mellan upptaget i nollrutan och övriga fältet på dessa platser var i medeltal 44 kg per hektar. Tabell 1. Grödans upptag av kväve 11 maj, Skånes och Hallands län Plats Sort Förfrukt DC-stadium Upptag i nollruta (kg N/ha) Upptag i fält (kg N/ha) Kattarp 1 Julius höstraps 32 21 64 Kattarp 2 Julius vitklöver 32 38 74 Västraby Ellvis höstvete 31 3 49 Furulund Brons höstraps 31 26 48 Skegrie 1 Linus höstvete 32 16 Skegrie 2 Linus höstraps 32 31 89 Trelleborg Brons vårkorn 31 16 55 Sjöstorp 1 Julius havre 31 14 41 Sjöstorp 2 Julius höstraps 32 21 53 Löderup 1 Torp höstraps 31 18 65 Löderup 2 Torp vårkorn 3 14 5 Kristianstad Praktik vårkorn * * * Falkenberg Julius vårvete 32 28 67 * Mätning saknas för fältet i Kristianstad p.g.a fel i mätutrustning Sida 2

På flera av platserna där det tillförts stallgödsel har de två senaste mätningarna gjorts med två olika handburna N-sensorer och vi bedömer att dessa mätvärden är något osäkra. Vi uttalar oss därför inte över förändringar i kväveupptag mellan de två senaste mätningarna på dessa fält. Jämförelse med förra året Samtidigt som utvecklingsstadiet 11 maj motsvarar den 12 maj 17 är grödans kväveupptag lägre än 17 och även 16. Årets upptag på i snitt 56 kg N i fält och 23 kg N i nollruta per hektar kan jämföras med 69 kg N per hektar i fält med enbart mineralgödsling och 28 kg N i nollruta, den 12 maj 17. 16 låg motsvarande kväveupptag på 85 respektive 29 kg N per hektar i fält och nollruta (diagram1). Diagram 1 Kväveupptag i höstvetefälten 13-17 samt de första mätningarna 18, sorterat på datum för mätningen Skillnader i kväveupptag mellan fält I diagram 2 visas upptaget av kväve i de olika fälten. Staplarna är fördelade på upptag i nollrutan och upptaget gödselkväve. Första delen (2a) visar fält som enbart får mineralgödsel och den andra delen (2b) fält som tillförts både stall- och mineralgödsel i år, eller där det finns stallgödsel i växtföljden. På gårdar utan stallgödseltillförsel kan vi notera ett något större kväveupptag efter raps som förfrukt än efter stråsäd och det syns ännu tydligare efter vitklöverfrö. Sida 3

Sida 4 Kväveupptag (kg N/ha) 1 Gårdar utan stallgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 36 43 21 38 22 26 26 16 14 32 21 Kattarp 1 Kattarp 2 Furulund Förfrukt höstraps vitklöver höstraps vårkorn havre höstraps Jordart moig lerig lättlera sand lerig Mo mellanlera Sådatum 29-sep 28-sep 29-sep 3-sep 28-sep 28-sep Tillfört kg N/ha 172 147 162 177 181 181 Trelleborg Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 Diagram 2a. Kväveupptag, 11 maj, i höstvete som enbart tillförs mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve.

Sida 5 Kväveupptag (kg N/ha) Gårdar med stallgödsel eller biogödsel 1 Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 58 19 64 47 36 39 3 16 31 18 14 28 Västraby Skegrie 1 Skegrie 2 Förfrukt höstvete höstvete höstraps höstraps vårkorn vårvete Jordart lättlera lerig sand lerig sand lättlera lättlera svagt lerig sand Sådatum 1-okt 28-sept 27 -ept 3-sept 29-sep 23-sept Tillfört kväve kg N/ha 168 162 162 165 165 1 Fjäderfägödsel I gödsel I m 3 /ha Fjäderfä- Biogödsel Org. 35 ton/ha 26 ton/ha 26 ton/ha Gödsel nötflyt svinflyt svinflyt växtföljden växtföljden vart 4:e år Löderup 1 Löderup 2 Falkenberg Diagram 2b. Kväveupptag, 11 maj, i höstvete som tillförts stallgödsel eller biogödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve.

Utnyttjat gödselkväve De flesta fält har nu gödslats två gånger och den totala gödselgivan varierar mellan 1 och 181 kg per hektar. Mängden upptaget kväve motsvarar nu som mest 39 procent av tillfört gödselkväve, en indikation för hur mycket av tillfört som återstår för grödan att ta upp. Mätvärdet visar det kväve som finns i ovanjordiska delar av plantan, men även rötterna innehåller förstås en del kväve. Allt tillfört kväve är inte direkt tillgängligt för grödan. Ofta omvandlas i marken till exempel tillfört ammoniumkväve i gödselmedel såsom ammoniumnitrat till nitrat innan växten tar upp det, en process som gynnas av markfukt och ökande jordtemperatur. Det kväve som plantan tagit upp fördelas senare under grödans mognadsprocess mellan plantans olikas delar; rötter, halm, strå och kärna. Data från fälten De viktigaste uppgifterna om de fält där mätningarna görs finns under diagram 2a och 2b. All grunddata såsom utförd gödsling etc. hittar du på www.greppa.nu/säsongsnytt. Där hittar du även årets samtliga tidigare brev. CropSAT Greppa Näringen medverkar i arbetet med att ta fram vegetationsindexkartor under försommaren, genom att vi bekostar inköp och bearbetning av satellitbilder. Du kommer åt kartorna från Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu/ under Räkna själv, eller via webbplatsen www.cropsat.se/. Genom att lägga in adressen kan du söka upp ditt eget fält och markera block där en karta ska tas fram och eventuellt skapa tilldelningsfil för gödsling. Inför 18 har samarbetsprojektet CropSAT vidareutvecklats framförallt av DataVäxt. Systemet används nu i fler länder och utbudet av satellitbilder ökar. Redan nu finns bilder från Skåne publicerade från ett drygt tiotal datum 18. Du som användare kan förgranska den bild som du tänkt använda för att rapportera in eventuella moln. Med tätare intervall mellan bilderna, bör det i år dessutom vara lättare att hitta molnfria bilder. Övriga nya funktioner i årets CropSAT framgår av instruktioner, när du är inne i på sidorna under www.cropsat.se Stina Olofsson, Cecilia Linge, Emma Hjelm och Hans Nilsson Regionkontoret Alnarp Sida 6

Bilaga Kväveupptag på de olika platserna kg N/ha 1 Kattarp och Västraby 1 1 april 27 april 4 maj 11 maj 18 maj 25 maj 1 juni Kattarp 1 fält Kattarp 1 nollruta Kattarp 2 fält Kattarp 2 nollruta Västraby fält Västraby nollruta Diagram 1. Kväveupptag i nollruta och fält för Kattarp och Västraby kg N/ha 1 1 1 Furulund och Sjöstorp Furulund nollruta Furulund fält Sjöstorp 1 Nollruta Sjöstorp 1 fält Sjöstorp 2 Nollruta Sjöstorp 2 fält april 27 april 4 maj 11 maj 18 maj 25 maj 1 juni Diagram 2 Kväveupptag i nollruta och fält för Furulund och Sjöstorp Sida 7

kg N/ha 1 Skegrie och Trelleborg 1 1 Skegrie 1 fält Skegrie 1 nollruta Skegrie 2 fält Skegrie 2 Nollruta Trelleborg fält Trelleborg Nollruta april 27 april 4 maj 11 maj 18 maj 25 maj 1 juni Diagram 3. Kväveupptag i nollruta och fält för Skegrie och Trelleborg Sida 8