Konkurrensutsättning och entreprenader inom äldreomsorgen

Konkurrensutsättning och entreprenader inom äldreomsorgen Utvecklingsläget 2003

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser m.m. som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr 2004-131-12 Sättning Maj-Len Sjögren 2

Förord Hösten 2002 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att studera konkurrensutsättningen inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen skall enligt direktiven genomföra en förnyad kartläggning av omfattningen av konkurrensutsättningen inom äldreomsorgen. I samband härmed skall även förekomsten av entreprenadbyten kartläggas. Vidare skall belysas vilka olika former av icke-offentlig drift som förekommer inom detta område (vinstdrivande eller icke vinstdrivande organisationer, stora eller små företag, o.s.v.) och i vilken omfattning dessa olika former förekommer. Ansvarig för föreliggande studie har varit Bo Engström, chef för FoU Västmanland. Lennarth Johansson, Socialstyrelsens Äldreenhet, har också medverkat i studien och rapporten. Ulla Höjgård Enhetschef Äldreenheten 3

4

Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Bakgrund...9 Syfte...9 Metod...10 Metod för datainsamling...10 Målgrupp och urval...10 Resultat...11 Bortfall och svarsfrekvens...11 Förekomst av specialiserade handläggare inom äldreomsorgen...12 Förekomst av delad organisation i olika kommuntyper...13 Förekomst av entreprenader...13 Entreprenader inom äldreomsorgen våren 1999...13 Entreprenader inom äldreomsorgen våren 2003...14 Entreprenader och verksamhetsområden...15 Verksamma entreprenörer första kvartalet 2003...16 Entreprenörer och ersättning...18 Vinstdrivande respektive icke vinstdrivande organisationer...20 Entreprenader och kontraktstider...20 Etableringsformer...21 Entreprenaddriven verksamhet som återgått i kommunal regi...23 Förekomst av köp av enstaka platser...24 Köp av platser och kommuntyper...25 Köp av platser och verksamma privata aktörer...25 Vinstdrivande respektive icke vinstdrivande organisationer...27 Köp av platser, ersättning och berörda brukare...28 Förekomst av kundvalssystem...29 Bakgrund tidigare studier...29 Kundvalssystem inom äldreomsorgen våren 1999...29 Kundvalssystem inom äldreomsorgen våren 2003...30 Sammanlagd förekomst av entreprenader, köp av enstaka platser och kundvalssystem...31 Diskussion...32 Referenser...35 Bilagor...37 5

6

Sammanfattning I föreliggande rapport redovisas en rikstäckande kartläggning av hur omfattande konkurrensutsättningen är inom äldreomsorgen. Studien är huvudsakligen en upprepning av en kartläggning från 1999. Den här gången har dock kartläggningen utvidgats till att belysa förekomsten av vinst- och icke vinstdrivande organisationer inom den konkurrensutsatta sektorn. Därtill har omfattningen av s.k. kundvalssystem belysts lite utförligare. Datainsamlingen gjordes via en enkät till landets samtliga äldreomsorgsförvaltningar i juni 2003. De allra flesta av förvaltningarna och kommunerna medverkade i undersökningen, ca 95 procent. Svarsfrekvensen blev dock något lägre än 1999. Något systematiskt bortfall kan inte spåras i någon av undersökningarna. Entreprenadverksamheten har ökat kraftigt sedan 1999. Mätt med kostnadsandel av kommunernas totala kostnader för vård och omsorg har den ökat från 4,8 till 6,3 procent. Entreprenader förekommer också i en större andel förvaltningar. Jämfört med undersökningen 1999 har bilden också förändrats vad gäller entreprenader i olika kommuntyper. Det är i dag vanligare med entreprenader också i glesbygds-, landsbygds- och industrikommuner, även om de dominerar i stadskommuner. Jämfört med undersökningen 1999 har privata aktörer fått en mer framskjuten position när det gäller olika slags servicetjänster, t.ex. mat och måltider, städning, dagligvarudistribution m.m. När det gäller privata aktörer är en övervägande majoritet vinstdrivande organisationer. Jämfört med undersökningen 1999 finns i dag flera stora företag och likaså totalt flera aktiva företag. På riksnivå har företagsstrukturen dock inte koncentrerats till färre företag än i undersökningen 1999, snarare tvärtom. Liksom i den tidigare undersökningen tycks man hellre hålla fast vid samma entreprenör än att byta. När en verksamhet återgår i kommunal regi, efter att ha drivits i privat regi, framträder som ny orsak att entreprenören själv avbrutit samarbetet. Det förekom inte alls i den förra undersökningen. Köp av enstaka platser inom särskilt boende har vid jämförelse med undersökningen 1999 minskat något i omfattning, både beträffande antalet förvaltningar, köpta platser och andel av kommunernas totala kostnader för vård och omsorg. Beträffande förekomst i olika kommuntyper kvarstår i stora drag mönstret från 1999. Förutom att det är mycket vanligt i stadskommuner, främst storstäder, förortskommuner och större städer, är det också vanligt i andra kommuntyper som landsbygds- och glesbygdskommuner. När det gäller köp av platser hittar man något fler aktörer i årets undersökning. Här är också icke vinstdrivande organisationer verksamma i större utsträckning, även om de vinstdrivande dominerar. Jämfört med undersökningen 1999 hittar man dessutom ett större antal företag (aktiebolag) bland de största leverantörerna av platser i särskilt boende. 7

Så kallade kundvalssystem, där brukaren kan välja utförare av vård och omsorg, finns fortfarande huvudsakligen i kommuner i Stockholms län. I denna undersökning fanns kundvalssystem i tio kommuner mot sex kommuner 1999. I de flesta omfattas hemtjänstinsatser, om än i varierande utsträckning, av kundvalssystemet. I tre kommuner ingår även särskilt boende. Antalet berörda personer är större, främst därför att kundvalssystem inom hemtjänsten finns i Stockholms stad. I Stockholm har uppskattningsvis omkring 40 procent av brukarna inom hemtjänsten valt en privat utförare. Omfattningen 2003 av det totala anlitandet av privata aktörer, genom entreprenader, köp av platser och kundvalssystem, har uppskattats till omkring 7,2 miljarder kronor och kostnadsandelen till omkring 9,1 procent av kommunernas totala kostnader för vård och omsorg om äldre. I undersökningen 1999 uppskattades kostnaderna till omkring 4,6 miljarder kronor och kostnadsandelen till ungefär 7,3 procent av kommunernas totala kostnader. Då hade man inte räknat med kundvalssystemen, som dock hade en blygsammare omfattning 1999. Kostnadsutvecklingen uttryckt i fasta priser under perioden 1999-2003, var närmare 40 procent, alltså betydligt större än mätt som andel av den totala äldreomsorgskostnaden i riket. Skillnaden illustrerar bara två olika sätt att ange utvecklingen. Endera som utvecklingen av kostnaderna för privat utförd äldreomsorg som andel av de totala äldreomsorgskostnaderna (25 procent) eller kostnadsutvecklingen uttryckt i fasta priser (~40procent). Anlitandet av privata aktörer inom äldreomsorgen har totalt sett ökat mellan 1999 och 2003. Den sammanlagda ökningen under fyra år, utifrån kostnadsandelen av kommunernas totala kostnader för vård och omsorg om äldre, är omkring 25 procent. Ett annat mått på utvecklingen är antalet och andelen personer som får sin vård och omsorg av enskilda vårdgivare. Uppgifter om detta samlas årligen inom socialtjänststatistiken. Dessa mått på utvecklingen visar på en kontinuerlig ökning av antalet och andelen äldre som får hjälp av enskilda vårdgivare det senaste decenniet. Det är den entreprenaddrivna verksamheten som expanderat, medan köp av platser minskat något i omfattning. Kundvalssystem fortsätter att vara en begränsad företeelse som huvudsakligen förekommer i Stockholms län. Andelen förvaltningar eller kommuner som anlitar privata aktörer är dock i stort sett oförändrad, omkring hälften av landets kommuner, om än totalt sett något lite mindre 2003 jämfört med 1999. 8

Bakgrund Under 1990-talet förändrades svensk äldreomsorg mycket. Det blev bl.a. vanligare att kommunerna överlät driftsansvaret för äldreomsorgen till privata företag. En annan förändring är att kommunernas förvaltningsorganisation på sina håll delats upp så att handläggning organisatoriskt skiljts från verkställighet. Det ökade inslaget av entreprenader uppmärksammades i en kartläggning av Socialstyrelsen 1993 (Socialstyrelsen, 1994). Sex år senare, i april 1999, genomfördes en ny kartläggning för att uppdatera bilden av entreprenadverksamheten. Denna gång utvidgades kartläggningen till att även omfatta förekomsten av s.k. delad organisation, förvaltningsorganisation där biståndshandläggning organisatoriskt skiljts från verkställighets- /utförarledet, samt förekomsten av kundvalssystem (Socialstyrelsen, 1999). Inom ramen för regeringsuppdraget 2003 ingick det att genomföra en ny kartläggning jämförbar med den som genomfördes 1999. Av direktiven framgår att den nya kartläggningen även bör belysa förekomsten av vinstdrivande och icke vinstdrivande organisationer inom den konkurrensutsatta sektorn. Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten och utformningen av s.k. delad organisation, kartlägga förekomsten av entreprenader inom äldreomsorgen, vilka privata aktörer som är verksamma och kostnaderna för den entreprenaddrivna verksamheten, få en mer ingående bild av vad entreprenaderna omfattar/hur de utformats, kvantifiera omfattningen av entreprenadbyten, kartlägga förekomsten av köp av platser inom äldreomsorgen, vilka privata aktörer som är verksamma och kostnaderna för denna verksamhet, kartlägga förekomsten av vinstdrivande respektive icke vinstdrivande organisationer inom den konkurrensutsatta sektorn, kartlägga förekomst och omfattning av s.k. kundvalssystem. 9

Metod Metod för datainsamling Data har samlats in via en rikstäckande enkät, se bilaga. Smärre förändringar har gjorts i det enkätformulär som användes i 1999 års undersökning. Enkäten har kompletterats med frågor som rör organisationsform med avseende på om det är frågan om vinstdrivande eller icke vinstdrivande organisationer. Dessutom har några frågor om kundvalssystem tillkommit. Enkätformuläret omarbetades i samråd med Socialstyrelsens statistikenhet och verksamhetsföreträdare på kommunal nivå. Formuläret testades genom att presumtiva besvarare, förvaltningschefer, fick fylla i och kommentera ett provexemplar. Målgrupp och urval Enkäten distribuerades till kommuner och kommun-/stadsdelsförvaltningar. I kommuner med kommun-/stadsdelsförvaltningar skulle ett exemplar av enkäten besvaras av respektive kommun-/stadsdelsförvaltning. Enkät och följebrev, se bilaga, var ställda till chef för äldreomsorgen eller motsvarande. Sammanlagt distribuerades 367 enkäter. Av dessa gick sammanlagt 91 till stadsdels-/kommundelsförvaltningar i 14 kommuner 1. Adressuppgifterna hämtades från Socialstyrelsens PLUS-register. 1 Dessa kommuner var Stockholm (18 förvaltningar), Södertälje (5), Malmö (10), Göteborg (21), Borås (10), Örebro (2), Västerås (2), Köping (2), Uppsala (2), Hudiksvall (4), Umeå (4), Sandviken (4), Nacka (5) och Kalmar (2). 10

Resultat Bortfall och svarsfrekvens Sammanlagt fem kommuner med kommundelsförvaltningar valde att lämna in ett kommuncentralt svar. Då den distribuerade mängden justerats för detta, A-bortfall, blir den mängd som svarsfrekvensen skall beräknas på sammanlagt 356 förvaltningar, se tabell 1 nedan. Tabell 1. A-bortfall. Distribuerat antal enkäter 367 A-bortfall Avgår stadsdels-/kommundelsförvaltningar som ingår i ett kommuncentralt svar * - 11 Mängd potentiella svar efter A-bortfall 356 *) Gäller följande kommuner: Södertälje, Örebro, Uppsala, Nacka och Kalmar Om svarsfrekvensen beräknas på antalet potentiellt möjliga svar, dvs. 356 förvaltningar, är det sammanlagt 22 förvaltningar som inte svarat. Det ger en total svarsfrekvens på 93,8 procent Något systematiskt bortfall kan inte spåras beträffande t.ex. kommungruppstillhörighet, såväl städer som landsbygd är representerade 2. Om enkätsvaren studeras på kommunnivå kan man konstatera att 274 av 290 kommuner svarat, 94,5 procent. Kompletta svar, dvs. sådana som omfattade samtliga kommundelsförvaltningar, saknas dock från fyra kommuner 3. I 1999 års undersökning var svarsfrekvensen marginellt högre. Då svarade 96,8 procent av landets förvaltningar, och beräknat på kommunnivå deltog 97,9 procent av landets kommuner. Det bör här noteras att mängden förvaltningar minskat avsevärt sedan undersökningen 1999. Förvaltningarna har alltså blivit större sedan 1999. Fler kommuner har övergivit en organisation med stadsdels-/kommundelsförvaltningar. År 1999 var det potentiella antalet förvaltningar 411, 2003 var antalet 356, dvs. 13 procent färre. Därför bör alla jämförelser med undersökningen 1999, i den följande resultatredovisningen, snarare relateras till proportionella förhållanden vid undersökningstillfället än till absoluta tal. 2 De kommuner/förvaltningar som ej svarat är följande Österåker, Täby, Åtvidaberg, Älmhult, Båstad, Landskrona, Partille, Dals Ed, Arvika, Hallsberg, Malung, Bräcke, Bjurholm, Norsjö, Sorsele, Jokkmokk. 3 Gäller Malmö (9 av 10 svarade), Göteborg (19 av 21 svarade), Umeå (3 av 4 svarade) och Sandviken (2 av 4 svarade). 11

Förekomst av specialiserade handläggare inom äldreomsorgen I denna studie, liksom i den från 1999, har omfattningen av en uppdelning av arbetsuppgifter på handläggarnivå undersökts. Avsikten var att belysa i vilken omfattning ansvaret för myndighetsutövningen (handläggningen) skiljts från ansvaret för verkställigheten, s.k. delad organisation. I enkäten fanns följande fråga: Finns det inom kommunens/stadsdelsförvaltningens äldreomsorg särskilda tjänstemän med ansvar för biståndsbedömning s.k. delad organisation? Sammanlagt uppgav 290 av 356 äldreomsorgsförvaltningar att delad organisation fanns i hela respektive delar av äldreomsorgsförvaltningen (266 respektive 24 förvaltningar) 4. I det fall då delar uppgavs, kunde det bero på att det inom förvaltningen fanns en särskild handläggare för det särskilda boendet, att delningen var genomförd inom ett geografiskt område eller i förhållande till en entreprenör m.m. Oräknat de förvaltningar som uppgivit att delningen var genomförd i delar av förvaltningen, innebär resultatet att en klar majoritet av landets äldreomsorgsförvaltningar (80 procent) i juni 2003 infört delad organisation. Av undersökningen framgick vidare att det ifråga om ytterligare sex förvaltningar fanns beslut på att under 2003 införa delad organisation inom förvaltningen. Räknat på kommunnivå visar svarsbilden, med avseende på helt eller delvis genomförande, att organisationsformen förekommer i sammanlagt 237 kommuner, 81,7 procent 5. De förvaltningar som uppgivit att de inte hade infört delad organisation tillfrågades om de tidigare haft en sådan organisation. Sammanlagt fem förvaltningar uppgav att så varit fallet. Det har inte varit möjligt att undersöka orsakerna till en återgång till en mer traditionell förvaltning i denna undersökning. I de åtta förvaltningarna i 1999 års undersökning framkom att man i några fall skiljt ut handläggarfunktionen för det särskilda boendet, men sedan återgått till en decentraliserad form. Endast i något eller ett par fall föreföll negativa erfarenheter med den genomförda delningen varit orsak till en återgång. I undersökningen 1999 hade 54,3 procent av landets äldreomsorgsförvaltningar infört delad organisation, exklusive dem som infört organisationen endast i delar av förvaltningen. Räknat på kommunnivå, inklusive dem som infört delningen delvis, hade 58,8 procent av landets kommuner infört organisationsformen. 4 Andelen beräknad mot den totala mängden potentiella svarande, således utan hänsyn till bortfall (därav en minimiskattning). Externt bortfall = 22 förvaltningar, Internt bortfall = 3 förvaltningar. 5 I beräkningen ingår sammanlagt 19 kommuner som genomfört organisationsförändringen endast inom delar av förvaltningen. Andelen beräknad mot den totala mängden potentiella svarande, således utan hänsyn till bortfall (därav en minimiskattning). Externt bortfall = 16 kommuner, Internt bortfall = 3 kommuner. 12

Sedan 1999 har således organisationsformen delad organisation ökat kraftigt. Andelen kommuner med delad organisation har under perioden ökat med hela 23 procentenheter 6. Mer än 80 procent av kommunerna har särskilda tjänstemän som ansvarar för biståndsbedömningen och särskilda för verkställigheten. Förekomst av delad organisation i olika kommuntyper Om delad organisation studeras efter kommuntyper, enligt Svenska Kommunförbundets klassifikation, framgår inte några större skillnader i årets undersökning. Organisationsformen dominerar i samtliga kommuntyper. I 1999 års undersökning var den däremot vanligast i förortskommuner, storstäder och medelstora och större städer. Organisationsformen kunde då, till skillnad från i dag, sägas ha en mer stadslik profil. Andelen och antalet kommuner av respektive kommuntyp som helt genomfört delad organisation framgår av tabell 2. Tabell 2. Förekomst av delad organisation inom äldreomsorgsförvaltningen (helt genomförd) med avseende på kommuntyp. Kommuntyp Andel kommuner (%) inom respektive kommuntyp Antal kommuner År 1999 År 2003 År 1999 (N=139) År 2003 (N=218) Storstäder 66,7 66,7 2 2*) Förortskommuner 77,1 97,0 27 32 Större städer 54,2 96,0 13 24 Medelstora städer 55,3 71,1 21 27 Industrikommuner 50,9 77,4 27 41 Landsbygdskommuner 43,2 75,7 16 28 Glesbygdskommuner 16,7 64,0 5 16 Övriga större kommuner 48,1 83,3 13 20 Övriga mindre kommuner 41,7 77,8 15 28 *) Av storstäderna är det Göteborg som uppgivit att de inte infört delad organisation. Förekomst av entreprenader Entreprenader inom äldreomsorgen våren 1999 För att få en översiktlig bild av förekomsten av entreprenader våren 1999 tillfrågades landets äldreomsorgsförvaltningar om de överlåtit driftsansvar för delar av den egna verksamheten till privata företag. Enligt definitionen i enkäten avsågs med privata företag en privaträttslig organisation i form av bolag, ekonomisk förening eller stiftelse. Ideella föreningar togs inte med. Kommunala företag togs inte heller med. Syftet med denna avgränsning var att koncentrera frågorna på den privata verksamheten 7. Likaså definierades 6 Proportionellt sett från mättillfället 1999 en ökning med ca 40 procent. 7 Här kan noteras att enligt den kartläggning Socialstyrelsen genomförde 1993 var förekomsten av kommunala bolag verksamma inom äldre- och handikappomsorgen mycket begränsad. Endast i tre kommuner, 1 procent av samtliga, förekom detta. I två kommuner avsåg bolagens verksamhet matförsörjning till kommunala verksamheter. I en kommun var all drift inom äldre- och handikappomsorgen organiserad i ett helägt kommunalt bolag. 13

entreprenader enligt följande: Med entreprenad avses i denna enkät att förvaltningen efter upphandling överlåtit driftsansvaret för viss egen verksamhet, t.ex. ett hemtjänstområde eller en enhet för särskilt boende, till ett privat företag. Definitionen ansluter till andra snarlika begreppsbestämningar 8. Sammanlagt uppgav 125 förvaltningar, 30,4 procent, att de överlåtit driftansvar till privata företag 9. Beräknat på kommunnivå förekom i april 1999 entreprenader i sammanlagt 75 kommuner, 26,0 procent 10. Av undersökningen framgick vidare att bland de förvaltningar där entreprenader inte förekom hade tio förvaltningar, 2,4 procent, beslutat att under 1999 upphandla delar av den egna verksamheten. Beräknat på kommunnivå hade sex kommuner, 2,0 procent, tagit sådana beslut. I undersökningen tillfrågades även de kommuner som uppgivit att entreprenader för närvarande inte var aktuella inom äldreomsorgen om huruvida de tidigare, under de två senaste åren (1997 1998), överlåtit delar av egen verksamhet till privata företag. Tre förvaltningar uppgav att så varit fallet, i samtliga fall hade entreprenaden avsett drift av ett särskilt boende. Dessa förvaltningar tillfrågades också om orsakerna till varför verksamheten återgått i kommunal regi. En förvaltning besvarade frågan. Orsaken var att avtalet med entreprenören sagts upp då entreprenören inte uppfyllt sitt åtagande. Av kartläggningen 1999 framgick också att entreprenader huvudsakligen förekom i storstäder, större städer, förortskommuner och medelstora städer. I övriga kommuntyper var det betydligt ovanligare med entreprenader. Entreprenader inom äldreomsorgen våren 2003 I den här undersökningen används i stort sett exakt samma begrepp och frågor som i undersökningen 1999 11. Sammanlagt uppgav 112 förvaltningar, 31,4 procent, att de överlåtit driftsansvar till privata aktörer 12. Beräknat på kommunnivå förekom entreprenader, i april 2003, i sammanlagt 88 kommuner, 30,3 procent 13. Av undersökningen framgick vidare att bland de förvaltningar där entreprenader inte förekom hade 9 förvaltningar, 2,7 procent, beslutat att under 2003 anbudsupphandla delar av den egna verksamhet. Beräknat på kommunnivå hade sju kommuner, 2,4 procent, fattat sådana beslut. Jämfört med under 8 Se Alternativa styr- och driftsformer i äldreomsorgen: En kartläggning, SoS-rapport 1994:24, fotnot 24 sid. 28, för diskussion om begreppet entreprenad. Begreppet entreprenad berörs bl.a. i Alternativa verksamhetsformer inom vård och omsorg, Ds 1992:108, Konkurrensen inom den kommunala sektorn, SOU 1991:104, Kommunala driftentreprenader inom äldreomsorg, skola, fritid och kultur, Svenska Kommunförbundet 1994. 9 14 förvaltningar besvarade inte frågan = internt bortfall på 3,4 procent. 10 7 kommuner besvarade inte frågan = internt bortfall på 2,4 procent. 11 I undersökningen 2003 byttes begreppet privata företag ut mot privata aktörer, även om begreppsdefinitionen i övrigt var identisk: Med privata aktörer avses här en privaträttslig organisation i form av aktiebolag, handelsbolag, enskild firma, ekonomisk förening, stiftelse eller ideell förening. Kommunala bolag där kommunen är huvudägare tas dock inte med. I undersökningen definierades entreprenad på samma sätt som i undersökningen 1999, dock med den skillnaden att privat aktör ersatte begreppet privat företag : Med entreprenad avses att förvaltningen efter upphandling överlåtit driftsansvaret för viss egen verksamhet, t.ex. ett hemtjänstområde eller enhet för särskilt boende, till en privat aktör. 12 En förvaltning besvarade inte frågan = internt bortfall på 0,3 procent. 13 En kommun besvarade inte frågan = internt bortfall på 0,3 procent. 14

sökningen 1999 har antalet entreprenader proportionellt sett ökat något, framför allt räknat på kommunnivå. Liksom i den tidigare undersökningen tillfrågades även de kommuner som uppgivit att det för närvarande inte var aktuellt med entreprenader inom äldreomsorgen, om de tidigare, 2000 2002, lagt ut delar av verksamheten på privata företag. I 18 förvaltningar uppgav man att så varit fallet. Entreprenaderna hade avsett drift av särskilda boenden i hälften av fallen och hemtjänst eller vissa servicetjänster som matdistribution, städning, inköpshjälp och dylikt i övriga fall. De tillfrågades också om orsakerna till att verksamheten återgått i kommunal regi. I hälften av fallen uppgav man att verksamheten inte upphandlats på nytt sedan entreprenadavtalet upphört. Orsaker härtill var kostnaden eller ändrad politisk inriktning. I ytterligare några fall uppgavs att avtalet med entreprenören sagts upp då entreprenören inte uppfyllt sitt åtagande. Men det fanns också ett par fall där entreprenören begärt att få säga upp avtalet, med hänvisning till de ekonomiska förutsättningarna. Jämfört med undersökningen 1999 är det, måhända föga överraskande, flera som tidigare anlitat privata aktörer som vid undersökningen inte hade det. Orsakerna till att det inte längre var aktuellt med entreprenader skiljde sig mer åt, ändrade ekonomiska eller politiska förutsättningar har här en framträdande roll. Jämfört med undersökningen 1999 har bilden likaså förändrats något när det gäller förekomst av entreprenader i olika kommuntyper. Det har i dag blivit vanligare med entreprenader också i glesbygds-, landsbygds- och industrikommuner. Kvarstår gör dock att förekomsten är mer regel än undantag i stadskommuner. Tabell 3. Förekomst av entreprenader med avseende på kommuntyper 1999 och 2003 (enligt Svenska Kommunförbundets klassifikation). Kommuntyp Andel kommuner (%) inom respektive kommuntyp År 1999 År 2003 Antal kommuner 1999 (N=75) Antal kommuner 2003 (N=88) Storstäder 100 100 3 3 Förortskommuner 58,8 60,6 20 20 Större städer 79,2 72,0 19 18 Medelstora städer 39,5 50,0 15 19 Industrikommuner 11,3 18,9 6 10 Landsbygdskommuner 10,8 16,2 4 6 Glesbygdskommuner 10,0 24,0 3 6 Övriga större kommuner 11,1 20,9 3 5 Övriga mindre kommuner 5,6 2,9 2 1 Entreprenader och verksamhetsområden Liksom i undersökningen 1999 ombads de förvaltningar som uppgivit att entreprenader för närvarande förekom inom äldreomsorgen att ange i vilka verksamheter de anlitade privata aktörer. Av svaren framgick att entreprenader framför allt gällde drift av särskilda boenden/enheter. I flertalet, omkring 78 procent av de förvaltningar eller kommuner där entreprenader fö 15

rekommer, finns entreprenader som avser särskilt boende. Näst mest frekvent var entreprenader för vissa tjänster som städning, inköp av dagligvaror, mattransporter, tillagning av mat och dylikt. Det förekom i drygt hälften av förvaltningarna. I närmare hälften av förvaltningarna förekom entreprenader inom hemtjänsten. Jämfört med undersökningen 1999 är den mest framträdande förändringen att privata aktörer fått en mer framskjuten position vid olika former av specifika servicetjänster. De verksamheter inom äldreomsorgen där det finns privata aktörer kan sägas vara mer diversifierade och komplexa i 2003 års undersökning. Se också tabell 4. Tabell 4. Verksamheter för vilka privata företag anlitas för entreprenader inom äldreomsorgen 1999 och 2003 (undantaget köp av enstaka platser). Verksamhet Andel förvaltningar (N=112) År 2003 År 1999 Andel kommuner (N=88) Andel förvaltningar (N=125) Drift av hemtjänstområden/distrikt 45 47 40 47 Drift av särskilda boenden/enheter 78 75 70 72 Delentreprenader avseende vissa 53 42 35 31 tjänster som städning, inköp av dagligvaror, mattransporter, tillagning av mat och dylikt Drift av restauranger i särskilt boende 24 20 30 27 Annan verksamhet 15 14 17 21 15 31 Andel kommuner (N=75) Verksamma entreprenörer första kvartalet 2003 I enkäten efterfrågades företagens namn om entreprenaderna avsåg drift av hemtjänstområden/distrikt, särskilda boendeformer eller hjälp i äldres hem med vissa tjänster som städning, inköp av dagligvaror, matdistribution och dylikt. Utifrån dessa uppgifter har man kunnat kartlägga vilka företag som är verksamma med entreprenader inom äldreomsorgen. Sammanlagt identifierades ca 170 olika privata aktörer 16. I kartläggningen 1999 identifierades ca 120 företag. Med antalet entreprenader som mått framträder sammanlagt tretton större entreprenörer, med fler än fem entreprenader i riket. I tabell 5, visas antalet entreprenader och kommunernas ungefärliga bruttokostnader under första kvartalet. 14 Som annan verksamhet angavs i huvudsak följande: sjukskötersketjänster (5 förvaltningar), matdistribution till särskilda boenden (4), hemsändning av varor (3), dagverksamheter (2). 15 Som annan verksamhet angavs i huvudsak följande: dagverksamhet för dementa (5 förvaltningar), hemsjukvård (4 förvaltningar), korttidsvård/rehabilitering (4 förvaltningar), trygghetslarm (4 förvaltningar). I övrigt nämndes bl.a. nattpatrull inom hemtjänst och träffpunktsverksamhet. 16 Identifikationen avser företagsnamn. Av uppgifterna framgår inte om företaget är dotterbolag till annat bolag. 16

Tabell 5. Privata entreprenörer första kvartalet 2003 med fler än fem entreprenader i riket. Företagsnamn, antal entreprenader och ungefärlig bruttokostnadsersättning från kommunen. Företagsnamn Antal entreprenader Andel i procent av samtliga entreprenader (N=397) Ungefärlig bruttoersättning första kvartalet 2003 i miljoner kronor 1 ) Svensk Äldreomsorg AB 20 5 149,4 Care Partner AB 32 8 148,5 *) Attendo Care AB 37 9 143,9 *) Riksbyggen AB 20 5 72,6 *) Actica Omsorg AB 9 3 54,2 Förenade Care AB 10 3 47,3 Grannskapsservice 6 1,5 43,5 Crebona AB 6 1,5 41,1 Medihem AB 6 1,5 20,5 *) Frösunda Vårdcentrum AB 6 1,5 17,8 Sodexho AB 15 3,8 17,1 *) Samhall AB 35 8,8 11,7 *) Eurest AB 12 3 6,5 *) 1) I de fall uppgifter saknats om ersättning för någon av de entreprenader som varit aktuella för respektive företag har en schablonmässig ersättning beräknats utifrån den genomsnittliga ersättningen per entreprenad för de entreprenader där uppgift om ersättning redovisats. Sådana beräkningar finns för drygt hälften av företagen, sammanlagt sju. Där schablonmässig beräkning aktualiserats för att bestämma kostnadsersättningen har detta markerats med *) i tabellen. Endast ifråga om tre företag har de schablonmässiga beräkningarna omfattat fler än två entreprenader nämligen Samhall AB (10 entreprenader), Eurest AB (8 entreprenader) och Care Partner (4 entreprenader). Utifrån samma utgångspunkt framträdde nio företag i undersökningen 1999. Utfallet redovisas i tabell 6. 17

Tabell 6. Privata entreprenörer första kvartalet 1999 med fler än fem entreprenader i riket. Företagsnamn, antal entreprenader och ungefärlig bruttokostnadsersättning från kommunen. Företagsnamn Antal entreprenader Andel i procent av samtliga entreprenader (N=319) Ungefärlig bruttoersättning första kvartalet 1999 i miljoner kronor 1) Partena Care AB 2) 51 15,9 158,5 GrannskapsService AB 28 8,7 99,6 Carema AB 3) 16 5,0 64,5 ISS Care Service AB 26 8,1 63,3 Riksbyggen 24 7,5 49,2 Medihem AB 8 2,5 39,6 Curatos Senior AB 4) 14 4,3 27,4 Bure Vård & Omsorg 7 2,2 18,5 Samhall 22 6,8 5,3 1) I de fall uppgifter saknats om ersättning för en enskild entreprenad har en schablonmässig beräkning gjorts utifrån den genomsnittliga ersättningen per hjälptagare per boende per tjänst som varje enskilt företag erhåller, utifrån uppgifter om ersättning ifråga om företagets övriga entreprenader. Schablonmässiga beräkningar enligt denna modell har gjorts för sammanlagt 22 av 319 entreprenader, dvs. i fråga om ca 7 procent av samtliga entreprenader. 2) Avser Partena Care samt 8 entreprenader som avser Partena Cater 3) Avser dotterbolagen Omsorg & Boende Service AB, 12 entreprenader, samt Svensk Äldrevård AB, 4 entreprenader. 4) Varav två entreprenader avser dotterbolaget Skandinaviska Vårdbolaget. Entreprenörer och ersättning Den totala kostnadsersättningen under första kvartalet 2003, till de privata företag som hade entreprenader inom äldreomsorgen, avseende drift av hemtjänstområden/-distrikt, särskilda boendeformer eller hjälp i äldres hem med vissa tjänster som städning, inköp av dagligvaror, matdistribution och dylikt, har beräknats till ca 1 230 miljoner kronor 17. Uppräknat till årsbasis, med oförändrad volym, motsvarar det ca 5 miljarder kronor. Relaterat till kommunernas bruttokostnader för vård och omsorg om äldre, preliminärt skattat till ca 80 miljarder kronor 18 2003, omfattade den entreprenaddrivna verksamheten ca 6,3 procent Den genomsnittliga ersättningen per entreprenad/kontrakt var ca 3,1 miljoner kronor under första kvartalet 2003. 19 17 I fråga om 71 entreprenader, 17 procent av samtliga (N=397), saknades uppgift om ersättningen. 30 av dessa avsåg några av de sammanlagt tretton företag som hade fem eller fler entreprenader (de största företagen mätt med det måttet). Ifråga om dessa företag har unika schablonberäkningar gjorts för de sammanlagt sju företag där ersättningsuppgifter saknats i något fall. Den uteblivna ersättningsuppgiften har ersatts med en schablon utifrån företagets genomsnittliga ersättning per entreprenad. Då ersättningsuppgifterna rättats för de största företagen har en schablonberäkning gjorts för en genomsnittlig entreprenad under första kvartalet 2003, vilken blev 3 100 tkr. Återstående 41 entreprenader har tilldelats denna schablonmässiga uppskattning av ersättningen för att möjliggöra en beräkning av den totala ersättningen på riksnivå för första kvartalet 2003. 18 Utifrån uppgifter från SCB och Svenska Kommunförbundet var kostnaderna för vård och omsorg om äldre ca 67 miljarder 2000, ca 71 miljarder 2001 och ca 76 miljarder 2002. Kostnadsökningen i löpande priser har varit i storleksordningen 4 miljarder de senaste åren, därav uppskattningen på ca 80 miljarder för 2003. 19 Snittkostnad enbart beräknad på de entreprenader för vilka uppgift om ersättning lämnats (se också fotnot 18). 18

I undersökningen 1999 uppskattades den totala ersättningen till ca 740 miljoner under första kvartalet och 3 miljarder på årsbasis. Relaterat till kommunernas bruttokostnader för vård och omsorg om äldre, vilka beräknades till ca 63 miljarder kronor 1999, omfattade den entreprenaddrivna verksamheten ca 4,8 procent. Den genomsnittliga ersättningen per entreprenad/kontrakt var ca 2 miljoner under första kvartalet 1999. Då utfallet 2003 jämförs med det för 1999 är det tydligt att den entreprenaddrivna verksamheten ökat i omfattning. Som kostnadsandel av de totala kostnaderna för vård och omsorg har andelen ökat med hela 30 procent, från 4,8 procent till 6,3 procent. Med utgångspunkt i beräkningar av kostnadsersättning kan man konstatera att de företag som hade fler än fem entreprenader hade drygt 60 procent av den entreprenaddrivna verksamheten 20. Tre ungefär jämnstora större företag återfanns, nämligen Svensk Äldreomsorg AB, Care Partner Nordic AB och Attendo Care AB, vardera med ungefär 12 procent av den entreprenaddrivna verksamheten under första kvartalet 2003. Därefter följer Riksbyggen AB, med ca 6 procent och därefter fyra relativt jämnstora företag Actica Omsorg AB, Förenade Care AB, Grannskapsservice och Crebona AB med vardera omkring 3 4 procent. I den tidigare kartläggningen 1999 hade företag med fem eller fler entreprenader drygt 70 procent av den totala andelen entreprenaddriven verksamhet. Då återfanns även en i särklass dominerande aktör, Partena Care AB med drygt 20 procent av all entreprenaddriven verksamhet under första kvartalet 1999, med utgångspunkt i andel total kostnadsersättning. Därefter kom HSB Grannskapsservice med ca 13 procent, Curatos och Carema med ca 9 procent vardera, Riksbyggen med ca 6,5 procent och Medihem med ca 5,3 procent. 20 773,7 Mkr av 1 233 Mkr 62,7 procent. 19

80 70 60 71 63 50 40 30 29 37 År 1999 År 2003 20 10 0 Företag med fler än fem entreprenader Övriga Diagram 1. Kostnadsandel för entreprenörer med fem eller flera entreprenader respektive övriga entreprenörer i den entreprenaddrivna verksamheten under första kvartalet 1999 och 2003. Vinstdrivande respektive icke vinstdrivande organisationer I årets undersökning har det varit aktuellt att belysa omfattningen av vinstdrivande respektive icke vinstdrivande organisationer som är verksamma med entreprenader inom äldreomsorgen. I undersökningen definierades vinstdrivande organisationer som privat ägda aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor, medan ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser definierades som icke vinstdrivande organisationer. Vad det gäller entreprenadverksamhet framkom att den överväldigande majoriteten av samtliga entreprenader, 89,2 procent, drevs av vinstdrivande organisationer enligt definitionen ovan. 10, 3 procent drevs av icke vinstdrivande organisationer. Ifråga om två entreprenader (0,5 procent) kunde organisationsformen inte avgöras. Proportionerna vinstdrivande/icke vinstdrivande, beräknat utifrån antalet entreprenader, är således 9/1 inom den entreprenaddrivna verksamheten. Entreprenader och kontraktstider Liksom i undersökningen 1999 tillfrågades uppgiftslämnarna om den sammanlagda kontraktstiden i månader enligt det avtal som för närvarande var aktuellt för respektive entreprenad. Av de uppgifter som lämnats ifråga om 318 entreprenader, 80 procent av samtliga 21, framgår att den vanligaste kontraktstiden var 36 månader, vilket förekom i 26 procent av samtliga entreprenader där uppgift lämnats. Näst vanligast var 60 månader, vilket var aktuellt i 16 procent. Vanligt var även 24 månader, vilket var aktuellt i 11,6 21 Uppgift saknas ifråga om 79 entreprenader, 20 procent av samtliga. En stor andel är sannolikt av icke tidsbestämt slag, t.ex. tillsvidare med viss uppsägningstid, avseende exempelvis enstaka tjänster som städning, dagligvarudistribution m.m. 20

procent. Huvuddelen av samtliga entreprenader, 53,6 procent, var samlade runt dessa kontraktstider, i övrigt förelåg en betydande spridning från en månad upp till 120 månader 22. Spridningen på olika kontraktstider framgår även av tabell 7. Jämfört med undersökningen 1999 var de vanligaste kontraktstiderna desamma som i årets undersökning. Däremot var spridningen större i årets undersökning. Antalet entreprenader som hade kontraktstider omfattande tio år var dubbelt så många som i undersökningen 1999 (15 mot 7 år 1999). Samtidigt hade en fjärdedel av entreprenörerna med de kortaste kontraktstiderna kontrakt på upp till 24 månader 2003, medan de 1999 istället hade kontrakt på upp till 30 månader. Tabell 7. Kontraktstider i månader för entreprenader uppdelat på kvartiler, första kvartalet 2003 (N=318, missing=79) respektive första kvartalet 1999 (N=281, missing=38). Kvartiler*) Sammanlagd kontraktstid i månader enligt aktuellt avtal År 2003 År 1999 1:a kvartil ( 25%) Upp till 24 månader Upp till 30 månader 2:a kvartil ( 50%) 36 månader 36 månader 3:e kvartil ( 75%) 60 månader 60 månader 4:e kvartil 60 månader eller mer 60 månader eller mer *) 1:a kvartil innebär att 25 procent av populationen befinner sig under detta värde, 4:e kvartil att 25 procent av populationen befinner sig över detta värde. Etableringsformer I uppföljningar och utvärderingar av entreprenader inom äldreomsorgen har byten av entreprenörer setts som kritiska och negativa företeelser ur både den enskildes och personalens perspektiv. Något som betingas inte minst av att kontinuitet är en högt värderad kvalitet inom just äldreomsorgen. En central fråga är därför hur det förhåller sig med omsättningen på entreprenörer. I 1999 års undersökning frågade man om det som i undersökningen kallas entreprenadens etableringsform för att få en bild av omsättningen av entreprenörer. Med etableringsform avsågs hur entreprenaden tillkommit med avseende på tidigare driftsform. I enkätformuläret ombads uppgiftslämnaren att för varje entreprenad ange om 1) nuvarande entreprenör ersatt/övertagit en tidigare entreprenad, 2) nuvarande entreprenör ersatt/övertagit en tidigare intraprenad, 3) det är en nyetablering (verksamheten ej tidigare varit utlagd på entreprenad eller intraprenad men tidigare drivits i kommunal regi), 4) den är nystartad, verksamheten har ej tidigare bedrivits i kommunal regi, 5) entreprenaden förnyats (nytt kontrakt tecknats) med samma entreprenör. Uppgiftslämnaren instruerades vidare om att i vissa fall kunde flera av de angivna etableringsformerna vara aktuella beroende på hur upphandlingen 22 Var aktuellt ifråga om 15 entreprenader. 21

utformats. Samma tillvägagångssätt tillämpades 2003 för att belysa omsättningen av entreprenörer. Etableringsformer redovisades för 347 av sammanlagt 397 entreprenader. Det innebär att uppgifter saknas för närmare 13 procent av entreprenaderna. Bland dem för vilka uppgift lämnats redovisades i flertalet fall endast ett svarsalternativ (333 av 347 96 procent). Vanligast var att entreprenaden förnyats med samma entreprenör, 126 entreprenader eller 36,3 procent. Näst vanligast var att verksamheten inte tidigare varit utlagd på entreprenad utan drivits i kommunal regi, 87 entreprenader eller 25 procent. Ovanligare var det att nuvarande entreprenör ersatt en tidigare entreprenad, 72 entreprenader eller 20,7 procent. För 14 entreprenader angavs flera etableringsformer. I flera fall hade entreprenaden förnyats med samma entreprenör, samtidigt som entreprenören kontrakterats för ytterligare verksamhet, vilken antingen var ny eller tidigare drivits i kommunal regi. Spridningen på olika etableringsformer 2003 och 1999 visas i tabell 8. Tabell 8. Etableringsformer för entreprenader inom äldreomsorgen första kvartalet 2003 (N=347, missing=50 ) och 1999 (N=300, missing=19). Etableringsform Antal entreprenader Andel entreprenader 2003 1999 2003 1999 1) Nuvarande entreprenör ersatt/övertagit en tidigare entreprenad 72 57 20,7 19,0 2) Nuvarande entreprenör ersatt/övertagit en tidigare intraprenad 5 18 1,4 6,0 3) Nyetablering (verksamheten har ej tidigare varit utlagd på 87 78 25,0 26,0 entreprenad eller intraprenad utan tidigare drivits i kommunal regi) 4) Nystartad, verksamheten har ej tidigare bedrivits i kommunal regi 43 39 12,3 13,0 5) Entreprenaden förnyats (nytt kontrakt tecknats) med samma entreprenör. 126 97 36,3 32,3 6) Annan kombination av etableringsformer 14 11 4,0 3,6 Av ovanstående framgår att byte av entreprenör inte är så vanligt. Det är betydligt vanligare att entreprenaden fortsätter med samma entreprenör (126 mot 72). Sett ur brukarens perspektiv är således entreprenörsbyten ovanligare än entreprenörskontinuitet. I drygt 25 procent av samtliga här aktuella entreprenader hade entreprenören övertagit en kommunal verksamhet som inte tidigare varit utlagd på entreprenad (87+5=92 entreprenader). Om vi till detta lägger nystartad verksamhet som drivs av entreprenörer, 43 entreprenader, omfattar dessa sammanlagt 39 procent, 135 entreprenader. Av entreprenaderna första kvartalet 2003 var 40 procent av samtliga entreprenader nyetablerad privat verksamhet i den offentliga äldreomsorgen. Det har ännu inte varit aktuellt att byta entreprenör i dessa nyetableringar. Om vi lägger till de entreprenader där kontraktet förnyats med samma entreprenör är huvuddelen entreprenader där driften kontinuerligt åvilat en och samma entreprenör (135+126=261= 75 procent). Förhållandena 1999 och 2003 åskådliggörs schematiskt i diagram 2. 22

90% 80% 70% 80% 75% 60% 50% 40% Kontinuitet Byte av entreprenör 30% 20% 20% 25% 10% 0% År 1999 År 2003 Diagram 2. Kontinuitet och byte av entreprenör inom aktuella entreprenader, första kvartalet 2003 och första kvartalet 1999. Entreprenaddriven verksamhet som återgått i kommunal regi Liksom i undersökningen 1999 tillfrågades samtliga förvaltningar om det fanns verksamheter som under de två senaste åren, (2000 2002) varit utlagda på entreprenad till privata aktörer, men återgått i kommunal regi. Sammanlagt uppgav 25 förvaltningar, av de 177 förvaltningar som anlitade privata aktörer, att det varit aktuellt. Omräknat i andelar innebär det att i omkring 14 procent av de förvaltningar där man anlitade privata aktörer hade verksamhet återgått till kommunen. I flertalet fall gällde entreprenaden drift av särskilt boende (22), i mindre omfattning hemtjänst (6) och i än mindre omfattning annan verksamhet (2: tillagning av mat samt kvälls- och nattpatrull). Förvaltningarna tillfrågades även om varför entreprenaderna upphört. Den vanligaste orsaken var att verksamheten inte upphandlats på nytt sedan avtalet upphört, närmare 50 procent eller 12 förvaltningar. Vilket förmodligen berodde på ekonomiska eller politiska skäl. Nästan 25 procent, 6 förvaltningar, uppgav att entreprenören ville avbryta samarbetet. Som anledning nämndes främst de ekonomiska förutsättningarna för entreprenaden. Nästan lika många, 5 förvaltningar, uppgav att orsaken var att egna verksamheter vunnit upphandlingen. Ytterst få, 2 förvaltningar, angav att samarbetet avbrutits och avtalet sagts upp då entreprenören inte uppfyllt sitt åtagande. 23

Jämfört med undersökningen 1999 var andelen förvaltningar med verksamhet som återgått i kommunal regi de senaste två åren, ungefär lika stor bland de förvaltningar som anlitade privata aktörer vid undersökningstillfället, 16 procent. Däremot ser svarsbilden annorlunda ut när det gäller orsakerna till varför verksamhet återgått i kommunal regi. En betydligt större andel förvaltningar nämner att verksamheten inte upphandlats på nytt sedan avtalet upphört, förmodligen av ekonomiska eller politiska skäl. Anmärkningsvärt är också att nästan 25 procent anger att entreprenören avbröt samarbetet, vilket inte alls angavs som orsak i den förra undersökningen. I undersökningen 2003 var det 43 av sammanlagt 356 förvaltningar, ca 12 procent, som hade verksamhet som återgått i kommunal regi under de två senaste åren. I undersökningen 1999 var motsvarande andel hälften så stor, 6 procent (24 av 411). Att verksamhet återgår i kommunal regi efter att ha drivits av en privat aktör har blivit vanligare i äldreomsorgen under senare tid. Förekomst av köp av enstaka platser Vid sidan av kommunal verksamhet som drivs av privata aktörer, förekommer det att kommuner upphandlar enstaka tjänster från privata företag, t.ex. boende och vård för enskilda. Det kallas köp av platser i den officiella socialtjänststatistiken. Där skiljer man däremot inte mellan enskilda som får vård och omsorg från en privat aktör inom en entreprenad eller i form av köp av enstaka plats. För att få en översiktlig bild av hur vanligt det är med köp av platser inom äldreomsorgen ställde man i 1999 års undersökning följande fråga: Köper förvaltningen för närvarande platser från privata företag för äldre personer (65 +) som beviljats bistånd i form av särskilt boende (t.ex. sjukhemsplatser)? Samma fråga användes i undersökningen 2003. I 1999 års undersökning skiljde man även mellan entreprenader och köp av platser. Där förtydligades att med entreprenader, i fråga om särskilt boende, avses verksamhet som omfattar flera personer och bedrivs i lokaler där kommunen står som huvudman. Entreprenader fick med det tillägget en starkare förankring i den egna kommunala verksamheten än köp av platser. Om entreprenaden havererar har kommunen fortfarande kvar driftansvaret för verksamheten. I fråga om köp av platser har kommunen däremot kvar ansvaret för att den enskilde får vård och omsorg, men inte för den verksamhet som förmedlar vården och omsorgen. En kompletterande definition gjordes med hjälp av begreppen import och export. Entreprenad betyder att kommunen importerar tjänster (verksamhet) från ett privat företag till sin egen verksamhet och köp av platser att kommunen exporterar tjänster (verksamhet) till ett privat företag 23. 23 Exempel förekommer som inte låter sig klassificeras med enkelhet, även utifrån ovan givna kriterier. Ett sådant är när kommunen sluter ett ramavtal om köp av platser från ett företag, där vården och omsorgen från detta företag ges i lokaler som kommunen förhyr och där kommunens avtalsperiod för att förhyra lokalerna är längre än avtalet om köp av platser från det privata företaget. Här kan nämnas att kommunen ej tidigare bedrivit vård och omsorg i de aktuella lokalerna. 24

Med reservation för oklarheter i begreppet köp av platser, uppgav sammanlagt 144 förvaltningar, 40,4 procent, att förvaltningen 2003 köpte platser av privata aktörer 24. Beräknat på kommunnivå innebar det att 107 (36,8 procent) av landets kommuner 25 köpte platser. Av de förvaltningar som uppgav att det för närvarande inte var aktuellt att köpa platser svarade 23 förvaltningar, 6,4 procent, att de tidigare, (2000 2002), köpt platser från privata företag. Beräknat på kommunnivå innebär det att ytterligare 20 kommuner, 6,9 procent, köpt platser de senaste två åren. I undersökningen 1999 uppgav en något större andel, räknat på såväl förvaltnings- som kommunnivå, att de vid undersökningstillfället köpte platser av privata aktörer (44,5 respektive 39,4 procent). Det förefaller därför som om köp av platser har minskat något i omfattning, åtminstone mätt med andelen förvaltningar eller kommuner där man köper platser. Köp av platser och kommuntyper I fråga om köp av platser i olika kommuntyper är mönstret inte lika tydligt som för entreprenader. Vid sidan av att det är mycket vanligt i stadskommuner, främst storstäder samt förortskommuner och större städer, är förekomsten betydande också i andra kommuntyper, som landsbygds- och glesbygdskommuner. Jämfört med 1999 års undersökning föreligger dock vissa smärre skillnader. Lite större minskning kan konstateras i fråga om större städer och i landsbygdskommuner. Tabell 9 Förekomst av köp av platser med avseende på kommuntyp. Kommuntyp Andel kommuner (%) inom respektive kommuntyp År 1999 År 2003 År 1999 (N=114) Antal kommuner Storstäder 100 100 3 3 Förortskommuner 85,7 78,8 30 27 Större städer 62,5 48,0 15 13 Medelstora städer 42,1 44,7 16 19 Industrikommuner 22,6 25,0 12 16 Landsbygdskommuner 43,2 27,0 16 10 Glesbygdskommuner 13,3 24,0 4 6 Övriga större kommuner 40,7 45,8 11 12 Övriga mindre kommuner 19,4 25,0 7 10 År 2003 (N=107) Köp av platser och verksamma privata aktörer I enkäten fann man omkring 350 privata aktörer (stiftelser och aktiebolag m.m.) med verksamhet som avser enstaka vårdplatser för personer 65 år och äldre. I undersökningen har det inte varit möjligt att helt och hållet kartlägga hur olika företag förhåller sig till varandra, främst med avseende på om de är dotterbolag till andra större företag, om uppgiftslämnaren inte lämnat sådan information. Det innebär att vissa aktörer/företag kan ingå i ett större 24 12 förvaltningar besvarade inte frågan = internt bortfall på 3,6 procent. 25 9 kommuner besvarade inte frågan = internt bortfall på 3,3 procent. 25

moderbolag. I undersökningen 1999 fann man, med samma reservation, ca 300 aktörer. Enligt reservationen hittade man 15 större aktörer, till stor del stiftelser, med ca 50 platser under första kvartalet 2003. Sammanlagt gällde det 1 750, 42,9 procent, av de platser som var aktuella under första kvartalet 2003. De utgjorde samtidigt endast ca 4 procent av det totala antalet verksamma aktörer. Det innebär att flertalet, dvs. 96 procent av samtliga, bestod av mindre företag med i genomsnitt färre än 10 platser vardera. Tabell 10. Privata aktörer första kvartalet 2003 som upplåter fler än eller ca 50 enstaka vårdplatser för äldre över 65 år. Organisationens namn, ungefärligt antal platser och ungefärlig sammanlagd bruttokostnadsersättning från kommunen under första kvartalet (* = icke vinstdrivande organisationer). Organisationens namn Antal platser Andel i procent av samtliga platser (N=4 080) Stiftelsen Stora Sköndal * 272 6,7 % 32,3 Actica Omsorg AB 267 6,5 % 30,8 Stiftelsen Danvikshem * 169 4,1 % 18,5 Care Partner Nordic AB 136 3,3 % 17,7 Medihem AB 135 3,3 % 17,1 Attendo Care AB 120 2,9 % 14,9 Opalen Vård AB 106 2,6 % 13,8 Borgerskapets Enkehus * 83 2,0 % 11,5 Sällskapet Vänner till Pauvres 97 2,3 % 10,7 Honteux * Stockholms Sjukhem * 69 1,7 % 9,1 Blomsterfonden * 63 1,5 % 9,1 Saltsjöbadens Sjukhus AB 72 1,8 % 8,4 Svensk Äldreomsorg AB 56 1,4 % 7,1 Rosengården AB 60 1,5 % 6,6 Betaniastiftelsen * 45 1,1 % 5,6 Ungefärlig bruttoersättning första kvartalet 2003 i miljoner kronor Jämfört med utfallet 1999 verkar ett antal större vårdföretag (aktiebolag) förekomma i större omfattning bland de största leverantörerna av enstaka platser för äldre. Utfallet i 1999 års undersökning framgår av tabell 11. 26