Demokrati på barns vis Hur? När? Varför?
Att lära demokrati och mänskliga rättigheter innebär att barnen får träna och utveckla sin demokratiska kompetens genom att exempelvis öva sig i att göra sin röst hörd, lyssna, sätta sig in i någon annans perspektiv och visa förståelse och empati. Skolverket 2017
Demokratiarbetet tillsammans med våra yngsta medborgare behöver vara Viktigt på Riktigt! - Meningsfullt - Begripligt - Inkluderande - Värdefullt Viktigt på riktigt!
Hur ger vi barnen demokratiska verktyg? Metoder för barnråd Syfte Gruppsammansättning Frågeställning Reflektionens betydelse Progressionen
På vårt barnråd förra veckan lades det fram många olika förslag på vad våra rum på röd kan heta. Idag ordnade vi en vallokal. Vi berörde orden Demokrati, val, röst och påverka. Vi gick in efter varandra till Valfrid, för att lägga min röst i form av ett ekollon. Imorgon kommer rösterna att räknas... 12/9 2018
Räkning och sammanställning av vårt val: Hjärtrummet, Spindelrummet och Äpplerummet. Teckningar till de olika rummen påbörjas.
Ur boken Samtalsbilder -en väg till kommunikation med barn Av Merete Holmsen 2002
Hur man kan arbeta med de äldre barnen. Progressions utveckling av valsituationer.
Varför demokrati på barns vis?
Delaktighetsstegen. Öppningar: Då den vuxne är nyfiken och villig att se på steget. Möjligheter: Sker när den vuxnes behov (organisation, tid, reflektion) är uppfyllda som gör det möjligt att genomföra. Skyldighet: överenskommelse på en gemensam policy som byggs in i verksamheten.
Dom pratar om vad dom tycker om för mat och vad dom vill göra.
Strukturen för demokratiarbetet på avdelningen, ålder 1-4 år. Namn - barnkonventionen introduceras och kopplas hädanefter parallellt. (Kompisböckerna.) Födelsedagar Lagljud Rummens namn Handdocka Lyssnad på - solen introduceras (barnrådet introduceras) (Ord, mimik, kroppsspråk, tystnad, stå över) Samtalsutgångspunkt (att få olika perspektiv): Känslor Bilder (ex musbilderna, sidor ur bok ex Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt eller Rätt lätt -om barns rättigheter 1 till 6 år av Susann Swärd och Tina Landgren) Frågeställning ex Jag blir nyfiken och skulle vilja veta vad Du tycker om att leka? Vad behöver Du för att må bra? Hur vet jag att jag känner en annan människa? Önskan från förälder, ex Kan ni inte bestämma att barnen inte får ta med leksaker hemifrån? En situation som en pedagog har sett/hört/upplevt (ex cykelsituationen) Mitt egna förhållningssätt!!! (Petra Krantz Lindgrens uttryck En annan du. ) ömsesidighet, tillit, förtroende, samarbete, solidaritet, gemenskap,
Hållbar nutid och framtid Ur boken Handbok för demokrater av Red. Elisabeth Åsbrink, Sverker Sörlin och Ola Larsmo Är det verkligen ett moget demokratiskt beslut att skolning i krig är viktigare än skolning i diplomati? Rotlösa människor riskerar att vara sämre demokrater: de faller lättare offer för extrema och fundamentalistiska rörelser. Extremism föds ur värderingsmässiga stumma eller auktoritära miljöer, snarare än ur miljöer som rymmer en levande och engagerande diskussion. Det krävs mycket tid och möda för att bygga upp en demokrati, men mycket litet för att riva ner den. Ur Kan barn förstå vad demokrati är? -inspiration och utveckling i förskola av Elisabeth Arne r och Solveig Sollerman Hur ska vi ha det med varann egentligen? Att leva demokratiskt innebär att vara uppmärksam på hur vi bemöter varandra. Demokratins utveckling har att göra med samspel mellan oss människor. Att ta sig tid och försöka förstå det som barnen uttrycker. Ingen av oss ÄR, utan vi människor BLIR i förhållande till situationer, omständigheter och möten med andra människor. Betrakta varandra som fullvärdiga och med respekt. Det handlar om människosyn.