1
Vad innebär Frösundas anbud för verksamheterna på Norrmalm? Frösunda har vunnit upphandlingen av åtta verksamheter på Norrmalm med start i vår regi 1 juni 2018. I upphandlingen har Norrmalms kommundel i Stockholms stad satt vissa krav för hur verksamheten ska bedrivas. Dessa krav har vi som utförare åtagit oss att följa. Det kan även finnas ytterligare saker i vårt anbud som ligger utöver kommundelens kravspecifikation. Även dessa delar är vi förbundna att leverera på ett tillfredställande sätt. Därför är det viktigt att alla inblandade parter är införstådda med vad Frö- sundas anbud innehåller och vilka förväntningar som man kan och ska ha på oss som utförare. Denna texten beskriver på ett förkortat sätt vad vårt anbud innehåller och vad det innebär i praktiken. Vi på Frösunda har åtagit oss att följa detta anbud. Det är mycket viktigt för oss att våra kunder, deras närstående och våra medarbetare känner sig trygga med vårt sätt att bedriva omsorg. Tveka därför inte att fråga oss om du undrar något. VIKTIGA DELAR I FRÖSUNDAS ANBUD OCH NYHETER PÅ VERKSAMHETERNA Fler verksamhetschefer Verksamhetschefen kommer jobba nära verksamheten och mindre administrativt Biträdande verksamhetschefer men inga gruppchefer Stort och tydligt ansvar för kontaktmännen Värderingscoach på verksamheten Aktivitetsansvarig på varje verksamhet Läsombud på varje verksamhet Arbetsverktyget FUNCA införs för att öka livskvalitet, delaktighet och självbestämmande Välfärdsteknologi kommer införas och medarbetarna kommer utbildas inom detta 2
Organisation och inriktning ORGANISATION Vi kommer att öka antalet verksamhetschefer i jämförelse med nuvarande drift från 25 % till 50 % för respektive boende. Detta innebär att vi kommer att ha totalt fyra (4) verksamhetschefer som tjänstgör heltid. Därutöver kommer vi även att tillsätta fyra (4) biträdande verksamhetschefer som tjänstgör heltid på Norrmalms grupp- och servicebostäder. Vår erfarenhet ger att det viktigaste för att förankra våra värderingar och vårt förhållningssätt och säkerställa medarbetarnas bemötande är att chefen är närvarande i det dagliga arbetet, det vill säga när kunder och medarbetare är i verksamheten. Detta är grunden för det nära och kundorienterade ledarskapet som möjliggör en tydlighet i ansvaret. Vi har därför minskat storleken på antalet medarbetare som en chef har ansvaret över och därmed utökat antalet chefer i verksamheten jämfört med dagens drift. VERKSAMHETSCHEF Verksamhetschefen ska genom sitt närvarande ledarskap och kontinuerliga uppföljningar av verksamheten säkerställa att kunderna erbjuds stimulerande fritidsmöjligheter, aktiviteter utanför boendet, att vardagen i boendet berikas samt att verksamhetens vardagsrutiner, fritidsmöjligheter och aktiviteter kontinuerligt anpassas till de enskildas identitet och känsla av sammanhang. BITRÄDANDE VERKSAMHETSCHEF Med en biträdande verksamhetschef stärker vi den närvarande arbetsledningen i det dagliga arbetet och i praktiken alltid arbetsledning nära till hands för medarbetarna. För att bli biträdande verksamhetschef krävs det att man uppfyller våra kriterier för de egenskaper en chef ska ha. Den biträdande verksamhetschefen kommer att uppmanas till att söka till vår Trainee-program. Verksamhetschefen har alltid det yttersta och övergripande ansvaret men säkerställer bland annat genom sin biträdande verksamhetschef att kvalitetsarbetet fortlöper, utvecklas och följs upp i verksamheterna samt att varje enskild kund får stöd och service utifrån sitt behov och biståndsbeslut. Biträdande verksamhetschefen ersätter verksamhetschefen vid längre frånvaro (så som semester, sjukdom med mera) och har mandat att fatta erforderliga beslut i samråd med ställföreträdande verksamhetschef. KONTAKTMANNEN (TILLIKA STÖDPERSON) En adekvat omsorg med kundens fokus bygger på ett bra samarbete mellan kund, närstående och kontaktman. Kontaktmannen företräder kunden och är en länk till närstående, övriga medarbetare, verksamhetschef samt till externa aktörer. I kontaktmannens uppdrag ingår att tillgodose kundens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Att vara kontaktman innebär att åtgärder planeras, genomförs, följs upp och utvärderas och därigenom kvalitetssäkras arbetet. Kontaktmannen är således en central del i kundens vardag varför syftet, målet samt mandat och befogenheter är tydliga på Frösunda. Frösunda arbetar med dubbelt kontaktmannaskap. Det innebär att varje kund utöver den ordinarie kontaktmannen också har en vice kontaktman i medarbetargruppen, som i största möjliga utsträckning är på plats i verksamheten då ordinarie kontaktman inte arbetar. Kontaktmannens arbetsuppgifter består i huvudsak av följande: ha en aktiv roll under inflyttning; ev. hembesök, välkomstsamtal, systematisk observation upprätta, revidera och följa upp genomförandeplan (GP); biografi, nätverkskarta, frågeguiden upprätta och följa upp signeringslistor planera kundens insatser under dygnets alla 24 timmar utföra veckoplanering med kunden tillsammans med kunden sammanfatta social dokumentation, signeringslistor och insatser inför det månatliga verksamhetsmötet säkerställa minst en och en halv (1,5) timmars egentid i veckan med kunden säkerställa minst sex (6) till åtta (8) timmar i månaden för valfri aktivitetet, medarbetare medtages utifrån önskemål förmedla ny information till kollegor kring kunden 3
hålla regelbunden kontakt med närstående koordinera externa kontakter i möjligaste mån följa med till besök säkerställa skötsel av bostaden, klädvård och personliga hjälpmedel OMBUD I det dagliga arbetet har Frösunda inrättat ett antal ombudsfunktioner för att stötta och avlasta verksamhetschefen i dennes arbete samt för att skapa delaktighet och ge möjlighet för medarbetarna att växa. Vid verksamheterna på Norrmalm kommer vi att på varje verksamhet tillsätta en värderingscoach, ett läsombud, en FUNCA-administratör och en aktivitetsansvarig. Centralt inom Frösunda finns även en värderingsledare som stöttar, utbildar och handleder chefer och värderingscoacher i implementering, utförandet och uppföljningen av värderingsarbetet enligt konceptet. VÄRDERINGSCOACH Vi kommer att utse värderingscoach på varje boende. För att bli värderingscoach krävs det att man är särskilt lämplig utifrån sina värderingar och sitt bemötande gentemot kunderna. Medarbetare som antar rollen som värderingscoach kan se det som en merit om denne sedan vill söka sig till Frösundas traineeprogram för att kunna vidareutvecklas inom företaget. Värderingscoachens enskilt viktigaste uppgift är att vara modell och förebild i det dagliga arbetet utifrån ett kvalitets- och värdegrundsperspektiv. I varje verksamhet rekryteras en medarbetare till att bli värderingscoach. Värderingscoachen har inget formellt arbetsledaransvar, men ansvarar för att handleda och coacha övriga medarbetare i det värderingsdrivna beteendet. Vidare ansvarar värderingscoachen för introduktion av nya medarbetare. Detta för att alla nyanställda ska få samma introduktion och inskolning. ÖRONMÄRKT TID FÖR VÄRDERINGS- COACHENS VÄRDERINGSARBETE Verksamhetschefen avsätter två (2) timmar per månad för varje värderingscoach för att de ska kunna utföra sitt uppdrag i enlighet med ovan ansvarsbeskrivning. Detta sker i samband med schemaläggningen och är därmed återkommande. AKTIVITETSANSVARIG Verksamhetschefen utser en aktivitetsansvarig medarbetare per verksamhet. Den aktivitetsansvarige medarbetaren utses av verksamhetschefen utifrån lämplighet för uppdraget och ska vara drivande, ha ett intresse för aktiviteter och fritidsmöjligheter samt kunna tänka utanför ramarna. Den aktivitetsansvarige ska: vara modell och förebild i aktivitetsarbetet delta i festkommittén finna lämpliga aktiviteter och anpassa dem utifrån kundernas önskemål bevaka relevanta hemsidor såsom Fritidsnätet, Stockholm stads Fritidsutvecklares fritidstips, Stockholm stads kalendarium, Metro, Mitt i, Kulturhuset med flera inspirera kunder och medarbetare med förslag på lämpliga fritids- och kulturaktiviteter vara huvudansvarig för planering av aktiviteter, resor och semester upprätta en fritidskatalag innehållande förslag på individuella och gemensamma aktiviteter i samverkan med läsombudet delta i nätverksträffar och utbildningar med regionens aktivitetsansvariga samordna och planera gemensamma aktivitetsdagar två (2) gånger per år tillsammans med aktivitetsansvariga på de andra verksamheterna genonomgå anvisade utbildningar inom Frösundaakademin såsom Att planera och genomföra aktiviteter för personer med funktionsnedsättning LÄSOMBUD Verksamhetschefen utser ett läsombud med utökat kommunikationsansvar per verksamhet. Läsombudet ska vara en ambassadör för läsningens goda effekter och ska se läsningen som en naturlig del av vardagen. Vidare ska läsombudet vara en lösningsorienterad och inspirerande person. Till sitt stöd har läsombudet studiematerialet Läsa tillsammans. 4
Läsombudet ska: inspirera och informera om läsning till kunderna. beställa och hjälpa till med olika läshjälpmedel när detta behövs utgöra stöd i att ge kunderna anpassad och aktuell samhällsinformation i form av högläsning, diskussion kring nyheter och händelser, lyssna på radio och se på tv samt stötta kunderna i att söka efter samhällsinformation på internet säkerställa att allt material som finns på verksamheten såsom husmötesagenda, fritidskatalog och informationstavla där dagens aktiviteter och medarbetare presenteras, anpassas utifrån varje kunds kommunikativa förutsättningar ansvara för att upprätta en prenumeration på den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor Stockholms stadsbibliotek för att hitta lämplig litteratur och genomföra aktiviteter med kunderna utefter önskemål genomgå utbildningen Läsa tillsammans via Studieförbundet Vuxenskolan 5
FUNCA ett verktyg för ökad livskvalitet, delaktighet och självbestämmande Medarbetare vid vår kvalitetsavdelning har varit del i expert- respektive referensgrupp under framtagandet av verktyget FUNCA. Syftet med att införa FUNCA är att öka livskvaliteten för den enskilde, att öka delaktighet och självbestämmande för den enskilde och att införa ett strukturerat och systematiskt arbetssätt anpassat för LSS-verksamheter. FUNCA bygger på tanken att den som ger stöd ska anpassa sitt eget bemötande och den omgivande miljön efter den enskildes förutsättningar, inte försöka förändra den enskilde eller försöka avveckla dennes beteenden. Under de två första avtalsåren implementeras, tillämpas och utvärderas FUNCA som systematiskt arbetssätt i verksamheterna i Stockholm. Arbetet utgår ifrån att kontaktmannen, en utbildad FUNCA-administratör och arbetsgruppen i samverkan med andra yrkeskategorier arbetar med strukturerad kartläggning, analys, planering, genomförande av åtgärder och utvärdering. För att mäta och utvärdera huruvida insatsen leder till ökad livskvalitet för den enskilde används skattning med stöd av skattningsskalan Neuro Psychiatric Inventory (NPI). Med FUNCA får medarbetarna stöd i att analysera hur kundens möjlighet till kommunikation ser ut, om vardagen och miljön är anpassad, om de basala behoven är tillfredsställda, om det föreligger hälsoproblem, etc. Utifrån de bakomliggande orsakerna till individensbeteende sätts personcentrerade stödinsatser in. Dessa utvärderas senare genom att göra om kartläggningen. Om stödinsatsen bedöms vara framgångsrik och ökar kundens välmående revideras genomförandeplanen utifrån förändringen. Till stöd finns ett digitalt verktyg där det pågående arbetet registreras. Arbetet och registreringen med stöd av FUNCA sker endast efter kundens godkännande. Nedan illustreras ett exempel på hur FUNCA kan avändas ipraktiken. KARTLÄGGNING Kontaktmannen genomför tillsammans med FUNCA-administratören en skattning enligt NPI över hur Per beter sig i olika situationer. Skattningen består i att besvara ett antal frågor kopplade till förekomsten av olika beteenden och känslomässiga uttryck, exempelvis: Trycker Per ner sig själv eller säger att han känner sig misslyckad? Undviker Per platser eller situationer som gör honom nervös? Har Per förlorat intresse för vänner och familjemedlemmar? Har Per perioder när han inte låter människor hjälpa honom? Sysslar Per med upprepade aktiviteter, som trycka på knappar, plocka etc? Visar Per några aggressiva eller agiterade beteenden? Frågorna besvaras med JA eller NEJ och för varje fråga görs en bedömning kring hur ofta beteendet/känslouttrycket förekommer och en bedömning av allvarlighetsgraden. Skattningen registreras av FUNCA-administratören. Resultatet visar att Per skattar höga värden på agitation/ upprördhet. ANALYS Kontaktmannen och övriga medarbetare analyserar resultatet och kommer fram till att Per ofta blir upprörd och stressad i samband med måltidssituationen vilket ofta leder till självskadebeteende som att Per biter sig i armen. Med stöd av verktyget analyserar kontaktmannen och FUNCA-administratören vilka bakomliggande och utlösande orsaker som kan ligga till grund för att Per blir stressad och upprörd. I enlighet med arbetsmetoden ska vi se till orsaker i Pers omgivning/miljö, medarbetarnas bemötande av Per och Pers individuella förutsättningar (basala behov, delaktighet, kognitiv och kommunikativ förmåga). Medarbetarna kommer fram till att måltidssituationen ofta är en miljö med mycket stimuli med exempelvis ljud från köket, med flera medarbetare som rör sig runt och interagerar med Per och att man ofta ställer fram allt på bordet och dukar med olika färger och föremål. 6
Medarbetarna anar att detta leder till för mycket stimuli för Per som har en nedsatt informationsbearbetning. PLANERA För att förbättra Pers livskvalitet och minska situationer då han blir upprörd och stressad planerar medarbetarna lämpliga stödinsatser/åtgärder utifrån den analys som genomförts. I ett första steg beslutar man sig att pröva sanera måltidsmiljön från stimuli som kan upplevas stressande. Man ska minska ljudnivån genom att inte låta diskmaskinen stå på och genom att tala mindre med Per under måltiden. Man beslutar även att försöka hålla sig till max två medarbetare runt bordet som sitter ner under hela måltiden. Dukningen runt Per ska även minskas ner för att inte ge för många intryck. och implementering av åtgärder. Till stöd för administration och implementering av arbetssättet utbildar vi en till två medarbetare per verksamhet till FUNCA-administratörer. Kartläggning, analys, planering, genomförande av åtgärder och utvärdering sker löpande i den dagliga driften, i samverkan mellan kontaktman, FUNCA-administratör och övriga medarbetare. Under verksamhetsmöten sker övergripande avstämningar och uppföljning. FUNCA planeras gå i drift under vintern 2018. ÅTGÄRDER Åtgärderna förankras med Per, hans närstående och i hela medarbetargruppen och implementeras i stödinsatsen vid varje måltid under cirka sex veckors tid. UPPFÖLJNING Efter cirka sex veckor genomför kontaktmannen en uppföljning, det vill säga en ny skattning. Resultatet jämförs med tidigare skattning. Resultatet visar att Pers värden för agitation/upprördhet har gått ner samt att matlusten blivit större. Per kan nu genomföra måltider mer självständigt och upplevs bli mindre stressad. Pers livskvalitet bedöms därför ha ökat med hjälp av stödinsatserna. Tillsammans med Per och hans närstående reviderar kontaktmannen Pers genomförandeplan och åtgärderna implementeras. HUR ORGANISERAS ARBETET Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för att arbetssättet systematiskt bedrivs i verksamheten och ger förutsättningar för arbetet. Kontaktmannen är tillsammans med FUNCA-administratören ansvarig för arbetet kring kunden med planering 7
Välfärdsteknologi SATSNING INOM KOGNTION OCH TEKNIK Satsningen är ett led i vårt koncept- och innovationsarbete och innebär utveckling kring hur kunden kan få stöd i självbestämmande och delaktighet genom kognitiva och nya, innovativa tekniska hjälpmedel. WIFI Vi kommer att installera WiFi i alla lägenheter på gruppbostäderna. I servicebostäderna kommer WiFi att finnas i gemensamhetsutrymmena. Tillgång till WiFi möjliggör för våra kunder att kunna använda sig av bland annat tekniska hjälpmedel. SURFPLATTA PÅ VARJE VERKSAMHET Vi köper in en surfaplatta till varje verksamhet. Det kan användas till olika ändamål, exempelvis lyssna eller läsa nyheter via 8 sidor, som hjälpmedel för att kommunicera och/eller söka fram information eller hålla kontakt med vänner och närstående. BILDSKÄRMAR PÅ VARJE VERKSAMHET På varje verksamhet kommer vi att ha storbildskärmar i de gemensamma utrymmena. Skärmarna kan användas av kunderna för att kommunicera med vänner, närstående och andra viktiga personer på distans. Vidare kan skärmarna användas för gemensamma aktiviteter mellan verksamheterna när kunderna önskar delta i festen från sin egen bostad. 8
Forum för delaktighet och inflytande Vi stärker kundernas inflytande och bestämmande i frågor genom Frösundas system för kunddialog. Den bärande idén är att stödja och öva kundernas förmåga att uttrycka och formulera sina behov och vilja tillsammans med andra kunder som de delar vardagen med. Metoden underlättar kundernas väg mot självständighet och involverar medarbetarna i denna utveckling. Frösundas system för kunddialog utgår ifrån Delaktighetsmodellen (DMO). Metoden går ut på att kunder och medarbetare inledningsvis träffas var för sig och, med guidning av en extern vägledare som är utbildad för uppgiften, samtalar kring de frågor som är på agendan. Frågorna kan variera och utgår från kundernas egna önskemål, exempelvis gemensamma aktiviteter och bemötande. I båda grupperna utmejslas frågeställningar som man vill ta upp med den andra gruppen. Efter dessa inledande samtal träffas alla tillsammans och diskuterar de frågeställningar som man kommit fram. Vägledaren leder grupperna hela vägen och summerar vad samtalsserien, slingan, har lett till. Slingan genomförs inom tre veckor för att ge snabb återkoppling. Vi kommer att starta upp kunddialogssystemet under det första avtalsåret genom att utbilda en medarbetare i varje verksamhet till vägledare. Vägledarna ansvarar sedan för att implementera systemet och att kontinuerligt leda samtalsserie i den verksamhet där de själva inte arbetar. Dialogerna kommer genomföras under verksamhetens husmöten/stormöten och verksamhetsmöten. HUSMÖTE Varje vecka anordnas ett möte i det gemensamma utrymmet. Vid mötet ges kunden goda möjligheter att föra fram tankar och åsikter, vilket stärker kundens inflytande och delaktighet. Under mötena avhandlas och beslutas det om vardagliga saker med koppling till verksamheten. Kunderna kan även ta upp sådant man tycker är viktigt och därmed kunna verka för förändring. Vid mötet förbereds även kunden på specifika händelser av betydelser under den kommande veckan. Exempelvis studiebesök eller planeringsdag för medarbetarna. mötet fungerar även som ett forum för diskussion och informationsutbyte, och för att kunna bjuda in samhällsfunktioner såsom exempelvis polisen, ekonomisk rådgivare eller andra för kunderna relevanta aktörer. STORMÖTE En gång i månaden har vi stormöte. Verksamhetschefen håller i mötet och om kunden vill så bjuds även anhöriga/närstående in. Vid ett stormöte ger verksamhetschefen allmän information om vad som är på gång i verksamheten och kunderna har möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter direkt till verksamhetschefen. Medarbetarna ansvarar för att protokoll förs under de gemensamma möten och verksamhetschefen ansvarar för att det som blivit överenskommet verkställs och följs upp. Protokollen förvaras tillgängliga för alla som vill ta del av dessa. FRAMTIDSVERKSTAD För att fånga upp och uppmuntra kundernas önskemål gällande den långsiktiga utvecklingen av verksamheten kommer vi två gånger per år hålla en workshop kallad Framtidsverkstad. Framtidsverkstaden hålls av två medarbetare och kunderna och medarbetarna får skriva ner idéer, ord, bilder på lappar, som sedan kategoriseras och diskuteras. Vi bestämmer tema för Framtidsverkstaden tillsammans under husmötet två veckor innan så att alla hinner förbereda sig i god tid. Resultatet av workshopen sammanställs och delges verksamhetschefen, som återkopplar med en aktivitetsplan vid nästkommande stormöte. Planen ligger till grund för det arbete som ska ske fram till nästa Framtidsverkstad. När vi arbetar med framtidsverkstaden anpassas arbetssätt och kommunikation till varje enskild kund så att alla kan vara delaktiga. ÅRSBERÄTTELSE KRING DET GÅNGNA ÅRET För att stärka omsorgskontinuiteten kring varje kund genom att säkerställa medarbetarnas individkunskap och att händelser av vikt inte glöms bort sammanfattar vi årsberättelse under det senaste året. Kontaktmannen och kunden upprättar tillsammans en årsberättelse kring det gångna året. Berättelsen blir ett sätt att påvisa framsteg och stärka kunden i vad den har åstadkommit under det gångna året. 9
Information och samverkan NÄTVERKSMÖTEN Kunden erbjuds att tillsammans med sin kontaktman två gånger per år bjuda in till ett nätverksmöte. Till mötet bjuder vi de aktörer som kunden önskar ska delta, exempelvis närstående/företrädare, biståndshandläggare, kontaktman vid kundens dagliga verksamhet m.fl. KUNDENS NÄRSTÅENDE/FÖRETRÄDARE Närstående vill ofta ta upp synpunkter direkt med chefen. Verksamhetschefen kommer därför att vara tillgänglig två eftermiddagar/kvällar i månaden samt en helgdag för drop-in -tider om kund och/eller närstående/företrädare vill träffa verksamhetschefen utanför kontorstid. MÅNADSAVSTÄMNING MED KONTAKTMAN För att säkerställa att kundernas närstående får önskad information och kontinuerlig uppdatering om genomförandet av insatsen erbjuder vi varje månad uppföljningssamtal med kunden och dennes närstående/företrädare. WEBBSIDA Information om verksamheten går även att ta del av via den webbsida som vi upprättar för varje verksamhet, redan under övertagandeprocessen. Här finns ett löpande informationsflöde till kunder och närstående samt kontaktuppgifter till verksamhetschef och verksamheten. NÄRSTÅENDETRÄFFAR Verksamhetschefen bjuder in närstående/företrädare till närståendeträffar minst två gånger per år eller oftare. Vid träffarna informerar verksamhetschefen om arbetet och aktuella händelser i verksamheten, och de närstående tillsammans med kunderna kan ställa frågor och lyfta synpunkter. Varje kallelse och möte protokollförs och verksamhetschefen ansvarar för att vidta åtgärder och följa upp synpunkter. MÅNADSBREV Efter kundens medgivande delger vi närstående information om förändringar och vad som sker i verksamheten regelbundet. Verksamhetschefen ansvarar för att skicka ut information till närstående via månadsbrev. Närstående kan välja att få detta informationsbrev via ordinär postgång eller via e-post. 10
Genomförandeplanen KARTLÄGGNING Frösunda lägger stor vikt vid förarbetet innan upprättande av genomförandeplanen. Kartläggningen görs med stöd av verktygen Nätverkskarta, Frågeguide och Biografi och ligger till grund för genomförandeplanen. GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen beskriver vad, hur, när och vem som ska utföra den beslutade insatsen. Kunden är alltid delaktig vid upprättande och planen omvandlas till en anpassad version utifrån kundens kommunikativa förutsättningar. I genomförandplanen dokumenteras även eventuella samtycken. För varje område dokumenteras hur kunden önskar bli bemött. I de fall dokumentationssystemet inte ger utrymme för detta upprättar vi en särskild bemötandeplan som komplement till genomförandeplanen. Planen innehåller även mål och delmål bestämda av kunden gällande insatsen upprättas liksom en beskrivning av hur arbetet ska bedrivas för att nå dit. Målen bygger vidare på de behov som fastställts i beställningen och de önskemål som kunden har. Målen ska vara konkreta, realistiska och formuleras på ett sätt som gör att de kan följas upp. För att uppnå målen utgår vi ifrån arbetskort som beskrivs nedan. GENOMFÖRANDEPLANEN TILLÄMPAS AV ALLA Samtliga berörda medarbetare kring kunden är inlästa och informerade om planens innehåll för att säkerställa omsorgskontinuitet och ett korrekt bemötande utifrån varje kunds förutsättningar. Vid upprättande och revidering av en kunds genomförandeplan upprättas en checklista där alla medarbetare ska notera att de har läst och tagit till sig förändringarna, nya mål och vilka stödinsatser medarbetarna ska ge för att kunden ska nå målen. i de vardagliga aktiviteterna, skapa struktur och en förutsägbar vardag som är individuellt utformad. Tillsammans planeras veckans aktiviteter och möten, såsom tandläkarbesök, matinköp, städning med mera. På veckoplaneringen utvärderas föregående veckas aktiviteter. VECKOSCHEMA Beroende på kundens behov och önskemål upprättar kontaktmannen utifrån veckoplaneringen ett individuellt veckoschema och/eller dagsschema där de vardagliga aktiviteterna framgår. EGENTID Vi säkerställer att utrymme för individuella aktiviteter finns genom att garantera den enskilde en och en halv (1,5) timmars individuell egentid med ordinarie eller vice kontaktman varje vecka. Kunden planerar tillsammans med sin kontaktman vilka vardagsaktiviteter som ska genomföras under veckoplanering. Det kan röra sig om klädinköp, städning med mera. INDIVIDUELL TID Varje vecka har kunden en och en halv (1,5) timme per vecka för egna aktiviteter, såsom att gå på bio, spela squash, simhall, utställningar. Kunden väljer själv vem han eller hon ska utföra aktiviteten med, antingen kontaktmannen eller någon annan medarbetare. Kunden kan även spara den individuella tiden under en månad för att sedan göra en större aktivitet, exempelvis gå på konsert eller åka på turridning. VECKOPLANERING Kunden erbjuds en veckoplanering med sin kontaktman varje vecka. Syftet med planeringen är att säkerställa kundens inflytande och överblick 11