LIA1 CV-Rapport Jimmy Wallin

LIA1 CV-Rapport Jimmy Wallin 2016 1

Innehåll Förord... 3 Den första inblicken i VA-branschen... 4 Arbetsuppgifter som jag fick göra, detta har jag lärt mig... 5 3 veckor med Kent i Sågmyras driftområde... 5 Vem är Kent... 6 Ansvarsområden, detta fick jag ansvara för när jag arbetade med Kent... 7 Vad jag fick för resultat på arbetet tillsammans med Kent... 7 Såhär tyckte Kent om min arbetsinsats... 8 3 veckor med personalen på Främbyverket (Faluns största reningsverk)... 8 Ansvarsområden: Detta fick jag ansvara för när jag arbetade med personal på Främbyverket... 8 Vad jag fick för resultat på arbetet tillsammans med personalen... 9 Såhär tyckte personalen om min arbetsinsats... 10 3 veckor med Ida i Svärdsjö driftområde... 11 Vem är Ida... 11 Ansvarsområden, detta fick jag ansvara för när jag arbetade med Ida... 11 Vad jag fick för resultat på arbetet med Ida... 12 Såhär tyckte Ida om min arbetsinsats... 13 1 vecka med Lars... 13 Vem är Lars... 13 Ansvarsområden, detta fick jag ansvara för när jag arbetade med Lars... 14 Vad jag fick för resultat på arbetet tillsammans med Lars... 14 Såhär tyckte Lars om min arbetsinsats... 14 Lab... 15 Slambil... 17 Det här tyckte jag var roligt... 18 Såhär kändes det... 19 Slutsats... 20 Källor/referenser... 21 Kortfattad dagbok (Det här har jag gjort på dagarna), se bilaga!... 21 Kortfattad information om dom olika reningsverken, se bilaga!... 21 2

Förord Jag har genomfört min LIA1 praktik vid Främbyverket som även ansvarar för flera yttre driftområden med olika reningsverk, pumpstationer och LPS er. Främbyverket är inte bara ett vanligt reningsverk, utan ett reningsverk som även är en liten del utav ett världsarv (Falu Gruva) genom gruvvattensreningen vilket var väldigt intressant. Dagarna började på Faluns största reningsverk vid Främby (Främbyverket), där vi höll morgonmöte och pratade om olika problem som har uppstått under kvällen på jourtid och dagen innan. Vi pratade även lite lätt om hur saker fungerade rent allmänt på dom olika driftområdena, och det var ett bra sätt för alla att bli delaktiga i hur saker fungerade och vad som var det senaste på dom olika driftområdena, speciellt då mycket ändringar gjordes på gruvvattensreningen hela tiden, och det underlättade en hel del för den som hade jour att vara uppdaterad på allas olika driftområden. I Faluns olika driftområden så ansvarar olika personer för sitt eget driftområde. Och dom yttre driftområdena och Främby består utav: 8 reningsverk, 1 SBR verk (satsvis biologisk reningsverk), 117 pumpstationer och 489 LPS er LIA n varade i 10 veckor, och personerna som jag följde med var uppdelade på: 3 Veckor kring Sågmyra driftområde. Som består av: 3 reningsverk, 8 pumpstationer och ett litet SBR verk. Och jag var tillsammans med Kent under denna period. 3 Veckor vid Främbyverket. Som består av kommunal vattenrening och gruvvattensrening. Och jag var tillsammans med personalen (Då Främbyverket är så stort så följde jag flera personer under denna period.) 3 Veckor kring Svärdsjö driftområde. Som består av: 3 reningsverk och 26 pumpstationer. Och jag var tillsammans med Ida under denna period. 1 Vecka i Faluns driftområde. Enbart med pumpstationer och pumpar. Och jag var tillsammans med Lars under denna period. Under LIA n så fick jag lära mig om flera olika pumpstationer, stora som små och reningsverkens uppbyggnad och funktion, både mekaniskt, elektriskt och biologiskt. 3

Den första inblicken i VA-branschen Den första veckan så fick jag lära mig hur mycket av det vanliga rutinarbetet som har blivit eftersatt. Och den första veckans ord blev akutlarm. Akutlarm var det som mina första tre veckor i VA-branschen handlade mycket om, tillsammans med Kent så åkte vi runt på 8 olika pumpstationer, 3 olika reningsverk och ett litet SBR verk och reparerade och fixade till dessa akuta problem som uppstod på dessa driftområden. När jag följde med Kent till hanns driftområde så blev det två på samma arbete, så medan han gjorde pappersarbetet och kollade i datorn så hann jag ta prover och annat driftarbete runtom på alla ställena. Så då blev det lite extra tid över som vi då la på visst underhåll på viktiga komponenter. Sådant som annars prioriteras ner något. Så praktikanter kan vara viktigt för att få ett visst extra underhåll av maskiner och utrustning som normalt sett har väldigt låg eller ingen prioritet. 4

Arbetsuppgifter som jag fick göra, detta har jag lärt mig 3 veckor med Kent i Sågmyras driftområde På dessa tre veckor så arbetade jag mest med dom mekaniska problemen som kan uppstå på ett reningsverk eller på en pumpstation vid akuta brister och problem, vi åtgärdade många larm som krävde en mekanisk lösning som byte av slangar, upptagning av pumpar som var igensatta och diverse mindre elfel. Jag gjorde även olika provtagningar, som att kolla slam volym (Avsättningsbart prov), och fosforhalt på ingående och utgående vatten under denna period. Renhållning var också en stor del av dessa veckor när extra tid fanns. Det var alltifrån att hålla rent i dekanteringsrännorna till att serva och hålla rent i och vid dom flesta maskiner samt olika utrustningar och verktyg. Det var även många gånger rengöring av utrustning i samband med att något problem uppstått då arbetet med maskiner på ett reningsverk eller vid en pumpstation lätt och snabbt blir skitig. Jag fick även lära mig lite om kemiskt arbete d.v.s. hur kemikalieblandningar (som polymer) bör se ut då jag ofta fick fylla på det. Jag fick även veta hur slam bör se ut på olika ställena, och när det blev ett driftfel (som slamflykt) så lärde Kent mig att se skillnaden mellan normal gång och vid en driftstörning. Vi besökte även 8 pumpstationer med jämna mellanrum som skulle kollas att dom fungerade som dom skulle samt spolas rent och hämtas data ifrån, som drifttid, tryck o.s.v. Felsökning: Vad gäller felsökning så lärde mig Kent varför problemen uppkom, och han visade mig hur han felsökte problemen (när det inte var uppenbart). Redan efter 1,5 vecka så började jag själv lära mig att känna igen saker som lukt, ljud och syn på olika driftområden. Och en dag så hörde jag själv något som lät konstigt så fort jag kom in på ett reningsverk då jag inte hört det tidigare där, men Kent visste vad det var och han visade mig med en felsökningsmetod steg för steg hur man gick tillväga till att komma fram till att det var en backventil som gjorde detta ovanliga ljud som jag inte uppfattat tidigare. En annan gång, som var under vecka 2 på min praktik så såg jag att det började bli ovanligt mycket bubblor i en bassäng, och jag undrade varför det blev så. Och det berodde tydligen på en ökning av kemikaliedoseringen. Egna tillsynsronder Flera gånger så fick jag åka ut på tillsynsronder själv när Kent var sjuk, ledig eller på utbildning och ta olika prover som fosfor och kolla siktdjup, slam volym och andra små tester. Jag fick även kolla så att allting fungerade som det skulle och fylla på kemikalier som bland annat polymer och polyaluminiumklorid. På den första tillsynsronden så hittade jag bland annat fel på en provtagningsmaskin (Bilaga, dagbok, 16 mars) och på den andra tillsynsronden några dagar senare så märke jag att vi hade slamflykt och efter ett telefonsamtal med Kent så gjorde jag rent avluftningsventiler/backventiler i sandfiltret för att åtgärda problemet (Bilaga, dagbok, 18 mars) 5

På tillsynsronderna så lärde jag mig att själv hålla ett extra öga på saker som Kent normalt kollade på medan jag tog proverna vid vanliga driftdagar tillsammans, vilket gjorde att jag upptäckte bland annat slamflykten, så det var lärorikt att gå på egna tillsynsronder. Och även om jag tog god tid på mig för att säkerställa ett bra arbete så blev resultatet väldigt bra av tillsynsronderna då jag upptäckte och åtgärdade stora och små driftstörningar och fel (Från slamflykt till kemikaliepåfyllningar som inte var planerade men ändå var nästan helt slut). Några utav mina tillsynsronder: 16 Mars Och under en dag så hade personalen en utbildning, så då fick jag igen själv åka ut och kolla på 3 reningsverk och 1 litet SBR verk, och kolla så att allt fungerade som det skulle. Jag fick då fixa en provtagningsmaskin som hade ett felmeddelande. Jag kollade även fosfor på in och utgående vatten, tog ett avsättningsprov samt tog med ett breddningsprov för analys. 18 Mars Kent var på utbildning, förutom att ta dom vanliga proverna så upptäckte jag även slamflykt som åtgärdades med att rengöra avluftningsventiler/backventiler i sandfiltret. 1 April När jag hade min 3 veckors period på Främbyverket så var Kent ledig en dag och jag fick därför hoppa in på Kents plats den dagen, och göra en tillsynsrond på hanns 3 reningsverk och ett SBR verk, jag fick även göra lite småsaker som att fylla på kemikalier och göra rent maskiner och bassänger och ta fosfor prover på in och utgående vatten. 26 April Jag fick även gå på en tillsynsrond på Kents driftområde under perioden då jag var med Ida (2016-04-26) då Kent var sjuk. Och förutom att ta dom vanliga proverna så återställde jag även en provtagare som satt fel (slangen i vattnet var för högt upp och sög luft), rengöring av dekanteringsrännor och borttagning av flytslam. Sedan fick jag även fylla på polymer och polyaluminiumklorid. Vem är Kent Jag följde med Kent dom tre första veckorna i Sågmyra driftområde, och Kent var personen som först visade mig hur olika reningsverk och pumpstationer fungerade i praktiken. Kent ansvarar för 8 pumpstationer, 3 olika reningsverk och ett litet SBR verk (satsvis biologisk renings verk). Kent var bra på att lära mig hur saker hänger ihop och fungerar och han är insatt i vad han håller på med. Kent lärde mig mycket om grunderna på dom olika ställena som vi besökte d.v.s. reningsverk och pumpstationer. Och han lärde mig grunderna om hur man sköter om dessa med service och vanligt rutinarbete, samt hur man reparerar en del av det mekaniska som kan gå sönder på dessa. Kent ställde ofta frågor vid problem som Varför är det såhär? och Vad kan vi göra åt det? o.s.v. och Kent lät mig tänka på saken och komma med svar, han gav mig även hintar om det blev för svårt, det gjorde att jag lärde mig hur problemsökning bättre går till vid driftstörningar/problem. 6

Ansvarsområden, detta fick jag ansvara för när jag arbetade med Kent Jag fick flera olika ansvarsområden eller saker som jag skulle göra när vi kom fram till dom olika reningsverken, och det var bland annat att ta provtagningar på fosfor på ingående och utgående vatten och ta ett slam volym prov (avsättningsbart prov). Jag fick även ta hand om renhållning utav små och stora pumpstationer samt små och stora reningsverk (Rengöring av olika bassänger och utrustning som dekanteringsrännor, doseringsmaskiner, provtagningsmaskiner m.m.) samt smörjning av verktyg, maskiner och utrustning. Jag fick även se till nivå på polymeren och manuellt fylla på polymer och vatten i en stor tank på ett reningsverk när det behövdes (ungefär varannan eller var tredje dag), det lärde mig att arbeta med polymer och få en känsla för dosering, d.v.s. hur mycket vatten kontra polymer ska det vara (På detta reningsverk, just där). Jag såg även se till så att det fanns förbrukningsmaterial vid alla ställen som Kent ansvarade över. Vad jag fick för resultat på arbetet tillsammans med Kent Jag upplevde själv att arbetet flöt på bra och att det jag gjorde var av bra kvalité med tanke på att det var dom 3 första veckorna som jag arbetat på ett reningsverk och pumpstationer någonsin. Jag fick även bygga lite specialsaker på verkstaden, som en hylla där man fyller på polymer manuellt. Till höger på bilden nedan så ser vi ställningen som jag byggde, sen är det bara att ställa en dunk under ställningen som tar upp spillet av polymeren. Till vänster ser vi vad som användes innan, då man ställde kannan direkt i polymeren för att fylla på kannan. (Ställning till polymerpåfyllning, 2016-03-09) Lösningen blev helt enkelt att kannan inte står i polymeren och kladdar mer än det behöver. Och här nedan så kan man se hur det såg ut före och efter på stället där man fyller på polymer. 7

(Egen tillverkad ställning till polymerpåfyllning, 2016-03-09) Golvet gjordes rent (även på före kortet så är golvet rengjort) så gott det gick och arbetsplatsen där blev betydligt bättre. Det blev ungefär 3 stora spadar med torkad polymer ifrån golvet. Såhär tyckte Kent om min arbetsinsats Kent tyckte att chefen Emil var den som skulle bedömma min arbetsinsats, men säger samtidigt kort och koncist att Det har inte vart några problem. 3 veckor med personalen på Främbyverket (Faluns största reningsverk) På dessa tre veckor så hade jag mycket mekaniskt arbete. Som att byta ut kolfilter (Bilaga, dagboken, 22 mars), skruvat på en V8 gasmotor som driver en generator på max 240 kw och demonterat och gjort rent en intercooler på gasmotorn, samt skruvat tillbaka den på motorn igen. (Bilaga, dagboken, 21 mars), bytt och spänt flera remmar på omrörare i biobassängerna med mera. Gasmotorn är en av dom få sakerna som jag har arbetade med återkommande gånger med på Främbyverket då den har haft en del driftproblem, så jag har förutom att gjort rent intercoolern varit med och bytt tändstift, tändhattar och justerat ventilspelet på den, annars så har arbetet varit väldigt varierande på Främbyverket. Vi åkte även ut och besökte både Mora och Orsa reningsverk en dag (bilder på det finns i bilaga, dagboken den 5 april). Ansvarsområden: Detta fick jag ansvara för när jag arbetade med personal på Främbyverket Då arbetet på Främbyverket är uppdelat på personalen på olika områden så blev det mer att det handlade om att lära sig så mycket olika saker som möjligt genom att vara med olika personer och 8

bemöta olika problem och frågeställningar, och jag gjorde sällan eller aldrig samma saker som när jag arbetade med Kent i Sågmyras driftområde, utan jag hjälpte till där hjälp behövdes eller där det var saker som var viktiga eller bra att lära sig för att bli en bra Drifttekniker istället. Det var mycket mekaniskt arbete när jag arbetade tillsammans med Kent, och så var fallet även på Främbyverket. Mycket skruvande på alla möjliga maskiner, motorer och utrustningar. Det blev även en del egna tillsynsronder för att upptäcka fel och brister som rapporterades direkt till personal på respektive avdelning eller på morgonmötet nästkommande dag. Och det var intressant hur mycket som jag lärde mig under mina egna tillsynsrundor när jag hade tid att både lyssna, lukta och se vad som hände på reningsverket, och jag fann flera fel och brister som senare åtgärdades antingen av mig själv eller av personal. Vad jag fick för resultat på arbetet tillsammans med personalen Arbetet på Främbyverket flöt på bra, speciellt bra gick det för att Främbyverket är så pass mycket större än dom tidigare reningsverken där jag fick vara allt i allo på dom enklare sakerna, På Främbyverket så är det mer uppdelat i olika områden och jag fick välja vad jag skulle göra i samråd med personalen där hjälp behövdes eller vad som skulle passa bäst för min inlärning till att bli en bra Drifttekniker och för att få en så bra förståelse som möjligt för hur reningsverket fungerade på dom olika områdena. Jag fortsatte att bygga klart specialverktyget som jag påbörjade när jag arbetade med Kent för att kunna spola rent i pumpsumpar på ett smidigare sätt. Och resultatet syns på bilden nedanför. (Egentillverkat verktyg för att rengöra pumpsumpar, 2016-03-23) Ett långt 22mm rör, med snabbkoppling i ena änden och ett sprutmunstycke i den andra änden. Röret ska eventuellt böjas lite lätt senare för att kunna komma åt bakom saker bättre, men först måste det provas för att se hur funktionen är och om det behöver böjas samt hur mycket i så fall. (Total längd 2:20 meter) Säkerhetstänk En dag så tillverkade jag en krok för att kunna hänga upp en livboj på, då livbojen innan låg på marken och lätt kunde döljas under till exempel snömassor. 9

(Förebild och efterbild, tillverkning av krok och upphängning av livboj 2016-04-04) Såhär tyckte personalen om min arbetsinsats 10

3 veckor med Ida i Svärdsjö driftområde Under dessa tre veckor så arbetade vi efter ett schema och ifrån arbetsordrar från IDUS när det inte var några driftstörningar. Vi tog olika prover (som fosfor och kollade slam volym med mera), dokumenterade, felsökte en del problem, lyfte pumpar, spolade rent pumpstationer och servade maskiner samt utrustning på ett rullande schema. Dessa tre veckor gick väldigt fort, nu gick flera saker på rutin, som prover och datainsamlingar och det var roligt att känna att jag klarade av dom utmaningarna som jag fick ta del utav via arbetsordrar från IDUS eller via andra sätt som vid driftstörningar på ett bra och säkert sätt. Ida hade även Jour under en del av denna period, och vi besökte då Vika reningsverk en dag då ordinarie driftteknikern där var ledig. Larmet var ett högnivålarm i sumpen efter biorotorn, där fann jag det första felet och Ida det andra strax efter (Mer om det i bilagan dagbok 22 april). Vem är Ida Under mina 6 första veckor på LIA n så fick jag lära känna Ida lite lätt på morgonen innan hon åkte ut till sitt driftområde och på eftermiddagarna när hon kom tillbaka för pappersarbetet. Det gjorde att vi redan kände varandra lite grann innan vi ens påbörjade arbetet tillsammans, och Ida kunde därför planera in vissa arbeten innan, som passade bäst för att vara två stycken på, och Ida hade därför redan en lista klar med arbeten som vi skulle göra tillsammans. Ida är en drifttekniker som är kundskapstörstig och väldigt envis, Ida tycker om att lära sig nya saker hela tiden, som att lära sig svetsa och tillverka sina egna saker till sitt driftområde. Ida är även bra på att hålla ordning och reda på saker och ting och är väldigt noga med hur saker och ting ska göras och ingen tid får gå till spillo. Idas driftområde sköts därför om mycket bra och det är rent och snyggt överallt. Ida tar även säkerheten på stort allvar och använder skyddsutrustning som visir och speciellt mask. Ida såg även till så att jag inte arbetade fel på något ställe där mask eller visir bör användas. Och Ida tog inte förgivet att jag visste vart och när det behövdes, Ida är därför en väldigt pålitlig arbetskamrat som värnar om sina arbetskamrater på bästa möjliga sätt. Ida ansvarar för 3 reningsverk och 26 pumpstationer, som är fördelade på Svärdsjö med 14st, Linghed med 3st och Enviken som har 9st. Ansvarsområden, detta fick jag ansvara för när jag arbetade med Ida Efter att Ida visade mig hur hon ville att olika prover skulle tas (som till exempel fosfor på in och utgående vatten och slam volym) och hur hon ville att data samlades in så turades vi om att ansvara och utföra dessa olika sysslor under driftdagarna. Vi turades även om på pumpstationsdagarna att antingen samla in data eller att spola rent i pumpsumpen. Vi turades alltså oftast om med olika uppgifter överallt istället för att gå bredvid varandra och göra samma sak. Jag kände mig också efter sex veckor in på LIA1 att jag klarade av att ansvara för dessa uppgifter som egna uppgifter utan att gå bredvid. Och den lediga tiden som frisattes av att vi arbetade med olika saker parallellt lades på att hinna med så många arbetsordrar som möjligt ifrån IDUS eller att kolla på saker som har haft liten eller ingen prioritet. 11

Vad jag fick för resultat på arbetet med Ida Jag fick lära mig mycket om hur man effektiviserade arbetet som drifttekniker med Ida, och om vad och hur man bör prioritera saker. Upplägget var ungefär liknande som när jag arbetade med Kent. d.v.s. ett schema där olika dagar var tillägnade olika saker som: Driftarbete (prover och datainsamling på reningsverken) Pumpstationer (rengöring och datainsamling) IDUS (Arbetsordrar) Övrigt arbete (Kunde vara IDUS eller annat som inte hunnits med under veckan) (Arbetsschema för Ida, 2016-04-21) Jag fick även en bättre förståelse för processen med slamavvattning med Ida, om hur ytvattnet tömdes bort med en pump som man manuellt skulle höja eller sänka och visuellt kolla på vattnets färg som lämnade pumpen. (Normalt sett så var det bara höjning av pumpen, och sänkning gjordes när slambilen vart där och tömt) 12

Såhär tyckte Ida om min arbetsinsats 1 vecka med Lars Vem är Lars Innan jag påbörjade min vecka med Lars så fick jag även lära känna Lars på morgon och eftermiddag. Och ibland även på dagarna när jag hade min period på Främby. Och vi hjälptes åt på några få jobb innan vi ens påbörjade vår period tillsammans, som att lyfta pumpar och byta ut en LPS. Lars specialområde är pumpar, så att arbeta med pumpstationer är något som passar han väldigt bra. Lars har väldigt bra koll på hur saker fungerar mekaniskt med pumpar och LPS er och vad som har gjorts på dessa vid tidigare driftstörningar eller service. Lars sätt att lära mig saker på var bra då han ofta talade om varför man gjorde på det ena eller det andra sättet, och om vilka följder och konsekvenser det annars kunde få. 13

Ansvarsområden, detta fick jag ansvara för när jag arbetade med Lars Då vi arbetade uteslutande med pumpstationer så fick jag en bättre kännedom om hur dom fungerade och hur man skötte om dessa. Och vi turades om att ansvara med att spola rent eller att samla in data på dessa olika pumpstationer. Vad jag fick för resultat på arbetet tillsammans med Lars Arbetet med lars varade i 3,5 dagar, och vi åkte runt och skötte om flera olika pumpstationer, stora som små. Och arbetet flöt på bra då jag tidigare fått arbeta med pumpstationer, så insamling av data samt rengöring av dessa fungerade väldigt bra. Men Lars lärde mig även mer ingående om hur pumpstationer fungerar och hur man på bästa sätt förlänger livet på olika komponenter som tryckgivare osv. Såhär tyckte Lars om min arbetsinsats 14

Lab Första dagen som jag skulle gå med Ida (11 april 2016), så hade Ida och chefen Emil en planerad skyddsrond på Idas driftområde, så då passade jag istället på att vara med på lab en halvdag. På det kommunala avloppsvattnet så blandade vi ihop veckoprover på utgående och inkommande vatten för att skicka till alcontrol för analys. Och vi gjorde även en egen analys på det vattnet på fosfor och COD för att kunna jämföra det med resultaten som senare kommer ifrån alcontrol. Vi analyserade även zink och järn på gruvvattnet, samt skickade med ett prov på det till alcontrol också. Samt att vi kollade slam volym på biostegen (bassäng 1-3) och på returslammet, och det såg bra ut (mellan 220-240). Sedan så slamlodade vi i gravitationsförtjockaren och kom fram till att det var 40cm slam där, jag provade själv och märkte att det var rätt svårt att avgöra vart slammet började, då jag inte direkt kände när man landade på slammet, utan när instrumentet slutade visa susp så fick vi anta att vi nått slammet och skrev ner det djupet (Instrumentet visade både djup och susp). Och sist så vägde jag torkat slam och glödgade (Brände) slammet i 550 grader. Men värmeskåpet hade krånglat under dagen (på samma sätt som den börjat krångla med sedan ett tag tillbaka) så vi fick köra den en gång till i värmeskåpet. (Torkat slam i 550 grader som här nu får stå och svalna, 2016-04-11) Info: Då värmeskåpet har krånglat mer och mer på sistone så har det vart diskussioner om att införskaffa ett nytt värmeskåp. Den tappar även minnet så varje gång den ska användas så måste den programmeras om också. Jag följde även med ut en annan dag (2016-04-25) och hämtade prover för analys på ammonium ifrån flera brunnar och från ett yttre reningsverk. Något som normalt görs en gång per månad. Detta prov ger bland annat en fingervisning (om halterna är för låga) på bland annat inläckage i ledningsnätet, d.v.s. en utspädning av hushållsvatten. Vid varje brunn som vi var vid så tog vi alltid dubbla prover från varje inkommande förgrening. 15

När vi sedan började arbeta i labbet så tog vi dubbla prover ifrån varje flaska som vi hade samlat in. Det gjorde att en brunn med två inkommande förgreningar fick totalt 4 flaskor, och på dom fyra flaskorna så togs det 8 prov på i labbet. (Ammonium prov, 2016-04-25) Resultatet av dessa prover visade att ett bostadsområde (3257) hade lite lägre ammoniumhalt, och kan därför ha ett inläckage på ledningsnätet så att ammoniumet späds ut med inläckande vatten medan dom andra bostadsområdena låg helt ok till enligt laboratoriepersonalen. (Resultat på ammonium prover, 2016-04-25) 16

Slambil Slambilen körs utav Göran, och jag har bland annat följt med ut och tömt en översvämmad LPS, den gången så satt vi dit en helt ny LPS. Jag har även följt med och tömt tre brunnar vid SBP verket, då skulle röret i mitten på brunnen vid inkommande vatten tätas i botten. Röret i mitten är till för att slammet i botten inte ska komma åt pumpen som ligger i röret, en typ av försedimentering som slambilen tar hand om med återkommande intervaller. Och vattnet kommer in i röret någon meter upp genom två stora hål. Men då det inte var tätt i botten så rann även slammet in till pumpen från botten, tätningen lagades med byggskum. Jag har även varit med när Göran har tömt slamsilos här och var på dom olika yttre reningsverken, och jag har även varit med och kollat när han lämnat slammet inne på Främbyverket. (Slambil, 2016-04-27) 17

Det här tyckte jag var roligt Dokumentering, sammanställning och rapporter Vid studiebesök på Mora och Orsa reningsverk så både antecknade jag en hel del och tog mycket foton. Och dagen efter så gjorde jag en sammanställning i Word över det som vi hade vart med om. Det var inte bara roligt utan uppskattades även utav personalen på Främbyverket som fick ta del av den för att ha som en repetering över vad som sagts och setts under den dagen. Och upp till en halvtimme eller mer efter arbetstid lade jag på att på att skapa denna rapport och bilagorna, men även flera håltimmar som blev under arbetstid gick till rapporten. Så dokumentering av olika slag tyckte jag var väldigt roligt. Grovgörat Sen låter det kanske lite konstigt att säga det, men bilden på förstasidan när jag gjorde rent 3 stora slam stabiliserings bassänger (på ca 150 kubik) och skrapade slammet till en sug (slambil) och vadade i slam nästan upp till knäna först, det var hårt, slitsamt och kladdigt men det var även rätt kul, och resultatet blev blänkande rena bassänger (nåja, nästan i alla fall). Bredd på arbetet, samt problemlösning Det jag tyckte var roligt med arbetet i sig som Drifttekniker är att det är så brett, och att det finns så otroligt mycket olika saker att göra, jag är ju själv en allgörare och spenderar fritiden (2 dagar i veckan) på en uppfinnareförening (där jag även är revisor) och tillverkar olika saker, samt hjälper dom andra med idéer och tänker ut nya saker själv. Och inom VA-branschen så måste man kunna lösa och laga en mängd olika problem som uppstår. Och det är något som jag tyckte var roligt att få bemöta och att få lista ut både själv och i grupp. Kunna vara självgående Att kunna vara självgående som Drifttekniker är inte bara en bra merit utan ibland även ett måste då personal ofta är uppdelade på olika områden lokalt och ute på olika driftområden, och i den rollen som när jag flera gånger gjorde egna rundor i Sågmyra driftområde när Kent var ledig, sjuk eller på utbildning så hittade jag och fixade till flera problem själv utöver att göra dom vanliga proverna på fosfor och kolla slam volym mm. Så att prova på hur det var att vara en Självgående Drifttekniker light tyckte jag var väldigt kul (Mer om det under 3 veckor med Kent i Sågmyras driftområde ). 18

Såhär kändes det Verkligheten stämde inte exakt med vad läroböckerna och internet sagt när vi sökt information för projekt i skolan, och det gäller inte bara namn och ord på saker och ting som är annorlunda, utan även också funktioner på saker och ting, så det var väldigt lärorikt att få göra denna LIA1. En annan sak som slog mig var också hur mycket mer mekaniskt jobb det är med att arbeta på ett reningsverk eller på pumpstationer (Mycket mer än jag trodde). För om något gick sönder så var det oftast ett mekaniskt fel och en mekanisk lösning på problemet som behövdes och inte en biologisk lösning. Och därför så är det bra att jag på utbildningen får lära mig om biologiska lösningar på problem, medan det i verkliga livet på LIA n så fick jag arbeta med mekaniska lösningar på flera olika problem. Och det var sällan eller aldrig som det var biologiska problem som skulle lösas förutom att hålla slamåldern på en bra nivå på vissa mindre verk där det sköttes lite mer manuellt eller att ändra doseringsmängd på kemikalier som polyaluminiumklorid. Det mesta var alltså redan inställt på automatik vad gäller doseringar o.s.v. utav ingenjörer och laboratoriepersonal. Så arbetet som drifttekniker var mer med att se till så att allt omkring fungerade som det var gjort och tänkt att fungera. Och som utbildad lastbilsmekaniker i grunden så hade jag en stor nytta utav den utbildningen även som Drifttekniker för att kunna åtgärda alla olika mekaniska problem, vare sig det var temporära Macgyver lösningar som senare skulle fixas ordentligt eller ett gediget hållbart arbete ifrån början. Så jag är väldigt glad och positiv till mina erfarenheter av att ha arbetat på dessa reningsverk och pumpstationer och LPS er, och jag har fått en bra erfarenhet och kunskap av hur dessa ska skötas om och hanteras. 19

Slutsats Från att ha kunnat väldigt mycket enbart på papper så har jag även fått lära mig mycket om hur reningsverk och pumpstationer fungerar i praktiken och i verkligheten också, mycket tack vare en bra personal som har varit mer än villiga att lära mig hur maskiner, motorer, pumpar och utrustning fungerar och samarbetar o.s.v. Så jag vill rikta ett extra stort tack till personalen i Falun på Främbyverket som tog emot mig under min LIA1 praktik. Tack för denna intressanta och spännande tid vid er. // Jimmy Wallin. 20

Källor/referenser Personal på Främbyverket. Bilder: Jimmy Wallin Kortfattad dagbok (Det här har jag gjort på dagarna), se bilaga! Se bilaga CV-Rapport - Bilaga, dagbok Kortfattad information om dom olika reningsverken, se bilaga! Se bilaga CV-Rapport - Bilaga, reningsverk Jimmy Wallin, 2016 21