Riktlinjer för uppsatser vid IKI

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP Mars 2017 Riktlinjer för uppsatser vid IKI

Innehållsförteckning Riktlinjer kring innehåll och formalia... 4 Uppsatsens innehåll... 4 Titel... 4 Sammanfattning... 4 Förord... 5 Innehållsförteckning... 5 Introduktion... 5 Bakgrund... 5 Metod... 6 Resultat... 7 Diskussion... 8 Referenser... 8 Bilagor... 8 Uppsatsens formalia... 9 Titelsida och Försättsblad... 9 Förord... 9 Innehållsförteckning... 9 Referenser... 10 Språkhantering... 10 Typsnitt, sidnumrering och bilagor... 11 Rubriker... 11 Tabeller och figurer... 12 Presentation av statistiska analyser... 13 Citat för att belysa resultat... 13 Opposition och försvar vid slutseminarium... 14 3

Riktlinjer kring innehåll och formalia Riktlinjerna kan användas i alla kurser vid institutionen för rapporter men är främst ämnade för kandidat- och magisteruppsatser. Eftersom riktlinjerna är utformade för empiriska studier finns andra riktlinjer för litteraturstudier (se IKI s hemsida). Först presenteras riktlinjer för innehåll och därefter riktlinjer för formalia. Formella krav anges med ordet ska i fetstil. Uppsatsens innehåll Att exakt ange en uppsats innehåll dvs. vad de olika delarna ska innehålla är svårt. Beroende på val av ämne, typ av uppsats och val av metoder så kan en uppsats utformas på olika sätt. Nedan kommer förslag på rubriker som bör vara med i en uppsats samt ordningen mellan dem. Därefter följer en beskrivning av hur respektive avsnitt under dessa rubriker kan utformas. Sammanfattning (Förord) Innehållsförteckning Introduktion Syfte och frågeställningar Bakgrund Metod Resultat Diskussion Referenser Bilagor Titel Även om titeln kommer först i uppsatsen är det oftast det sista som formuleras. Ett tips är att tänka på att titeln ska vara informativ och spegla uppsatsens innehåll men inte vara för lång. Den kan gärna formuleras lite kortfattat i en överrubrik med en förklarande underrubrik. Titeln ska helst vara innovativ och samtidigt innehålla såväl problemområde, arbetsmetod som studieobjekt. Sammanfattning Här sammanfattas uppsatsen i sin helhet (kort introduktion, syfte, metod, resultat och slutsats). Sammanfattningen kan ses som en intresseväckare. Lägg därför tyngdpunkt på de egna resultaten och eventuella slutsatser (se vidare under formaliaavsnittet). 4

Förord Här ska respektive författares bidrag till arbetet anges (se mer om det i formaliaavsnittet). Om man är ensam författare är förord ej nödvändigt. Vill man så kan man även tacka personer, organisationer eller stiftelser i förordet. Om man vill skriva några personliga tankar om arbetet görs det här. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ger en översikt av uppsatsens innehåll med sidhänvisningar. Introduktion Här belyses och motiveras forskningsproblemet kort. Följande frågor är bra att ha som utgångspunkt vid avgränsning av forskningsproblemet: Vilken ny kunskap kan studien tillföra? Vilken relevans finns dvs. vad är det i litteraturen som pekar på olösta frågor inom detta område och varför är det angeläget ur allmän och eventuell professionell synvinkel? Använd tratteknik, dvs. att du går från det övergripande in på det specifika område som du vill undersöka. Styrk det du skriver om med några centrala referenser av betydelse för problemet. Skillnaden mot bakgrundstexten är att här i introduktionen ska läsaren få en övergripande bild av forskningsproblemet och i bakgrundsavsnittet ges en mer fördjupad problemformulering. Det handlar inte om att skriva fram varför det är av intresse för just dig som student att göra denna studie. Det är något som kan skrivas i förordet istället. Däremot kan det vara kopplat till din blivande yrkesprofession. Syfte och frågeställningar Syftet med studien anges i slutet av introduktionen. I sammanfattningen anges samma syfte eller en kortare variant. Syftet ska vara klart, distinkt och avgränsat. I syfte och frågeställningar ska arbetets kost- eller idrottsvetenskapliga karaktär speglas. Så här bör du börja syftets mening när själva studien är färdig: Syftet med studien är/var att Genom att välja verb i syftet (exempelvis beskriva, belysa, kartlägga, jämföra, utvärdera, eller utforska) kan man tydliggöra uppsatsens inriktning. Syftet är en utgångspunkt för alla delar i uppsatsen. Frågeställningarna beskrivs direkt under syftet. Det är viktigt att frågeställningarna utgör aspekter av syftet och att dessa innehållsmässigt inte upprepar ordagrant det som avses i syftet. Genom frågeställningar kan syftet preciseras och väsentliga aspekter av problemet lyftas fram. Det innebär att frågeställningarna specifikt anger vad som ska undersökas. Bakgrund I bakgrunden utvidgas problemformuleringen med hjälp av relevant tidigare forskning. Bakgrunden behövs för att läsaren ska förstå att uppsatsens syfte är relevant. Här kan även viktiga begrepp definieras för att underlätta läsningen. På samma sätt som i introduktionen används tratteknik där innehållet struktureras på ett lämpligt sätt för att ge förståelse för problemområdet och argument för syftet. Aktuell och relevant vetenskaplig litteratur 5

används som stöd för beskrivning av problemområde och argumentation för syfte. Välj referenser med omsorg och var noga med var du placerar dem i den löpande texten. Det är viktigt att använda originalkällor även om de är äldre. Det är nödvändigt att läsa mer litteratur än den man refererar till och medvetet skilja ut det som behövs för att styrka olika påståenden i uppsatsen. Det gäller referenser i såväl bakgrund som i andra delar av uppsatsen. I bakgrunden beskrivs ofta de teorier, modeller eller teoretiska begrepp som används, men denna beskrivning kan även placeras på andra platser i uppsatsen exempelvis under metod eller som ett eget avsnitt. En teoretisk förankring ger hjälp vid identifiering och definition av viktiga fenomen eller parametrar att undersöka samt vid analys och tolkning av det empiriska materialet. Metod Metod och urval beskrivs så väl att läsaren kan förstå vad som har gjorts och varför. Relevant litteratur används för att styrka olika val som gjorts. Det blir då möjligt att bedöma vad som ligger till grund för resultaten samt för andra att kunna upprepa studien. Design Börja metodavsnittet genom att översiktligt beskriva studiens upplägg. Urval Därefter beskrivs deltagare (eller andra studieobjekt) och den process som ligger till grund för urvalet. Det innefattar typ av urval (totalundersökning, slumpmässigt urval, snöbollsurval, bekvämlighetsurval etc.), eventuella urvalssteg (till exempel kan först ett urvalsförfarande för att välja skolor användas och sedan ett för att välja elever), inklusionsoch exklusionskriterier. Motiven för urvalsprocessen synliggörs. Här redovisas även bortfall. Läsaren ska här kunna se de olika stegen i urvalsprocessen och bortfall det vill säga vilka som valts ut och varför, andelen av dessa som fallit bort och hur många som slutligen deltagit. Datainsamling Här redogörs för insamling av materialet till den empiriska undersökningen. De olika instrument (enkäter, dagböcker, intervjuguider, observationsschema etc.) som använts beskrivs. Hänvisa till dessa i bilaga på följande sätt (se bilaga 1). Beskriv också specifik utrustning som använts. Nästa steg är att redogöra för proceduren för datainsamling, exempelvis tidsramar, kontext och dokumentationssätt. Det kan innebära beskrivning av hur datainsamlingen genomförts (exempelvis enkäter som distribueras via e-post med två påminnelser), vilka som genomfört den (exempelvis författaren ledde fokusgruppintervjun och en assistent antecknade), tidsåtgång och tidsramar (exempelvis två entimmes observationer genomfördes med en veckas mellanrum) samt andra aspekter av betydelse (intervjuerna genomfördes i respondentens hem). 6

Har data producerats i interaktion med respondenterna behöver tillvägagångssättet och forskarens roll tydliggöras. Om ni använder redan insamlade data bör det klart framgå. Likaså vad ert bidrag är om ni inte gjort hela datainsamlingen själva. Databearbetning och analys Här beskrivs hur data har bearbetats och hur den har analyserats. Bearbetning kan exempelvis vara att transkribera intervjuer, sammanslagning av svarsalternativ i enkätsvar eller utarbetande av index. Sedan kommer en redogörelse för hur data analyserats. Läsaren får en tydlig bild av hur exempelvis en kvalitativ innehållsanalys genomförts eller vilka statistiska metoder som använts. Ett sätt vid kvalitativ analys kan vara att ge exempel på kodningsschema och grunder för kategorisering. Vid kvantitativ analys är det också viktigt att ge detaljer som vilket typ av test som använts och motivering till det, vilket datorprogram och version som använts och val av signifikansnivå. Metodologiska överväganden I detta avsnitt kan argument och motivering för de metodologiska valen göras. Dessa överväganden kan samlas under en egen rubrik eller vävas in i de olika delarna under metodavsnittet. Ställningstaganden och argument styrks med referenser. Det kan exempelvis innebära att man hänvisar till en validering av ett instrument. Här ska också redogöras för etiska dilemman i studieupplägget och etiska hänsyn som tagits. Utgå från de fyra forskningsetiska principerna. Det är viktigt att ni utgår från er egen studie när ni beskriver etiska hänsyn. Till exempel hur undersökningspersonerna har samtyckt till att delta. Studentarbeten ryms inte inom etikprövningslagen men god forskningssed ska ändå följas. Resultat Resultaten av analysen ska sammanställas och presenteras logiskt, exempelvis utifrån olika teman eller kategorier. Det innebär ofta en annan struktur än den som man använt i exempelvis en enkät eller intervju. Det är oftast bättre att istället utgå från frågeställningar när man ordnar sitt resultat. Resultatet ska vara kort och koncist. Lyft fram det väsentliga. Ibland behövs tabeller och/eller figurer för att sammanfatta eller lyfta fram och belysa de viktigaste resultaten på ett överskådligt sätt. Tabeller och figurer måste hänvisas till i den löpande texten. Kommentera dem där och peka på det viktigaste men upprepa inte all information. Citat från det empiriska materialet används för att ge exempel och visa på trovärdigheten. Dessa kan inte stå för sig själva då de utgör exempel/illustrationer. 7

Diskussion I diskussionsavsnittet ska författaren reflektera över och diskutera resultaten och studien som helhet i ljuset av tidigare forskning och eventuell teori och därmed anknyta till relevanta referenser. Diskussion av resultat utgör den största delen av detta avsnitt. Metoddiskussion Här diskuteras, på ett kortfattat och strukturerat sätt, studiens svagheter och styrkor samt svårigheter, tveksamheter och misstag som påverkat resultatet. Lyft även fram studiens styrkor. Innehållet skiljer sig från det i texten under metodologiska överväganden i metodavsnittet genom att sådant som tas upp här i diskussionen har framkommit under arbetets gång och är inte ställningstaganden vid planering av studien. Författaren ska även genom ett insiktsfullt resonemang visa hur hen har tillgodosett krav på validitet och reliabilitet vid användning av statistiska undersökningar samt giltighet, trovärdighet och noggrannhet vid användning av kvalitativa undersökningar. Förklara inte vad begreppen i meningen innan betyder utan försök visa på hur dessa har tillgodosetts i den egna studien. Resultatdiskussion Här sätts resultaten in i ett större sammanhang. Reflektera över resultaten med ett vetenskapligt förhållningssätt. Ni behöver inte diskutera alla resultat utan lyfta fram de mest intressanta. Underrubriker är också ett bra sätt att lyfta fram viktiga aspekter. Diskutera och reflektera över resultatet i relation till andras forskning samt eventuell teoretisk referensram. Med andra ord, utgångspunkten för diskussionen är egna resultat i relation till annan forskning. Påståenden som inte är grundade i resultaten styrks med lämpliga referenser. Slutsatser och implikationer En kortfattad beskrivning av vilka slutsatser som kan dras av studien och vad de kan ha för betydelse presenteras. Specifika resultat som är särskilt värda att uppmärksammas lyfts fram. Tänk på att studiens design är avgörande för vilka slutsatser som kan dras och vilka möjligheter som finns för generalisering eller överförbarhet. Din slutsats ska även utmynna i reflektioner kring uppsatsens betydelse inom idrottsvetenskap/kostvetenskap och professionsmässiga implikationer i linje med det egna programmets profil. Referenser Merparten av referenslistan bör upptas av nyare vetenskaplig litteratur. Referenserna ska väljas utifrån relevans. Bilagor Använda instrument, missivbrev och annan viktig information bifogas uppsatsen. 8

Uppsatsens formalia Nedan ges rekommendationer kring formalia för uppsatsskrivning vid IKI. Formella krav för kandidat-/magisteruppsats omfattande 15 hp anges med ordet ska. Övrigt är rekommendationer som inte nödvändigtvis måste följas. Titelsida och Försättsblad Mall från IKI:s hemsida, http://iki.gu.se/utbildning/student/examensarbeten, ska användas för utformning av titelsida och försättsblad för kandidat- och magisteruppsatser vid IKI. IKI s logga ska inte inte användas av studenter i andra sammanhang. Författarnas efternamn skrivs i bokstavsordning. Uppsatsens rapportnummer finns på oppositionsschemat inför slutseminariet. På försättsbladet ska en sammanfattning på, max 250 ord, finnas där uppsatsens huvuddelar sammanfattas kort. Underrubriker ska inte finnas i sammanfattningen. För uppsatser som skrivs på engelska ska sammanfattning även skrivas på svenska. På försättsbladet ska även uppsatsens nyckelord skrivas i bokstavsordning. Nyckelorden är till för att ge en indikation om vad uppsatsen handlar om och som hjälp vid sökning. Sidnummer ska inte skrivas ut på titelsida och försättsblad. Förord Förordet placeras före innehållsförteckningen. Här ska författarnas bidrag till arbetet beskrivas så att det går att särskilja vem som gjort vad om det är mer än en författare. Exempelvis kan det beskrivas så här: Tabell 1. Författarnas bidrag Arbetsuppgift Procent utfört av Anders/Emma Planering av studien 50/50 Litteratursökning 50/50 Datainsamling 50/50 Analys 50/50 Skrivande 50/50 Layout 50/50 Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska få plats på en sida. Det räcker med att visa 2-3 rubriknivåer även om du har fler i texten. Det finns redan färdiga rubriknivåer i Word så förslaget är att du använder dessa för att du automatiskt ska kunna skapa dig en innehållsförteckning. 9

Referenser Referenslistan ska börja på en ny sida. Samtliga källor som hänvisas till i texten ska anges i bokstavsordning i referenslistan. Lathund för referenshantering (som i stort följer APAmanualen) ska följas. Den finns på IKI:s hemsida http://www.iki.gu.se/utbildning/student/examensarbeten/ Språkhantering Följande källa, som finns att låna som e-bok på universitetsbiblioteket, rekommenderas när det gäller att skriva korrekt svenska: Språkrådet (2013). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. E-bok Arbeta med språket så att det blir klart och tydligt utan syftningsfel. Använd gärna stavnings- och grammatikkontrollen i ordbehandlingsprogrammet och låt någon annan läsa arbetet för att ge synpunkter. Korta meningar med subjekt och predikat kan rekommenderas framför långa och krångliga. Undvik att skriva jag och man och meningarna bör inte börja med men eller och. Börja inte heller med en siffra. Kontrollera så att inga särskrivningar finns, (exempelvis att det står restaurangbesök och inte restaurang besök ). Se också upp med tempusväxlingar. Notera att metodavsnittet skrivs i preteritum/imperfekt. Förkortningar används sparsamt, men behövs ibland. Förkortningarna anges vid första presentationen inom parentes efter det fullt utskrivna ordet/orden, exempelvis: Riksidrottsförbundet (RF), Statens Offentliga Utredningar (SoU). Därefter kan förkortningen användas i den fortlöpande texten. Oftast skrivs siffror under 10 med text. Försök att undvika förkortningar i titeln. Var även konsekvent vid användning av förkortningar som t.ex., etc., dvs., m.m. Vetenskapligt språk När du skriver använd ett klart, tydligt och korrekt vetenskapligt språk. Uppsatsen bör vara fri från slang, journalistiska eller amerikaniserade uttryck, som t.ex. den här biten eller starta upp. Tänk också på att vara återhållsam med normativt, personligt och värdeladdat språk. Skriv exempelvis inte vi tycker att metoden fungerade bra, skillnaderna var extremt stora, jag valde intervjuer eftersom jag ville lära mig mer om det. Det är naturligtvis också viktigt att bearbeta informationen och sedan skriva med egna ord, undvik därför att använda för mycket citat från andra källor. Om det är viktigt för uppsatsen att använda ett specifikt citat från annan litteratur ska det återges ordagrant och sättas inom citattecken. Glöm ej att ange referens och sidnummer. 10

Typsnitt, sidnumrering och bilagor Format, sidnumrering och bilagenumrering ska utformas enligt följande: Använd typsnittet Times New Roman 12 punkter. Skriv texten med enkelt radavstånd och blankrad mellan stycken. Sidnumrering ska göras enligt följande: Numrera sidorna nertill, mitt på sidan. Börja med att skriva ut sidnummer vid introduktionen. Sidnumrering skrivs ej ut på titelblad, försättsblad, förord och innehållsförteckning (titelsidan har sidnummer 1 men ej utskrivet). Fortsätt sidnumrering löpande genom hela uppsatsen, dvs. sidnumrering fortsätter även på bilagorna. För fler än en bilaga numrera bilagorna löpande enligt 1, 2, 3 högst uppe i högra hörnet. På tom sida efter referenslistan anges rubriken Bilagor och på samma sida görs en förteckning av efterföljande bilagor enligt: Bilaga 1 Enkät, Bilaga 2 Missivbrev etc. Rubriker Använd helst inte mer än tre olika rubriknivåer. Rubriknivåer inne i uppsatsen ska utformas enligt tabell 2. Observera att det ska vara större avstånd mellan rubriknivå 1 och brödtexten än mellan rubriknivå 2 och brödtexten. Tabell 2. Rubriksnivåer som ska användas inne i uppsatsen Rubriknivå 1 2 3 4 Exempel Tecken Avstånd Diskussion Resultatdiskussion Elevernas uppfattningar För stort fokus på kroppsvikt Arial 18 punkter, fet Arial 16 punkter Arial 12 punkter, fet Arial 12 punkter, kursiv 18 punkter före, 6 punkter efter 10 punkter före, 6 punkter efter 6 punkter före 6 punkter före De rubriker som finns med på sidan fyra här i riktlinjerna och den ordning de står i är vanligen lämplig. Vilka rubriker och underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis beroende på innehåll och uppsatsens karaktär. 11

Tabeller och figurer Till figurer räknas alla typer av diagram och bilder. Tabeller och diagram ska numreras löpande: tabell 1, 2, 3 osv. Dessa bör ha självförklarande rubriker, dvs. man bör direkt förstå innehållet i tabellerna/rubrikerna. Fotnoter kan användas för att förklara. Tabell 3. Bakgrundsfaktorer uppdelade på de olika grupperna (n=228). Bakgrundsfaktor Kontrollgrupp Grupp A a n=83 c n=58 c Grupp B b n=87 c Kön (%) Pojke 49 34 55 Flicka 51 66 45 Skollunch (%) Aldrig 2 3 6 1-2 dagar/vecka 21 38 38 Alltid 77 59 56 a Intervention i skollunchen. b Intervention i skollunchen och i hem- och konsumentkunskapen. c Antalet kan vara något lägre på vissa frågor på grund av internt bortfall. Tabellrubrik ska placeras över tabellen i motsats till figurrubrik som ska placeras under figuren. Var noga med att ange källa om tabellen/figuren är hämtad från annan skrift. Tabeller och figurer placeras vanligen på första lämpliga plats efter det att de nämnts i texten. Hänvisa genom att till exempel ange: Som framgår av tabell 1... eller Resultatet av enkäten (se figur 3). Kommentera alltid och lyft fram de viktigaste resultaten i den löpande texten. Ovan visas exempel på en tabell och nedan en figur (se tabell 1 och figur 1). Lägg märke till att det i tabellen endast förekommer horisontella linjer. Tabeller som kopieras från SPSS-programmet behöver oftast alltså redigeras. % 70 60 50 40 30 20 10 0 Kontrollgrupp Grupp A Grupp B Pojke Flicka Figur 1. Andel pojkar respektive flickor i de olika grupperna (n=228). 12

Presentation av statistiska analyser När statistiska test används ska förutom p-värde ges information om effekternas riktning t.ex. genom att ange gruppernas medelvärde vid t-test eller procentuell fördelning vid χ 2 - test. Exempelvis: Kvinnorna hade i genomsnitt (m=300g, s=25) ett högre intag av frukt än männen (m=230g, s=23), p<0,05. P-värdet anges med nivåerna p<0,05, p<0,01, p<0,001 (kan indikeras med stjärnor *, **, ***) alternativt med beräknat värde med två decimalers noggrannhet. Om testen inte visar på signifikanta samband så kan exakt p-värde anges eller ns (ej signifikant/non-significant). För korrelation anges typ av korrelationskoefficient och p-värde. Exempelvis: Sambandet mellan träningstid och upplevd hälsa var signifikant r s =0,28, p<0,01. Citat för att belysa resultat När man använder sig av citat i resultatavsnittet så kan de placeras i den löpande texten eller i en tabell. Kortare citat kan infogas i texten inom citationstecken, (kursivera ej). Längre citat i den löpande texten görs exempelvis med indragning på båda sidor samt mindre stil (till exempel 10 punkter). Citattecken används då inte. Tänk på att knyta an till citaten i texten så att de inte känns lösryckta. Nedan visas ett exempel på hur det kan se ut. Barnen är med andra ord viktiga att tillfredsställa och respondenterna anger att de ibland köper hem viss mat eller vissa varumärken enbart för deras skull. Olika former av snabbmat som egentligen inte respondenterna har behov av, då de har gott om tid över för att tillaga maten från grunden, har fått en viss genomslagskraft. Kvinnorna köper hem färdiga hamburgare och pizzor i sin strävan att göra barn respektive barnbarn nöjda. Även om det är mat som de anser vara onyttig och kanske ohälsosam väljer de att ge vika för deras önskemål. En respondent exemplifierar detta på följande sätt: Jag köper chips, Coca-Cola och Fanta. Min son gillar det. Men själv gör jag det sällan. Kanske jag köper chips, Coca-Cola och godis en gång varannan månad. På motsvarande sätt agerar kvinnorna då deras barn och barnbarn kommer på besök. De väljer i så fall att handla annan mat än vad de brukar göra, för att de skall känna 13

Opposition och försvar vid slutseminarium Vid slutseminariet opponerar studenterna på varandras uppsats. Respondenterna (författarna av uppsatsen) förbereder sig genom att funderar igenom motiv, ställningstaganden och argumentation för olika val i uppsatsen. Opponenternas uppgift är att genom frågor lyfta fram både styrkor och svagheter i uppsatsen. De förbereder en kritisk granskning av uppsatsen för att ge konstruktiva synpunkter i positiv anda. Tänk på att det är ett förtroende att få läsa och granska ett annat arbete. Mycket tid och kraft har lagts ned på uppsatsen. Författarna förtjänar därför en noggrann och konstruktiv genomgång. Vid slutseminariet lämnar ordföranden över ordet till opponenterna som därefter leder diskussionen. 1. Respondenterna ges först möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter i uppsatsen. 2. Oppositionen inleds med att opponenterna gör en kort sammanfattning av innehållet i magisteruppsatsen. 3. Respondenterna ges utrymme för eventuella kommentarer. 4. Därefter följer huvudmomentet i oppositionen vilket handlar om att opponenterna ställer frågor till respondenterna. Formalia diskuteras normalt inte i detalj utan kan förmedlas till respondenterna efteråt. 5. Opponenterna ger därefter ett kort allmänt omdöme om arbetet och lyfter i huvudsak fram dess positiva drag. 6. Ordföranden ger övriga på seminariet möjlighet att ställa frågor och kommentera. Vid opponeringen eftersträvas en diskussion mellan opponenter och respondenter. Utgå från en noggrant genomförd planering men var inte för bunden vid den. Andra intressanta punkter kan visa sig viktigare att ventilera. Förbered alternativa diskussionsteman. Avsluta samtalet i en positiv anda. 14