Konsekvensbedömning?
Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. (AML 3 kap 2a ) Arbetsgivaren skall ta hänsyn till arbetsmiljöaspekter vid planering av såväl ny, förändrad som pågående verksamhet. (AFS 1992:6 Internkontroll av arbetsmiljön, 6 ) Vid planering av ändringar i verksamheten skall arbetsgivaren bedöma och ta hänsyn till de följder ändringarna får för arbetsmiljön. (AFS 1996:6 Internkontroll av arbetsmiljön, 9 ) När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. (AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, 8 )
Inför varje större förändring i ett företags verksamhet omorganisation, införande av ny teknik, osv. måste arbetsgivaren göra en så kallad arbetsmiljökonsekvensanalys, eller riskbedömning. Det vill säga han måste kunna tala om hur förändringen påverkar arbetstagarna ur arbetsmiljöhänseende. Om inte arbetsgivaren gör en sådan riskbedömning har skyddsombudet rätt att påkalla att en sådan görs innan någon förändring får komma till stånd. (jfr Härnösandsfallet )
Lagen uttrycker det så här: När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. (AFS 2003:4)
Vad är en risk? Ordet risk innebär i föreskrifterna sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i arbetet skall uppstå och följderna av detta. Risker i arbetet kan leda till skador både på kort och lång sikt. Hur allvarlig risken är måste avgöras från fall till fall. (ur kommentarerna till AFS 2003:4)
Bedömning av risker Görs mot bakgrund av de allmänna erfarenheter som finns i verksamheten och de rutiner som tillämpas. Använd de kunskaper som finns inom och utom företaget.
Helhetsperspektivet! Flera omständigheter samverkar vanligen när det skapas risker i arbetet. Det är också väsentligt att ta hänsyn till hur människan fungerar i olika arbetssituationer. Det gäller att fråga sig hur hon reagerar, tänker, beter sig och samspelar med andra personer. (ur kommentarerna till AFS 2003:4)
Exempel på ändringar Personalneddragningar Nya arbetstider Nya arbetsmetoder Andra typer av organisationsförändringar Om- och nybyggnationer Ny maskinell utrustning» Förändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten
Hur går man tillväga? Resurser skyddsombud personalen interna resurser, t.ex. personalavdelningen externa resurser, t.ex. företagshälsovården Verktyg och hjälpmedel Arbetsskadestatistik Tillbudsrapporter div. checklistor Arbetsmiljö- och skyddsronder ergonomimätningar sjukfrånvaro- och rehabutredningar etc.
Hur går man tillväga - forts. Frågor På vilket sätt kommer arbetet att förändras? Vilka arbetstagare är berörda, direkt och indirekt? Vilka effekter får det på arbetstagarna? Vilka åtgärder måste vi vidta för att eliminera alt. minska riskerna? Verktyg och hjälpmedel beslutsunderlag, beskrivning av vad man tänker göra kunskap om arbetets effekter som finns inom eller utom företaget. riskinventering och handlingsplan
Riskidentifiering och - bedömning Underlag Identifiering och bedömning Gradera Prioritera Slutsats
Ett tydligt bedömningsunderlag krävs I vad består förändringarna? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs/påverkas? Vilka risker för ohälsa eller olycksfall kan dessa arbetstagare komma att utsättas för?
Undersökning - informationskällor Det dagliga mötet på arbetsplatsen Personalmöten Utvecklingssamtal Enskilda samtal Enkäter och intervjuer Skyddsronder, Arbetsmiljöronder (Allmänna eller riktade) Utredningar av ohälsa och arbetsskador Medicinska kontroller och hälsoundersökningar Tekniska mätningar och riskanalyser Tillbudsrapportering m.fl.
Inventering av eventuella riskkällor (Undersökning/kartläggning) Exempel på förfarande: - arbeta i grupp, t.ex. en partssammansatt arbetsgrupp - anställdas delaktighet! - eventuell experthjälp? Jämför hur det kommer att se ut efter den planerade förändringen med hur det ser ut idag Jämför t.ex. arbetsmoment, bemanning, arbetstider, maskinell funktion m.m. (det som är relevant i sammanhanget) Spåna fritt! Skriv upp alla eventuella konsekvenser för ohälsa och olycksfall som kan uppstå på grund av förändringen (dvs. finn riskkällorna!) Tänk på såväl psykologiska och sociala effekter som fysiska effekter av förändringen! Avfärda ingenting i detta skede!
Exempel på sociala och psykologiska riskkällor i arbetsmiljön Hög arbetsmängd Svåra/komplicerade arbetsuppgifter Bristfälliga kunskaper Liten påverkansmöjlighet/lågt inflytande Otydlig arbetsorganisation Ständiga verksamhetsförändringar Bristfälliga relationer Inget eller lågt stöd Låg status Negativ kultur Bristande chefskap Ensamarbete Våld och hot förekommer
Riskbedömning Hur stor är sannolikheten att den identifierade riskkällan ska leda till en risk som kan leda till ohälsa eller olycka? (se t.ex. på exponeringstid och dos ) Vad blir konsekvenserna för den enskilde arbetstagaren eller arbetsgruppen om risken skulle utlösas? Dvs. hur allvarlig kan skadan bli? Gör en samlad bedömning av sannolikhet och konsekvenser. Det ger en bild av graden av risken. Gradera från allvarliga till mindre allvarliga risker. Prioritera åtgärdsangelägenheten utifrån graderingen
Åtgärda riskerna Vilka åtgärder behövs för att eliminera/minimera de risker för ohälsa eller olycksfall som framkommit under arbetet med den planerade förändringen? Ta bort själva riskkällan om det går! Om inte - minska riskerna så mycket som möjligt! Åtgärda direkt eller gör handlingsplan för det som av praktiska skäl inte går att åtgärda direkt. Allvarliga risker skall prioriteras och åtgärdas först! Ange i handlingsplanen vem som ansvarar för att åtgärden genomförs och ange när åtgärden ska vara utförd.
Riskbedömning och handlingsplan Risker och riskkällor Bedömning Allvarlig Annan risk risk Åtgärder Ansvarig Klart när
Riskbedömning Enhet : Ansvarig chef : Datum : Orsak till förändring Planerad förändring Vilka arbetstagare eller grupper berörs/påverkas Vilka risker för ohälsa eller olycksfall kan komma att påverka arbetstagarna?
Sammanställning Risk- och konsekvensbedömning Skala 1-5 tillämpas i alla bedömningar. Sannolikhet: Hur stor är sannolikheten att risken inträffar.(1=liten, 5= mycket stor sannolikhet) K-värde: är det värde som talar om hur stor konsekvensen bli om risken inträffar. K- värde ( 1= liten konsekvens, 5= mycket stor konsekvens) Riskvärde: Sannolikhet* Konsekvens= Riskvärde ( 1= obefintlig, 25=mycket stort riskvärde) Risk: Ange bedömd/inventerad risk ( ex; ökad arbetsbelastning) Konsekvens: Ange bedömd konsekvens ( ex; ökad sjukfrånvaro) Risk Sannolikhe t Konsekven s K- värde Riskvär de Åtgärd Tidsåtgå ng Kostnad Ansvarig Klart
Vad kräver Arbetsmiljöverket? Konsekvensbedömningen ska göras under planeringsfasen innan förändringen har genomförts. Den ska vara skriftlig och innehålla: vilka ändringarna är var ändringarna ska genomföras vilka arbetsgrupper som påverkas av ändringarna vilka risker för ohälsa eller olycksfall som dessa arbetstagare kan komma att utsättas för. Om arbetsgivaren bedömer att ändringarna medför risk för ohälsa eller olycksfall för arbetstagare ska åtgärder vidtagas omedelbart eller föras upp i en handlingsplan. Handlingsplanen ska vara skriftlig. Den ska innehålla: Åtgärder När åtgärderna ska vara genomförda Vem som ska se till att åtgärderna genomförs Åtgärderna ska följas upp. Anlita extern hjälp när egen kompetens saknas Arbetstagare och skyddsombud som berörs av den planerade förändringen ska ges möjlighet att medverka.
Exemplet Ugglan Bedömningen ska omfatta riskerna för ohälsa och olycksfall med hänsyn taget till: Hur arbetsmängden beräknas öka på grund av förändringen avseende arbetsuppgifternas innehåll och omfattning samt fördelning på dag resp. nattpersonal. Hur förändringen påverkar arbetstidens förläggning och omfattning med hänsyn taget till hur raster och pauser beräknas och planeras. Hur förändringen påverkar arbetsskiften till omfattning och förläggning. Hur förändringen påverkar planeringen för arbetsplatsmöten och erfarenhetsutbyte.
Konsekvensbedömning Sammanfattning Bedömningen ska göras när ändringar i verksamheten planeras. Görs under planeringsskedet innan ändringen genomförs. Ett tydligt bedömningsunderlag krävs! Bedömningen gäller huruvida ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Bedömningen skall dokumenteras skriftligt. Meningen med 8 i SAM är att arbetsgivaren ska göra konsekvensbedömningen innan någon arbetstagare utsätts för förändringen! Arbetsmiljöverket kan förelägga arbetsgivaren att göra konsekvensbedömning innan förändringen får genomföras!
Rätten till medverkan AML, 3 kap, 1a : Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö AML 6 kap, 4 : Skyddsombud skall delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. SAM 4 : Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
En av de viktigaste uppgifterna på arbetsmiljö- området i dag är att i samband med förändringar redan i förväg analysera konsekvenserna för de anställdas arbetsmiljö och fortlöpande följa upp dessa. (Kurt Baneryd, Arbetsmiljöverket, i Miljön på jobbet 1999 nr. 4)
?!