Kommunfullmäktiges handlingar

Transkript

1 Nr 61 Upphandling av bostad med särskild service - LSS Kommunfullmäktiges handlingar

2 /KS (2) Kommunfullmäktige Upphandling av bostad med särskild service - LSS På Kommunfullmäktiges sammanträde den 13 mars 2008 beslutades att återremitera detta ärende till Socialnämnden. Nämnden har nu återkommit med en precisering av tidigare begäran om ett bemyndigande att upphandla en del av verksamheten bostad med särskild service enligt LSS. Eftersom Kommunfullmäktige den 18 december 2008 fastställde nya konkurrensregler för Borås Stad, utgår Socialnämndens skrivelse från dessa regler. De mål Socialnämnden anger för upphandlingen, ökad effektivitet i verksamheten och attraktivitet för personalen genom mångfald av producenter, stämmer väl med kommunens positiva inställning till alternativa driftsformer. Kommunstyrelsen anser också att det är bra att Socialnämnden tydligt anger att kvalitetsfaktorer skall ha en stor betydelse vid upphandlingen så att konkurrens inte enbart sker genom prissättningen. Socialnämnden begär bemyndigande att upphandla högst en tredjedel av kommunens bostäder med särkskild service LSS. Totalvolymen är 51 enheter med 331 gruppbostäder/servicebostäder, varav 35 bostäder ej är fullvärdiga enligt LSS 9:9. Kommunstyrelsen anser att denna omfattning av upphandlingen kan vara rimlig, då det innebär att det fortfarande finns verksamhet kvar i kommunal regi för att säkerställa att kompetens inom området finns kvar i kommunen. Kommunen behöver också ha kvar liknande objekt som de som upphandlas för att möjliggöra jämförelse av bl.a. kvalitet i verksamheten. En mångfald av producenter inom en verksamhet innebär per definition att kommunen bör finnas med som utförare. Detta säkerställs också då två tredjedelar av verksamheten är kvar i kommunal regi. Kommunstyrelsen föreslår att Socialnämnden får ett bemyndigande att upphandla högst en tredjedel av bostäder med särskild service LSS då nämndens begäran uppfyller de krav som ställs för detta i Borås Stads konkurrensregler. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Socialnämnden får bemyndigande att upphandla högst en tredjedel av Bostäder med särskild service - LSS. Mot beslutet reserverar sig Ulf Olsson (S), Lennart Andreasson (V), Lena Palmen (S), Petter Löberg (S), Micael Svensson (S), Rose-Marie Liljenby Andersson (S) till förmån för ett alternativt förslag (bilaga).

3 /KS (2) KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Christer Johansson

4 KS (1) E2 Alternativt förslag Upphandling av bostad med särskild service - LSS Socialdemokrater och Vänsterpartiet anser inte att verksamheten Bostad med särskild service LSS skall privatiseras. Vi ser ingen fördel med detta, utan menar att i stället för att lägga tid, kraft och pengar på ett upphandlingsförfarande skall dessa resurser användas till verksamheten. Det finns åtskilligt att göra för att höja kvaliteten utan att behöva jämföra sig med privata utförare. Det är bara att sätta sig ner och fundera på hur man vill att det skall fungera i verksamheten på olika områden. Utbildningsnivån är klart lägre än vad den t ex är inom särskilda boenden i äldreomsorgen, vilket har diskuterats en lång tid utan att kraftfulla åtgärder vidtagits. Att höja utbildningsnivån borde därför vara en insats som prioriteras även om man inte har privata jämförelseobjekt inom exakt samma verksamhetsområde. En översyn av personalens arbetsförhållanden kan också göras omgående utan att jämförelser med privata utförare behövs. T ex är antalet timanställda mycket högt inom LSS-verksamheten. Det gäller bara att börja arbeta utifrån de riktlinjer vi har i Borås Stad när det gäller dessa frågor. Personalinflytande och brukarinflytande är också två områden som kan ses över direkt. Det är förvisso bra att Socialnämnden tydligt anger att kvalitetsfaktorer skall ha en stor betydelse vid upphandlingen, så att konkurrens inte enbart sker genom prissättning. Detta förutsätter att en genomgång av vad som menas med kvalitet måste ha gjorts. Och om målet är att öka kvaliteten med en privatisering av ett antal boenden måste det innebära att kraven inte uppfylls idag. Är det då inte bättre att göra hemläxan först och se till att kraven uppfylls i den egna verksamheten först innan en upphandling görs. Och kommunen kan väl inte ställa högre krav på en privat utförare än vi gör på oss själva? Socialnämndens mål med att privatisera verksamheten, dvs. ökad effektivitet i verksamheten och attraktivitet för personalen, kan uppnås direkt utan att behöva gå omvägen över en entreprenad. Men troligen anses det lättare att sälja ut verksamheten än att behöva lösa de problem som finns i verksamheten idag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Socialnämndens begäran att få bemyndigande att upphandla högst en tredjedel av Bostäder med särskild service LSS avslås. För Socialdemokraterna För Vänsterpartiet Lena Palmen (s) Lennart Andreasson

5 /SN (4) Handläggare Lena Brännmar Tfn Kommunfullmäktige Upphandling av bostad med särskild service LSS Inledning Ärendet återremitterades till Socialnämnden av Kommunfullmäktige den 13 mars 2008 och här återkommer Socialnämnden med en precisering av tidigare förfrågan om ett bemyndigande att överföra del av bondesektionernas verksamhet inom handikappomsorgen till annan utförare. Svenska Kommunförbundet skriver i sin skrift Valfrihet och kundvalssystem i kommunal verksamhet underlag för kommunala bedömningar 1 hur många kommuner är idag inne i en process där traditionella mönster för hur kommunala tjänster skall produceras alltmer ifrågasätts. Produktion i egen regi har i ökad utsträckning ersatts med alternativa driftformer. Kommunala och privata företag, kooperativ, föreningar och stiftelser uppträder som entreprenörer med kommunen som huvudman eller som självständiga huvudmän med kommunen som mer eller mindre dominerande finansiär. Denna utveckling har sina rötter i krav på att offentlig service måste bli av bättre kvalitet och kosta mindre. I kravet på bättre kvalitet ligger ofta att de som är föremål för kommunens och den kommunala personalens ansträngningar får ökade möjligheter att påverka tjänsternas kvalitet utifrån sina behov. I en annan skrift, Kvalitet i konkurrens erfarenheter från ett projekt 2, konstaterar man att under 1990-talet var fokus för konkurrensutsättning framför allt inriktat på ekonomiska besparingar även om kvalitetsfrågan ofta kom upp. Detta hade sin grund i de ekonomiska problem som många kommuner brottades med och fortfarande brottas med. Kort uttryckt kan man säga att 1990-talet för många kommuner kännetecknades av ett kortsiktigt kostnadsjagande talet kännetecknas av ett större fokus på kvalitet utifrån ett medborgarperspektiv. Detta har påverkat inriktningen på kommunernas metoder för att konkurrensutsätta verksamheter. Kommunen söker nya vägar för att nå de kvalitetsförbättringar som konkurrens antas innebära. Arbetet har mer kommit att domineras av långsiktigt kvalitetsarbete. 1 Svenska Kommunförbundet, Svenska Kommunförbundet, 2004

6 /SN (4) Handläggare Lena Brännmar Tfn Kommunfullmäktige antog i december 2008 konkurrensregler för Borås Stad. Ett utdrag ur denna ger att arbetsgången är följande: Den ansvariga nämnden beslutar att man vill pröva fråga om drift av en angelägenhet på entreprenad. Sådant beslut ska fattas vid nämndsammanträde och beslutet får inte delegeras. Av nämndens beslut ska framgå vilken verksamhet man vill ha bemyndigande för, samt vad man vill uppnå genom en förändring i driftform. Fullmäktige beslutar om bemyndigande för nämnden att överföra den aktuella verksamheten, eller del av verksamheten, till annan utförare. I beredning av ärendet ska Kommunstyrelsen bedöma behovet av egen produktionskapacitet med hänsyn till kompetens och marknad. Efter fullmäktiges bemyndigande upphandlar nämnden den aktuella verksamheten. Nämnden utvärderar anbuden enligt lagen om offentlig upphandlingen. Är utvärdering är klar beslutar nämnden att anta entreprenör eller att avbryta upphandlingen. För verksamhet som överlåtits på entreprenör skall nämnden besluta om hur utvärdering sker. Normalt ska alla entreprenader liksom drift i egenregi som följd av upphandling utvärderas efter 2 3 år. Utvärdering sak ske före beslut om förlängning. Verksamhetens omfattning Boendet inom handikappomsorgen omfattar totalt 51 enheter med 331 gruppbostäder/servicebostäder. Av dessa 331 är 35 bostäder ej fullvärdiga enligt LSS 9:9. Inriktningen på boendet är: 39 gruppbostäder/servicebostäder för personer med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning. 6 bostäder/servicebostäder för personer med autism. 1 servicebostad för personer med Asperger. 5 bostäder för personer med vuxenhjärnskador.

7 /SN (4) Handläggare Lena Brännmar Tfn Inriktning och volym för upphandlingen Vilken inriktning dvs. vilka av enheterna som är mest lämpade, om beslut om upphandling tas, kommer att utredas närmare. Det är viktigt att Socialnämnden har kvar liknande objekt som de som läggs ut och det är därför lämpligt att volymen motsvarar ca 1/3 av den totala volymen. De olika gruppbostäderna/servicebostäderna har olika nivåer av personaltäthet beroende på vilka som bor där. Verksamheten har nivåbestämt de olika enheternas vårdtyngd/omsorgstyngd under Denna nivåbestämning används i resursfördelning fr o m I det fortsatta arbetet är det viktigt att ta del av våra egna erfarenheter när det gäller nivåbestämning samt ta del av andra kommuners erfarenheter och kunskap när det gäller denna typ av upphandling. Mål med upphandlingen Några av målen med att överföra delar av boendesektionernas verksamheter till annan utförare är: Målet med att uppnå en ökad effektivitet, genom att den producent som åtar sig utföra de beställda uppgifterna på bästa och billigaste sätt utses att driva verksamheten. Att öka mångfalden av producenter genom att fler privata, kooperativa och ideella entreprenörer engageras, kan frigöra innovationskraft och nytänkande och på så sätt bidra till förnyelse och effektivisering av den egna serviceproduktionen. En utmaning för kommunen är att i framtiden lyckas rekrytera personal till sina kärnverksamheter. En ökad mångfald av olik arbetsgivare inom såväl offentlig, privat som kooperativ regi kan leda till att arbetsorganisation och villkor för personalen utvecklas mot ökad attraktivitet. Valfrihet och mångfald Det finns flera faktorer och åtgärder som bör vägas in tas med vi en ev. upphandling. Ökad delaktighet i planeringen av bostäder. Alla bostäder planeras efter behov och önskemål, i nära samråd med berörda brukare. Ökad deltaktighet för brukarna vid utarbetande av kvalitetskrav vid upphandling och beställningar. Byteskö, dvs. intresseanmälan för personer som önskar vänta på ledig plats i annan bostad med särskild service.

8 /SN (4) Handläggare Lena Brännmar Tfn För stabilitet och kontinuitet bör avtalsperioderna vara långa. Avtalen bör också innehålla tydliga formuleringar om möjligheter till långa avvecklingstider. Priser och nivåer fastställs på ett sådant sätt att utförarna konkurrerar med kvalitet till stor del inte enbart pris. Beslut Socialnämnden begär bemyndigande hos Kommunfullmäktige att upphandla högst 1/3 av Bostäderna med särskild service LSS inom handikappomsorgen och översänder skrivelsen till Kommunstyrelsen. SOCIALNÄMNDEN Ingegerd Nyborg Ordförande Dan Persson T.f. Socialchef