rapport från nationell konferens i Uppsala

18 2018 Lärande och utbildning för Agenda 2030 rapport från nationell konferens i Uppsala

Inledning Lärande och utbildning framställs av världssamfundet som nyckeln till Agenda 2030. Swedesd är nationell samordnare för Unescos globala handlingsprogram för utbildning för hållbar utveckling (GAP on ESD) och har i uppdrag att främja lärande och utbildning för hållbar utveckling, både i Sverige och internationellt. Det behövs tydliga nationella ambitioner för lärande och utbildning för hållbar utveckling (ESD/LHU/ UHU 1 ) framförallt inom Sveriges arbete med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling och därför fanns det ett behov av att samla Sveriges aktörer inom området för att sammanställa konkreta förslag på åtgärder som stärker ESD i Sverige. Den 8 februari 2018 arrangerade därför Swedesd, i samarbete med Universitets- och högskolerådets verksamhet Den globala skolan, en nationell konferens i Uppsala med fokus på hur ESD kan främjas. Konferensen var en uppföljning på det arbete som tidigare identifierat centrala utvecklingsområden för ESD, bland annat den nationella workshopen Bridging the GAP 2016. Dessa utvecklingsområden framställdes till regeringen i juni 2016 som Underlag till regeringens handlingsplan för policyarbetet med hållbarhetsmålen 4 och 4.7. Över 120 aktörer inom hållbarhets- och utbildningsområdet samlades för att ta del av kunskapshöjande seminarier, dela erfarenheter och ge synpunkter på lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige. Inför konferensen fick deltagarna besvara en enkät om vilka behov de ser i sitt eget arbete. Den här rapporten sammanfattar de centrala områden och utmaningar som identifierades under konferensen och i enkätsvaren. Förhoppningen är att de konkreta förslag och åtgärder som sammanställs här i stor utsträckning kommer att följas upp i regeringens handlingsplan för Sveriges genomförande av Agenda 2030 och tas tillvara av Agenda 2030-delegationen i dess uppdrag. Resultaten kommer också att användas i Swedesds fortsatta arbete som regeringens samordnare av ESD i Sverige. Tack till alla er som deltog och som medverkar till att utveckla lärande och utbildning för hållbar utveckling lokalt, regionalt och nationellt! Eva Friman Föreståndare, Swedesd SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling 018-471 82 00 www.swedesd.uu.se info@swedesd.uu.se Key Partner UNESCO Global Action Programme on Education for Sustainable Development 1 Olika begrepp används på svenska: LHU (lärande för hållbar utveckling) och UHU (utbildning för hållbar utveckling). Eftersom inget av dessa begrepp innefattar både lärande och utbildning, använder vi här det engelska begreppet ESD (Education for Sustainable Development), vilket både teoretiskt och som det praktiskt används omfattar både utbildning och lärande. 2

Resultat från enkätsvar om prioriterade åtgärder Inför konferensen fick deltagarna i och med anmälan uppge sina synpunkter på vad regeringen behöver göra för att stödja deltagarnas verksamheter med lärande och utbildning för hållbar utveckling. I enkäten ombads deltagarna ange prioriterade åtgärder baserade på underlag från Swedesds tidigare workshop Bridging the GAP samt Agenda 2030-delegationens förslag till handlingsplan. Det var också möjligt att ange egna åtgärdsförslag. I anmälan gavs även utrymme att kommentera prioriteringarna. Enkätsvaren med tillhörande kommentarer utgjorde underlag för utformandet av konferensens workshops som planerades för olika verksamhetsgrupper: förskola och grundskola; gymnasium; civilsamhälle och ungdomsorganisation; myndighet, departement, kommun och region; folkbildning; lärarutbildning och annan högre utbildning. Förslag på prioriterade åtgärder i kommande arbete med ESD Revidering av styrdokument/regelverk Kompetensutveckling Övergripande riktlinjer för/definitioner av lärande och utbildning för hållbar utveckling Finansiella resurser Uppföljning och kvalitetssäkring Resurser/material för arbete med ESD Kommunikationsytor/erfarenhetsutbyte Tabell 1. De tre åtgärder som konferensdeltagarna prioriterade högst, fördelat efter verksamhetsområden: Index Prio Kompetensutveckling Revidering av styrdokument Finansiella resurser Uppföljning och kvalitetssäkring Finansiella resurser Kommunikationsytor Kompetensutveckling Finansiella resurser Revidering av styrdokument Kompetensutveckling Finansiella resurser Revidering av styrdokument Kompetensutveckling Finansiella resurser Riktlinjer/definitioner LHU Förskola, grundskola, gymnasium Civilsamhället, ungdomsorganisation Myndighet, departement, kommun/region Folkbildning Lärarutbildning och annan högre utbildning Ovan visas de åtgärder för arbete med ESD som prioriterades högst av medverkande vid konferensen. Uppdelningen ger en bild av prioriteringarna mellan olika intressegrupper och kontexter. Finansiella resurser prioriterades av samtliga intressegrupper. Även kompetensutveckling återgavs som en mycket prioriterad åtgärd, högst prioriterad av alla intressegrupper förutom civilsamhället. Uppföljning och kvalitetssäkring uppgavs som prioriterat endast av civilsamhället, där den även var den mest prioriterade åtgärden. För grupperna som representerade förskola, grundskola, gymnasium, och myndighet/departement/kommun/region var de prioriteringsåtgärder som värderades högst revidering av styrdokument, kompetensutveckling och finansiella resurser. Gruppen med representanter från lärarutbildning och annan högre utbildning skiljde sig något från detta genom att prioritera riktlinjer/definitioner för ESD högre än revidering av styrdokument. Prioriteringarna lyfter fram de områden där det råder samstämmighet om behov, samt belyser de skillnader som finns i behov för olika aktörer och grupper som arbetar med ESD. 3

Sammanfattning av deltagarnas kommentarer Nedan följer en sammanfattning av deltagarnas kommentarer för de olika åtgärderna, återgivna oberoende av intressegrupp. 1. Kompetensutveckling Om hela skolan [liksom förskola och universitet] ska genomsyras av holistiskt hållbarhetstänkande så behöver samtliga pedagoger och skolledare få kompetensutveckling Kontinuerlig kompetensutveckling anses avgörande för att skapa en gemensam grund och för att kunskapen om ESD ska ha ett tvärperspektiv och främja livslångt lärande. Framförallt är lärare inom alla utbildningsnivåer, lärarstudenter, rektorer och förskole- och skolledare i behov av detta. Samverkan för att kompetensutveckla är också ett återkommande förslag, såväl inom formell utbildning och forskning, som mellan olika sektorer i samhället. Flera förslag gjordes gällande kombination av ESD och entreprenöriellt lärande inom skola, universitet och forskning. 2. Revidering av styrdokument Vi behöver ett tydligt uppdrag för att området ska prioriteras i konkurrensen inom utbildning ESD är idag beroende av enskilda lärare/skolledares engagemang, vilket måste förändras för att vi ska nå den omställning som krävs för att möjliggöra hållbar utveckling. Det är en framtidsfråga såväl som en fråga om likvärdig skola och demokrati. ESD behöver därför förtydligas i befintliga styrdokument. Politiska beslut med ett tydligt regelverk samt uppdrag till Skolverket att prioritera ESD i sitt arbete står högt upp på listan. 3. Ökade finansiella resurser Statliga finansiella resurser signalerar vikten av ESD Regeringen måste prioritera ESD med fasta finansiella resurser. Såväl förskolor som skolor och universitet, forskning och kommuner är underfinansierade gällande ESD. Det saknas finansiella resurser för att skala upp befintliga satsningar. ESD-arbete är ofta beroende av externt stöd. Det finns även ett behov av finansiering för att nå ut till fler: kollegialt lärande, samhällsinformation och folkbildning, samverkan, verktyg, principer och stöd för ESD är resurskrävande. Öppna resurser, så som löpande utlysningar av medel för alla idéer, projekt och verksamheter, är ett annat önskemål. 4

4. Uppföljning och kvalitetssäkring Många skolor arbetar redan med ESD i hög grad, men uppföljning och kvalitetssäkring av det som görs saknas Det är värdefullt att veta huruvida åtgärder ger avsedd effekt för att systematiskt kunna utveckla ESD. Nationella verktyg för uppföljning och kvalitetssäkring är viktiga för att kontinuerligt kunna genomföra Agenda 2030. Med kvalitetssäkring kan utbildning stärkas, effektiva verktyg skapas, kunskap spridas vidare med metoder och modeller, samt effekterna av ESD synliggöras för att skapa en likvärdig skola. Samverkan mellan forskning och praktiker bygger på kunskap om de processer som skapas. Det är oerhört viktigt att också inkludera barn och unga i arbetet med kvalitetssäkring av ESD och Agenda 2030. Signalvärdet av en prioritering från ledning framhålls starkt i den här prioriteringsåtgärden. 5. Övergripande definitioner och riktlinjer Agenda 2030 och ESD skall genomsyra vår undervisning i skolan det måste alla veta om Begreppet ESD behöver förtydligas och definieras för att skapa en gemensam utgångspunkt och för att kunna sprida goda exempel på ESD. Kunskapsdelning är viktig för att medvetengöra ESD i relation till det som redan görs i Sverige och för att inblandade ska se sitt arbete som en del av något större. Då lyfts utbildningens roll att integrera Agenda 2030 och möjliggör agendans genomslag i hela samhället. En förutsättning för detta är att regeringen tydligt prioriterar ett förtydligande av ESD. 6. Kommunikationsytor och erfarenhetsutbyten Kommunikationsytor är en förutsättning för att alla olika organisationer och sektorer ska kunna hitta arbets- och samverkansformer som krävs för att lyfta arbetet med Agenda 2030 Ett holistiskt samarbete och erfarenhetutbyte av ESD mellan och inom olika sektorer är centralt för att alla ska ha möjlighet att diskutera aktuella frågor. Det finns ett stort behov av kommunikationsytor för erfarenhetsutbyten inom ESD där möjligheter ges att dela idéer med aktörer som har kompetens inom området, såväl lokalt som globalt. Kommunikationsytorna måste prioriteras och ges hög legitimitet, relevans, kvalitet och långsiktighet. Då ESD inte är ett isolerat fenonomen ger samverkan möjligheter till att samlas kring Agenda 2030 som ett gemensamt paraply. Kompetensutveckling genom samverkan är en förutsättning för att ta gemensamma krafttag på ett flertal nivåer och förena samhällsutveckling med skolutveckling. Det är viktigt att inkludera lärande utanför det formella utbildningssystemet. Swedesd som nationell samordnare för ESD bör hjälpa till att skapa forum för samverkan. 7. Resurser och material för arbete Det behövs konkreta projekt att jobba med i samband med en kompetensutvecklingsinsats För att lyckas lyfta ESD och skolans roll i samhället behövs en verktygslåda med konkreta förslag på olika resurser för lärande. Skolan bör kopplas till ett holistiskt lärande där unga inkluderas och deras handlingskompetens och roll som aktiva samhällsmedborgare stärks. Det finns bra befintliga verktyg, men skolor behöver stöd att köpa in material och för att implementera ESD i sin dagliga verksamhet. Resurserna bör hjälpa förskolelärare, lärare och skolledare att integrera ESD i alla skolämnen utan att de behöver vara experter inom området. 5

Resultat från workshops Under konferensens workshops arbetade sex grupper med att formulera synpunkter och förslag till Agenda 2030-delegationen. Deltagarna arbetade utifrån sitt verksamhetsområde inom ESD: förskola och grundskola; gymnasium; högre utbildning och forskning; förvaltning inom kommun, region och landsting; civilsamhälle; samt folkbildning. Varje workshop inleddes med en kort genomgång av de policyförslag som sedan tidigare lagts fram inom respektive arbetsområde. Dessa policyförslag finns dels i Agenda 2030-delegationens nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan 2 och dels i rapporter från andra organisationer 3. Även några av deltagarnas egna prioriteringar av åtgärdsförslag presenterades överskådligt. Detta gav deltagarna en bild av policyläget kring ESD, som underlag för gruppernas fortsatta arbete. Utifrån den inledande genomgången lyfte grupperna flera perspektiv relaterat till verksamhetsområdet i diskussionerna. Resultatet av samtliga workshops blev ett inlägg till Agenda 2030-delegationen som presenterades i ett gemensamt utlåtande, eller i form av en punktlista. De flesta grupperna fann en samsyn kring vad som är viktigast att arbeta med framöver. Här följer utlåtanden från respektive workshopgrupp. Utlåtandena har reviderats något, dock utan att påverka innehållet. 2 I riktning mot en hållbar välfärd (http://www.regeringen.se/49ba4d/contentassets/1a2de8e7c90747a9b2c- 96081ceed7c58/i-riktning-mot-en-hallbar-valfard.pdf). 3 Några av dessa var Naturskyddsföreningens rapport Hållbar utveckling i skolan vi måste snabba på! Lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner (https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/lhu_rapport_2017_0.pdf) och Universitetskanslerämbetets utvärdering Universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling En tematisk utvärdering, del (http://www.uka.se/download/18.4b823b1c15e- 946e3e573710/1506947485916/rapport-2017-10-02-hallbar-utveckling-del-1.pdf). 6

Gymnasium ESD ska tydligt skrivas in i skollag och andra styrdokument. Statsbidrag behövs för att säkra likvärdighet i skola. Det behövs finansierad kompetensutveckling för lärare och rektorer för att hjälpa elever utveckla nödvändig handlingskompetens. Skolans arbete med ESD ska kvalitetsgranskas av Skolinspektionen. Elever ska få uppleva verkliga möten med natur och människor från olika kulturer. Ställ krav på huvudmän och rektorer att implementera och organisera för ESD. Förskola och grundskola I styrdokument ska det holistiska perspektivet förstärkas. De globala hållbarhetsmålen ska utgöra basen för all utbildning och kompetensutveckling. Sverige har råd! Utbildning ska syfta till att samtliga aktörer inom förskola och grundskola får handlingskompetens, känner delaktighet och meningsfullhet. Kommun, region och landsting Den nationella nivån måste leda arbetet med ESD. Det sänder signaler som är viktiga för att få med den regionala nivån samt skolan i arbetet. ESD är ett förhållningssätt som bör genomsyra hela verksamheten. Det ska integreras i verksamheten och innebär inte något ytterligare som skolan ska åstadkomma. Det måste finnas både ett top-down och ett bottom-up perspektiv där elever och andra unga är med i arbetet. Utbildningen ska med andra ord vara icke-normerande. Kompetensutveckling för politiker måste ske på olika nivåer. Kompetensutveckling måste vara långsiktig, relevant och leda till relevant undervisning. Folkbildning är prioriterat. Skolan måste vara delaktig i samhällsutvecklingen. Lärmiljön är vidare än klassrummen och det krävs transformation av lärmiljöer. Regleringsbrev till Skolverket ska vara tydliga. Uppföljning av ESD ska vara kopplat till åtgärdsplaner. Högre utbildning och forskning Fortbildning och kompetensutveckling för universitetslärare inom ESD Samverkan mellan lärosäten är mycket viktig. Skapa lärosätesövergripande verksamhet organiserad i nätverksform eller engagera Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) för samverkan. Stimulera fortbildning som innehåller kunskapsmässiga och sociala metoder som berör och samtidigt visar på vägar till handling. Exemplifiera bästa sätt för samverkan med ideell sektor och verksamhet i politiska rum. Resurstilldelning och statlig finansiering Tydligt riktade medel till forskning om ESD för både nationella studier och praktiknära forskning. Det krävs en portfölj av utlysningar. Exemplifiering: (+) Vinnovas Utmaningsdriven innovation är ett exempel på fungerande interdisciplinär och intersektoriell samverkan för Agenda 2030; (-) Formas utlysning kräver doktorandtitel för medverkan vilket begränsar samverkansförmågan. Styrning och utvärdering av universitetet Driv på universitetet att utveckla systematiskt kvalitetssäkringsarbete gällande både innehåll och pedagogik. Styrningen bör ske på samtliga nivåer (universitets-, institutions-, utbildningsplans- och kursplansnivå). 7

Tillgängliggör och sprid forskningsresultat för en bred publik. Det behövs särskilda resurser för kommunikation av forskningens påverkan på samhället och dess betydelse. Främja nyskapande forum där forskare och allmänhet möts, t.ex. digitala sökverktyg för populärvetenskapliga presentationer. Främja samverkan mellan och inom universitet genom t.ex. centrumbildningar för hållbar utveckling, eller genom forum för erfarenhetsutbyten mellan centrumbildningar. Stötta studentinitiativ och nätverk som driver frågan om ESD. Inkludera eventuellt ESD i lönejusteringsprocesser och lägg där mer fokus på utbildning och mindre på forskning. Omfigurera eventuellt incitamentsstrukturer inom universitetet, ex miljöledningssystem. Civilsamhälle Det poängteras ofta av regering och myndigheter att civila samhället spelar en nyckelroll i genomförandet av Agenda 2030, men resurser saknas. Civilsamhället vill se mer ansvarsutkrävande och handlingskraft i alla delar av samhället och det måste finnas rätt förutsättningar för detta. Lägg fokus på implementering av ESD och gå från ord till handling. Det är handling som gör skillnad i slutändan. Civilsamhället måste främja kollektiva förhållningssätt och inte enbart fokusera på individens behov och ansvar i relation till hållbarhet och de globala hållbarhetsmålen. En nyckel till detta är inkludering av alla i enlighet med Agenda 2030s ledord leave no one behind. Skapa förutsättningar för möten och dialog mellan olika aktörer undvik stuprör i arbete med ESD. Offentlig sektor måste komma ikapp med ESD i sin verksamhet och föregå med gott exempel. Folkbildning Styrdokument och ekonomi Instifta ett särskilt statsbidrag till folkbildande verksamheter för att möjliggöra satsningar inom Agenda 2030. Hållbar utveckling innehåller flera perspektiv som måste lyftas på agendan. Utforma digitala och fysiska mötesplatser där organisationer kan lära av varandra och där det som görs inom ESD kan presenteras för fler att ta del av. Ett samverkansorgan med det övergripande ansvaret. Det behövs strukturerad fortbildning för folkbildare. Internationellt Verka för långsiktiga folkbildningsinstitutioner genom multilateralt, bilateralt och civilsamhälleligt utvecklingssamarbete. 8

Slutord och en blick framåt Utöver det ovanstående framkom ett övergripande behov av att medvetandegöra kopplingen mellan ESD och Agenda 2030. Ett annat behov är politiskt engagemang och ledarskap i frågan. Alla de intressegrupper som deltog vid konferensen arbetar redan engagerat med ESD. De efterfrågar nu att ESD också prioriteras i det politiska ledarskapet. Överlag finns det många delade ståndpunkter bland intressegrupperna som medverkade under konferensen. Dessa synpunkter och åtgärder från olika intressegrupper lägger tonvikt på var kraftansträngningar för fortsatt arbete med ESD bör läggas. Det som framhölls i workshopgruppernas utlåtanden var bland annat gemensamma mötesplatser för att på olika sätt kunna dela erfarenheter, lära av varandra, ge inspiration och kunna samverka regionalt och mellan regioner, liksom över ämnes- och verksamhetsområden. Dessutom lyftes signalvärdet av att prioritera ESD i högre instanser och att tydligt skriva in ESD i regleringsbrev och andra styrdokument. FN:s globala handlingsprogram för ESD, som fokuserar skalning av transformativt lärande för hållbar utveckling, är inne på sitt näst sista år. Under 2019 ska programmet utvärderas och lärdomar sammanfattas. Unesco, som är genomförandeorganisation för programmet, har börjat blicka framåt mot ett nytt ramverk för ESD, bortom 2019. Swedesd är del av den processen. Klart är att det nya ramverket kommer att fokusera på utbildning och lärande för Agenda 2030 och dess samtliga 17 hållbarhetsmål. Konferensen som denna rapport behandlar ligger därför mycket väl i tiden. Swedesd fortsätter arbetet med att främja, samverka och stötta lärande för hållbar utveckling i Sverige och internationellt, och att utifrån svenska och internationella erfarenheter bidra till utformningen av det nya globala ramverket för ESD. 9