Problemförändringar och brukarskattningar för

Relevanta dokument
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Hur bra är missbruksvården?

Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN

ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder

Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!

Hur bra är missbruksvården. Täby. Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB

Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?

Södertälje enhet Vuxenenheten: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

Ubåtsnytt nr 8 GOD TILLFÖRLITLIGHET I UBÅT! Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Hur bra är missbruksvården. dertälje? Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB

Manual till UBÅT. Om UBÅT. Fylla i formuläret

Obligatoriska fält? Personnummer och Datum för beslut är de enda två fält som är obligatoriska för att en Ubåt skall kunna sparas.

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Manual till UBÅT. Obligatoriska fält? Personnummer och Datum för beslut är de enda två fält som är obligatoriska för att en Ubåt skall kunna sparas.

Ubåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

och Manual Innehåll Stöd... 4 Funktionsträning

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

Psykosociala metoder och stöd

Beroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Vårdgaranti för missbruksvård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Vad är nationella riktlinjer?

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Stöd för initial vårdplanering

Chefsstöd

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

SMART Utbildningscentrum

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på ASI-intervjuer fram till oktober 2008

MAPS-ut. Bas MAPS-ut. MO1 Datainsamlingsmetod (BAS-klient, INSATSER och CHANGE utskrivning) 1=Klientintervju 2=Journaler/personal 3=Övrigt.

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Utredning av alkohol- och drogproblem

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

KOMPASSEN. Flens kommun. Verktyg för brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Inledning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Resultat av brukarenkäter Funktionsstöd

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Sveriges Kommuner och Landsting

Allmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Statens ansvar för behandling av spelproblem. 1. Spel finns överallt. Den svenska spelmarknaden omfattar alla typer av spel.

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

Metodöverväganden vid analys av aggregerade data från Addiction Severity Index

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

LÖNNEN SILJA VASARAINEN WALLIN STÖDBOENDET LÖNNEN

Cyberrymden

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan

Transkript:

Problemförändringar och brukarskattningar för olika åtgärder i missbruksvård Preliminära resultat från ASI och Ubåt

Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Bygger på Socialstyrelsens och Psykiatriska föreningens arbete med att kategorisera åtgärder

UBÅT Resultat från testperioden på ca 1 år 32 Kommuner 958 Åtgärder 416 Klienter

Närmare 65% är avslutade åtgärder och en tredjedel är pågående. De följande bilderna är endast till för att visa hur det kan komma att se ut i framtiden. Resultaten kan inte användas för att dra några slutsatser om åtgärder!

55 % av klienterna får mer än en åtgärd 50 % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12 13 Antal åtgärder per klient

Konsekvenser av att många klienter får fler än en åtgärd. Samma klient bidrar till uppgifter om flera åtgärder. Vissa klienter bidrar mer än andra till åtgärdsbeskrivningarna.

Typ av verksamhet där åtgärderna genomförs Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kommun Privat Statlig Landsting HVB-hem

67% av heldygnsåtgärder är externa, 23% är interna. Nästan alla öppna åtgärder är interna. 100 90 80 70 60 50 40 Intern n=588 Extern n=372 30 20 10 0 Heldygn n=505 Öppna n=455

Åtgärder fördelade på huvudkategorier 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Psykosocial behandling n419 Stöd n302 Utredning n185 Medicinsk behandling n40 Funktionsträning n14

Vanligaste enskilda åtgärderna (% av alla åtgärder) LVM-utredning CRA Bedömning av livssituation Boendestöd Utredning avseende bistånd Kontaktperson Rådgivning, information och utbildning Bedömning av alkohol- och drogvanor Bedömning av problemnivå och hjälpbehov inom olika Återfallsprevention Motiverande behandling (MI) Stödjande samtal Kognitiv beteendeterapi Stödboende 12-steg 0 5 10 15 20

Brukar- och handläggarskattningar Skala mellan 1 och 10. 1, 2, 3, 4 = låga skattningar 7, 8, 9, 10 = höga/mycket höga skattningar. Vi visar procentandel av svaren som har höga/mycket höga skattningar.

BRUKARSKATTNINGAR av alla åtgärder N=142 skattade åtgärder Andel höga/mycket höga 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kort väntan Inflytande val Motivation Påverkan genomförande Bemötande Nöjd med hjälp Förbättrat problem

HANDLÄGGARSKATTNINGAR av alla åtgärder N=237 skattade åtgärder Andel höga/mycket höga 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Anpassat till klienten Väl genomfört Klientens bidrag Nöjd med insats Förbättrat problem

Planerat och oplanerat avslut 70% av alla avslutade åtgärder (ca 450) har planerat avslut. 30% av alla avslutade åtgärder (ca 200) har ej planerat avslut. Åtgärder med oplanerat avslut varar i genomsnitt ca 40 dagar.

BRUKARSKATTNINGAR Planerat och oplanerat avslut Andel höga/mycket höga 100 90 80 70 60 50 40 Planerat avslut n=106 Oplanerat avslut n=20 30 20 10 0 Kort väntan Inflytande val Motivation Påverkan genomförande Bemötande Nöjd med hjälp Förbättrat problem

HANDLÄGGARSKATTNINGAR Planerat och oplanerat avslut Andel höga/mycket höga 100 90 80 70 60 50 40 Planerat avslut n=167 Oplanerat avslut n=65 30 20 10 0 Anpassat till klienten Väl genomfört Klientens bidrag Nöjd med insats Förbättrat problem

Brukarskattningar av stödboende, stödsamtal, KBT och 12-steg Andel höga/mycket höga 100 90 80 70 60 50 40 Motivation Bemötande Nöjd med hjälp Förbättrat problem 30 20 10 0 Stödboende n=19 Stödsamtal n=13 KBT n=15 12-steg n=20

Handläggarskattningar av stödboende, stödsamtal, KBT, 12-steg, MI och ÅP 100 Andel höga/mycket höga 90 80 70 60 50 40 Klientens bidrag Nöjd med insats Förbättrat problem 30 20 10 0 Stödboende n=22 Stödsamtal n=10 KBT n=36 12-steg n=31 MI n=20 ÅP n=20

100 Förändring av problem med brukarskattningar och med skillnad i ASI (G-U, 2 skalsteg) Ca 20 i varje grupp Andel höga/mycket höga 90 80 70 60 50 40 ASI-bättre ASI-sämre/oförändrad 30 20 10 0 Alkohol Narkotika Psykiska problem

Slutsats Kvalitetsupplevelse: Oavsett förändring med ASI skattar brukarna att problemen blivit mycket bättre efter åtgärder. Både brukarskattningar och skillnader i problem med ASI är viktiga att ha med i utvärdering av åtgärder men ska inte sammanblandas. En risk med enbart brukarskattningar är att man inte identifierar de klienter som blivit sämre. En annan risk är att man inte kan skilja mellan effektiva och ineffektiva åtgärder.

ASI för klienter i Ubåt Av de 417 klienter som har åtminstone en åtgärd registrerad i Ubåt har 281 klienter en grundintervju med ASI och 108 klienter har både ASI-G och ASI-U med ca 1 års mellanrum. Effekten av 12-stegs behandling tas som exempel på effektanalys

Hur kommer vi fram till en bestämning av effekten av olika åtgärder? Steg 1: Undersök vilka skillnader i problembild, ASI-G, som finns för de som får (Å-grupp) och de som inte får (J-grupp) en åtgärd. Steg 2: Undersök om det finns några skillnader mellan Å- och J-grupperna m.a.p. hur problemen förändras (G-U). Steg 3: Undersök om förändringen av problemen är större i Å än i J (dvs. beräkna Å(G-U)-J(G-U)).

Steg1: 12-steg före ASI-G: Vilka får 12-steg? ASI-G 7,0 12-steg har mer problem med alkohol före 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Fysisk hälsa Arbete försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa Ej 12-steg 550 12-steg 106

Steg 2: Förändring mellan ASI-G och ASI-U klienter som fått 12-steg jämfört med de som inte fått 12-steg 4,0 12-steg har större förändringar än ej 12-steg, men alla har förbättrats 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Diff Fysisk hälsa Diff Arbete Diff Alkohol Diff Narkotika Diff Krim Diff Familj Diff Psykisk hälsa Ej 12-steg n235 12-steg n36

Steg 3: Relativa effekter av 12-steg: förändring för klienter som fått 12- steg jämfört med klienter som fått andra åtgärder 12-steg ger bättre effekt än Ej 12-steg på allt utom Arbete / sysselsättning 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Fysisk hälsa Arbete Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa

Relativa effekter av olika åtgärder på alkohol, narkotika och psykisk hälsa 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Stödboende n31 Stödjande samtal n12 KBT n36 MI beh n25 12-steg n35 ÅP n27 Alkohol Narkotika Psykisk hälsa

Är effekterna av åtgärder olika för klienter i de tre missbruksprofilerna? Vi jämför effekterna av åtgärden Stödboende för de tre profilerna

Intervjuarskattning vid G för de tre profilerna 8,0 G Narkotika 97 Avgr Alk 67 Alk&Psyk 77 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Fysisk hälsa Arbete syssels Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umg Psykisk hälsa

Förändringar för de tre profilerna G-U Förändring Narkotika 36 Avgr Alk 31 Alk&Psyk 31 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Fysisk hälsa Arbete syssels Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umg Psykisk hälsa

Steg 1: Vem får Stödboende? Mäts med problemnivå vid grundintervju. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 ASI Grundintervju alla klienter Ej Stödboende 539 Stödboende 72 Arbete syssels Alkohol Narkotika Familj umg Psykisk hälsa ASI Grundintervju Alvgr Alk Ej Stödboende 128 Stödboende 12 Arbete syssels Alkohol Narkotika Familj umg Psykisk hälsa 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 ASI Grundintervju Narkotikaprofilen Ej Stödboende 228 Stödboende 29 Arbete syssels Alkohol Narkotika Familj umg Psykisk hälsa Ingen selektion till stödboende inom profiler ASI Grundintervju Alk & Psyk Ej Stödboende 178 Stödboende 25 Arbete syssels Alkohol Narkotika Familj umg Psykisk hälsa

Steg 2: Vilka problem som förändras av Stödboende beror på vilken profil klienten tillhör 4,0 Förändring alla profiler Ej Stödboende 220 Stödboende 32 4,0 Förändring Narkotikaprofilen Ej Stödboende 104 Stödboende 14 3,5 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Arbete syssels Alkohol Narkotika Familj umg Psykisk hälsa 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Arbete syssels Alkohol Narkotika Familj umg Psykisk hälsa 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Förändring Avgr Alkohol Ej Stödboende 55 Stödboende 6 Arbete syssels Alkohol Narkotika Familj umg Psykisk hälsa 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Förändring Alk & Psyk Ej Stödboende 66 Stödboende 11 Arbete syssels Alkohol Narkotika Familj umg Psykisk hälsa

Steg 3: Relativa effekter av Stödboende är olika i de tre missbruksprofilerna Alla Narkotikaprofil Psykisk hälsa Psykisk hälsa Familj umg Familj umg Narkotika Narkotika Alkohol Alkohol Arbete syssels Arbete syssels -1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5-1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Avgr Alk Alk & Psyk Psykisk hälsa Psykisk hälsa Familj umg Familj umg Narkotika Narkotika Alkohol Alkohol Arbete syssels Arbete syssels -1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5-1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5