operativa mål för livsmedelskontrollen TUNGMETALLER OCH MYKOTOXIN I SPANNMÅL (OPERATIVT MÅL 7)

Transkript

1 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen Operativa mål - kemiska risker EFFEKTMÅL: KEMISKA RISKER Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (dioxin, PCB), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan. TUNGMETALLER OCH MYKOTOXIN I SPANNMÅL (OPERATIVT MÅL 7) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla kvarnar (spannmål och ris). Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kadmium, arsenik (ris) och ochratoxin A i ingående råvaror understiger gällande gränsvärden. Bakgrund till målet: Spannmål kan ta upp tungmetaller som kadmium och arsenik från jordarna där de växer. Kadmium kan ge njurskador vid långvarig, hög exponering. Ett högt intag av arsenik ökar risken för vissa cancerformer. Spannmålsprodukter är baslivsmedel där förekomst av tungmetaller bör begränsas. Vid lagring av spannmål finns risk för att mögelgifter bildas, som kan orsaka bland annat njurskador. för den typ av anläggningar som anges i målet. Förordning (EG) nr 852/2004, artikel 5, om identifiering av faror och förfaranden för att eliminera eller reducera farornas förekomst till en acceptabel nivå. Förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel.

2 Kontrollmetod: HACCP-revision. Företagarnas rutiner för att säkerställa att de tar in spannmål som klarar gränsvärdena med avseende på kadmium, arsenik (för ris) samt ochratoxin A ska kontrolleras. Vad gäller ochratoxin A ska särskilt leveranser av spannmål som lagrats av primärproducenter beaktas. Om myndigheten finner det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet innebär inte att det måste göras. Stöd för att utföra kontroll och/eller för att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av kemiska hälsorisker Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel De sju HACCP-principerna Dokumentet Kontrollstöd-ett kunskapsmaterial vid kontroll av mögelgifter i spannmål från kvarn (från ett kontrollprojekt 2015, kommer göras tillgängligt i arbetsforumet Operativa mål för livsmedelskontrollen) Förberedande aktiviteter: Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 7: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 20 % av berörda anläggningar. Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 60 % av berörda anläggningar. Senast 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts vid 100 % av berörda anläggningar. MYKOTOXINER I RUSSIN OCH PISTASCHMANDLAR (OPERATIVT MÅL 8) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid minst 30 anläggningar i tidigare handelsled (huvudkontor, grossister, importörer) från vilka det 2

3 släpps ut russin och/eller pistaschmandlar på marknaden. Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av aflatoxin (B1 + total) samt ochratoxin A (för russin) understiger gällande gränsvärden. Bakgrund till målet: Russin och pistaschmandlar kan innehålla mögelgifter. Mögelgifter som aflatoxin och ochratoxin kan skada njurar och lever. Russin äts i relativt stor omfattning av barn, som på grund av sin låga kroppsvikt får en högre exponering vid intag av skadliga ämnen än vuxna. Pistaschmandlar kan efter felaktiga produktions- och lagringsförhållanden innehålla höga halter av aflatoxin. för den typ av anläggningar som anges i målet. Det antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. För att omvandla det nationella målet till mål för enskilda myndigheter används följande fördelningsnyckel : Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1 10 minst minst 75 Förordning (EG) nr 852/2004, artikel 5, om identifiering av faror och förfaranden för att eliminera eller reducera farornas förekomst till en acceptabel nivå. Förordning (EG) nr 1881/2006 om gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. -Pistaschmandlar: Aflatoxin B1 och aflatoxin total -Russin: Ochratoxin A, aflatoxin B1 och aflatoxin total Förordning (EU) nr 884/2014 om särskilda importvillkor för livsmedel med risk för kontaminering av aflatoxin -Pistaschmandlar från Iran och Turkiet Förordning (EG) nr 669/2009 om strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung -Pistaschmandlar från USA 3

4 Kontrollmetod: HACCP-revision. Kontrollen ska omfatta företagarnas förfaranden för att säkerställa att de tar in eller sprider russin respektive pistaschmandlar som klarar gränsvärdena med avseende på aflatoxin B1 och totalmängd aflatoxin samt ochratoxin A (för russin). Sändningar av pistaschmandlar från vissa länder omfattas av krav på gränskontroll och får endast importeras via en gränskontrollstation. Sändningarna ska åtföljas av provtagnings- och analysresultat samt att hälsointyg avseende aflatoxin. Om produkterna kommer från dessa länder ska kontrollen vid huvudkontor, grossister och importörer också omfatta verifiering av att sändningen har gränskontrollerats. Ett intyg om genomförd gränskontroll ska i så fall finnas i anslutning till partiet hos importören. Om myndigheten finner det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet innebär inte att det måste göras. Stöd för att utföra kontroll och/eller för att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av kemiska hälsorisker Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel De sju HACCP-principerna Kommande Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Import av livsmedel Förberedande aktiviteter: Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. Inventera vilka berörda anläggningar som myndigheten har kontrollansvar för. Planera kontrollerna. Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 8: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 10 berörda anläggningar. Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid 30 berörda anläggningar. (Sammanlagt 2017 och 2018). 4

5 TUNGMETALLER OCH MYKOTOXINER I BARNMAT (OPERATIVT MÅL 9) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid alla anläggningar som producerar/låter legotillverka spannmålsbaserad mat för spädbarn och småbarn (vällingpulver, grötpulver samt färdigberedd välling och gröt). Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kadmium, arsenik (risbaserade produkter) och mykotoxiner understiger gällande gränsvärden för dessa livsmedel. Bakgrund till målet: Spannmål kan ta upp tungmetaller som kadmium och arsenik från jordarna där de växer. Kadmium kan ge njurskador vid långvarig, hög exponering. Ett högt intag av arsenik ökar risken för vissa cancerformer. Spannmålsprodukter är baslivsmedel där förekomst av tungmetaller bör begränsas. Vid lagring av spannmål finns risk för att mögelgifter bildas, som kan orsaka bland annat njurskador. Barn får på grund av sin lägre kroppsvikt en större exponering för skadliga ämnen via maten, jämfört med vuxna. Barnmat av det slag som nämns i målet utgör ofta en stor del av födointaget under en period av barnets liv. för den typ av anläggningar som anges i målet. Förordning (EG) nr 852/2004, artikel 5, om identifiering av faror och förfaranden för att eliminera eller reducera farornas förekomst till en acceptabel nivå. Förordning (EG) nr 1881/2006 om gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Kontrollmetod: HACCP-revision. Företagarnas förfaranden för att säkerställa att deras produkter klarar gränsvärdena med avseende på kadmium, arsenik (risprodukter) och mykotoxiner ska kontrolleras. Om myndigheten finner det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet innebär inte att det måste göras. Stöd för att utföra kontroll och/eller för att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av kemiska hälsorisker Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel De sju HACCP-principerna 5

6 Förberedande aktiviteter: Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. Inventera vilka berörda anläggningar som finns under myndighetens kontrollansvar. Planera kontrollen. Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 9: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 20 % av anläggningarna. Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid 100 % av anläggningarna. Kvicksilver och miljögifter i kosttillskott (operativt mål 10) Senast den 31 december 2018 ska offentlig kontroll ha utförts vid alla anläggningar i tidigare led (huvudkontor och importörer) som släpper ut fiskoljebaserade kosttillskott på marknaden. Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kvicksilver samt dioxin och PCB i produkterna understiger gällande gränsvärden. Bakgrund till målet: Fiskolja i olika former marknadsförs på grund av sitt innehåll av vissa fettsyror som kosttillskott med godkända hälsopåståenden för bland annat hjärnans funktion. Fet fisk kan ackumulera kvicksilver och miljögifter. I produkter som riktar sig till barn är det särskilt angeläget att säkerställa att halterna av skadliga ämnen inte överskrider lagstiftningens gränsvärden. för den typ av anläggningar som anges i målet. Förordning (EG) nr 852/2004, artikel 5, om identifiering av faror och förfaranden för att eliminera eller reducera farornas förekomst till en acceptabel nivå. Förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. 6

7 Kontrollmetod: HACCP-revision. Företagarnas förfaranden för att säkerställa att deras produkter klarar gränsvärdena med avseende på kvicksilver, PCB och dioxin ska kontrolleras. Om myndigheten finner det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet innebär inte att det måste göras. Stöd för att utföra kontroll och/eller för att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av kemiska hälsorisker Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel De sju HACCP-principerna Förberedande aktiviteter: Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. Inventera vilka berörda anläggningar som finns inom myndighetens kontrollansvar. Planera kontrollen. Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 10: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 20 % av berörda anläggningar. Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid 100 % av berörda anläggningar. (Sammanlagt 2017 och 2018). DISTRIBUTION AV ÖSTERSJÖLAX (OPERATIVT MÅL 11) Senast den 31 december 2019 ska offentlig kontroll med avseende på spårbarhet ha utförts vid anläggningar som är förstahandsmottagare av Östersjölax. För minst 25 partier ska varornas flöde följas framåt i livsmedelskedjan till detaljhandelsledet. Bakgrund till målet: Fet fisk från Östersjön kan innehålla halter av dioxin och PCB som överstiger EUlagstiftningens gränsvärden. Fisk med halter som överskrider gränsvärdena får säljas i Sverige, men enbart inom landet och till andra länder som också har ett undantag från 7

8 EU-lagstiftningen med avseende på detta gränsvärde. Det har tidigare visat sig att Östersjölax från Sverige har sålts till andra EU-länder, i strid med undantagsvillkoren. för den typ av anläggningar som anges i målet. Det antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. För att omvandla det nationella målet till mål för enskilda myndigheter används följande fördelningsnyckel : Antal anläggningar inom Antal partier som myndigheten ska kontrollera myndighetens ansvar minst 6 2 minst minst 18 Aktuell lagstiftning är: Artikel 18 förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning och förfaranden i frågor som gäller livsmedelsäkerhet Artikel 7 i förordning (EG) 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel Förordning (2011:1494) om handel med vissa fiskarter från Östersjöområdet Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa fiskarter från Östersjöområdet (LIVSFS 2014:22) Kontrollmetod: Verifierande kontroll i detta mål görs främst med spårningskontroll av partier framåt i livsmedelskedjan, fram till ledet i kedjan som saluhåller produkten till konsument alternativt till led för utförsel till annat land. Kontrollerna kommer att innebära behov av samarbete mellan myndigheter, mottagande företag kan ligga under en annan myndighets kontrollansvar. Syftet med kontrollen är att verifiera att partiernas väg i livsmedelskedjan är i enlighet med lagstiftningen, det vill säga att de inte säljs till andra länder än de som liksom Sverige omfattas av undantaget från dioxin- och PCB-gränsvärdena. Utöver Sverige har Finland och Lettland detta undantag. Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av information och märkning. 8

9 Förberedande aktiviteter: Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. Inventera vilka berörda anläggningar som finns inom myndighetens kontrollansvar. Planera kontrollen. Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 11: Senast 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts för minst 6 partier. Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts för minst 12 partier. (Sammanlagt 2017 och 2018). Senast 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts för 25 partier. (Sammanlagt ). MYKOTOXIN VID SPANNMÅLSTORKNING (OPERATIVT MÅL 12) Senast den 31 december 2019 ska offentlig kontroll ha utförts vid 250 anläggningar som torkar spannmål för livsmedelsändamål, för att verifiera att företagarna vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra eller reducera bildning av ochratoxin A i spannmålen. Bakgrund till målet: Spannmålsprodukter är baslivsmedel där förekomst av skadliga ämnen som mögelgifter bör begränsas. Vid lagring av spannmål finns risk för att mögelgifter bildas, som kan orsaka bland annat njurskador. för den typ av anläggningar som anges i målet. För mål 12 är det länsstyrelserna som är berörda kontrollmyndigheter. Det antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. Livsmedelsverket kommer i början av 2017 med närmare information om hur kontrollerna ska fördelas mellan länen och hur inventeringen av anläggningar ska gå till. Här är en översiktlig planering av hur arbetet med målet ska fördelas under perioden 2017 till 2019: 2017: Inventering av anläggningar med torkning av spannmål inom myndighetens ansvar 9

10 2018: Fördelning av kontrollansvar mellan länen och kontroll av den typ av anläggningar som anges i målet. Fortsatt inventering. 2019: Fördelning av kontrollansvar mellan länen och kontroll av den typ av anläggningar som anges i målet. Fortsatt inventering. Förordning (EG) nr 852/2004, bilaga I, del A, avsnitt II om hygienregler vid primärproduktion. Förordning (EG) nr 1881/2006 om gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Kontrollmetod: Revision av om företagarnas rutiner och förfaranden är tillräckliga för att säkerställa att deras produkter klarar gränsvärdena med avseende på ochratoxin A i spannmål. Om myndigheten bedömer att det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet innebär inte att provtagning måste göras. Stöd för att utföra kontroll och/eller för att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontrollmetoder för att utföra offentlig livsmedelskontroll Riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen, bilaga 4 Vägledning livsmedelskontroll i primärproduktionen (kontrollpunkt 13.14) Nationella branschriktlinjer för livsmedels- och fodersäkerhet vid produktion av spannmål, oljeväxter och trindsäd Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av kemiska hälsorisker Förberedande aktiviteter: Gå igenom anvisningar från Livsmedelsverket om hur inventering, kontroll och rapportering ska göras. Bestämma hur dokumentation och inrapportering ska göras inom den egna myndigheten. Inventera hur många berörda anläggningar som myndigheten har kontrollansvar för. Planera kontrollen. Livsmedelsverket kommer i början av 2017 närmare anvisningar och stöd till hur inventeringen ska göras och till hur kontrollen ska genomföras. Fokus under 2017 kommer att vara att inventera och identifiera vilka anläggningar som ska kontrolleras. Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anlägg- 10

11 ningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 12: Senast 31 december 2017 ska en första inventering av berörda anläggningar ha utförts och berörda anläggningar ska ha identifierats inom respektive myndighet. Sådan kontroll som anges i målet ska ha utförts vid minst 25 av berörda anläggningar (sammanlagt under 2017). Senast 31 december 2018 ska en andra inventering genomförts och sådan kontroll som målet anger ska ha utförts vid minst 125 av berörda anläggningar (sammanlagt under ). Operativa mål - säkerställa information i livsmedelskedjan EFFEKTMÅL: SÄKERSTÄLLA INFORMATION I LIVS- MEDELSKEDJAN Information om livsmedel kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan. UPPGIFTER OM INGREDIENSER (OPERATIVT MÅL 13) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 2500 detaljhandelsanläggningar (butiker) och 1250 anläggningar i tidigare led (tillverkning och import) som utformar märkning samt märker/förpackar. Detta för att verifiera att de uppgifter som anges i ingrediensförteckningarna stämmer med tillsatta ingredienser (minst fyra produkter per anläggning granskas). Bakgrund till målet: Korrekt märkning är viktig för konsumenterna. Att granska uppgifter om ingredienser ger möjlighet att upptäcka och agera mot såväl hälsorisker som fusk. Det kan t.ex. vara odeklarerade ingredienser, att något anges som ingrediens med som inte har tillsatts eller att ingredienser anges med felaktiga uppgifter (exempelvis namn). för de typer av anläggningar som anges i målet. 11

12 De antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. För att omvandla det nationella målet till mål för enskilda myndigheter används följande fördelningsnyckel : Detaljhandelsanläggningar som avses i målet: Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1 50 minst minst 65 Anläggningar i tidigare led som avses i målet: Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1 25 minst minst 75 Lagrum är artikel 8 och 18 förordning (EG) nr 178/2002 samt artikel 7, 8, 9 och 18.1 förordning (EG) nr 1169/2011. (Eventuellt kan speciallagstiftning som föreskriver viss sammansättning, exempelvis varustandarder eller skyddade beteckningar, komma att beröras.) Kontrollmetod: Verifierande kontroll i detta mål görs främst med kontrollmetoderna revision/inspektion och spårbarhetskontroll. Kontroll i detta mål innebär att jämföra ingrediensförteckning med receptur samt verifiera att en eller flera av ingredienserna har köpts in och sannolikt funnits vid tillverkningen. Vid verksamheter som inte tillverkar men märker granskas uppgifterna mot information om inkommande vara (exempelvis medföljande handling). Om myndigheten finner det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet kräver inte denna aktivitet. Samma sak gäller kvantitativ spårbarhetskontroll (mängdbalans). Stöd för bedömning: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel - Information och märkning. Förberedande aktiviteter: Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. 12

13 Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattningen och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 13: Senast den 31 december 2017 ska sådan kontroll utförts vid minst 500 detaljhandelsanläggningar och minst 250 anläggningar i tidigare led. Senast den 31 december 2018 ska sådan kontroll utförts vid minst 1500 detaljhandelsanläggningar och minst 750 anläggningar i tidigare led. (Sammantaget åren 2017 och 2018) Senast den 31 dec 2019 ska sådan kontroll utförts vid minst 2500 detaljhandelsanläggningar och minst 1250 anläggningar i tidigare led. (Sammantaget åren 2017, 2018 och 2019) UPPGIFTER OM ALLERGENER (OPERATIVT MÅL 14) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 200 anläggningar i tidigare led (tillverkare och importörer/ mäklare/ huvudkontor) som släpper ut färdigförpackade bageri- och/eller chokladvaror på marknaden och som utformar/översätter märkning samt märker/förpackar. Detta för att verifiera att informationen i märkningen gällande mjölk och hasselnöt som ingrediens är korrekt. Bakgrund till målet: Märkning med uppgifter om allergena ingredienser är av största betydelse för många konsumenter. Felmärkta livsmedel kan till och med vara livsfarliga för allergiker. Kontroller visar att brister finns. Bl.a. visade ett nordiskt kontrollprojekt 2015 att var tionde undersökt livsmedel är felmärkt när det gäller ingredienser som många är allergiska emot. Livsmedelsföretag behöver säkra exempelvis rutiner kring märkning, inköp av råvaror och hantering av allergener. Detta gäller särskilt för producenter och importörer av choklad och bageriprodukter visade undersökningen. Målet fokuserar därför på problemet odeklarerade allergena ingredienser (mjölk och hasselnöt) i dessa produkter. för de typer av anläggningar som anges i målet. De antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. För att omvandla det nationella målet till mål för enskilda myndigheter används följande fördelningsnyckel : 13

14 Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1 25 minst minst 75 Lagrum är artikel 8 och 18 förordning (EG) nr 178/2002 samt artikel 7, 8, 9 och 21 förordning (EG) nr 1169/2011. Kontrollmetod: Verifierande kontroll i detta mål görs främst med kontrollmetoderna revision/inspektion och spårbarhetskontroll. Verifierande kontroll, olika sätt som inryms i målet: 1. Företagarens förfaranden vid märkning av egentillverkade produkter, jämför ingrediensförteckning med receptur. Blir det rätt? 2. Företagarnas övervakning av korrekt märkning av varor som köps in och säljs vidare. Blir det rätt? 3. Företagarnas förfaranden av märkning (inkl. översättning till svenska) av produkter som andra tillverkat. Blir det rätt? Om myndigheten finner det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet kräver inte att provtagning måste utföras. Stöd för kontroll och bedömning: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av ämnen som kan ge överkänslighetsreaktioner. Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Information och märkning. Förberedande aktiviteter: Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. 14

15 Indikatorer (nationellt) mål 14: Senast den 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 100 anläggningar. Senast den 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 200 anläggningar. UPPGIFTER OM URSPRUNG, ÄGG (OPERATIVT MÅL 15) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid minst 100 detaljhandelsanläggningar (butiker) av livsmedelsinformation med påstående om svenska ägg. Detta för att verifiera äggens ursprung och flöde i livsmedelskedjan. Bakgrund till målet: Korrekt märkning är viktig för konsumenter. Svenska produkter har ofta ett mervärde för konsumenter i Sverige och är säljande. Fusk med ursprungsuppgifter för ägg är inte enbart en fråga om att vilseleda konsumenter, det är också en fråga om säkerhet då ägg omfattas av Sveriges salmonellagaranti. Målet avser butiker som saluhåller hönsägg till konsument och som inte köper in äggen genom huvudkontoren för dagligvarukedjorna ICA, Coop, Axfood, Bergendahls eller Lidl. Enskilda handlare inom dessa kedjor som ev. köper in ägg på egen hand omfattas såsom handlare utanför kedjorna. för de typer av anläggningar som anges i målet. De antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. För att omvandla det nationella målet till mål för enskilda myndigheter används följande fördelningsnyckel : Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1 20 minst minst 25 Lagrum är artikel 8 och 18 förordning (EG) nr 178/2002 samt artikel 7 och 8 förordning (EG) nr 1169/2011. (Eventuellt kan speciallagstiftning som föreskriver viss märkning och spårbarhet komma att beröras.) Kontrollmetod: Metod spårbarhetskontroll för att verifiera livsmedelsinformation. Kontrollen ska innefatta: 1. Finns uppgifter om vem de erhållit livsmedlena från? Är uppgifterna trovärdiga? 15

16 2. Finns uppgifter som styrker att uppgifterna om svenskt ursprung är korrekt? Är uppgifterna trovärdiga vad gäller exempelvis dokument, mängder och datum? Om myndigheten finner det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet kräver inte att provtagning måste utföras. Stöd för kontroll och bedömning: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av information och märkning. Broschyr Hur ska ägg märkas? ( Information om salmonellakontroll. ( Ytterligare material kommer att tas fram. Förberedande aktiviteter: Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 15: Senast den 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 100 anläggningar. UPPGIFTER OM URSPRUNG (OPERATIVT MÅL 16) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 300 anläggningar i tidigare handelsled (importörer, grossister, mäklare, styckning) av livsmedelsinformation med påstående om svenskt nöt-, lamm- eller kycklingkött. Detta för att verifiera köttets ursprung och flöde i livsmedelskedjan. 16

17 Bakgrund till målet: Korrekt märkning är viktig för konsumenter. Svenska produkter har ofta ett mervärde för konsumenter i Sverige och är säljande. Fusk med ursprungsuppgifter för kött är inte enbart en fråga om att vilseleda konsumenter, det är också en fråga om säkerhet då kött omfattas av Sveriges salmonellagaranti. för de typer av anläggningar som anges i målet. De antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. För att omvandla det nationella målet till mål för enskilda myndigheter används följande fördelningsnyckel : Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1 20 minst minst 75 Lagrum är artikel 8 och 18 förordning (EG) nr 178/2002 samt artikel 7 och 8 förordning (EG) nr 1169/2011. (Eventuellt kan speciallagstiftning som föreskriver viss märkning eller spårbarhet komma att beröras.) Kontrollmetod: Metod spårbarhetskontroll för att verifiera livsmedelsinformation. Kontrollen ska innefatta: 1. Finns uppgifter om vem de erhållit livsmedlena från? Är uppgifterna trovärdiga? 2. Finns uppgifter som styrker att uppgifterna om svenskt ursprung är korrekt? Är uppgifterna trovärdiga vad gäller exempelvis dokument, mängder och datum? Om myndigheten finner det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet innebär inte att provtagning måste utföras. Stöd för kontroll och bedömning: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av information och märkning. Information om salmonellakontroll. ( Ytterligare material kommer att tas fram. Förberedande aktiviteter: Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. 17

18 Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 16: Senast den 31 december 2017 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 50 anläggningar. Senast den 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 200 anläggningar. (Sammantaget åren 2017 och 2018) Senast den 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 300 anläggningar. (Sammantaget åren 2017, 2018 och 2019) UPPGIFTER OM EKOLOGISKT (OPERATIVT MÅL 17) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 50 anläggningar som levererar ekologiska livsmedel (frukt, grönsaker eller kött), som följd av offentlig upphandling. Detta för att verifiera uppgiften om att livsmedlen kommer från ekologisk produktion. Bakgrund till målet: Korrekt märkning är viktig för konsumenter. Ekologiska produkter har ofta ett mervärde för konsumenter i Sverige och är säljande. Också samhället tillmäter ekologiska livsmedel ett mervärde och upphandlar sådana till bl.a. barn i skola och barnomsorg. Efterfrågan på ekologiska livsmedel är stor och tillgången begränsad. för den typ av anläggning som anges i målet. Det antal anläggningar som anges i målet gäller nationellt. För att omvandla det nationella målet till mål för enskilda myndigheter används följande fördelningsnyckel : Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1 10 minst minst 25 I detta mål kan flera myndigheter bli berörda, också vad gäller enskilda anläggningar. Exempelvis i en och samma anläggning kan en kommun ha kontrollansvar för att upp- 18

19 gifter i märkningen är korrekta utifrån allmänna regler om livsmedelsinformation, medan ett kontrollorgan har kontrollansvar för att specifika regler om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter efterlevs. Då de operativa målen gäller för alla som utför offentlig kontroll har alla berörda ett ansvar för att målen nås, och att kontrollerna utförs. Huvudansvaret för kontrollerna i detta mål har berörda offentliga kontrollmyndigheter (länsstyrelse, kommun eller Livsmedelsverket). Då en anläggning är certifierad för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, ska myndigheten samverka med det kontrollorgan som utfärdat certifikatet. Lagrum är artikel 8 och 18 förordning (EG) nr 178/2002 samt artikel 8 och 9 förordning (EG) nr 1169/2011. (Även speciallagstiftning förordningarna (EG) nr 834/2007 och 889/2008 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter kan komma att beröras.) Kontrollmetod: Metod - inspektion/revision och spårbarhetskontroll för att verifiera livsmedelsinformation. Kontrollen ska innefatta: 1. Finns uppgifter om vem de erhållit livsmedlena från? Är uppgifterna trovärdiga? 2. Finns uppgifter som styrker att uppgifterna om ekologiskt är korrekt? Är uppgifterna trovärdiga vad gäller exempelvis dokument, mängder och datum? Vidare ska kontrolleras att leverantörens anläggning är certifierad för produktion och märkning samt att certifikatet är aktuellt. Om myndigheten finner det nödvändigt kan verifierande prover tas ut, men målet kräver inte att provtagning måste utföras. Stöd för kontroll och bedömning: Livsmedelsverkets Kontrollwiki-artikel Kontroll av information och märkning. Ytterligare material kommer att tas fram. Förberedande aktiviteter: Detta mål kräver särskilda förberedande insatser för att identifiera aktörer på marknaden som levererar ekologiska livsmedel inom ramen för offentlig upphandling. Varje lokal myndighet behöver inventera vilka som levererar ekologisk frukt, grönsaker och/eller kött till skol- och barnomsorgsverksamhet i den kommun, eller i de kommuner, där myndigheten verkar. Den lokala myndigheten ska kunna lämna uppgifterna (leverantö- 19

20 rernas företagsnamn och orter där anläggningarna finns) senast 1 maj 2017 (ännu inte bestämt hur). Varje myndighet får därefter identifiera vilka anläggningar som man har kontrollansvar för och planera in kontroller så att detta mål uppnås. Bestämma hur dokumentation av underlag för inrapportering ska göras inom myndigheten. Måluppfyllnad (indikatorer och datainsamling): uppföljning ska göras och dokumentation av att kontroll utförts vid berörda anläggningar i den omfattning och på det sätt som målen anger ska göras inom varje myndighet. Indikatorer (nationellt) mål 17: Senast 31 december 2018 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 25 anläggningar. Senast 31 december 2019 ska sådan kontroll ha utförts vid minst 50 anläggningar. (Sammantaget åren 2018 och 2019) 20