RAPPORT UPPDRAGSNUMMER 1240621 BESLUTSUNDERLAG 2016-08-15 Swec Envirnment AB Swec
FÖRORD Föreliggande rapprt utgör en analys av de riskkällr sm akut eller på lång sikt kan störa eller i värsta fall möjliggöra prduktinen av ett hälssamt dricksvatten av det vatten sm tas ut i Blmen. Resultatet visar för vilka riskkällr det finns behv av att utföra åtgärder i syfte att på krt ch lång sikt säkerställa Blmens funktin sm dricksvattentäkt. Analysen mfattar den del av Blmens tillrinningsmråde sm avgränsas strax uppströms Stråns ch Lillåns utlpp i sjöns nrra del. Uppdragsledare för uppdraget har varit Tve Karnstedt, ch Helen Eklund samt Andreas Lindhe har bidragit i arbetet. Granskare av rapprten har varit Magnus Liedhlm. Tve Karnstedt Uppdragsledare Swec Skånegatan 3 Bx 5397 SE 402 28 Götebrg, Telefn +46 31 62 75 00 Swec Envirnment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stckhlm www.swec.se
Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Riskbedömningens kppling till förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter 5 3 Identifiering av riskkällr 7 3.1 Genmförande 7 3.2 Detaljeringsgrad 9 4 Fysisk planering ch skyddsvärda mråden i Ljungby kmmun 11 4.1 Översiktlig markanvändning, planer ch prgram 11 4.1.1 Skgsbruk 11 4.1.2 Lantbruk 11 4.1.3 Sjön Blmen 12 4.1.4 Landsbygdsprgrammet 12 4.1.5 Strandskydd ch landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) 12 4.1.6 Utvecklingsprgram för sjön Blmens östra strand 13 4.1.7 VA-plan Ljungby kmmun 13 4.2 Skyddsmråden 13 5 Beskrivning av riskkällr 14 5.1 Bebyggelse 14 5.2 Jrdbruk ch skgsbruk samt handelsträdgårdar ch fiskdling 16 5.3 Trafik ch transprter 17 5.4 Upplag ch utfyllnad 19 5.5 Markarbeten 19 5.6 Miljöfarlig verksamhet 20 5.7 Förrenad mark 20 5.8 Extrem väderlek ch klimatförändringar 21 5.9 Sammanfattning 21 6 Beräkning av risker 22 6.1 Karaktärisering av riskkällr 22 6.2 Beräkningsmdell 22 6.2.1 Bedömning av sannlikhet 23 6.2.2 Bedömning av knsekvens 24 6.2.3 Beräkning av risknivå 25 6.3 Resultat 26 6.3.1 Inm 12 timmars rinntid 26 6.3.2 Inm 12-24 timmars rinntid 27 1 (27)
6.3.3 Övriga delar av inventeringsmrådet 27 Bilagr Bilaga C1 Bilaga C2 Bilaga C3 Riskidentifiering i berörda kmmuner 1. Hylte kmmun 2. Gislaveds kmmun 3. Värnam kmmun 4. Ljungby kmmun 1. Karta med riskkällr inm inventeringsmrådet 2. Karta med riskkällr inm Blmens vattenskyddsmråde Riskanalys för Blmen vattentäkt 1. Inm 12 timmars rinntid till vattenintaget 2. Inm 12-24 timmars rinntid till vattenintaget 3. Inm resterande delar av inventeringsmrådet 2 (27)
1 Inledning En risk kan förklaras sm någnting farligt sm kan skada det vi vill skydda. I det här fallet är det vattentäkten Blmen sm ska skyddas. Mellan riskkällan ch skyddsbjektet Blmen finns en spridningsväg sm kan hindras helt eller delvis av en eller flera barriärer, se figur nedan 1. Figur 1: En riskkälla för en vattentäkt utgörs av någt sm kan skada vattentäkten förutsatt att det finns en spridningsväg mellan riskkällan ch vattentäkten. Vid framtagandet av ett vattenskyddsmråde utgör riskanalys för vattentäkten ett viktigt underlag. Riskanalys innebär identifiering ch beräkning av risk kpplad till lika riskkällr. Med hjälp av en riskvärdering bedöms m risken kan accepteras eller m någn frm av riskreducerande åtgärder är mtiverade. Riskerna hanteras därefter genm någn frm av riskreducering, se Figur 2. Ett sätt att reducera risker för en vattentäkt är att skapa vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Det finns ckså andra sätt att uppnå riskreducering. För ett effektivt, långsiktigt vattenskydd krävs nrmalt en kmbinatin av flera riskreducerande åtgärder, se Figur 4. Riskvärdering inklusive förslag till riskreducerande åtgärder för Blmen vattentäkt återfinns i beslutsunderlaget Åtgärder för ökat skydd av Blmen vattentäkt. 1 Andreas Lindhe, Dktr teknisk gelgi, Chalmers. 3 (27)
Riskanalys Identifiering av riskkällr Beräkning av riskkällr Bedömning m risken är acceptabel eller inte Riskvärdering Analys av åtgärder för riskreducering Riskbedömning Riskhantering Riskreducering Beslutsfattande Genmförande Kntrll Figur 2: Riskhantering mfattar flera lika mment. Riskbedömningen sm görs inm arbetet med Blmens vattenskyddsmråde syftar till att identifiera, beräkna ch värdera de riskkällr sm finns inm ett det gegrafiska mråde sm undersökts, här benämnt inventeringsmråde. 4 (27)
2 Riskbedömningens kppling till förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter Den riskanalys sm görs i samband med arbetet att ta fram vattenskyddsmråde (ch vattenskyddsföreskrifter) är anpassad för syftet att utgöra grund för just detta arbete. Riskanalysen ger en övergripande bild ch kunskap m ptentiella ht för vattentäkten. Dessa ht kan antingen finnas idag eller tillkmma i framtiden. Områdets karaktär påverkar vilka huvudsakliga riskkällr sm bedöms kunna tillkmma inm mrådet. Riskanalysen mfattar både befintliga ch tänkbart tillkmmande riskkällr. Riskanalysen utgör tillsammans med riskvärderingen en riskbedömning. Riskbedömningen är ett stöd i arbetet att minska risken för Blmen sm vattentäkt. Resultatet är dck inte ensamt avgörande för varken vattenskyddsmrådets utbredning eller skyddsföreskrifternas utfrmning. Andra aspekter finns sm ckså måste beaktas i arbetet. Även m såväl riskanalys sm riskvärdering utgör viktiga underlag finns det alltså inte en tydlig ch enkel kppling till vattenskyddsmrådets eller skyddsföreskrifternas utfrmning, se Figur 3. - Riskanalys ch riskvärdering - Naturvårdsverkets handbk 2010:5 med allmänna råd 2003:16 - Områdets egenskaper - Juridisk praxis - Ambitinsnivå - Övriga riskreducerande åtgärder Vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter Figur 3: Riskanalysen används för att synliggöra den samlade riskbilden i den del av Blmens tillrinningsmråde sm undersökts i arbetet inför framtagande av förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Resultatet från riskanalysen, tillsammans med den efterföljande riskvärderingen, är ett av flera underlag sm används vid framtagandet av förslaget. I riskvärderingen tar Sydvatten, i egenskap av vattentäktens huvudman, ställning till vilka riskkällr sm inte kan accepteras samt vilka sm är ändamålsenliga att reglera med hjälp av skyddsföreskrifter eller andra alternativ sm finns för att uppnå riskreducering ch ett ökat vattenskydd. I Figur 4 nedan visas exempel på vilka riskreducerande åtgärder sm Sydvatten tillsammans med berörda kmmuner, verksamhetsutövare ch andra berörda kan behöva arbeta med för ett säkert vattenskydd av Blmen. 5 (27)
Riskanalys ch riskvärdering - Skyddsföreskrifter - Detaljerad riskanalys - Beredskap - Fysisk planering - Tillsyn -Fysiska åtgärder - Infrmatin Figur 4: Riskanalysen används tillsammans med riskvärdering för bedöma riskkällr inm den del av Blmens tillrinningsmråde sm undersökts. Resultatet visar vilka riskkällr sm bör reduceras, på någt sätt, för att idag ch i framtiden skydda Blmen sm dricksvattentäkt. Sm figuren visar är vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter endast en av flera riskreducerande åtgärder sm kan utföras för att skydda vattentäkten. 6 (27)
3 Identifiering av riskkällr 3.1 Genmförande Vid avgränsning av ett vattenskyddsmråde för en ytvattentäkt är utgångspunkten att hela tillrinningsmrådet till sjön ska mfattas ch att vattenskyddsmrådets gräns sammanfaller med ytvattendelaren. Blmens avrinningsmråde sträcker sig ca 55 km nrr m sjöns nrra ände ch mfattar Stråns avrinningsmråde. När arbetet med Blmens vattenskyddsmråde påbörjades bedömdes det, utifrån översiktliga rinntidsberäkningar, inte sm relevant att mfatta hela avrinningsmrådet i vattenskyddsmrådet. Riskidentifieringen har därför inte genmförts inm hela Blmens avrinningsmråde. Riskidentifieringen genmfördes inm Blmens närmråde enligt Figur 5. Nrr m sjön avgränsas mrådet ca 15 km uppströms i vattendragen Strån ch Lillån. Inventeringsmrådet berör fyra kmmuner (Hylte, Gislaved, Värnam ch Ljungby) ch tre län (Halland, Jönköping ch Krnberg). Riskidentifiering har genmförts av respektive berörd kmmun enligt en gemensam mall sm tagits fram av Swec. Sammanställning av riskidentifieringen redvisas i bilaga C1.1-4. Swec har även inhämtat infrmatin från länsstyrelsernas GIS-databas ch Trafikverkets hemsida. Genmförd riskidentifiering har sammanställts nedan. Inm de södra delarna av mrådet har en översiktlig fältkartering genmförts 2013-09-26. 7 (27)
Figur 5: Karta sm visar Blmens avrinningsmråde samt det mråde inm vilket riskidentifieringen har genmförts. I figuren redvisas även beräknade gränser för 12 respektive 24 timmars rinntid i Blmen, till vattenintaget vid Skeen. 8 (27)
3.2 Detaljeringsgrad Sm underlag för utfrmning av vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter, ch sm underlag för förslag till andra typer av riskreducerande åtgärder är det viktigt att klargöra vilka riskkällr sm finns i dagsläget eller kan tänkas tillkmma i framtiden ch hur allvarlig risk för vattentäkten dessa riskkällr utgör. Vid riskanalyser anpassas detaljeringsgraden efter hur resultatet ska användas. Nedan beskrivs hur detaljeringsgraden vid identifiering ch beräkning av risker kan delas in i lika nivåer. Ju mer detaljerat underlaget ch analysen är dest mer infrmatin erhålls. Analysen av riskkällr i ett tillrinningsmråde kan göras översiktligt med viss hänsyn till lkala förhållanden, eller så kan arbetet göras mer detaljerat där varje enskild riskkälla identifieras ch karaktäriseras för att visa hur den kan påverka vattentäkten. Arbetet kan även ske stegvis där detaljeringsgraden ökar. Exempelvis kan utökade analyser genmföras för samtliga eller delar av riskkällrna när det är nödvändigt för att t.ex. bedöma hur riskreducering ska ske för en enskild verksamhet. I Figur 6 beskrivs tre lika detaljnivåer (A, B ch C) sm övergripande illustrerar hur identifierings- ch beräkningsarbetet kan genmföras samt hur resultaten kan användas. Nivå A är den mest övergripande ch nivå C är mest detaljerad. Skillnaden mellan de tre nivåerna (A, B ch C) är vilken hänsyn sm tas till de lkala förhållandena ch i vilken utsträckning varje enskild riskkälla lkaliseras ch analyseras. Många riskkällr är sådana att de förekmmer i de flesta tillrinningsmråden, t.ex. enskilda avlpp, jrdbruk mm. Hänsyn måste dck tas till de lkala förhållandena för att veta vad sm är relevant för den aktuella vattentäkten. 9 (27)
Figur 6: Illustratin av detaljeringsgraden vid identifiering ch analys av risker. Den riskanalys sm har genmförts för Blmen vattentäkt utgör underlag vid utfrmning vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Resultatet kan även användas sm underlag för riskhanteringsarbetet i strt inm den del av Blmens tillrinningsmråde sm mfattas av riskinventeringen. För detta ändamål har detaljnivå A ch B använts. För att i detalj utfrma riskreducerande åtgärder för enskilda verksamheter, så kallade riskbjekt, krävs mer detaljerande ch djupldande riskanalyser enligt detaljnivå C, någt sm inte har genmförts i detta arbete. Detaljeringsnivån har anpassats till avståndet till råvattenintagets läge i den sydligaste delen av Blmen. Inm de delar av inventeringsmrådet sm ligger inm vattentäktszn samt inm primär ch sekundär skyddszn, d.v.s. inm beräknad 12 resp. 24 timmars rinntid till råvattenintaget har en riskanalys med detaljeringsgrad B genmförts. Detta berör enbart Ljungby kmmun. I beskrivningen presenteras ckså krtfattad infrmatin avseende fysisk planering ch skyddsvärda mråden i Ljungby kmmun En mer översiktlig analys, detaljeringsgrad A, har genmförts för övriga delar av mrådet vilket förutm Ljungby kmmun även inkluderar kmmunerna Hylte, Värnam ch Gislaved. 10 (27)
4 Fysisk planering ch skyddsvärda mråden i Ljungby kmmun Ljungby kmmun är den enda kmmun inm den undersökta delen av tillrinningsmrådet sm berörs av det mråde varifrån vattnet når råvattenintaget i Skeen på mindre än 24 timmar. För att ge en övergripande bild av förutsättningarna avseende riskkällr ch riskhantering inm denna del av tillrinningsmrådet presenteras här en krt sammanfattning avseende sådan fysisk planering ch skyddsvärda mråden inm Ljungby kmmun sm kan ha beröring med förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Sydvatten anser att explatering runt Blmen kan ske i samexistens med vattentäkt. Det är dck viktigt att det finns kunskap m de risker sm förknippas med explatering så att nödvändiga riskreducerande åtgärder kan vidtas av explatören eller verksamhetsutövaren. Det kan till exempel handla m att avlppsanläggningar ska kunna rdnas på ett gdtagbart sätt eller att miljöfarlig verksamhet utfrmas så att risk för påverkan på Blmen sm vattentäkt inte blir acceptabel. 4.1 Översiktlig markanvändning, planer ch prgram Ljungby kmmuns översiktsplan är från 2006 ch kmmer att uppdateras när det slutligt är fastställt hur Ljungby kmmun berörs av den planerade höghastighetsbanan förbi Ljungby. I Ljungby kmmun finns mycket sjöar ch vattendrag ch kmmunen påverkas av strandskyddet ch dess utökning från 100 till 200 meter. I ett tillägg till översiktsplanen, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, 2011, beskrivs hur dispens från strandskyddet kan mtiveras ch vilka mråden sm kmmunen i första hand ser sm aktuella för dispens. 4.1.1 Skgsbruk Markanvändningen i kmmunen utgörs till str del av skgsbruk. Skgsbruket är därmed en viktig verksamhet ch faktr för sysselsättning. Skgsbruket är viktigt för kmmunens ch länets frtlevnad ch blir alltmer en kmmunal angelägenhet. Över hälften av kmmunens yta utgörs av skgsbruksmark. En trend är att det blir vanligare att skgsentreprenörer anlitas ch att skgsbruket bedrivs mer strskaligt. Kmmunen anser att skgsbruket ska underlättas så långt sm möjligt för att kunna bedrivas ratinellt. 4.1.2 Lantbruk Lantbruket i Ljungby kmmun visar en trend att minska ch att husdjurshållning blir vanligare än lantbruksverksamhet. Åkerarealerna är fta små ch mer än hälften av dem används för husdjur. En fjärdedel av all åkermark ges EU-bidrag för eklgisk prduktin. Många lantbruk övergår till att bedriva någn frm av kmpletterande turist- eller fritidsverksamhet ch bedömningen är att jrdbruket ch antalet lantbrukare kmmer att frtsätta att minska. Kmmunen har i ÖP 2006 tagit ställning till att lantbruket ska underlättas så långt sm möjligt inm mråden där prduktiv ch sammanhållande jrdbruksmark finns. 11 (27)
4.1.3 Sjön Blmen 12 (27) Ljungby kmmun har flera mråden av riksintresse för friluftsliv, Blmenmrådet är ett sådant. Området består till relativt str del av rörd natur ch det är viktigt att bevara mrådet i sitt nuvarande tillstånd. Kmmunen bedömer att jrdbruket är viktigt för att bidra till bevarandet ch upprätthållandet av naturmiljön ch landskapet men ckså att mrådet kan tåla viss utökning av planlagd fritidsbebyggelse ch små verksamheter för turism ch friluftsliv. Blmen 2000 är ett gemensamt prjekt där aktörer från de fyra kmmunerna kring Blmen deltar. Syftet med prjektet är samsyn ch gemensamma mål för Blmen. De tre huvudmålen är reginal utveckling (turism ch näringsliv), långsiktig naturresurshushållning (beaktande av natur-, kultur- ch vattenresurser) samt marknadsföring (förbättra situatin för bende ch marknadsföra hela bygden). Blmen 2000 ger räven rekmmendatiner för hur bygglvsärenden ska hanteras ch hänsyns ska tas till friluftsliv, naturvård ch landskapsbild. 4.1.4 Landsbygdsprgrammet Landsbygdsprgrammet antgs i ktber 2009 ch syftar till att uppmuntra beflkningen att starta ch driva lkala verksamheter, bidra till ökad tillgänglighet ch utveckling. I detta ses turism ch tillgång till stränder ch sjöar sm viktigt. Kmmunen ser attraktivt bende på landsbygden sm viktigt för att attrahera invånare ch därmed öka underlaget för gda samhällstjänster. Möjlighet för verksamhet ch bende strandnära ses sm viktigt för kmmunens långsiktiga utveckling. 4.1.5 Strandskydd ch landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Kring sjön Blmen gäller ett strandskyddsmråde sm är utökat från 100 meter till 200 meter. Detta gäller även flera sjöar ch vattendrag i kmmunen. I översiktsplanen anges att det brde kunna medges bstadsbyggande inm strandskyddet, förutsatt att det inte påverkar sjöarnas bilgiska värde ch allmänhetens friluftsmöjligheter. Kmmunen tar ckså ställning till att det brde vara enklare att ge dispens inm det utökade strandskyddet. Länsstyrelsen granskar alla ärenden m dispens från strandskyddet. Vid dispens ska det bland annat alltid finnas möjlighet till gdkänt avlpp. Ljungby kmmun har identifierat 17 st mråden för Landsbygdsutveckling i strandnära läge så kallade LIS-mråden. I första hand gäller förutsättningarna för utveckling inm strandskyddat mråde i de 17 utpekade mrådena men det finns ändå möjlighet att ansöka m strandskyddsdispens ch bygglv utanför dessa mråden ch ange LIS sm särskilt skäl. Det finns fem LIS-mråden inm eller i närheten av det föreslagna vattenskyddsmrådet Blmen. Dessa visas i bilaga C2.2. Löckna-Odensjö Unnen-Lshult Blmens samhälle ch Öjarp
Skeen ch Kafjrden Blmstad-Hölminge 4.1.6 Utvecklingsprgram för sjön Blmens östra strand Det finns ett utvecklingsprgram för sjön Blmens östra strand, vilket antgs av kmmunfullmäktige 2012. Utveckling ch expansin ska kncentreras till de mråden där samhällsfunktiner redan finns utbyggda. Prgrammet anger att vattenkvaliteten ch naturmiljön generellt är viktig att bevara samt att ett viktigt led i all utveckling är att det finns gda lösningar för vatten ch avlpp. 4.1.7 VA-plan Ljungby kmmun I Ljungby kmmuns VA-plan från 2013 framgår att all bebyggelse ska klimatanpassas ch en underhållsplan ska finnas för att VA-anläggningar ska underhållas ch förnyas i en lämplig takt för att bibehålla funktin ch klara av framtida krav. Det planeras för en överföringsledning mellan Ljungby ch Blmens östra strand ch målet är att den ska vara i drift inm några år (2018 enligt VA-planen). Förberedande utredningar pågår. Utökning av bebyggelse längs Blmens östra strand ska i första hand anslutas till allmänt VA. Anslutning av bebyggelsen till den allmänna VA-anläggningen är psitivt ör vattentäkten under förutsättning att den allmänna VA-anläggningen har tillräcklig kapacitet så att bräddning på ledningsnät undviks. 4.2 Skyddsmråden Värdefulla våtmarker ska enligt översiktsplanen skyddas/inte påverkas negativt. Detta trde medverka till ett skydd av Blmen sm även kmmer vattentäktsintresset till gagn. De naturreservat/skyddsmråden sm finns inm Blmens tillrinningsmråde i Ljungby kmmun ch sm redvisas av länsstyrelsen (VISS) har följande skydd: 1. Nrrnäs udde, naturreservat, strikt naturreservat 2. Sundranäs, naturreservat, habitat-/artskydd 3. Svartebr dmänreservat, naturreservat, strikt naturreservat 4. Hästhultsskgen, naturreservat, strikt naturreservat 5. Rcknenmrådet, naturreservat, naturmnument 6. Blmen, vattenskyddsmråde (grundvattentäkt) 13 (27)
5 Beskrivning av riskkällr De verksamheter ch företeelser sm kan innebära en risk för påverkan av ytvattnets kvalitet ch därmed vattentäkten Blmen kan grupperas i ett antal riskkällr; Bebyggelse Jrdbruk ch skgsbruk Trafik ch transprter på mark ch vatten Upplag Markarbeten Miljöfarlig verksamhet Förrenad mark Extrem väderlek ch klimatförändringar 14 (27) I bilaga C2.1 visas markanvändning inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen ch de riskkällr sm kan kpplas till en gegrafisk plats Särskild detaljeringsgrad inm föreslaget vattenskyddsmråde visas i bilaga C2.2. 5.1 Bebyggelse Överallt där människr br ch vistas förekmmer en lång rad ptentiella ht för en nedströms belägen ytvattentäkt. Risken är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter ch företeelser sm förekmmer inm bebyggda mråden. De riskkällr sm kan förknippas med bebyggelse beskrivs nedan. I anslutning till sjön Blmen finns inga tätrter utan bebyggelsen finns mest i mindre samhällen eller sm utspridd bebyggelse. I den västra delen av det mråde sm mfattas av riskinventeringen ligger tätrterna Lindhult ch Unnaryd med ca 600 resp. 750 innevånare. Enskilda avlpp Enligt en sammanställning av kmmunernas uppgifter finns det fler än 4 200 enskilda avlppsanläggningar inm den undersökta delen av tillrinningsmrådet. Dessa finns vid den bebyggelse sm inte mfattas av verksamhetsmråde för allmänt VA. Kmmunerna bedömer att ca 25-50 % av dessa uppfyller dagens krav enligt Miljöbalken, d.v.s. mer än hälften är bristfälliga. Enskilda avlppsanläggningar med bristfällig funktin kan förrena yt- ch grundvatten. Den främsta risken från enskilda avlpp vid tillfredsställande funktin är utsläpp av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar till ytvattnet. Hylte ch Ljungby kmmuner anger att det inm 100 m från Blmens strand gäller en högre skyddsnivå ch högre krav på de enskilda avlppsanläggningarnas funktin. I mrådet finns ca 30 gemensamhetsanläggningar för avlpp, varav 22 anläggningar ligger inm Ljungby kmmun. Kmmunerna bedömer att gemensamhetsanläggningarna har måttlig status. Dagvatten Dagvatten är det vatten sm rinner av från tak, gatr, vägar ch andra hårdgjrda ytr. Förreningsgraden i dagvattnet varierar berende vilken typ av ytr sm avvattnas ch
hur avledningen sker. Dagvatten från bebyggda mråden kan innehålla höga halter av tungmetaller, petrleumprdukter mm. Den övergripande hanteringen av dagvatten inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen sker genm att dagvattnet infiltrerar i marken eller avleds till närmsta vattendrag. Där det finns en gemensam hantering av dagvatten är dagvattnet frånkpplat från spillvattennätet med avledning via ledningar ch öppna lösningar till närmsta vattendrag. Kunskapen m dagvattenanläggningar inm Blmens tillrinningsmråde varierar mellan de fyra kmmunerna kring Blmen. De kmmuner sm har allmänna dagvattenanläggningar anger varierande svar från att statusen är gd till att statusen ses över när prblem uppkmmer i ett mråde. Avlppsreningsverk Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns 9 allmänna avlppsreningsverk. Dessa anläggningar är relativt små ch flera av dessa utgörs av infiltratinsanläggningar. Avlppsreningsverk inm ch i anslutning till föreslaget vattenskyddsmråde redvisas i Bilaga C2.2. Driftstörning i avlppsreningsverken eller pumpstpp kan hindra reningsprcessen. Orenat avlppsvatten kan medföra spridning av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar till ytvattnet. Bräddning av avlppsledningar I samband med höga flöden finns risk att vissa allmänna avlppsledningar bräddar ch att därmed renat avlppsvatten rinner rakt ut i ett vattendrag. Risker förknippade med detta är främst spridning av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar. Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns endast några platser där bräddning inträffar vid höga flöden. Brtt på avlppsledningar Bristfälligt underhåll av avlppsledningar, sättningar mm kan leda till brtt på avlppsledningar. Risker förknippade med detta är främst spridning av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar. Avlppsledningarnas status varierar inm ch mellan de lika kmmunerna från bristande till måttlig ch gd. Tankar med petrleumprdukter Stra vlymer petrleumprdukter hanteras bl.a. vid uppvärmning av bstäder eller av företag. Ett väsentligt riskmment med petrleumprdukter är transprter ch påfyllning. Inm den delen av inventeringsmrådet sm ligger i Hylte kmmun finns ca 100 st privata cisterner för petrleumprdukter. I övriga kmmuner är antalet inte känt. Där till finns inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen ett antal, drygt 40 st cisterner sm ägs av företag. Frdnstvätt Frdnstvätt på mark sm inte är anrdnad för detta, t.ex. gatr ch garageuppfarter, är frekvent förekmmande inm bebyggda mråden. Tvätt med eller utan avfettningsmedel kan medföra att tungmetaller ch andra skadliga ämnen tillförs ytvattnet via dagvattennätet. Energianläggningar 15 (27)
Energianläggningar för lagring ch/eller utvinning av värme ch/eller kyla från mark ch vatten kan utgöra en risk för påverkan på yt- ch grundvatten dels vid installatin av anläggningen ch dels genm läckage då anläggningen är i drift. För en ytvattentäkt är det främst energianläggningar i ytvatten sm utgör en risk. Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen förekmmer inga anläggningar i ytvatten. Släckvatten Släckvatten från bränder kan förrena ytvattnet ch är en generell riskkälla inm alla bebyggda mråden. Släckvatten från verksamheter med hantering av kemikalier eller andra förrenande ämnen eller prdukter kan medföra en mer allvarlig förrening av ytvattnet än släckvatten från till exempel bstäder. Hemkemikalier Bekämpningsmedel ch övriga hushållskemikalier hanteras generellt inm bebyggda mråden. Idrttsanläggningar Idrttsanläggningar inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen utgörs av ett fåtal ftbllsplaner. För ftbllsplaner är det främst hantering av bekämpningsmedel ch växtnäringsämnen sm utgör en risk för vattenförrening. Campingplatser I anslutning till Blmen finns tre campingplatser, se karta i bilaga C2.2. De risker sm kan förknippas med campingplatser är eventuella gemensamhetsanläggningar för avlpp samt uppställning av frdn på en kncentrerad yta. 5.2 Jrdbruk ch skgsbruk samt handelsträdgårdar ch fiskdling Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheterna varierande ht för vattentäkten. Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns drygt 100 gårdar med yrkesmässig djurhållning. Åkermark i direkt anslutning till Blmen finns inm mindre mråden runt hela sjön. Större mråden med sammanhängande jrdbruksmark finns främst nrr m Blmen. Höjdmrådena sm mger sjön är skgbeväxta. Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen utgörs landarealen av ca 7 % (ca 46 km 3 ) jrdbruksmark ch av ca 75 % (ca 491 km 3 ) skgsmark med barrskg. Riskkällr förknippade med jrd- ch skgsbruk samt handelsträdgårdar ch fiskdling beskrivs nedan. I bilaga C2.1 visas markanvändning inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen. Särskild detaljeringsgrad inm föreslaget vattenskyddsmråde visas i bilaga C2.2. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; kemiskt framställd handelsgödsel ch naturgödsel. Spridning ch annan hantering, såsm lagring, av växtnäringsämnen kan ge ett näringsläckage av främst kväve ch fsfr till intilliggande vattendrag. Naturgödsel utgör en risk genm dess innehåll av mikrbiella förreningar. Även spridning av slam från reningsverk eller enskilda reningsanläggningar på jrdbruksmark kan utgöra en risk för spridning av mikrbiella förreningar till ytvatten. 16 (27)
Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har hög txicitet, vilket gör att de kan kmma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Inte bara spridning utan även annan hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Bekämpningsmedel används inm jrdbruk men även till viss del inm skgsbruk. Inm skgsbruk är det främst vattenslagning av plantr sm behandlats med bekämpningsmedel sm utgör en risk för förrening av ytvattnet. Strandbete Vid strandbete kan virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar från kreaturens tarmsystem spridas till vattnet. Risk kan dels uppkmma vid nrmal avrinning från betesmark men är främst kpplad till situatiner med högt vattenstånd eller intensiv nederbörd. Tankar med petrleumprdukter Lagringstankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet kan innebära en risk för läckage ch spill, främst vid transprt ch påfyllning. Avverkning av skg ch andra åtgärder inm skgsbruket Från skgsmark sker ett kntinuerligt läckage av lika ämnen till vatten. Skgsbruksåtgärder kan påverka läckaget av både näringsämnen ch tungmetaller till vatten ch ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning. Avrinningen ökar generellt vid avverkning med ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Den dminerande markanvändningen inm Blmens tillrinningsmråde är barrskg. Timmerupplag Upplag av timmer utgör nrmalt ingen påtaglig risk för ytvattentäkter utan främst för grundvattenförekmster i grus ch sand. I den södra delen av Blmens tillrinningsmråde finns dck ett större timmerupplag på Byhlma f.d. flygfält (Byhlma 1:28). Här har timmer lagrats sedan strmen Gudrun 2005. I dag utgörs verksamheten på Byhlma 1:28 av lagring av timmer samt flisning för framställandet av bränsle. För bevattning av timret finns bevattningsdammar dit vatten pumpas från Blmen. För verksamheten finns ett kntrllprgram för lakvatten. Handelsträdgårdar Hantering av bekämpningsmedel ch växtnäringsämnen kan utgöra en risk för vattenförrening. Inm tillrinningsmrådet finns 2 handelsträdgårdar. Fiskdling Fiskdling kan ge upphv till belastning av näringsämnen ch veterinärmedicinska preparat. I Blmen, inm Hylte kmmun ligger en fiskdling, Tirahlms fisk för dling av regnbågslax i tre kassar i sjön. 5.3 Trafik ch transprter Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns främst mindre länsvägar med relativt låg trafikbelastning. Söder m sjön går riksväg 25, vilken är den mest trafikerade vägen inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen, se karta i bilaga C2.1 17 (27)
Riksväg 25 har en trafikbelastning (årsdygnstrafik, ÅDT) på ca 4 300 frdn varav ca 600 är tunga frdn. Övriga större vägar visas ckså i karta i bilaga C2.1. Särskild detaljeringsgrad inm föreslaget vattenskyddsmråde visas i bilaga C2.2 Vägdagvatten Vägdagvatten utgör en diffus förreningskälla eftersm det kan innehålla höga halter av tungmetaller sm kppar, bly, zink ch kadmium samt plära alifatiska klväten. Flera mindre vägar går i direkt anslutning till Blmens stränder. Dessa vägar har dck en relativt låg trafikbelastning ch antalet tunga transprter är få. Dagvattenhanteringen från vägnätet sker huvudsakligen genm diken där det sker en viss naturlig fastläggning av förreningar. Olyckr med farligt gds på väg Olyckr sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckr, men vägavsnitt med kmplex trafiksituatin ch hög trafikbelastning utgör speciell utsatta delar. Olyckr med farligt gds kan rsaka utsläpp av förrenande ämnen ch medföra stra knsekvenser med avseende på förrening av ytvatten. Vid lycka med tungt frdn är även bränsleläckage en risk. Antalet tunga transprter på de mindre vägarna i direkt anslutning till Blmen uppgår till uppgår till mellan 3-40 ÅDT 2. Enligt Trafikverkets statistik utgörs ca 2,5 % av trafiken med tung lastbil av farligt gdstransprter, vilket medför 0-1 farligt gdstransprt per dag. Antalet tunga transprter på vägarna 545 ch riksväg 25 i den södra delen av det mråde sm mfattas av riskinventeringen uppgår till ca 220 resp. 600 ÅDT, vilket medför ca 5 resp. 15 farligt gdstransprter dagligen. Hamnverksamhet inkl. småbåtshamnar Längs Blmens strand finns 5 småbåtshamnar samt ett antal mindre båtplatser. Småbåtshamnarna ligger främst inm Ljungby kmmun. I nrra delen av Blmen finns en hamn för Trafikverkets vägfärja i Sunnaryd i Gislaveds kmmun. I småbåtshamnar hanteras fta farliga ämnen sm kan ge upphv till vattenförrening. Även tvätt av båtar ch lyckr i samband med påfyllning av bränsle ch lja utgör en risk. Tömning av latrin från fritidsbåtar innebär risk för påverkan av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar. Sjötrafik Bensin- ch dieseldrivna mtrer på båtar ch andra farkster sm framförs på sjö eller is medför en risk för vattenförrening, dels vid drift ch dels vid allmän bränslehantering. Äldre tvåtaktsmtrer utgör en påtaglig risk för vattenkvaliteten med avseende på klväten eftersm de släpper ur 20-30 % av bränslet ch i princip all lja förbränt i vattnet. 18 (27) 2 Inf m vägar, gis.vv.se
Även hantering av bränsle på ch i anslutning av sjön utgör en risk vid spill ch läckage. Diesel kan påverka vattenkvaliteten i mycket små mängder. En liter diesel är tillräckligt för att förstöra en miljn liter vatten. Flygplatser Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns en f.d. militär flygplats, Byhlma flygbas, se karta i bilaga C2.2. Den lades ner år 2000 ch avvecklades helt 2009. Landningsbanan används i dagsläget sm upplag för timmer. I mrådet fanns tidigare 3 st cisternanläggningar ch en tankplats. Cisternerna är brttagna sedan 2008. Frtifikatinsverket har avyttrat flygbasen till Ljungby kmmun sm i sin tur sålde den vidare till VIDA AB. Innan försäljningen har platsen återställts 3. 5.4 Upplag ch utfyllnad Upplag av avfall Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns endast en anrdnad plats för upplag för avfall. Det är FTI:s insamling av förpackningar i Hylte kmmun. Upplag av snö Det finns inga anvisade platser för upplag av snö inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen. Upplag av salt Kmmunerna har inga platser för förvaring av vägsalt inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen. Återvinningscentraler Anrdnade platser för mhändertagande ch srtering av avfall finns inte inm tillrinningsmrådet. Utfyllnadsmråden med rena massr Inga kända utfyllnadsmråden förekmmer inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen. Avslutad depni Det finns ca 10 avslutade depnier inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen. Dessa inkluderas i de förrenade mråden sm redvisas, i bilaga C2.1. Dessa utgörs främst av mindre kmmunala avfallsupplag. I Lidhult finns en nedlagd industridepni. Risken med nedlagda avfallsupplag är spridning av lakvatten till yt- ch grundvatten. Lakvatten kan innehålla många lika miljöfarliga ämnen sm kan nå recipient. Lakvattnets sammansättning varierar berende på typen av depni, innehåll, ålder, strlek ch eventuell täckning. 5.5 Markarbeten Täktverksamhet 3 Frtifikatinsverket. Årsberättelse 2010. 19 (27)
Det finns i dagsläget 5 aktiva materialtäkter inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen. Av dessa är en trvtäkt ch övriga är grus- eller bergtäkter. Risker för en ytvattentäkt förknippade med aktiva täkter är bl.a. spill ch läckage från maskiner. Sprängning i berg, spränggaser ch detnerade sprängämnen kan rsaka förändrad vattenkemi sm kan leda till påverkan på recipienter. 5.6 Miljöfarlig verksamhet Inm Blmens tillrinningsmråde finns inga större industrimråden, men en del utspridd industriverksamhet. Risker förknippade med miljöfarlig verksamhet ch industrimråden är att miljöfarliga ämnen ska spridas till ytvatten ch vidare till Blmen genm kntinuerlig dagvattenavrinning, genm spill ch läckage, genm lyckr ch haverier eller vid brand. Det finns många lika scenarier att beakta. Knsekvenserna av en industrilycka kan bli mycket stra. De riskkällr sm beaktas i riskberäkningen är: Utsläpp av miljöfarliga ämnen vid industrilycka. Släckvatten från brand Kntinuerlig dagvattenavrinning från industrier ch industrimråden. 20 (27) Miljöfarlig verksamhet delas in enligt nedan. För A-verksamheter söks tillstånd hs miljödmstlen. Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns inga A-verksamheter. För B-verksamheter söks tillstånd hs länsstyrelsen. Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns ca 10 B-verksamheter varav en ligger inm det föreslagna vattenskyddsmrådet, se karta i bilaga C2.1. ch bilaga C2.2. C-verksamheter anmäls till kmmunen. Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns ca 30 C-verksamheter. Dessa utgörs av mindre verkstadsindustrier, gemensamhetsanläggningar för avlpp, jrdbruk med mellan 100-400 djurenheter, framställning av träbaserat bränsle samt förbränning av gasfrmiga bränslen ch eldningslja. För U-verksamhet krävs varken tillstånd eller anmälan, men de mfattas av miljöbalkens bestämmelser. U-verksamheter mfattar övriga miljöfarliga verksamheter sm inte tillhör kategrierna A, B eller C), t.ex. mindre verkstadsindustrier, samfälligheter för avlpp, lantbruk ch bensinstatiner. Inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen finns över 50 verksamheter sm klassas sm U-verksamhet. Det finns ett fåtal däcklager inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen. Dessa kan utgöra en risk för ytvattenförrening främst vid brand. 5.7 Förrenad mark Enligt GIS-data från länsstyrelserna finns drygt 100 ptentiellt förrenade mråden inm det mråde sm mfattas av riskinventeringen. Flertalet av dessa har identifierats, men är ännu inte inventerade. Vissa är klassade enligt MIFO. Ett förrenat mråde har
riskklass 1 enligt MIFO. Det är Blmens sågverk i Ljungby kmmun, se karta bilaga C2.2. Området ligger på Blmens östra strand i den södra delen av sjön. I övrigt utgörs förrenad mark huvudsakligen av drivmedelsverksamhet, nedlagda avfallsdepnier, skjutbanr, sågverk samt industrimark. Den största andelen förrenade mråden ligger i anslutning till samhällen. Det är främst förrenad mark sm ligger i anslutning till Blmen eller vattendrag sm rinner ut i Blmen sm utgör en risk för vattentäkten. Förrenad mark utgör en risk för spridning av förreningar genm diffust läckage till yt- ch grundvatten ch i samband med saneringsarbeten då förreningar kan frigöras. 5.8 Extrem väderlek ch klimatförändringar Mycket talar för att Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat med mer extrema väderförhållanden sm häftiga nederbördstillfällen ch perider av trka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket erfarenheter från perider med stra regnmängder tidigare har visat; Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar. Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar. Höga vattenstånd ch eventuell översvämning i Blmens tillrinningsmråde ökar tillförseln av såväl humusämnen ch/eller järn ch mangan, sm jrdpartiklar ch leder till brunifiering. Brunifiering försämrar råvattenkvaliteten ch möjligheten att framställa ett bra dricksvatten. Ökade nederbördsmängder kan även medföra en ökad transprt av förreningar till sjön. Vanligen ökar materialtransprt m vegetatinstäcket försvinner, t.ex. i samband med avverkning. 5.9 Sammanfattning Resultaten från den genmförda riskidentifieringen visar vilka riskkällr sm finns ch hur förhållandena ser ut i de lika kmmunerna. Det kan knstateras att Blmens tillrinningsmråde är relativt glest beflkat ch det finns inga stra tätrter, vilket medför att risker förknippade med bebyggelse är relativt små. Antalet miljöfarliga verksamheter är begränsat, men det finns drygt 100 ptentiellt förrenade mråden. Det mråde sm mfattas av riskinventeringen utgörs till största delen av skgsmark, främst av barrskg, jämt fördelad över hela mrådet. Andelen jrdbruksmark är liten ch den största ytan ligger i den nrra delen av det mråde sm mfattas av riskinventeringen. 21 (27)
6 Beräkning av risker 6.1 Karaktärisering av riskkällr Resultatet av den genmförda riskidentifieringen visar vilka riskkällr sm finns inm den del av Blmens tillrinningsmråde sm undersökts. De riskkällr sm berör Blmen är av varierande karaktär ch riskbilden blir därför splittrad. För att tydliggöra bakgrunden till riskberäkningen kan riskkällr karaktäriseras utifrån vilken händelse sm innebär risk, vilken ämnestyp sm utgör risk ch vilken varaktighet ch utbredning riskkällan har, se Figur 7. Detta sammantaget skapar en bild av vilken srts risk sm beräknas i analysen. Oönskad händelse Ämnestyp Nrmal funktin/hantering Bristande funktin/hantering Olycka Kemisk Mikrbiell Fysisk Varaktighet ch utbredning Punktvis/diffus Tillfällig/kntinuerlig Figur 7: Varje riskkälla sm identifierats kategriseras i analysen så det framgår vid vilken önskad händelse, vilken ämnestyp ch vilken varaktighet ch utbredning sm påverkar riskberäkningen. 6.2 Beräkningsmdell Eftersm de riskkällr sm identifierats både är många till antalet ch av lika karaktär frdrar riskberäkningen ett systematiskt angreppssätt. För att möjliggöra en vidare användning av riskidentifieringens resultat genmförs en beräkning av nivån, kallat riskklass, för varje riskkälla. Den metd sm här används för att beräkna de lika riskkällrna är en kvalitativ rankning sm framförallt syftar till att srtera riskkällrna i lika riskklasser, vilka föranleder lika behv av riskreducerande åtgärd ch eventuellt vidare analys. Risken (R) beskrivs sm en sammanvägning av sannlikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt ch knsekvenserna (K) denna påverkan medför. Risk (R) = Sannlikhet (S) Knsekvens (K) 22 (27)
Metden följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbk m vattenskyddsmråden 4 m att risker kan beskrivas sm sammanvägning av sannlikhet ch knsekvens. Denna typ av metd förespråkas även av Världshälsrganisatinen 5 sm en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metden är ckså mycket lik det angreppssätt sm beskrivs i Livsmedelsverkets handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskidentifiering sm genmförts inm ramen för prjektet. Sannlikhet ch knsekvens bestäms 6 var för sig ch är principiellt berende av varandra. Den sannlikhet ch knsekvens sm anges för respektive riskkälla baseras på en erfarenhetsmässig bedömning. Det handlar m att bestämma vilket av de fyra kriterier för sannlikhet respektive knsekvens för Blmen vattentäkt sm är mest relevant utifrån en erfarenhetsmässig sammanvägning av den riskinventering sm gjrts, egenskaper ch utveckling kring Blmen ch kunskap m hur Blmen sm vattentäkt ch dricksvattenprduktinen kan påverkas vid en förrening. Med hänsyn till den översiktliga detaljnivå sm avspeglas i riskanalysen grundas bestämningen av sannlikhet ch knsekvens inte på statistik ch har ingen medelbar relatin enbart till inträffade händelser. Skalrna för sannlikhet ch knsekvens är indelad i fyra klasser ch kmbinatinen av sannlikhets- ch knsekvensklassen beskriver risknivån i tre lika riskklasser. Det är viktigt att pängtera att de riskklasser sm presenteras inte tar hänsyn till vad sm anses vara en acceptabel respektive acceptabel risk. Detta bedöms i den riskvärdering sm görs. För att riskbedömningens resultat ska vara transparent ch användbart är det viktigt att tydligt redvisa vilka kriterier sm används för att bedöma sannlikhet ch knsekvens. Detta utvecklas i följande kapitel. 6.2.1 Bedömning av sannlikhet Sannlikheten speglar hur fta en önskad händelse bedöms kunna inträffa inm den berörda delen av Blmens tillrinningsmråde ch tar hänsyn till att förreningen når vattentäkten för att utgöra en fara. Sannlikhetsklassningen är därför en kmbinatin av ett antal sannlikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, ch mfattar inte enbart sannlikheten för utsläppet på sin plats. Sannlikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i Tabell 1 nedan. Gränserna mellan sannlikhetsklasserna uttrycks sm återkmsttid ch är en överföring av Livsmedelverkets nivåer för sannlikhetsklassning, beskrivna handbken Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. De fyra sannlikhetsklasserna återspeglar den måttliga detaljeringsgraden i riskanalysen. Indelningen i klasserna visar att ju ftare en riskkälla kan påverka vattentäkten dest större är den ptentiella risken för påverkan på dricksvattenprduktinen. Det är dck inte 4 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5 5 Guidelines fr drinking-water quality, 4:e utgåvan 2011 6 Utförd av knsulter på Swec. 23 (27)
förrän sannlikheten för en händelse vägs samman med knsekvensen, för vattentäkten, av denna händelse sm risken för vattentäkten kan bestämmas. Tabell 1: Sannlikheten speglar hur fta en önskad händelse bedöms kunna inträffa inm Blmens tillrinningsmråde. *Tillrinningsmrådet avgränsas här till den del av Blmens ttala tillrinningsmråde sm mfattas av riskinventeringen, se kapitel 3.1. Sannlikhet Kriterier S1: Liten sannlikhet Händelsen bedöms inträffa inm Blmens tillrinningsmråde* mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstr sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inm Blmens tillrinningsmråde* inm de närmaste 10-50 åren. S3: Str sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inm Blmens tillrinningsmråde* de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket str sannlikhet Händelsen bedöms inträffa inm Blmens tillrinningsmråde* en gång per år eller ftare. I den riskberäkning sm finns i bilaga C3.1-3 redvisas sannlikheten för respektive riskkälla i tre zner, med lika rinntid till vattenintaget, sm någn av vanstående S-klass (S1-S4). För att tydliggöra vilken typ av önskad händelse sm ligger till grund för bedömningen av respektive riskkälla redvisas m det handlar m nrmala förhållanden, en brist sm uppstår eller m det är en lycksartad händelse. 6.2.2 Bedömning av knsekvens Knsekvensen speglar hur allvarlig effekt sm uppkmmer för vattenförsörjningen m en önskad händelse inm den berörda delen av Blmens tillrinningsmråde faktiskt har inträffat, vilket innebär att riskkällan påverkar vattenintaget. ch säkerheter m knsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 7 : Vid liten säkerhet m knsekvens bör den mest realistiska knsekvensen användas. Vid str säkerhet m den verkliga knsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Knsekvensen är indelade i fyra nivåer enligt kriterier i Tabell 2. Gränserna mellan knsekvensklasserna visar en bedömd skillnad i effekten för vattenförsörjningen, närmare bestämt för möjligheten att nyttja Blmens vatten för dricksvattenprduktin. Innebörden i de lika knsekvensklasserna utgår från det angreppssätt sm Livsmedelsverket tillämpar i sin handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Ju större ptentiell störning i dricksvattenprduktinen en riskkälla kan rsaka dest större är påverkan på den sammanvägda riskbedömningen. Det är dck inte förrän sannlikheten för en händelse vägs samman med knsekvensen, för vattentäkten, av denna händelse 24 (27) 7 Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007.
sm risken för vattentäkten kan bestämmas. Knsekvensen redvisas sm K-klass (K1- K4) i bilaga C3.1-3 Tabell 2: Sannlikheten speglar hur fta en önskad händelse bedöms kunna inträffa inm Blmens tillrinningsmråde. *Tillrinningsmrådet avgränsas här till den del av Blmens ttala tillrinningsmråde sm mfattas av riskinventeringen, se kapitel 3.1. Knsekvens Kriterier K1: Liten knsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten vid råvattenintaget. K2: Medelstr knsekvens Tillfällig försämring av råvattenkvalitet sm kan påverka dricksvattenkvaliteten, men utan att ge upphv till hälseffekter. K3: Str knsekvens Försämrad råvattenkvalitet sm rsakar långvarig, men ej hälsrelaterad försämring av dricksvattenkvaliteten. alternativt Tillfälligt försämrad råvattenkvalitet sm kan påverka dricksvattenkvaliteten ch medföra ptentiella hälseffekter. K4: Mycket str knsekvens Försämrad råvattenkvalitet sm ställer höga krav på övervakning ch beredning annars är hälseffekter trliga. 6.2.3 Beräkning av risknivå Klassningen av sannlikhet ch knsekvens för respektive riskkälla inm Blmens tillrinningsmråde vägs samman i en beräkning av risknivå med hjälp av en matris, se Tabell 3. Risknivån presenteras sm tre riskklasser med lika innebörd där riskklass 3 visar de för vattentäkten mest allvarliga riskkällrna, se Tabell 4. Innebörden av de lika riskklasserna beskriver hur angeläget det är att arbeta med att minska risknivån för bedöms riskkällr för att på krt ch lång sikt säkerställa Blmens funktin sm dricksvattentäkt. Att en riskkälla i riskberäkningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någn risk, d.v.s. den kan inte brtses ifrån. Indelningen sm används här bedöms lämplig för det syfte riskanalysen (riskinventeringen ch riskberäkningen) har i detta sammanhang. 25 (27)
Tabell 3: Sammanvägning av bedömningen av sannlikhetsklass ch knsekvensklass visar vilken risknivå, kallad riskklass, respektive riskkälla bedöms tillhöra. Sannlikhet Knsekvens K1 liten K2 medelstr K3 str K4 mycket str S4 mycket str Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S3 str Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstr Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Tabell 4: De tre riskklasserna sm är resultatet av sammanvägning mellan sannlikhetsklass ch knsekvensklass innebär lika str angelägenhet att arbeta med riskhantering. Riskklass Innebörd Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder sm egenkntrll ch avvikelsehantering ska upprättas Aktiv riskhantering, förebyggande ch/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras, förebyggande ch/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. 6.3 Resultat Resultatet av riskanalysen (identifiering ch beräkning av riskkällr) redvisas i bilaga C3.1-3 Resultatet är av översiktlig karaktär, ch ger snarare en anvisning av rangrdningen ch strleken av de identifierade riskkällrna, än en abslut risknivå. Resultatet används sm en av flera underlag vid arbetet med vattenskyddsföreskrifternas mfattning ch restriktinsnivå, men även sm ett underlag för att identifiera riskkällr där andra typer av riskreducerande åtgärder behöver genmföras. För att avgöra vilken risknivå sm enskilda verksamheter, så kallade riskbjekt, utgör för vattentäkten ch vilka specifika åtgärder sm kan anses mtiverade vid dessa riskbjekt i syfte att öka skyddet för vattentäkten krävs en mer detaljerad analys, vilket inte ingår i detta arbete. 6.3.1 Inm 12 timmars rinntid De riskkällr inm 12 timmars rinntid från råvattenintaget sm utifrån riskanalysen bedöms utgöra störst risk för råvattenuttaget i Blmen är (utan inbördes rdning): 26 (27)
Strandbete, speciellt i nära anslutning till råvattenintaget Olyckr med farligt gds på väg 25 Utsläpp från främst äldre tvåtaktsmtrer Spridning av naturgödsel ch bekämpningsmedel Bräddning på avlppsledningar Övriga riskkällr sm bedöms utgöra str risk är: Bristfälliga avlppsanläggningar, både enskilda ch allmänna Olycka på sjö ch is nära råvattenintaget Förrenad mark i samhället Blmen Effekter av översvämning ch höga flöden till följd av klimatförändringar 6.3.2 Inm 12-24 timmars rinntid De riskkällr inm 12-24 timmars rinntid från råvattenintaget sm utifrån riskanalysen bedöms utgöra störst risk för råvattenuttaget i Blmen är (utan inbördes rdning): Bristfälliga enskilda avlppsanläggningar Bräddning på avlppsledningar Spridning av naturgödsel ch bekämpningsmedel Strandbete Utsläpp från främst tvåtaktsmtrer Effekter av översvämning ch höga flöden till följd av klimatförändringar 6.3.3 Övriga delar av inventeringsmrådet Inm de undersökta delar av Blmens tillrinningsmråde sm inte utgörs av primär ch sekundär skyddszn har ingen riskanalys enligt beskrivning van genmförts. Inm dessa delar är det riskkällr eller riskförekmster sm medför en långsiktig försämring av vattenkvaliteten i sjön Blmen sm utgör störst risk för vattentäkten. Ju längre uppströms i Blmen man är dest mindre blir effekten av mer lycksrelaterade händelser eftersm utspädningseffekten är så str. De riskkällr sm bedöms utgöra störst risk med avseende på långsiktig försämring av Blmens vattenkvalitet bedöms vara: Bristfälliga enskilda avlppsanläggningar Spridning av naturgödsel ch bekämpningsmedel Omfattande avverkning av skg Effekter av översvämning ch höga flöden till följd av klimatförändringar Dessutm kan en förändring av markanvändningen inm stra mråden utgöra ett ht mt vattenkvaliteten i Blmen på lång sikt. Det är därför viktigt att beakta vattenskyddsmrådet vid framtagande av översiktsplaner ch andra kmmunala planer inm samhällsbyggnad. 27 (27)