Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2

Relevanta dokument
Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Förfluten tid Nu Framtiden. Bedömning Värdering Kunskaper Integration Konsekvenser Beslut Genomförande

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH. PASSNING AV FÖRDELNING: χ 2 -METODER. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 12 oktober 2015

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Bedömningar och beslutsfattande: Beslutsfattande 1

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m

Chris von Borgstede

ATT HJÄLPA ELLER STJÄLPA SANNOLIKHETSBEDÖMNINGAR: KONJUNKTIONSREGELN OCH MENTAL ARBETSBELASTNING SOM MEDIERANDE FAKTORER

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Förklaringar och orsaker

Golf ur ett motoriskt perspektiv

för att komma fram till resultat och slutsatser

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH. PASSNING AV FÖRDELNING: χ 2 -METODER. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 14 maj 2018

Bedömningar och beslutsfattande: Pascals vågspel. Logicismen: Om relationen tänkande-logik. Existerar Homo Economicus i sinnevärlden?

Bevisvärdering. Introduktion

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

UTFALL = (KLAVE, 2 KR; KRONA-KLAVE, 4 KR; KRONA-KRONA-KLAVE, 8 KR; OSV) = (1/2, 2 KR; 1/4, 4 KR; 1/8 8 KR; OSV)

Entreprenöriellt beslutsfattande:

Vi är alla bedömare och beslutsfattare!

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt

Designing Case Studies

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

framtid där människor inte

Tentamens-/instuderingsfrågor

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Minnet - begrepp och principer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Nudge och pensioner. Fredrik Carlsson Göteborgs Universitet

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt

Perspektiv på kunskap

Neurolingvistik och flerspråkighet

Medicinsk informatik - Uppgift och problem?

Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan

Metodologier Forskningsdesign

Tänkande. Problemlösning. Behavioristiskt perspektiv. Gestaltpsykologiskt perspektiv. Kognitivt perspektiv

Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet. Lennart Sjöberg NTNU, Trondheim 8 november 2006

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Numeriska metoder för ODE: Teori

Vilken betydelse har ledarskapet Säkerhetsseminarium Luleå Gerry Larsson

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

VAD ÄR KVALITATIV METOD?

Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap

Del 18 Autocalls fördjupning

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Kognitiv psykologi. Vetenskapliga grunder, metoder och resultat

Rast och ro Om stress och återhämtning

OBS! Vi har nya rutiner.

Alexander Brusmark, Jonathan Dandemar, Frida Jonsson, Astrid Karlsson, Mindy-Li Nixon & Christina von Tell

Forskningsdesign. Experiment

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018

Inklusiv Design Design för Alla

Dagens tema: Våra värderingar i världen. Vad tänker unga om arbete, vad behöver de för att må bra, och vad kan man göra

Beteendevetenskaplig metod

Normalt åldrande vad innebär det? Marie Ernsth Bravell Docent i gerontologi/leg. SSK

Linköpings universitet

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Statistik. Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Tänkande. Huvudströmningar Fyra områden. Moderna idéer. Kategorisering Resonemang Bedömning Beslutsfattande

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH HYPOTESPRÖVNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 13 maj 2015

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

En halv tusendels sekund!

Hjälper priming och explicit vägledning studenter med matematikkunskaper att prestera bättre på Lindaproblemet?

Kursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs.

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Dataanalys kopplat till undersökningar

Introduktion till molntjänster. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation

Var finns barnen i forskningen?

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. Ulrich Olofsson. Örjan Dahlström Kursansvarig

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

4. Moralisk realism och Naturalism

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Internationell politik 1

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Mentalisering och smärta

OBS! Vi har nya rutiner.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

När huvudet känns som en torktumlare

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Arbete, Hälsa och Ålder

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C

Varför checklista och för vem?

Varför tror folk på konstiga saker?

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Transkript:

Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2 Teori (supportteori) som integrerar bedömningsheuristiker Underliggande kognitiva processer Emotioner och beslut/bedömningar 2010-09-01 Tommy Gärling 1

Brott mot antagande i sannolikhetsteori Samma händelse skall ha samma sannolikhet oavsett hur den beskrivs 1. Erfarna mekaniker bedömde sannolikheten som större för fel som specificerades. Jmf tillgängligetsheuristiken och minnesfel. 2. Man bedömde ord som slutade med ing (på engelska) som mer frekventa än sådana som slutade med -n-. Jmf tillgänglighetsheuristiken och minnesfel. 3. Man var beredd att betala mer i premie för försäkringar som täckte sjukhuskostnader för olyckor än de som täckte alla orsaker. Jmf conjunction fallacy = representativitetsheuristiken 4. Bedömningar av frekvens i populationen respektive sannolikhet för en individ att dö ökade med antal orsaker (0, 3, eller 7) som var explicit benämnda. Jmf conjunction fallacy = representativitetsheuristiken 2010-09-01 Tommy Gärling 2

Supportteori Antaganden Sannolikhetsbedömningar associeras med beskrivningar av händelser (hypoteser), inte med händelser som i normativ sannolikhetsteori Sannolikhetsbedömningar baseras på stöd (support) för hypoteser: P(A, B) = s(a)/(s(a) + s(b)) om p(a) + p(b) = 1 p(a) + p(b) = 1 s(a) + s(b) = 1 s är graden av stöd baserat på objektiv sannolikhet eller subjektiv sannolikhet (genom tillgänglighet, representativitet eller förankring och anpassning) P(A,B) är balansen av stöd (fokal hypotes relativ alternativ) Balansen ökar med ökat stöd för fokal hypotes, avtar med ökat stöd för alternativ hypotes och vice versa 2010-09-01 Tommy Gärling 3

För s gäller (a) binär komplementaritet (gäller ofta): p(a) + p(b) = 1 s(a) + s(b) = 1 (b) Implicit subadditivitet: s(a) s(a 1 A 2 ) (p(a) = p(a i ) där A är en sammansatt eller implicit hypotes, A i explicita [ unpacked ] hypoteser) (c) Explicit subadditivitet: s(a 1 A 2 ) s(a 1 ) + s(a 2 ) (på grund av repacking av explicita hypoteser) 2010-09-01 Tommy Gärling 4

unpacking H H 1, H 2...H n s(h) = w i s(h i ) repacking s(h) = w i s(h i ) H 1, H 2...H n H 2010-09-01 Tommy Gärling 5

Faktorer som ökar/minskar implicit subadditivitet (= global sannolikhetsbedömning bedömningar av sannolikheten av disjunktioner av komponenthändelser) 1. Antal delhändelser minskar gaden av unpacking och ökar subadditiviteten 2. Cues för statistiskt tänkande (t ex samplad jmf med känd person) ökar unpacking och minskar därmed subadditiviteten 3. Minnesjoggning ökar unpacking och minskar därmed subadditiviteten 4. Kausala tolkningar kan öka unpacking och därmed minska subadditiviteten 5. Expertis motverkar ibland subadditivitet (pga mer unpacking) 2010-09-01 Tommy Gärling 6

Faktorer som ökar/minskar explicit subadditivitet (= bedömningar av sannolikheten av disjunktioner av komponenthändelser summan av separata bedömningar av sannolikheten av dessa händelser) Repacking: Disjunktiva komponenthändelser slås ihop pga likhet (t ex olika studieinriktningar) Förankring-och-anpassing kan leda till att bedömningarna av en händelse påverkar bedömingen av en annan händelse (t ex Kanadas folkmängd bedöms utifrån USA:s folkmängd) 2010-09-01 Tommy Gärling 7

För en sammansatt eller implicit hypotes antas s(a) = w ia s(a i ) 0 w ia 1 och i=1 n w representerar den vikt som stödet har, t ex beroende på graden av uppmärksamhet, dvs explicita hypoteser kanske inte uppmärksammas Konsekvens: Även om sannolikheten är känd kan unpacking öka vikten w och därmed subadditivitet 2010-09-01 Tommy Gärling 8

Ny definition av heuristisk bedömning I en heuristisk bedömning ersätts en komplex (korrekt) bedömning ( target attribute ) med en enklare ( heuristic attribute ) som är direkt (intuitivt) tillgänglig, den komplexa bedömningen relativt mindre tillgänglig och kontroll från högre kognitiva processer låg. De viktiga heuristiska bedömningarna är enligt denna definition: Tillgänglighet Representativitet Affekt 2010-09-01 Tommy Gärling 9

Underliggande psykologiska processer Mönsterigenkänning Representativitet Minnesretrieval Tillgänglighet Sinnesstämning/emotionell reaktion affektheuristiken 2010-09-01 Tommy Gärling 10

Intuitiva (heuristiska bedömningar) och analytiska bedömningar Bedömningsuppgift Intuitiv bedömning Analytisk bedömning Intuitiva bedömingar analytiska bedömningar Automatiska medvetet kontrollerade Snabba, parallella långsamma, seriala Ökande grad av mental ansträngning Associativa regelbaserade Ökande grad av öppen för introspektion Färdighet - regelinlärning 2010-09-01 Tommy Gärling 11

Vad är affekt (emotioner)? Besviken Upprymd Likgiltig Lugn 2010-09-01 Tommy Gärling 12

Hur påverkas beslut av emotioner? Incidental affect Pre-decision phase Integral affect Post-decision phase Anticipatory affect Current mood Decision Affect Anticipated affect 2010-09-01 Tommy Gärling 13

När har förväntade känslor betydelse för beslut? Låg aktivering/positiv sinnesstämning Oförmåga/hinder för utvärdering av konsekvenser Känslokonsekvenser tydliga ( affect images ) Nyttokonsekvenser/kostnader otydliga 2010-09-01 Tommy Gärling 14

Beslutsvikt 1 0 0 Objektiv sannolikhet 1 2010-09-01 Tommy Gärling 15

Diskussionsuppgifter 1. Beskriv fel människor gör när de bedömer sannolikheter och hur supportteori förklarar dessa. (GGK, Kap. 26, 27) 2. Beskriv de olika typer av tänkande som antas påverka bedömningar. (GGK, Kap. 2, 22) 3. Vilka empiriska resultat ger stöd åt teorin att olika typer av tänkande påverkar bedömningar. (GGK, Kap. 2,22) 4. Hur påverkar känslor bedömningar? (GGK, Kap. 23) 5. Ge alternativa förklaringar till de fenomen som affect heuristic antas förklara. (GGK, Kap. 23) 2010-09-01 Tommy Gärling 16

Slut 2010-09-01 Tommy Gärling 17