Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor Karin Sjöström, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Karin Sjöström är veterinär och jobbar på SLU, avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, som doktorand inom veterinärmedicinsk epidemiologi. Avslöjas kan a Karin också har färdigheter inom området knopar. Hon fixar med lähet en pålstek, som kan vara god a ta ll i många situaoner. Inledning En bäre förståelse för mjölkproducenters preferenser för olika djurhälso- och skötselområden och a kunna ta hänsyn ll varje gårds unika situaon är av stor betydelse för a kunna ge rådgivning som lantbrukaren uppfaar som användbar och som han/hon fakskt inför. Vi har e ökande intresse av förebyggande hälsovård och rådgivning i Sverige idag, men det skulle kunna utvecklas vidare med kunskaper om hur mjölkproducenterna resonerar kring och värderar olika skötsel- och djurhälsoområden på just deras gård. Idag finns många system för kontroll och övervakning av djurhälsa på mjölkgårdar, men trots dea finns det mycket kvar a göra för a få bäre gensvar för införande av föreslagna åtgärder, bäre kommunikaon och samarbete mellan mjölkproducent och rådgivare. En bidragande orsak ll a rådgivningen inte har bäre genomslag är a den är för generell och a lantbrukaren tycker a situaonen på dennes gård är unik och inte stämmer överens med genomsniet. Mer gårdsspecifik rådgivning kan vara en lösning (1). Rehman et al. (3) har visat a en posiv inställning hos mjölkproducenten är vikg för a framgångsrikt införa ny teknik eller nya åtgärder. Mot bakgrund av dea är undersökning av mjölkproducenters uppfaningar och inställningar väsentliga för a få dem a ta ll sig ny teknik eller kostnadseffekva åtgärder. Hur mjölkproducenter faar beslut är influerat av många faktorer som: familjesituaonen, gårdens belägenhet, socioekonomiska aspekter, företagsstrukturen på gården med mera (2). Den befintliga kunskapen om hur mjölkproducenter värderar olika ekonomiska faktorer med påverkan på djurhälso- och skötselåtgärder är liten. Dea är e internaonellt EU-projekt med sex deltagande länder, Sverige, England, Frankrike, Spanien, Tyskland och Holland. Syet med projektet är a med hjälp av nytänkande deltagardrivna metoder ta fram hjälpmedel för användning vid rådgivning för förbärad djurhälsa i ekologiska mjölkbesäningar. Hjälpmedlen består dels av e datorbaserat beslutsstöd, inklusive beräkningar av kostnader och nya/lönsamhet som mjölkproducenter, veterinärer och rådgivare kan använda för a faa de bästa och mest effekva besluten som leder ll förbärad djurhälsa. Dels består hjälpmedlen av manualer för uppföljning av djurhälsa, före och eer insaa åtgärder. Metod Femofyra svenska ekologiska mjölkgårdar ingår i IM- PRO med spridning geografiskt, storleksmässigt och med olika system för a spegla hur det ser ut i Sverige på bästa sä. Vi ska följa dessa gårdar under projekden och testa de olika hjälpmedlen på dessa gårdar. Vi har hills bland annat använt oss av en Conjoint analys, som är en metod som används vid marknadsundersökningar för a fastställa önskvärda funkoner, utseenden och pris på produkter baserat på olika egenskaper och nivåer av dessa egenskaper. I denna studie användes conjoint modellen för a värdera mjölkproducenters preferenser för olika områden av djurhälsa och skötsel om de skulle få extra d ll förfogande. Djurhälsa och skötsel om extra d skulle stå ll förfogande är här produkten och olika områden av djurhälsa och skötsel är aributen av denna produkt, som hade mulpla nivåer, som är åtgärder inom de olika områdena. De svenska mjölkproducenterna värderade kalvskötsel högst och hälta lägst. Vid gårdsbesök e uördes även en hältbedömning enligt Welfare Quality protokoll (4) för mjölkkor. Denna visade a vi har e mycket bra hälsoläge på klövar i Sverige, jämfört med övriga länder i projektet. Om man jämför dessa två tolkade vi det som a eersom vi har bra hälsoläge på klövar i Sverige, vill mjölkproducenterna lägga mindre d på det och fokusera mest på kalvar. Vid besök två uördes en Impact matris där gårdens veterinär, rådgivare och gårdens folk deltog. Impakt matrisen gör a man på e strukturerat och givande sä får fram gårdsspecifika lösningar och vilka områden som på just denna gård skulle ge bäst effekt a göra förändringar inom. Effekterna av dea ska utvärderas framöver. Det ger oa en bäre förståelse för gårdens förutsäningar och begränsningar för rådgivare och veterinärer och därigenom även hur och var åtgärder fungerar a säa in. I den kommande delen av projektet ska manualer idékatalog för förbärad hälsa och välfärd testas och utvärderas. Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 39
Sammanfaningsvis kan sägas: Samarbeta mera mellan professioner kan ge bäre lösningar för gårdarna, mer kunskap och förståelse mellan rådgivare och även göra arbetet roligare! Vi har bra klövhälsa i Sverige Impakt matrisen kanske kan vara e sä a få mer fokus på a använda kokontrollen Idékatalog manualer för uppföljning, något framöver? Referenser: 1. Huijps K, Lam TJ, Hogeveen H., 2008. Costs of mass: facts and percepon. J Dairy res. Feb; 75(1):113-20. 2. Edward-Jones G, 2006.Modelling farmer decion making: concepts, progress and challenges. Anim. Sci. 82, 783 790. 3. Rehman T, McKemey K, Yates CM, Cooke RJ, Garforth CJ, Tranter RB, Park JR, Dorward PT, 2007. Idenfying and understanding factors influencing the uptake of new technologies on dairy farms in SW England using the theory of reasoned acon. Agric. Syst. 94, 281 293. 4. Welfare Quality (2009). Welfare Quality assessment protocol for cale. Welfare Quality 5. Consorum, Lelystad, Netherlands. 40 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige
Karin Jonasson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Sida 1 av 3 IMPRO Impactmatrixanalysisandcostbenefit calculationstoimprovemanagement practicesregardinghealthstatusinorganic dairyfarming 6deltagandeländer Sverige Tyskland Spanien Frankrike Holland England MedarbetareiSverige: NilsFallochUlfEmanuelson,SLU Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 63
Karin Jonasson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Sida 2 av 3 Foto: Karin Jonasson Hältbedömning Foto: Karin Jonasson 64 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige
Karin Jonasson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Sida 3 av 3 Fördelningavbesättningsprevalensavhaltakor(%) Hältbedömningutfördiprojektet IMPRO utifråneuropeiskt protokoll: Land Minimum 25 th percentil 50 th Percentil (median) 75 th percentil Maximum Sverige 0 2 2 8.5 25 Frankrike 0 17 23 30 51 Tyskland 0 13 20 36 79 Spanien 0 6 11 16.5 27! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 65