BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Relevanta dokument
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Vad innebär valfrihet för mig

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Vad innebär socialoch

Social- och hälsovårdsreformen- Lagstiftning och verkställandet. Sinikka Salo, förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen, SHM 31.8.

Vad innebär valfriheten för mig?

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten

Landskapsreformen Allmän presentation

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Vanliga frågor om valfrihet

Pilotförsök med valfrihet PILOTFÖRSÖK MED DIREKTVALSTJÄNSTER OCH PILOTFÖRSÖK MED PERSONLIG BUDGET Utlysning

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Synpunkter för ett utlåtande om vårdreformen Antti Parpo Förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen

SAMMANFATTNING AV BORGÅ STADS UTREDNING OM BOLAGISERING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

En inblick i socialoch

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen

Från lagstiftning till verkställande tillsammans med landskapen

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Remissenkät Anvisningar:

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret. Sune Lang,

Förändringskommunikation är samarbete och växelverkan

Remissenkät. Anvisningar:

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Social- och hälsovårdsreformen. Veronica Rehn-Kivi

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2017:39. UTVIDGNING AV FÖRSÖ- KEN MED SERVICESEDLAR OCH NYA FÖRSÖK Utlysning 9.10.

Strategin för åren

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Vårdreformen och den svenskspråkiga servicen i Nyland. Christina Gestrin

LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN

1. Inledning Genomförande av utredningsprojektet Beskrivning av nuläget... 6

RP 148/2018 rd. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2019.

Offentliga sektorn står inför reformer

1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning

Vilken landskapsreform och varför?

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Grunderna för ersättning till producenterna i systemet med valfrihet inom social- och hälsovården

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret ,

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring

Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019

Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta

Utkast till regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, lagförslag,

Projektplan för år 2017 Uppdaterad

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Ändringar i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården

Spetsprojekt 1, Kundorienterad service ÅTGÄRD 4 FÖRSÖK MED SERVICESEDLAR

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret. Tom Simola, stadsdirektör, tfn

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Bildandet av landskapen och upphandlingsverksamheten i kommunerna vad händer? Aktualitetsdagar i upphandling , Nagu

Begäran om utlåtande SHM

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Drömmarnas Borgå 2030 och 2050

LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

UTKAST till Kommunförbundets utlåtande angående lagstiftningen om valfrihet inom social- och hälsovården

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

Preliminära förslag till lagstiftning för social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

LAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte

LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Språket inom social- och hälsovård

Regeringens preciserande riktlinjer gällande den fortsatta beredningen av socialoch hälsovårdsreformen och regionförvaltningsreformen 5.4.

RP 198/2016 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2017.

Politiska referensgruppen. Österbottens förbund. Enligt separat lista. Lars Gästgivars och Hans Frantz. Pia Wik. Organ: Tid: kl

Utkast till regeringsproposition med lagstiftning för social- och hälsovårds- och landskapsreformen

ORDNANDET AV SPECIALOMSORGSTJÄNSTER OCH ANNAN FUNKTIONSHINDERSERVICE PÅ SVENSKA I SAMBAND MED VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN HENRICSON AB

Kfge Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

VALAS Luonnos Svenska

Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Transkript:

6.11.2016 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Borgås utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen Stadsstyrelsens förslag för stadsfullmäktige En reform av social- och hälsovårdstjänsterna behövs, och Borgå vill aktivt medverka i processen. Staden ställer sig ändå kritisk till lagförslagen som gäller social- och hälsovårds- och landskapsreformen. De framtida landskapen har en skyldighet att bolagisera tjänsterna, om landskapet befinner sig i en konkurrenssituation på marknaden eller om tjänsterna omfattas av klientens omfattande valfrihet. Inte bara landskapen utan också kommunerna borde ha möjlighet att bilda bolag som producerar social- och hälsovårdstjänster. Detta skulle göra det betydligt lättare att genomföra social- och hälsovårdsreformen eftersom kommunerna har den kompetens som anknyter till produktionen av offentliga social- och hälsovårdstjänster och de även svarar för egendom och personalen i anslutning till dem.

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN I utredningen letar vi efter en ny lösning som passar ihop med socialoch hälsovårdsreformens mål och tryggar invånarnas intressen i Borgå på bästa möjliga sätt. Stadsfullmäktige beslutar i januari om bolagiseringen ska genomföras samt om sättet med vilket bolagiseringen ska genomföras.

UTREDNINGENS MÅL Kartlägga Borgå stads beredskap och möjligheter att delta i produktionen av social- och hälsovårdstjänster antingen i ett bolag som ägs helt av staden eller i ett bolag som ägs tillsammans med en annan aktör (ett samföretag). Möjlighet att finna ett sådant service- och verksamhetskoncept, med vilket staden kan erbjuda kommuninvånarna möjlighet till en äkta valfrihet samt bättre trygga också kommuninvånarnas språkliga rättigheter. bilda ett bolag som har förutsättningar att på lika villkor konkurrera med den övriga privata eller offentliga tjänsteproduktionen i den öppna konkurrenssituation som social- och hälsovårdsreformen medför. Utreda bolagiseringens risker.

EN RIKSOMFATTANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORM

LAGSTIFTNINGEN OM VALFRIHET ÄR AV CENTRAL BETYDELSE FÖR RANDVILLKOREN I UTREDNINGEN Tjänstemännens utkast till modell 10.10.2016 Övergång till ett system där klienten har möjlighet att välja den serviceproducent och det servicekoncept som bäst motsvarar livssituationen och servicebehovet. Lagförslag November?

VALFRIHET I ETT NÖTSKAL (KÄLLA: SHM)

KLIENTEN HAR TRE SLAG AV VALFRIHET Eget social- och hälsovårdsteam och serviceproducent för munhälsovård Handledning och rådgivning för hälsa och välfärd Behandling av vanliga sjukdomar, akuta sjukdomar och kroniska sjukdomar som är i vårdbalans Rådgivning inom socialt arbete, socialvård och socialhandledning Verksamhetsenheter vid landskapets serviceinrättning Landskapets serviceinrättning gör en bedömning av klientens servicebehov när klienten behöver social- och hälsovårdstjänster på omfattande specialnivå, andra mera sällsynta eller krävande tjänster eller socialvårdens stödåtgärder eller samordnade tjänster av större omfång än det som det egna teamet hanterar. Klientsedel och personlig budget Efter bedömningen ger landskapets serviceinrättning för den icke brådskande vården och betjäningen en klientsedel eller personlig budget, som klienten använder vid valet av vårdenhet eller serviceproducent.

VALFRIHETEN UR SERVICEPRODUCENTENS SYNPUNKT I lag föreskrivs om fritt valbara tjänster tjänster där klientsedel tas i bruk (tjänster i hemmet till att börja med) Landskapet har möjlighet att besluta om mera omfattande helheter Landskapet godkänner producenterna för direkt valbara tjänster och producenter av tjänster med klientsedel. Landskapet ingår avtal med producenter. Serviceproducenten ska uppfylla de i lag ställda kraven och skriva in sig i ett riksomfattande register. Producenterna får en ersättning av landskapet: en fast ersättning enligt antalet registrerade klienter och enligt klientens välfärdsrisk + eventuella bonuspengar.

Utredningsskeden Beskrivning av nuläget Beskrivning av tjänster, kostnader, problem och styrkor, en jämförelse med andra kommuner med avseende på befolkningsstruktur och servicestruktur. Service- och verksamhetskoncept Servicehelheten och servicens kvalitet, kostnadsstruktur och lönsamhet, stödtjänster, tjänster som inte bolagiseras och samarbete med landskapet. Juridiska randvillkor Begränsningslagen: kommunernas rättigheter begränsas temporärt Införandelagen: aktier överförs. Personal Principen om överlåtelse av rörelse. Personalens storlek och struktur, anställningsvillkor, semestrar, ansvaret för pensioner. Upphandlings- och avtalsdokument Upphandlingsförfarandet Upphandlings- och avtalsdokument Riskerna Bedömning av ekonomiska risker och verksamhetsrisker

DEN SERVICEHELHET SOM BOLAGISERAS? Social- och hälsovårdstjänster som kan utvecklas så att de bli konkurrenskraftiga som har möjlighet till verksamhet i bolagsform, dvs. där myndighetsmakt inte utövas i någon större utsträckning. Bolaget ansvarar för de fritt valbara tjänster som avses i den under beredning varande lagstiftningen om valfrihet, dvs. tjänster som ett egenteam skulle erbjuda. Utredningen gäller tjänster som klienten kan välja direkt när valfriheten utvidgas: läkar- och vårdarmottagning fysioterapeutens akutmottagning hälsofrämjande mottagningar mentalvårds- och missbrukartjänster på basnivå bedömning av servicebehovet, servicehandledning och -rådgivning inklusive socialhandledning tjänster som stödjer egenvård, elektroniska tjänster. tandläkar-, munhygienist- och tandskötarmottagningar I samband med utredningen bedöms också möjligheterna att bolagisera företagshälsovård och tjänster i hemmet möjligheter att i övrigt utvidga bolagets utbud av tjänster.

CENTRALA KOMMUNIKATIONSPRINCIPER Utredningen kommer att vara en öppen process, där de av stadsstyrelsen i Borgå godkända kommunikationsanvisningarna följs. Öppenhet, växelverkan, aktivitetet, eget initiativ, jämlikhet, ett klart och tydligt språk, tvåspråkighet. Utredningen bereds i en nära växelverkan med alla centrala intressentgrupper.

CENTRALA KOMMUNIKATIONSPRINCIPER Kommunikation är en del av utredarnas arbete. Den högsta ledningen (förtroendevalda och tjänstemän) har en central roll i kommunikationen: Den högsta ledningen är de ansikten som processen identifieras med; deras roll är att engagera och att visa riktningen. De förtroendevalda har en betydande roll i den offentliga debatten. De förtroendevalda för en värdedebatt och en debatt om riktlinjerna samt kommunicerar med massmedierna, kommuninvånarna och intressentgrupperna. Kommunikationens stil och atmosfär har en stor effekt på stadens rykte. Praxis för information om ledningsgruppens möten är densamma som för nämndernas slutna möten: Ledningsgruppens beslut är offentliga. Diskussioner som förs vid slutna möten är konfidentiella, och ingen information ges om dem. Kommunikationschefen skickar efter mötet ett meddelande samtidigt till alla lokala medier och centrala intressentgrupper samt publicerar informationen på webben.

www.borga.fi/soteutredning

Facebook-grupp: Porvoolaiset sote-kehittäjät (Utvecklare av social- och hälsovården i Borgå) Twitter: #soteporvoo