Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson

Relevanta dokument
Evidensbaserad design (EBD)

25/09/2017. Tillgång till grönskande utemiljö. Vad är särskilt med att vistas utomhus? Hälsofrämjande utemiljö. Vem? HÄLSOFRÄMJANDE UTEMILJÖER. Hur?

Gestaltningsförslag för trädgården på Norrdala äldreboende Med utgångspunkt i miljöpsykologi inom äldrevården

Utvärdering av kultur på recept

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

Rekreationsvärden i parker och grönområden

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

Upplevelse av urban grönska

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Hälsoträdgård i Malmö

Ett demensvänligt samhälle

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Projekt Utemiljö

Unbalance in access Important/would like minus is good / usually go to

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Pedagogisk Verksamhetsidé

Uppdrag: Boendemiljö och livskvalitet

Landskapsarkitektur för folkhälsa. - teorier och reflektioner kring utformning

Fysisk miljö i bostäder med särskild service för personer med psykiska funktionshinder

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

Hur man utformar hälsofrämjande utemiljöer

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Lärandeseminarium 2 4/ Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning

Varsam och inspirerande design av utemiljön vid äldreboenden

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Vikten av en god utemiljö vid äldreboendet Vidablick

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden

Åtta karaktärer svarande mot grundläggande behov (intervjustudier 95-04)

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

EXAMENSARBETE. Utevistelse och naturupplevelser för äldre personer i särskilt boende. En litteraturstudie. Andrea Tornberg 2013

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Grön omsorg. samverkan mellan Motala kommun och privat aktör. Ann Lindström och Åsa Vilpi

Enkätdata Geokodat (GIS) befolkningsregister. Noise. > 40 db(a) db(a) N,m.. m. < 30 db(a) Serene. 1,1 milj invånare (en prick var!

Utemiljöns utformning och utomhusvistelsens betydelse för ett hälsofrämjande åldrande.

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

TILLGÅNG TILL DEN REKREATIVA GRÖNSKAN EN INKOMSTFRÅGA

LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie EVIDENSBASERAD. En forskningssammanställning

Gerotranscendens det positiva åldrandet

Attraktiv utemiljö med fokus på äldrevård

More to life-samtalscafé. Projekt Unga vuxna år

Personalens inställning, angående utevistelsens betydelse för äldre, på tre äldreboenden som är olika i avseendet närhet till naturen

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

AVDELNINGEN SKALA OCH MATERIAL BOENDET KONSTRUKTION HÅLLBARHET ETT MED NATUREN

UTEMILJÖKVALITÉER I ARBETSOMRÅDEN

Anteckningar från seminarium 8: Ökad livskvalitet genom utevistelse nära vård och omsorgsboenden

EVIDENSBASERAD DESIGN AV UTEMILJÖ I VÅRDSAMMANHANG. FÖRFATTARE Anna Bengtsson Nina Oher Anna Åshage Lillian Lavesson Patrik Grahn

1 million 2 million / year

Arbetsplan. Killingens förskola

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman

Entrén vid Universitetssjukhuset i Lund

Nissan Hälsocenter. Coachning Färglära Healing Meditation Profilanalys Qigong Retreat Yoga. HÖSten Dags för nästa steg?

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

Gröna rum funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och för personer med funktionsnedsättning

Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven,

En healing garden vid Uppsala resecentrum

Förskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner

Utomhusvistelse och trädgårdsaktiviteter för äldre på äldreboende

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden

Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun PROCENT

Salutogent förhållningssätt

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Nollvisionen. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Lars Sonde Projektledare.

Hur rekreation kan mätas i Grönytefaktormodellen

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE

Designa en personcentrerad miljö

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från servicenämnden

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Vad är bra med Skolgatan idag? Bra tillgänglighet Bra framkomlighet Trevliga butiker som tyvärr saknar utemiljö Parkeringsvakter Man kan välja utfart

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Program för utomhuslek i

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Strategier för en grön och blå stad. - Masterplan för Kristianstad

En anpassad grön utemiljö för tonåringar med psykisk ohälsa

Slutrapport: projekt FoU-program för utveckling av lantbruksföretag inom området rekreation och hälsa.

BARNENS TRÄDGÅRD: BARNSJUKHUSETS UTEMILJÖ - UPPSALA EXAMENSARBETE VID INSTITUTIONEN FÖR STAD OCH LAND - SLU ULTUNA MARIA HEDBERG - MAJ 2008

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Plats och lärande hänger ihop. Petter Åkerblom

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Restorativa sjukhusmiljöer Betydelsen av utemiljöns utformning och storlek

Naturkontakt på skolgårdar

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Robertsfors

Utevistelse vid äldreboende möjligheter och hinder

Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda

Transkript:

Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson

Utemiljö för äldre Vilka? Varför? Hur?

Äldre personer på särskilda boenden Ålder 65+ Varierande förmågor avseende rörlighet, balans, syn, hörsel och kognition. En del går med käpp eller rollator andra behöver rullstol och assistans Personer medalzheimers och andra demenssjukdomar (företrädes av anhöriga och personal i studien)

Teorin om gerotranscendens Ålderdom handlar om utveckling från materiellt/rationellt till kosmiskt/trancendent Ges ej utrymme för denna utveckling riskerar vi depression och fruktan för liv och död (Tornstam, 2005)

Gerotranscendensens dimensioner Den kosmiska dimensionen Jag-dimensionen Personliga och sociala relationer

Utemiljö som befrämjar gerotranscendens Finner livsglädje i det enkla, vadagliga, tillexempel i naturupplevelser Naturupplevelser ger känsla av att vara ett med universum - en transcendent kvalitet Natur och trädgårdsaktiviteter har såtillvida kvaliteter som kan befrämja utveckling sent i livet Bengtsson & Carlsson, 2013

Utemiljö för äldre Vilka? Varför? Hur?

Utemiljö vid äldreboenden När utemiljön är en del av vårdmiljön kan detta främja: Hälsa Hemkänsla Utveckling Bengtsson, A., Carlsson, G., 2013. Outdoor environments at three nursing homes: Qualitative interviews with residents and next of kin. Urban Forestry and Urban Greening 12(3), 393-400.

Forskningen pekar på att en hemlik miljö ger de boende: ökad trivsel, anknytning och identitet färre demenssymptom minskad hospitalisering de boende blir mer sociala de boende får bättre matlust

Äldrestudie (Ottosson, Johan & Grahn, Patrik, 1998, Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov. Med ögon känsliga för grönt. Stad & Land, 155:1998, Alnarp.)

Teorier om restorativa miljöer Naturlik miljö gynnar återhämtning av koncentrationsförmåga (Kaplan S. & Kaplan R.) Naturlik miljö gynnar den fysiska hälsan (Ulrich R.)

Äldrestudie (Ottosson, Johan & Grahn, Patrik, 1998, Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov. Med ögon känsliga för grönt. Stad & Land, 155:1998, Alnarp.)

Instorativ miljö När upplevelser och aktiviteter i miljön är i harmoni med personens bakgrund och karaktär främjas hälsa, välbefinnande och lust. I en sådan instorativ miljö stärks vår identitet och självkänsla och vi känner oss delaktiga i ett meningsfullt sammanhang. Detta kan ge möjlighet och kraft till nyorientering i livet. (Stigsdotter, Ulrika & Grahn, Patrik, 2002, What makes a Garden a Healing Garden? Journal of Therapeutic Horticulture, 13. pp 60-69.

Utemiljö för äldre Vilka? Varför? Hur?

En evidensbaserad modell för kontakt med utemiljön i vårdsammanhang zone 4 zone 3 zone 2 zone 1 (Bengtsson, 2015)

Semantisk miljöbeskrivning Trivsamhet Komplexitet Helhetsgrad Rumslighet Kraftfullhet Social status Affektion Originalitet

Ideal miljö

Mitt i staden

Vid havet

Bostadsområdet - Atrium

Bostadsområdet parken

Att vara bekväm i utemiljön Nära och enkelt Känna igen sig Trygghet Olika möjligheter vid olika väder Lugn

Fysisk tillgänglighet praktisk framkomlighet Lutningar Markmaterial Avstånd Bänkar

Psykisk tillgänglighet Att känna till miljön Att vilja använda miljön Att tro sig kunna använda miljön Trygghet Säkerhet Att ges möjlighet att göra det man vill Att ej vara utsatt

Varsam design Tema ett, Att vara bekväm i utemiljön, beskriver de boendes särskilda behov för att kunna och våga använda miljön. Temat föranleder en varsam design (precautionary design), som skapar trygghet och säkerhet och skyddar mot negativa inslag. Bengtsson, A. & Carlsson, C. (2005) Outdoor Environments at Three Nursing Homes: Focus Group Interviews with Staff. Journal of Housing for the Elderly, 19(3), 49-69.

Kontakt med livet utanför Variation och omväxling Sinnlig njutning av natur Följa livsrytmen i naturen Anknyta till gångna tider Intryck av liv Social potential Lustfyllda och meningsfulla aktiviteter

Inspirerande design Tema två, Kontakt med livet utanför, beskriver behovet av omväxling och variation i vardagssituationen och föranleder en inspiring design, som ger upphov till stimulans av sinnen och intellekt genom positiva intryck. Bengtsson, A. & Carlsson, C. (2005) Outdoor Environments at Three Nursing Homes: Focus Group Interviews with Staff. Journal of Housing for the Elderly, 19(3), 49-69.

QET Environmental qualities COMFORTABLE ENVIRONMENT Closeness and easy access Enclosure Safety and security Familiarity Orientation and way finding Different options in different kinds of weather (Bengtsson, 2015) GRADIENT OF CHALLENGE ACCESS TO NATURE AND SURROUNDING LIFE Contact with surrounding life Social opportunities Joyful and meaningful activities Culture and connection to past times Symbolism/Reflection Prospect Space Rich in species Sensual pleasures of nature Seasons changing in nature Serene Wild nature Refuge

BEHAGLIG MILJÖ A1-A6 GRADIENT AV STIMULANS B1-B13 BEHAGLIG MILJÖ A1-A6 MÅLGRUPP KÄNSLIG FÖR ÖVERSTIMULANS MÅLGRUPP KÄNSLIG FÖR UNDERSTIMULANS

(Bengtsson, 2015)

Tack för att ni lyssnade! Anna.Bengtsson@slu.se