FÖRORD 220 kv-ledningen Bysingsberg-Finnslätten, inklusive anslutning till Arosverket, är en del av en för stamnätet mycket viktig tvärförbindelse genom Mälardalen. Denna tvärförbindelse har väsentlig betydelse för stabiliteten och driften av stamnätet och spelar en viktig roll för matningen av Västerås med omnejd. Den är också av stor betydelse för att föra ut produktionen i Arosverket i situationer då denna produktion behövs för elförsörjningen. Denna MKB beskriver de förväntade miljökonsekvenserna som är orsakade av ledningen. MKB:n är framtagen som underlag för tillståndsprövning enligt Ellag (1997:857).
PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare Sweco Uppdragsledare/MKB-ansvarig/Handläggare Handläggare GIS/Kartor Kvalitetsgranskning
220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 5 INNEHÅLL FÖRORD 3 PROJEKTORGANISATION 4 SAMMANFATTNING 7 1. BAKGRUND OCH SYFTE 9 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag 9 1.2 Behov av befintlig ledning 9 1.3 Bakgrund 9 1.4 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen 10 1.5 Avgränsningar 10 1.5.1 Alternativ lokalisering och utformning 10 1.5.2 Magnetfältsberäkning med max strömlast 10 1.5.3 Urval av rödlistade arter och kulturhistoriska lämningar 10 1.6 Metod 11 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 12 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 13 3.1 Miljökvalitetsnormer 13 3.1.1 Luft 13 3.1.2 Vatten 13 3.1.3 Buller 13 3.1.4 Fisk- och musselvatten 13 3.2 Svenska kraftnäts miljöpolicy 13 3.3 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 14 3.4 Säkerhet 14 3.4.1 Elsäkerhet 14 3.4.2 Säkerhetsskydd 14 4. ALTERNATIVREDOVISNING 15 4.1 Förordat alternativ 15 4.2 Alternativutredning 15 4.2.1 Utredningskorridor A1 15 4.2.2 Utredningskorridor A2 15 4.2.3 Utredningskorridor A3 15 4.2.4 Utredningskorridor B1 16 4.2.5 Utredningskorridor B2 16 4.2.6 Utredningskorridor B3 16 4.2.7 Utredningskorridor B4 16 4.2.8 Luftledning 17 4.3 Motivering till befintlig luftledning som förordat alternativ 17 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 18 5.1 Elförbindelsens tekniska utförande 18 5.1.1 Översiktlig beskrivning 18 5.1.3 Ledningsgata och markbehov 19 5.2 Station/stationer 19 5.3 Elektriska och magnetiska fält. 19 5.3.1 Elektriska fält 19 5.3.2 Magnetiska fält 20 5.3.3 Hälsoaspekter och rekommendationer 20 5.3.4 Magnetfält för aktuell ledning 20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
6 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 5.4 Ljudeffekter 21 5.4.1 Ljudeffekter för den aktuella ledningen 21 5.5 Tekniskt och skogligt underhåll 21 5.5.1 Ledningsunderhåll 21 5.5.2 Skogligt underhåll 21 6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖKRAV 23 6.1 Bedömningsgrunder 23 6.2 Miljökrav 23 7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER FÖR BEFINTLIG LEDNING 24 7.1 Inventeringar och utredningar 24 7.2 Bebyggelse och boendemiljö 24 7.2.1 Beskrivning 24 7.2.2 Konsekvenser 24 7.2.3 Förslag till åtgärder 24 7.3 Landskapsbild 24 7.3.1 Beskrivning 24 7.3.2 Konsekvenser 24 7.3.3 Förslag till åtgärder 25 7.5 Områden av riksintresse och Natura 2000 25 7.5.1 Beskrivning 25 7.5.2 Konsekvenser 25 7.5.3 Förslag till åtgärder 25 7.6 Naturmiljö 25 7.6.1 Beskrivning 25 7.6.2 Konsekvenser 27 7.6.3 Förslag till åtgärder 27 7.7 Kulturmiljö 27 7.7.1 Beskrivning 27 7.7.2 Konsekvenser 28 7.7.3 Förslag till åtgärder 28 7.8 Rekreation och friluftsliv 28 7.8.1 Beskrivning 28 7.8.2 Konsekvenser 28 7.8.3 Förslag till åtgärder 28 7.9 Naturresurser 28 7.9.1 Beskrivning 28 7.9.2 Konsekvenser 28 7.9.3 Förslag till åtgärder 28 7.10 Infrastruktur 28 7.10.1 Beskrivning 28 7.10.2 Konsekvenser 29 7.10.3 Förslag till åtgärder 29 7.11 Planförhållanden 29 7.11.1 Beskrivning 29 7.11.2 Konsekvenser 29 7.11.3 Förslag till åtgärder 29 8. SAMLAD BEDÖMNING 30 9. REFERENSER 31 10. BILAGOR 32 SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 7 SAMMANFATTNING 220 kv-ledningen Bysingsberg-Finnslätten, inklusive anslutning till Arosverket, är en del av en för stamnätet mycket viktig tvärförbindelse genom Mälardalen, se Figur 1. Med anledning av Energimarknadsinspektionens begäran om komplettering av Svenska kraftnäts ansökan om förlängning av nätkoncession upprättas denna miljökonsekvensbeskrivning. Då ansökan inkom innan Miljöbalkens ikraftträdande är denna inte tillämplig utan istället gäller de regler som gällde den 2 september 1998. Det rör sig, utöver ellagen i 1998 års lydelse, framför allt om lag (1987:12) om hushållning med naturresurser och Förordning (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar. Också elförordningen (1994:1250) i dess lydelse 1998 är aktuell. Svenska kraftnät har genomfört en alternativutredning som redovisar en beskrivning av alternativa korridorer till den befintliga ledningen. En ledningssträckning styrs av olika faktorer såsom exempelvis avstånd till bebyggelse, påverkan på miljö- och kulturmiljöintressen, riksintressen och byggbarhet. De alternativa förslagen på korridorer som studerats har identifierats genom en sammanvägning av alla aspekter. Svenska kraftnät föreslår att befintlig ledning blir kvar i nuvarande sträckning, då detta bedöms innebära minst miljöpåverkan och ingen ny mark behöver tas i anspråk. Ledningen mellan Bysingsberg och Finnslätten, inklusive avgreningen till Arosverket, går i sin nuvarander sträckning över såväl öppen mark, såsom jordbruksmark och öppna gräsfält, som genom skogsområden och Västerås tätort. Ledningen berör inga riksintressen eller Natura 2000 områden och området är starkt påverkat av människan. Ledningen korsar en sumpskog och Svartån men påverkan bedöms som obetydlig. De kulturvärden som finns i området bedöms inte påverkas av ledningens fortsatta drift. Ledningen påverkar inte användandet av naturresurser i området. Ingen påverkan sker på övrig infrastruktur. Översiktsplanen för området motverkas inte och det gör inte heller någon av alla de detaljplaner som berörs. Den samlade bedömningen är att ledningens fortsatta drift i befintlig sträckning ger mycket små tillkommande miljökonsekvenser. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
8 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET Figur 1. Översiktskarta med den befintliga ledningen Bysingsberg-Hallsta-Finnslätten, inklusive avgrening Arosverket. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
9 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 1. BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras och att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el. > > Verka för en robust elförsörjning. Figur 2. Illustration av elens väg och elhandelns aktörer. 1.2 Behov av befintlig ledning 220 kv-ledningen Bysingsberg-Finnslätten, inklusive anslutning till Arosverket, är en del av en för stamnätet mycket viktig tvärförbindelse genom Mälardalen. Denna tvärförbindelse har väsentlig betydelse för stabiliteten och driften av stamnätet. Ledningen spelar i och med anslutningen i Finnslätten en viktig roll för matningen av Västerås med omnejd. Avgreningsledningen till Arosverket i Västerås är av vital betydelse för att produktionen i detta verk skall kunna göras tillgänglig på stamnätet i situationer då denna produktion behövs för elförsörjningen. 1.3 Bakgrund Ledningen togs i drift 1945. Koncession för befintlig ledning Bysingsberg-Hallsta-Finnslätten med avgrening till Arosverket var beviljad t o m 2000-12-31 respektive 1990-12-31 för delen Bysingsberg-Hallsta. Svenska kraftnät inkom till Energimarknadsinspektionen (Ei) den 2 september 1998 med en ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende 220 kv ledning från Bysingsberg till Finnslätten i Västerås kommun, Västmanslands län. I en skrivelse daterad 2016-06-02 begärde Ei att Svenska kraftnät ska komplettera sin ansökan. Kompletteringen ska innehålla > > En beskrivning av ledningens sträckning och vilka alternativa sträckningar som är praktiskt och tekniskt möjliga. > > En förteckning, med kartor, över de särskilt känsliga eller värdefulla områden som ledningen berör. > > En beskrivning av de konsekvenser eller risker som ledningen medför för de berörda områdena dels genom ledningens påverkan i drift dels genom påverkan av nödvändiga underhålls- och reparationsåtgärder. > > En beskrivning av hur Svenska kraftnät ska undvika eller minimera den negativa påverkan som ledningen orsakar eller riskerar att orsaka. > > En beräkning av de magnetfält som ledningen orsakar vid bostäder, skolor, förskolor och arbetsplatser. > > En beskrivning av hur ledningen påverkar eller kan påverka uppfyllandet av berörda miljökvalitetsnormer. > > En beskrivning (i miljökonsekvensbeskrivningen) av hur verksamheten påverkar eller kan påverka Natura 2000-områden eller sådana skyddade arter som tas upp i SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
10 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET direktivens bilagor liksom en beskrivning av hur sådan påverkan kan undvikas. Då ansökan inkom innan Miljöbalkens ikraftträdande är denna inte tillämplig utan istället gäller de regler som gällde den 2 september 1998. 1.4 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att uppfylla de krav för ansökan om fortsatt koncession som var tillämpliga innan miljöbalkens ikraftträdande. Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva de konsekvenser och risker som ledningen medför och vilka åtgärder Svenska kraftnät avser att vidta för att minimera negativa konsekvenser och risker. Miljökonsekvensbeskrivningen ska även redogöra för vilka skyddsvärden som berörs. 1.5 Avgränsningar MKBn är avgränsad till att beskriva de områden som Energimarknadsinspekt-ionen i sin bedömning i begäran av komplettering dnr: 2008-101167 bedömt som relevanta. Detta i enlighet med tillämplig lagstiftning i Förordning (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar 12. Eftersom det handlar om en befintlig luftledning görs MKB:ns konsekvensbedömningar med avseende på driftskede, dvs när ledningen är byggd där även nödvändiga underhållsåtgärder är inkluderade. Denna MKB behandlar påverkan, effekt och konsekvens inom de aspekter som har bedömts som relevanta: > > Bebyggelse och boendemiljö > > Landskapsbild > > Områden av riksintresse och Natura 2000 > > Naturmiljö > > Kulturmiljö > > Friluftsliv och rekreation > > Naturresurser inklusive areella näringar > > Infrastruktur > > Planförhållan Övriga aspekter bedöms inte påverkas och beskrivs därför inte vidare i detta dokument. 1.5.1 Alternativ lokalisering och utformning Alternativ lokalisering En bedömning av påverkan för alternativa sträckningar på alternativskiljande miljöaspekter redogörs för i bilaga 3.1, Alternativutredning. Alternativ utformning Växelström eller likström Vid planering av en stamnätsförstärkning kan det i undantagsfall bli aktuellt att använda markkabel för växelström och då på korta avstånd. Markkabel för likström kan även komma ifråga när elförbindelsen korsar havsområden och när stora mängder el ska överföras på längre avstånd från en punkt till en annan och driftsäkerhetsriskerna och kostnaderna är tolererbara. Elektriska effektförluster gör att längre markabelsträckor inte är en hållbar lösning. För att komma runt problem med effektförluster kan särskilda kompensationsanläggningar byggas med cirka 20 kilometers mellanrum på markabelsträckor. Sådana anläggningar medför, utöver markbehov, även kostnader, underhållsbehov och fler potentiella felkällor och därmed ökad risk för avbrott på förbindelsen. Därtill kommer att en markkabel som sådan har fler skarvar än en luftledning vilket även det innebär fler potentiella felkällor. Sammantaget innebär markkabel, även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större och att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Fördelarna med luftledning vad gäller naturmiljö, funktion och drift, leveranssäkerhet och samhällsekonomi, gör att Svenska kraftnät bedömer det vara strategiskt riktigt att fortsätta använda befintlig 220 kv luftledning i nuvarande utformning. Utifrån dessa grunder har inget markkabelalternativ utretts. 1.5.2 Magnetfältsberäkning med max strömlast I avsnittet Bebyggelse och boendemiljö beskrivs de elektromagnetiska fälten från kraftledningen under medelströmlast. Beräkningarna utförs på årsmedelström istället för maxlast då man utifrån myndigheternas försiktighetsprincip är intresserad av långtidseffekter och långtidsexponering. Svenska kraftnät beräknar därför magnetfält på en ström som avser 95%-percentilen av ett stort antal simulerade framtida årsmedelvärden. Detta då ledningarna är dimensionerade för att kunna ta andra ledningars last i det fall de måste tas tillfälligt ur drift för underhåll eller reparation. Detta innebär att tillfällen då ledningen har så höga strömmar att det närmar sig maxvärdet endast inträffar mycket sällan och kortvarigt. Därför är det inte relevant att beräkna magnetfält på max strömvärde eftersom detta endast påverkar ett årsmedelvärde marginellt och täcks upp av att 95%-percentilen används vid beräkning. 1.5.3 Urval av rödlistade arter och kulturhistoriska lämningar Uttaget av rödlistade arter och kulturhistoriska lämningar har skett inom en buffert på 80 meter respektive 100 meter på var sida av befintlig ledning för att säkerställa att arter inom ledningsgatan och dess närområde liksom fornlämningar och dess fornlämningsområde tagits med i urvalet. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 11 1.6 Metod I ett inledande skede utfördes en alternativutedning i syfte att identifiera ett antal framkomliga korridorer som alternativa områden för en ny luftledning som helt eller delvis skulle kunna ersätta den befintliga. När korridorerna definierades har försiktighetsprincipen varit en viktig faktor dvs. att så få bostadshus som möjligt ska påverkas av högre magnetfält än Svenska kraftnäts magnetfältspolicy tillåter. Hänsyn togs också till andra kända intressen såsom naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv. Utredningskorridorerna togs fram med hjälp av befintligt material från tidigare utredningar, kartor och digitalt underlag från olika myndigheters geografiska informationsdatabaser (GIS), exempelvis från länsstyrelsen (LstGIS), Skogsstyrelsen (Skogens Pärlor, numera Skogsdataportalen), Jordbruksverket (TUVA) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). Redovisningar av vidtagna åtgärder för att minimera påverkan, effekt och konsekvens för olika intresseområden görs i MKB:n under respektive rubrik. Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se utförlig beskrivning under kapitel 6 och bilaga 3.2 Bedömningsgrunder. Bedömningen av projektets miljöpåverkan och konsekvenser inom de olika intresseområdena har gjorts utifrån inarbetade skyddsåtgärder. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
12 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd s.k. nätkoncession för linje. Enligt övergångsreglerna 2013 gäller en nätkoncession tillsvidare, men tillståndet för rubricerade ledningar lyder under reglerna innan de ändrades. Svenska kraftnät ansökte den 2 september 1998 om förlängning av koncession för 220 kv-ledning mellan Bysingsberg-Hallsta-Finnslätten inklusive avgränsning till Arosverket. Energimarknadsinspektionen har i början av juni 2016 begärt in kompletteringar bland annat innebärande att Svenska kraftnät ska inkomma med miljökonsekvensbeskrivning och vilken omfattning denna ska ha. Ansökan om fortsatt koncession inkom till energimarknadsinspektionen den 2 september 1998 vilket är före miljöbalkens ikraftträdande. Detta innebär enligt miljöbalkens och ellagens övergångsbestämmelser att miljöbalkens regler inte blir tilllämpliga på prövningen av ansökan. Istället ska de regler som gällde när ansökan kom in, den 2 september 1998, gälla. Det rör sig, utöver ellagen i 1998 års lydelse, framför allt om lag (1987:12) om hushållning med naturresurser och Förordning (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar. Också elförordningen (1994:1250) i dess lydelse 1998 är aktuell för frågan om vilka övriga handlingar som måste skickas in till Ei och för hur handläggningen går till hos Ei. Ei gör bedömningen att samråd ej är nödvändigt. För ledningen finns ledningsrätt för Svenska kraftnät som ger tillträde till berörda fastigheter. Fastighetsägaren har vid uppförandet av ledningen ersatts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk eller för det inkomstbortfall som ledningen beräknas innebära. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med underhållsarbeten eller liknande. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
13 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Miljökvalitetsnormer Enligt övergångsreglerna till miljöbalken och ellagen ska bestämmelserna i milöbalken om miljökvalitetsnormer, 5 kapitlet, gälla även ansökningar som kom in före miljöbalkens ikraftträdande. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675). 3.1.1 Luft Luftkvaliteten längs ledningssträckningen är i dagsläget god och befintlig ledning bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för luft. 3.1.2 Vatten Ledningen berör två vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnorm för ytvatten, Askåbäcken (SE660874-153457) och Svartån (SE661626-153765). Den ekologiska statusen är måttlig för båda vattendragen. Inget av vattendragen uppnår god kemisk status. Se Bilaga 3.4 för intressekartor. Befintlig ledning bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormen. 3.1.3 Buller Befintlig ledning bedöms inte påverka miljökvalitetsnormen för buller. 3.1.4 Fisk- och musselvatten Befintlig ledning bedöms inte påverka miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten. 3.2 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens 1 miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget. > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs. > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor. > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder. > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet. > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. 1 Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive de egna gasturbinerna som ingår i störningsreserven. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
14 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 3.3 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 µt där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. I samband med att tillstånd förnyas för våra växelströmsledningar vidtar vi ofta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuder oss att köpa byggnader som står så nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 µt. För helt nya växelströmsledningar är vår policy att magnetfältsnivån inte ska överstiga 0,4 µt där människor bor eller vistas varaktigt. Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan 2. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 µt, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige 3. Mer information om magnetfält finns i avsnitt 5.3 3.4 Säkerhet 3.4.1 Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22), Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-3 och ändringsföreskrifterna i ELSÄK 2010:1-3). I starkströmsföreskrifterna regleras bland annat minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader. Svenska kraftnäts ledningar konstrueras i så kallat brottsäkert utförande vilket innebär att de är dimensionerade för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningarna är vidare utrustade med åskskydd. Det innebär att eventuella åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan via stålstolpen till jordlinan som är nedgrävd i marken. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolparna vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför byggs stolpar med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig. 3.4.2 Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2005:1) ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305). Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet. 2 Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga magnetfält. 3 Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, 1990/519/EG. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 µt. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 17 4.2.8 Luftledning Ledningen består idag av en 220 kv-luftledning. Idag och inom överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att vara huvudalternativet när Svenska kraftnät planerar även för nya delar av stamnätet. Detta beror på att det är mest driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt att överföra el med luftledning. Det är även fördelaktigt ur reparationshänseende med korta avbrottstider. Luftledning är därför huvudalternativet vid om- eller tillbyggnader i stamnätet. 4.3 Motivering till befintlig luftledning som förordat alternativ I tabell 3 och efterföljande avsnitt i Bilaga 3.1 redovisas en jämförelse mellan befintlig ledning och utredda alternativ. Nedan följer en sammanfattning. Befintlig ledning har stått på samma plats i ca 70 år och innebär ingen ny påverkan på bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, kommunala planer, infrastruktur och naturresurser i form av odlings- och skogsmark jämfört med alternativa korridorer. Genomförda magnetfältsberäkningar visar att magnetfältsvärdena för bebygglese inom 100 meter från ledningen kommer att ligga under 4.0 µt. Försiktighetsåtgärder för natur- och kulturvärden kommer att vidtas även fortsättningsvis vid framtida underhåll enligt Svenska kraftnäts riktlinjer, TR12 och TR13-04-01. En förlängd koncession för den befintliga ledningen bedöms därmed inte innebära någon ny negativ påverkan på motstående intressen i ledningens närhet. Samtliga alternativa utredningskorridorer skulle innebära en negativ påverkan på riksintresseområde för kulturmiljövård och/eller område med i Kulturminnesprogrammet, kulturhistoriska miljöer kring fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, landskap, friluftsliv, kommunala planer, infrastruktur och naturresurser. De alternativa utredningskorridorerna utgör en påverkan på ovanstående intressen både i samband med rivning av den befintliga ledningen och vid byggnation av en ny i alternativ sträckning. En ny sträckning skulle innebära att det uppkommer nya intrång i form av en ny ledningsgata som tar mark i anspråk och påverkar naturmiljön, odlings- och skogsmark. En ny stäckning skulle även utgöra ett nytt visuellt inslag i den känsliga kulturmiljön som till största delen består av öppna landskap. När det gäller den tekniska utformningen är luftledningsalternativet det, enligt Svenska kraftnät, lämpligaste alternativet för att uppfylla ledningens drivkrafter och för att Svenska kraftnät ska uppfylla sitt regeringsuppdrag att utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat elöverföringssystem. Sammanfattningsvis innebär befintlig ledning inga nya intrång och förändrar inte förutsättningarna för de värden som finns i området. Inga nya alternativa utredningskorridorer har identifierats som ger några miljövinster jämfört med att behålla befintlig sträcka eftersom de alla innebär nya intrång i värden och den ledningssträcka som i sådant fall rivs inte nämnvärt stärker eller tillför nya. Fördelarna med att behålla befintlig 220 kv luftledning utifrån ovanstående resonemang gör att Svenska kraftnät bedömer det vara strategiskt riktigt att använda befintlig luftledning i nuvarande utförande. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
18 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 5.1 Elförbindelsens tekniska utförande 5.1.1 Översiktlig beskrivning 220 kv-ledningen omfattar olika typer av stolpar med mått som framgår av nästa avsnitt. Avståndet mellan stolparna varierar mellan 350 och 450 meter beroende på terrängen. Ledningen går dels från en anslutningspunkt på befintlig ledning vid Bysingsberg till transformatorstationen Finnslättendels och dels via en avgrening från Erikslund (Hallsta) till station Arosverket, se Figur 1. 5.1.2 Stolptyper och fundament Stolptypen varierar längs ledningssträckningarna och är utformade som portalstolpar i trä eller stål och julgransstolpar i stål, se figur 4, 5 och 6. Från station Finnslätten och fram till Tunby är 220 kv ledningen sambygd med Vattenfalls 130 kv ledning i julgransstolpar i stål, se Figur 1. Mellan Tunby och Eriksborg består ledningen i huvudsak av träportalstolpar, förutom delsträckan över Svartåns dalgång och Västerås golfklubb i Bjärby där den är sambygd med Vattenfalls 130 kv ledning i julgransstolpar, se Figur 4. Söder om Erikslund är 220 kv ledningen sambygd med Vattenfalls 130 kv ledning i julgransstolpar. Första sträckan av 220 kv ledningen från Erikslund består av träportalstolpar och därefter av stålportalstolpar fram till Bysingsberg, se Figur 5. På avgreningen mot Arosverket från Erikslund förbi Skälby och Bäckby är ledningen byggd i trästolportalpar, förutom två stolpar som är i stål. Över åkermarken väst om Hacksta är ledningen sambygd med Vattenfalls 130 kv ledning i julgransstolpar. Sista sträckan fram till station Arosverket går ledningen i träportalstolpar, se Figur 6. Stålstolparnas fundamenten består av platsgjutna betongfundament. Figur 5. Ledningen i portalstolpe i stål som går genom sprickdalsterräng vid Stockkumla. Viby gård till höger. Vy österut. Figur 4. Ledningen i julgransstolpe som passerar över Svartåns dalgång och Västerås golfbana i Bjärby. Vy västerut. Figur 6. Ledningen i träportalstolpar i odlingslandskap. Vy söderut vid Lundby. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 19 5.1.3 Ledningsgata och markbehov Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som stolparna och eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden, se Figur 7. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Skogsgatan för befintlig 220 kv ledning är i skogsmark ca 46 meter bred. Där 220 kv ledningen går parallellt med med Vattenfalls 130 kv-ledning varierar skogs-gatan mellan 50-80 meter. Skogsgatan är ca 46 meter bred där 220 kv ledningen är sambygd med Vattenfalls ledning. Markanvändningen regleras i gällande ledningsrätt. 5.2 Station/stationer Delsträckan Bysingsberg - Hallsta - Finnslätten ansluter till transformatorstationen Finnslätten och avgreningen till Arosverket ansluter till transformatorstationen Arosverket. 5.3 Elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen. Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftledningar och kring elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 µt och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 µt. 5.3.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Figur 7. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
20 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 5.3.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur ledningarna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen, se figur 8. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå ca 1-1,5 meter ovan-för markytan. När magnetfältet anges används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen 4 ). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen. De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet. Magnetfält (µt) Avstånd (m) Figur 8. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet 5.3.3 Hälsoaspekter och rekommendationer När det gäller magnetiska fält från kraftledningar finns det inga säkerställda hälsorisker trots att man har forskat inom området i mer än 30 år och därför finns inga fastställa gränsvärden för exponering för magnetiska fält. I stället tillämpar Svenska kraftnät Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Denna försiktighetsprincip har sedan fastställts i Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt 3.3. EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem 5. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer och tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > > Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se finns mer information. 5.3.4 Magnetfält för aktuell ledning Bebyggelse inom 100 meter på var sida av befintlig ledning har kartlagts och de magnetfält ledningen kan ge upphov till har beräknats för dessa hus. Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under längre tid så som permanentbostäder, skolor, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Ekonomibyggnader är undantagna. De redovisade värdena på magnetfält för bebyggelse har beräknats enligt teoretiska formler med parametrarna strömlast och avstånd. Värdena avser magnetfältet på 1,5 meters höjd över mark. Avvikelser från de angivna magnetfältsvärdena för respektive redovisade bostadshus kan förekomma på grund av topografiska variationer i terrängen. Inga byggnader exponeras för magnetfält över 4.0 µt. Samtliga beräknade värden för bebyggelse inom 100 meter redovisas i Bilaga 3.3. Magnetfälten är beräknade på årsmedelströmlaster. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det kan förekomma perioder då det inte går någon ström alls i ledningen och perioder då strömlasten uppgår till mer än årsmedelvärdet. 4 En percentil är det vä rde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på. 5 http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_ id=1581 SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 21 5.4 Ljudeffekter En 220 kv lednings ljud är svagt och endast urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Detta sker främst på 400 kv-ledningar i fuktigt väder såsom dimma och regn. Liknande förhållanden kan även uppkomma vid snöfall. Det sprakande ljud som kommer av koronaurladdningar kring kraftledningarnas ledare uppstår främst på en spänningsnivå av 400 kv. På en ren och torr elektriskledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Ljudeffekter kan även uppkomma i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta ljud har karaktären av ett bredbandigt brus det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Då kraftledningen inte är i nära anslutning till någon bebyggelse kan påverkan från ljud anses vara försumbar. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till 40-45 db(a). Avståndet till ledningen, byggnader och andra föremål dämpar ljudet som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. 5.4.1 Ljudeffekter för den aktuella ledningen Den aktuella ledningen är 220 kv och de ljudeffekter som kan alstras anses försumbara. Ingen påverkan kommer ske på boendemiljö gällande ljudeffekter. 5.5 Tekniskt och skogligt underhåll 5.5.1 Ledningsunderhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:3 och ändringsföreskrift ELSÄK-FS 2010:3) besiktigas med bestämda intervall. Den tekniska besiktningen av ledningen sker i cykler om åtta år. År ett till sju besiktigas ledningen (driftbesiktning) okulärt från helikopter en gång per år. Det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar, jordtag m.m. kontrolleras. Beroende på vilka fel som upptäcks vid besiktningen blir de tekniska underhållsåtgärderna olika från fall till fall. Därmed byts delarna i anläggningarna ut kontinuerligt vilket gör att det inte går att avgränsa en lednings tekniska livslängd. När underhållsarbeten genomförs är de entreprenörer som har anlitats ålagda att följa Svenska kraftnäts riktlinjer (gällande bland annat miljö, TR13-04-01) och de lagar som gäller. 5.5.2 Skogligt underhåll Underhållsröjning med tillhörande kantträdsavverkning utförs vanligtvis med ca åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Vid minst ett tillfälle mellan röjningarna utförs röjningsbesiktning. Det innebär att ledningsgatan regelbundet ses över med fyra års intervall. Anlitade entreprenörer ska följa Svenska kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. Figur 9. Illustration av olika ljudnivåer. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
22 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET Röjning Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Fällning av kantträd i sidoområdena ska så långt möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg. Underhållsröjning utförs av personer med god erfarenhet av skogsarbete och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Hänsyn ska alltid tas till markägares synpunkter så långt som möjligt. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Vid röjning gäller att all lågväxande vegetation, till exempel enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar ska sparas. Det gör att skogsgatan får ett tilltalande utseende samtidigt som det är positivt för natur- och viltvård. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen och inte heller närmare stolpe eller stag än tre meter. I anslutning till större vägar, bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas ska viss högväxande vegetation behållas av allmänna naturvårdshänsyn. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser utan att vegetationen blir farlig för ledningens säkerhet förrän efter lång tid. Även i bryn mot åker och annan öppen mark och i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall träd sparas för viss högväxande vegetation. På mycket svaga marker, till exempel hällmarker, myrimpediment och tallhedar med tillhörande kantzoner, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan lämnas kvar. Hänsyn ska även så långt som möjligt tas till markägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i anslutning till ledningsgatan. Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall mäts och märks med färgprick inför avverkning. Dessa avverkas då de utgör en säkerhetsrisk om de kan falla över ledningarna. Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark. Under senare tid har andra metoder provats. Istället för att avverka träden toppas de med hjälp av anordning som hänger under en helikopter. Röjningsbesiktning Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet (4,5 m) vid maximalt nedhäng från faslinorna innan kommande röjning sker tas bort. Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 23 6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖKRAV 6.1 Bedömningsgrunder I en process att utreda och beskriva miljökonsekvenser av en verksamhet är det viktigt att en utvärdering utförs på ett så objektivt sätt som möjligt. Det är också lämpligt att konsekvenserna sätts i proportion till hur värdefullt ett intresse är. Sedan några år tillbaka arbetar Svenska kraftnät med egna bedömningsgrunder, se bilaga 3.2. Dessa är framtagna tillsammans med en expertgrupp av miljökonsulter med syftet att de bedömningar som sker i olika delar av en miljökonsekvensbeskrivning ska bli så enhetliga och objektiva som möjligt. Bedömningsgrunderna ger också fördelen av att det skapas en jämförbarhet mellan olika projekts miljökonsekvenser. Bedömningsgrunderna utgör en grundstomme till de bedömningar som görs inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning men de kan i det enskilda fallet, för varje individuellt projekt, behöva anpassas. Miljökonsekvenserna bedöms i en skala från obetydliga konsekvenser till mycket stora konsekvenser (obetydliga, små, små-måttliga, måttliga, stora och mycket stora konsekvenser). 6.2 Miljökrav Svenska kraftnäts Krav avseende miljö och hälsa (TR 13-04-01) gäller för både anläggnings- och underhållsfasen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
24 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER FÖR BEFINTLIG LEDNING 7.1 Inventeringar och utredningar Området har inventerats i en skrivbordsstudie där relevanta intressen och skyddsvärden har identifierats. Inga inventeringar i fält har genomförts inför ansökan eftersom ansökan avser en befintlig ledning. En beräkning av nivåer för magnetiska fält har genomförts för befintlig ledning. 7.2 Bebyggelse och boendemiljö 7.2.1 Beskrivning Den befintliga ledningen passerar förbi enskilda hus och genom Västerås tätort med bostads- och industriområden. Det finns 442 byggnader inom 100 meter på var sida av ledningen. Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under längre tid så som permanentbostäder, skolor, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Ekonomibyggnader är undantagna. 7.2.2 Konsekvenser Drift Ledningens huvudsakliga miljöpåverkan avseende boendemiljö beror på magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Det finns 442 byggnader där människor kan förväntas vistas varaktigt inom 100 meter från kraftledningen. Genomförda magnetfältsberäkningar visa att magnetfältsvärdena ligger under 4.0 µt för samtliga, se Bilaga 3.3 Magnetfältsberäkning. Kraftledningar kan ge upphov till oro för konsekvenserna av magnetfält men de värden som uppnås i närliggande byggnader är så pass låga att denna risk är försumbar. Många av de husshållsapparater vi har i hemmet avger högre strålning än vad ledningen gör. Då ledningen är befintlig bedöms inte ny visuell påverkan uppstå varför konsekvenserna för bebyggelse och boendemiljö sammantaget bedöms som små. Underhåll Vid underhållsarbete kan boende påverkas temporärt av buller. 7.3 Landskapsbild 7.3.1 Beskrivning Västerås ligger i den norra delen av Västeråsfjärden som tillhör Mälaren. Landskapet kring Västerås tillhör Svealands sprickdalsterräng med lerslätter och sjöbäcken. Detta karaktäriseras av ett sönderstyckat mosaiklandskap med växlande bergplatåer och smärre bergshöjder avbrutna av lerfyllda sänkor eller sjöar. Svartåns dalgång tillhör den mest markanta landskapsformationen i området. Vid Stockkumla och Hagby finns också grunda sedimentfyllda jordbruksområden med barrblandskog på de moränklädda höjdryggarna på ömse sidor av jordbruksmarken. Ledningen går i huvudsak på öppen mark (jordbruksmark eller öppna gräsfält). I området strax väster om Västerås finns emellertid ett större (ca 2,5 km) sammanhängande skogsområde (Långkärret), vilket utgör ett populärt närströvområde för Västeråsborna. Randzonen mellan den öppna jordbruksmarken och skogsmarken väster om staden utgörs delvis av ett småkuperat moränlandskap. Moränkullarna domineras av lövskog med rikligt inslag av ädellövskog, ask och ek. Ledningen passerar även ett flertal enskilda hus men också genom Västerås tätort, både förbi industriområden och intill bostadsområden. 7.3.2 Konsekvenser Drift I ett mosaiklandskap med omväxlande jordbruks- och skogsmark ges varierade utblickar och därmed begränsas ledningens synbarhet. Det finns inga områden där den befintliga ledningen är synbar från långa avstånd. Där ledningen passerar Svartån ligger den exponerad, vilket gör den väl synlig bl.a. från golfbanan i Bjärby och koloniområdet. I den småkuperade skogsterrängen är ledningen mindre synlig. Passagerna över våtmarker och bäckar är svårtillgängliga och svåra att se från omgivande terräng. Då ledningen passerar Bruksleden är den väl synlig för förbipasserande. Det är svårt att ange generella konsekvenser i landskapsbilden av ledningen i förhållande till tätorter eller enskilda byggnader. Det är ofta helhetsintrycket av omgivningen som avgör hur störande 7.2.3 Förslag till åtgärder Inga åtgärder vidtas. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 25 ledningen eller ledningsstolparna uppfattas i landskapet. Ledningen går parallellt med Vattenfalls ledning och delvis i samma stolpe och har även funnits i ca 70 år vilket medför att den torde vara en del av den nuvarande landskapsbilden. Sammantaget gör detta att påverkan på landskapsbilden bedöms som liten. Underhåll Inga konsekvenser 7.3.3 Förslag till åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.5 Områden av riksintresse och Natura 2000 7.5.1 Beskrivning Natura 2000 EUs medlemsländer arbetar med att bygga upp ett nätverk av värdefulla naturområden och ge dessa ett formellt skydd. Syftet är att bevara värdefulla arter och naturtyper och därmed skydda den biologiska mångfalden. Arbetet sker med stöd av EUs Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv. I Natura 2000-områdena ska dessa arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Kraftledningen berör inget Natura 2000 område. Se Bilaga 3.4a och 3.4b för intressekartor. Riksintresse Ett område kan pekas ut som riksintresse för att skyddas om det bedöms som viktigt ur ett landsomfattande perspektiv. Utnämnandet kan syfta till att skydda området för att det ska bevaras, vilket ofta är fallet för natur- och kulturmiljöintressen. Skyddet kan dock i vissa fall syfta till att skydda en viss användning av marken till exempel kommunikationsleder och utvinning av naturresurser. Det övergripande syftet med riksintressena är god hushållning med mark- och vattenresurser och ett område som utpekas som riksintresse får ett juridiskt skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Ibland kan flera riksintressen överlappa varandra och därmed hamna i konflikt. I sådana fall får en avvägning göras om vilket intresse som är viktigast att ta hänsyn till i det aktuella fallet eller vilket som tar minst skada av den aktuella förändringen eller ingreppet. Ledningen berör riksintresse järnväg samt vägnät. Se Bilaga 3.4a för karta med rikstinressen. 7.5.2 Konsekvenser Drift Ledningen i sin nuvarande sträckning bedöms inte medföra några konsekvenser för riksintressen eller Natura-2000 områden. Underhåll Ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för riksintressen vid underhåll. 7.5.3 Förslag till åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.6 Naturmiljö 7.6.1 Beskrivning Landskapet och naturmiljön intill Västerås är starkt påverkat av människan. Där ledningen passerar finns jord- och skogsbruk men den dominerande markanvändningen är ändå tätortsnära natur- och parkmark. En sumpskog (600 M S TURBO) korsas av den befintliga ledningen. Sumpskogen beskrivs som en fuktskog dominerad av al och glasbjörk. Svartån korsas i anslutning till Bjärby golfbana. För samtliga vattendrag gäller strandskydd enligt milöbalken. Skyddet syftar framförallt till att skydda naturområden nära vatten men också att för att förhindra bebyggelse intill vattnet och därmed bibehålla eller förbättra möjligheterna för allmänheten att vistas i området. Stolparna står i vissa fall inom områden som omfattas av strandskyddet. Se Bilaga 3.4b för karta. Inga skyddade naturmiljöer, förutom områden som omfattas av strandskydd, berörs. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar och skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s artoch habitatdirektiv och fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, se bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i Förordningens bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
28 220 KV-LEDNING BYSINGSBERG-FINNSLÄTTEN, INKLUSIVE AVGRENING AROSVERKET 7.7.2 Konsekvenser Drift Kraftledningen utgör en befintlighet i landskapet och kommer inte att påverka kulturmiljöer eller lämningar om den fortsätter att vara i drift. Detta gör att några ytterligare negativa konsekvenser för kulturmiljön inte bedöms uppstå. Underhåll Inga konsekvenser för kulturmiljöer bedöms uppstå. Detta förutsätter dock att underhåll och förvaltning genomförs på så sätt som det tidigare gjort, exempelvis som att befintliga patrullstigar och servicevägar används och att ingen ny mark tas i anspråk. Vid (underhålls-)åtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras ska samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. kulturmiljölagen. 7.7.3 Förslag till åtgärder Vid underhållsåtgärder i närheten av fornlämningar markeras dessa med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband med arbetet. Skulle en tidigare ej känd fornlämning påträffas under underhållsåtgärderna avbryts arbetena och anmälan sker till berörd länsstyrelse. 7.8 Rekreation och friluftsliv 7.8.1 Beskrivning I begreppet rekreation och friluftsliv ligger aspekter på ledningen utifrån dess eventuella påverkan på viktiga friluftseller rekreationsområden i närheten av bebyggelse eller i större strövområden. Särskilda anläggningar såsom golfbanor, koloniområden med mera ingår även i begreppet rekreation och friluftsliv. Ledningen passerar områden som är intressanta för rekreation och friluftsliv. Området kring Bruksleden fungerar som närrekreation för Västerås kommuninvånare. Vid stadsdelen Vallby finns ett centralt område med skidbacke och naturområde som är viktigt för närrekreationen. Vid ledningens passage över Svartån finns både Västerås golfklubbs golfbana i Bjärby och ett koloniområde i närheten av ledningen. Ledningen passerar även över agilitybanan vid Ekeberga. Avgreningen mot Arosverket bedöms inte påverka områden med intressen för rekreation och friluftsliv. 7.8.2 Konsekvenser Drift Ledningen kan i vissa miljöer upplevas som störande för friluftslivet, men bedöms i allmänhet inte innebära något negativt. Ibland underlättar ledningsgator framkomligheten i skogsområden. De befintliga ledningarna bedöms inte innebära något hinder eller upplevas negativa för rekreation eller friluftsliv i området varför påverkan bedöms som obetydlig. Underhållsarbete Tillfällig begränsning gällande tillgänglighet kan uppstå i området vid underhållsarbete. 7.8.3 Förslag till åtgärder Inga åtgärders vidtas. 7.9 Naturresurser 7.9.1 Beskrivning Ledningen berör områden med naturresurser i form av areella näringar såsom jordbruksmark, åker, ängs-och betesmarker och skogsmark. Stolparna innebär intrång och påverkar jordbruksdriften på så sätt att stolpar och stag i viss mån försvårar brukning och skördearbete. Inga nya intrång är aktuellt för den befintliga ledningen. Skogsbruket är relativt begränsat där ledningarna går. 7.9.2 Konsekvenser Drift Ytan på det markområde som stolparna och stag upptar är liten. Stolparna har funnits under lång tid. Bestående skada är den påverkan på marknadsvärdet på berörda fastigheter som ledningen orsakar. Skadan kan antingen vara en direkt följd av att skogsmark eller åkermark tagits i anspråk eller den påverkan på omgivningen som ledningen indirekt kan orsaka på grund av till exempel estetiska störningar. Markägare har ersatts ekonomiskt för markintrånget vid tidpunkten för intrånget. Underhåll I samband med framtida underhållsarbeten i kraftledningsgatan kan tillfälliga skador uppkomma i skog eller på åker (gröda och täckdikning) och på övrig mark, diken, stängsel, vägar och dylikt. Påverkan på de naturresurser som brukas där idag bedöms som obetydlig då ledningen funnits i området cirka 70 år. 7.9.3 Förslag till åtgärder Tillfälliga skador uppkomna vid underhållsarbeten ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas av Svenska kraftnät eller dess entreprenör. 7.10 Infrastruktur 7.10.1 Beskrivning Den befintliga ledningen korsar ett järnvägsspår strax söder om Bäckby, se Bilaga 3.4.a. Kraftledningen korsar även ett antal mindre vägar och E18 med vilken den även löper parallellt förbi Erikslund. Ledningen går, längst större delen av dess sträckning, parallellt med Vattenfalls kraftledning och på sträckan förbi Erikslund delar de stolpar. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING