operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Relevanta dokument
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Myndighetsmål för operativa förutsättningar

operativa mål, åtgärder och aktiviteter för livsmedelskontrollen

Agenda. Aktuellt inom livsmedelskontrollen Lagstiftningsområden Nationellt RASFF Gemensamma mål Kontrollföreskrift (2005:21) nya paragrafer

Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar

Operativa mål för livsmedelskontrollen

Kontrollplan

Behovsutredning Livsmedel

Samordnat Listeriaprojekt

Information om myndigheten 2020 Styrande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

operativa mål för livsmedelskontrollen TUNGMETALLER OCH MYKOTOXIN I SPANNMÅL (OPERATIVT MÅL 7)

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollprojekt 2015

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Norovirus och personalhygien

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll

Det är en spännande tid att arbeta med livsmedelskontroll

Checklista för kontroll av groddanläggning Stödjande instruktion för kommuner och länsstyrelser

Planering och uppföljning av kontrollen i livsmedelskedjan

Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015

Enligt livsmedelslagstiftningen

Mikrobiologiska kriterier i butik

Samordnat kontrollprojekt:

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Lagstöd till kontrollrapport

KONTROLLPLAN för den offentliga livsmedelskontrollen

Mat för äldre inom vård och omsorg

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid

Mikrobiologiska undersökningar

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015

KONTROLLPLAN för den offentliga livsmedelskontrollen

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Kontrollplan

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

Dricksvatten kontroll av beredning, kritiska styrpunkter och larm

Vad är vatten egentligen?

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

Riktad kontroll, hantering av bladgrönsaker

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Faroanalys och kritiska styrpunkter för dricksvattenanläggningar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

HACCP och faroanalys

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Livsmedelskontroll

Kontrollhandbok för storhushåll. Del III Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Livsmedelskontrollen. Maja Högvik, Tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Näringsdepartementet Rättssekretariatet. Genomförande av ändring i dricksvattendirektivet

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Nationella branschriktlinjer

Samhällsbyggnadskontoret/miljö. Kontrollplan livsmedel , Robertsfors kommun

Avvikelser Länsmöte vt 2016

Information om registrering av livsmedelsanläggning

Dricksvatten från små vattenverk

Vägledning till införande av HACCP

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014

Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Rapporteringspunkter (Bilaga 2) 2018 Styrande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

Kontrollhandbok Provtagning

Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket

Blodiga burgare kontroll av malet kött till icke genomstekta hamburgare

Kontroll av salladsbufféer i butik

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Plan för Uppsala kommun livsmedelskontrollen

Kontrollhandbok storhushåll och restaurang Del III

Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan

Exempel på brott mot livsmedelslagen Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Rawfood, lågtempererade eller semitillagade livsmedel

Egentillsyn. med haccp

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

små dricksvattenanläggningar

Schysst vatten i kranen?

Professionell kontroll för konsumenternas och företagens bästa. Livsmedelskontroll - vårt uppdrag

Anvisningar till rapportering av livsmedelskontrollen 2019 För lokala kontrollmyndigheter och Livsmedelsverket

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Vad betalar jag för? Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll

Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar

Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd

FÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten

Transkript:

2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten EFFEKTMÅL: SÄKERT DRICKSVATTEN För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvattnet minska. TILLRÄCKLIGA SÄKERHETSBARRIÄRER (OPERATIVT MÅL 1) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla större anläggningar för produktion av dricksvatten 1 (> 1000 m 3 / dygn) för att bedöma om säkerhetsbarriärerna vid anläggningarna är anpassade till mikrobiologiska faror (bakterier, virus och parasiter) i råvattnet. Bakgrund till målet: Beredning som inte tar hänsyn till råvattnet kan leda både till kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter. För att minska antalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott måste antalet mikrobiologiska säkerhetsbarriärer och därmed den sammanlagda barriärhöjden, dvs. reduktionen av bakterier, virus och parasitära protozoer vara tillräcklig. Lagrum är 2 b, 3, 4 och 7 (LIVSFS 2001:30). 1 kommunala anläggningar som omfattas av Lagen om allmänna vattentjänster

HACCP-revision. Stöd för att utföra kontroll och/eller för att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets vägledning till dricksvattenföreskrifterna Checklista från kontrollprojekt Beredning, CCP och larm Indikatorer (nationellt) mål 1: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 20 % Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 60 % Senast 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts vid 100 % av anläggningarna. FAROANALYS KEMISKA RISKER (OPERATIVT MÅL 2) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla större anläggningar för produktion av dricksvatten 2 (> 1000 m 3 / dygn) för att bedöma att kemiska faror i råvattnet har beaktats i faroanalysen (HACCP). Bakgrund till målet: Beredning som inte tar hänsyn till råvattnet kan leda både till kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter. I projekt om faroanalys som gjordes 2015 visade det sig att fler av de dricksvattenanläggningar som kontrollerades inte hade tittat på kemiska faror i sin faroanalys. Upptäckten av höga PFAS-halter i dricksvatten på fler ställen i landet visar också på behovet att beakta kemiska faror. 2 kommunala anläggningar som omfattas av Lagen om allmänna vattentjänster 2

Lagrum är 2 b, 3, 5 och 7 (LIVSFS 2001:30). HACCP-revision, (begränsad till faroanalysen). Stöd för att utföra kontrollen och/eller bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets vägledning till dricksvattenföreskrifterna Checklista till projekt Dricksvatten faroanalys Indikatorer (nationellt) mål 2: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 20 % Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 60 % Senast 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts vid 100 % av anläggningarna. HYGIENRUTINER VID REPARATIONER (OPERATIVT MÅL 3) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid större distributionsanläggningar 3 (> 1000 m 3 /dygn) för att bedöma om ändamålsenliga rutiner finns för läcklagning och annat reparationsarbete för att minimera risken för att mikrobiologiskt förorenat vatten når konsumenterna. 3 kommunala anläggningar som omfattas av Lagen om allmänna vattentjänster 3

Bakgrund till målet: I Livsmedelsverkets riskprofil Dricksvatten och mikrobiologiska risker konstateras att nästan 40 % av alla dricksvattenburna utbrott beror på händelser som inträffat efter avslutad beredning i vattenverk. I projekt om distributionsanläggningar som genomfördes år 2015 framkom att många allmänna dricksvattenanläggningar inte hade ändamålsenliga rutiner för läcklagning. Lagrum är 2 a, 6 och 7 (LIVSFS 2001:30). Revision/inspektion. Stöd för att utföra kontrollen och/eller för att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets vägledning till dricksvattenföreskrifterna Checklista från projekt Dricksvatten distributionsanläggningar Indikatorer (nationellt) mål 3: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 20 % Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 60 % Senast 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts vid 100 % av anläggningarna. 4

Operativa mål - mikrobiologiska risker EFFEKTMÅL: MIKROBIOLOGISKA RISKER Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobacter, listeria, Ehec och norovirus. LISTERIA I FISKPRODUKTER (OPERATIVT MÅL 4) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid alla fiskanläggningar godkända enligt (EG) nr 853/2004 med produktion av kallrökt och gravad fisk. Detta för att bedöma företagarnas åtgärder för att eliminera eller reducera förekomsten av Listeria monocytogenes så att produkterna uppfyller livsmedelssäkerhetskriterierna i förordning (EG) nr 2073/2005. Bakgrund till målet: Listeria monocytogenes är en bakterie som i vissa fall kan orsaka allvarlig sjukdom hos personer med nedsatt immunförsvar, gravida eller äldre. Listeria kan infektera människor via livsmedel, i synnerhet ätfärdiga livsmedel med lång hållbarhetstid. Flera utbrott av listerios som spritts via livsmedel har förekommit i Sverige de senaste åren. Kallrökt och gravad fisk hör till de livsmedel där kan listeria tillväxa och orsaka sjukdom. Förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel Förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung Kontrollerna ska bestå av följande moment: Bedömning av företagens rengöringsrutiner och rutiner för att minska risken för att eventuell listeria från utrustning och i lokaler kontaminerar oskyddad produkt. Bedömning av företagens provtagningsplan för kallrökt och gravad fisk Bedömning av företagens provtagningsplan för utrustning och i lokaler där kallrökt och gravad fisk produceras. Bedömning av företagets rutiner för hantering av positiva listeriaprover i produkter. 5

Bedömning av företagets rutiner för hantering av positiva listeriaprover på utrustning och i lokaler. Stöd för att utföra kontroll och/eller för att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Riskbaserad kontroll av listeria i ätfärdiga livsmedel Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av mikrobiologiska kriterier Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Mikrobiologiska kriterier En utbildning för kontrollpersonal om listeria och kontroll med avseende på denna fara finns i Livsmedelsverkets utbildningsportal som nås via www.livsteck.net Inom myndigheten inventera hur många berörda anläggningar som finns och planera in kontroll i enlighet med målet. Indikatorer (nationellt) mål 4: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 20 % Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid 100 % (sammanlagt åren 2017 och 2018) EHEC I MALET KÖTT (OPERATIVT MÅL 5) Senast den 31 december 2019 har kontrollmyndigheterna utfört kontroll av att 500 restauranger som serverar rätter av malet/ hackat kött (exempelvis hamburgare och råbiff) hanterar faran Ehec så att faran elimineras eller risken att orsaka sjukdom reduceras till en acceptabel nivå. Restauranger som serverar rätterna råa till medium rare ska särskilt beaktas. 6

Bakgrund till målet: Bakterien Ehec (enterohemorragisk E. coli) kan orsaka allvarlig sjukdom, i synnerhet hos små barn. Ehec har orsakat flera livsmedelsburna utbrott och rätter av malet nötkött som serveras utan att ha genomstekts kan överföra bakterien till människor. Det antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. För att omvandla det nationella målet till mål för enskilda myndigheter används följande fördelningsnyckel : Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1 50 minst 90 51 minst 75 Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, artikel 5, om identifiering av faror och förfaranden för att eliminera eller reducera farornas förekomst till en acceptabel nivå. HACCP-revision av hur företagarna beaktar faran Ehec och om deras förfaranden är tillräckliga för att eliminera eller reducera risken för förekomst av Ehec i maträtter med ogenomstekt malet kött som serveras till konsument. Stöd för att utföra kontrollen och/eller bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av mikrobiologiska hälsorisker Livsmedelsverkets kontrollhandbok Storhushåll del 1 och 2 Inom myndigheten inventera hur många berörda anläggningar som finns och planera kontroll i enlighet med målet. Ett nationellt samordnat kontrollprojekt om hur företagare hanterar faran ehec vid servering av ogenomstekta rätter med malet kött planeras under 2018. Inför projektet kommer ett mer omfattande stöd för bedömningar vid kontroll inom detta område att tas fram. Under 2017 är det därför lämpligt att myndigheterna ägnar sig åt att inventera vilka berörda anläggningar som ska kontrolleras. 7

Indikatorer (nationellt) mål 5: Senast 31 december 2017 ska berörda anläggningar ha identifierats av respektive kontrollmyndighet Senast 31 december 2018 ska kontroll i enlighet med målet ha utförts vid minst 375 berörda anläggningar. Senast 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts vid 500 (sammantaget åren 2018 och 2019) berörda anläggningar NOROVIRUS OCH PERSONALHYGIEN (OPERATIVT MÅL 6) Senast den 31 december 2019 har kontrollmyndigheterna utfört kontroll av att 1500 anläggningar, som tillverkar tårtor, bakelser, smörgåstårtor, smörgåsar och sallader, hanterar faran norovirus så att faran elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå. I målet avses norovirus som riskerar att överföras från personal vid hantering av livsmedlen. Bakgrund till målet: Norovirus är den vanligaste orsaken till livsmedelsburen smitta i Sverige. Norovirus kan lätt överföras till livsmedel från människor som hanterar mat som inte upphettas innan servering. Det är viktigt att livsmedelsföretagare är medvetna om faran med norovirus och har rutiner för att motverka att norovirus sprids via deras produkter. för den typ av anläggningar som berörs i målet. Det antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. För att omvandla det nationella målet till mål för enskilda myndigheter används följande fördelningsnyckel : Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1 50 minst 90 51 minst 50 8

Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien artikel 5, om identifiering av faror och förfaranden för att eliminera eller reducera farornas förekomst till en acceptabel nivå. bilaga II, kapitel VIII. Revision/inspektion av hur företagarna beaktar faran norovirus och om deras förfaranden är tillräckliga för att eliminera eller reducera risken för att personal ska överföra norovirus till livsmedlen. Stöd för att utföra kontrollen och/eller för att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av mikrobiologiska hälsorisker Livsmedelsverkets kontrollhandbok Storhushåll del 2 Identifiera vilka berörda anläggningar som finns under myndighetens kontrollansvar. Planera kontrollen. Indikatorer (nationellt) mål 6: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 300 berörda anläggningar. Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 900 (sammantaget åren 2017 och 2018) berörda anläggningar. Senast 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts vid 1500 (sammantaget åren 2017, 2018 och 2019) berörda anläggningar. 9