REDOVISNING Statliga besparingar på gymnasieskolan utifrån GY 2011 effekter år 2012

Transkript

1 REDOVISNING 3 Avd. lärande och arbetsmarknad Mats Söderberg Avd Ekonomi och styrning Signild Östgren Statliga besparingar på gymnasieskolan utifrån GY 2011 effekter år 2012 Sammanfattning I denna rapport redovisas en undersökning hur de statliga besparingarna på gymnasieskolan 2012 kommer att påverka kommunerna. Innebär det att kommunerna själva tillför medel från andra områden eller går besparingarna direkt ut i gymnasieskolans verksamhet? SKL har både i samband med remissen över gymnasieutredningens betänkande och i samband med proposition 2008/09:199 framfört synpunkter på det bristande underlaget från statsmakternas sida vad gäller underlaget för förväntade besparingar. Kommunerna har redan i ett tidigare skede bedömt att förutsättningarna för större grupper, färre håltimmar och effektivare schemaläggning är små i en rapport (Redovisning 1). Bakgrund Aviserade statliga besparingar på gymnasieskolan Statsmakternas ställningstagande innebär en upptrappad inbesparing på den nya gymnasieskolan - GY 11 som från 2015 uppgår till 1, 9 miljarder kronor årligen. De aviserade statliga indragningarna beräknas på följande grunder: - Minskade kostnader 1,35 miljarder (Större gruppstorlekar, färre håltimmar) - Snabbare genomströmning, färre utbildningsavbrott 600 miljoner kronor. Enligt budgetpropositionerna 2011 och 2012 genomförs de statliga besparingarna på gymnasieskolan enligt följande miljoner kronor miljoner kronor miljoner kronor miljoner kronor Därefter ligger besparingarna kvar på denna nivå. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

2 (6) Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har till Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet, samt till Riksdagens Finans- och Utbildningsutskott inför finansieringsfrågans behandling påpekat att beräkningarna är för lösliga, och inte bygger på empirisk grund. Förbundet har därför begärt att några neddragningar inte verkställs förrän det finns ett faktabaserat underlag där kostnaderna är räknade från grunden för kommande gymnasieorganisationen som helhet - inte utifrån förväntningar på marginaleffekter. Förutsättningar att genomföra besparingarna Förutsättningarna att genomföra besparingar på GY2011 utifrån antaganden om större grupper, färre håltimmar och effektivare schemaläggning har redan redovisats i en rapport , vilken vi hänvisar till. Kommunernas bedömningar gjordes när ungdomarnas val till den nya gymnasieskolan blev kända våren Kommunerna gör en helt annan bedömning än statsmakterna, vilket innebär att besparingarna måste hämtas in från andra verksamheter eller innebär minskningar i anslaget till skolan. Denna studie kommer att följas upp under mitten av 2012 när elevernas val till årskurs 2 är kända och det kan bedömas vilken organisation som krävs för detta. Tidigare rapport: Effekter av gymnasieskola 2011 på organisation och ekonomi. Kommunernas bedömningar april Redovisning 1 Elevminskningarnas betydelse Statliga besparingar har inte något att göra med förändring av elevkullarna. Ökningar eller minskningar av elevtalen regleras inte mellan stat och kommun. Vid förändringar av elevantal har kommunerna själva att tillföra eller omfördela medel. I rådande läge, när gymnasieskolans elever blir färre, behöver många kommuner styra över medel till barnomsorg och grundskola, där barnkullarna år för år ökar igen. I många kommuner finns en alltmer åldrande befolkning vilket påverkar behoven inom äldreomsorgen. Efter 2016 ökar åter antalet elever i gymnasieskolan och så långt fram i tiden det är möjligt att se. Då har kommunerna själva utan bidrag från staten att skjuta till medel som svarar mot ungdomskullarnas ökning. Tidigare rapport: Besparingarna på gymnasieskola Elevkullarnas storlek och friskoleetableringar Redovisning 2.

3 (6) Besparingarnas omfattning kommunvis I det följande redovisas hur besparingarna fullt ut år 2015 kommer att slå i ett urval av kommuner: Borås Falun Göteborg Haninge Karlskrona Linköping Malmö Sollentuna Umeå Västerås Örebro 21 milj. kr 11 milj. kr 105 milj. kr 16 milj. kr 13 milj. kr 30 milj. kr 61 milj. kr 13 milj. kr 24 milj. kr 28 milj. kr 28 milj. kr Effekterna av besparingarna blir givetvis beroende av var kostnadsminskningarna hämtas in. Gymnasieskolans kostnader består till knappt hälften procent av undervisningskostnader dvs. kostnader för lärare/undervisande personal. Lokal- och inventariekostnader utgör 20 procent. Ytterligare en betydande post är Övriga kostnader vilket innefattar administration, vägledning, psykolog- och kuratorsverksamhet etc. Den uppgår till knappt 20 procent. Övriga poster är skolmåltider. Gymnasieskolan, huvudmannens kostnader 2010 fördelat på kostnadsslag Undervisning Lokaler Adm/övrigt Skolmåltider Läromedel Elevvård

4 (6) En gymnasielärartjänst motsvarar inklusive lönekostnadspålägg runt 0,5 miljoner kronor. Dras besparingen direkt på antal gymnasielärare blir effekten i storleksordningen 20 lärare färre per 10 miljoner inbesparade kronor. Tas indragningen ut genom minskning av personal inom andra verksamheter, där löneläget är lägre blir följden ett större antal tjänster som det blir fråga om än om minskningen sker i gymnasieskolan. Hur hanteras de statliga neddragningarna för år 2012 Föreliggande redovisning I föreliggande redovisning har vi tagit reda på hur kommunerna täcker upp minskningen på 675 miljoner under år Kommunernas redovisning avser just detta år. I de flesta fall finns ännu inte något besked i kommunerna om hur besparingarna kommer att slå under de fortsatta neddragningarna följande år, dvs 2013 och framåt. 40 kommunala huvudmän motsvarande 55 kommuner har tillfrågats. Arton av kommunerna ingår i fyra olika kommunalförbund (Sydskånska, Kalmarsunds, Sydnärkes, Jämtlands och Lapplands kommunalförbund, medan gemensamma nämnder finns för kommunerna Karlstad-Hammarö, och Karlskoga-Degerfors. Bland de övriga tillfrågade kommunerna ingår samtliga tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö, samt 13 större städer samt ytterligare 17 gymnasiekommuner av varierande läge och storlek. Svarsfrekvensen är 100 procent, dvs. samtliga tillfrågade har besvarat enkäten.

5 (6) Frågeställningar Påverkas ersättningen per elev år 2012 av den statliga besparingen på gymnasieskolan vid införandet av gymnasieskola 2011? Om ersättning per elev påverkas, helt eller delvis, sker besparing på alla program eller på vissa? Påverkas ersättningen per elev år 2012 av den statliga besparingen på gymnasieskolan vid införandet av Gymnasieskola 2011? Huvudmän Kommuner Antal % Antal % Nej, genom att huvudmannen / kommunen skjuter till medel från andra verksamhetsområden % % Delvis, genom att huvudmannen/ kommunen skjuter 7 17 % 8 14 % till medel, dock inte fullt ut i förhållande till neddragningen. Ja den statliga neddragningen slår igenom fullt ut % % I nedanstående har vi beräknat svaren i förhållandet till elevunderlaget i respektive kommun. Då blir fördelningen följande: Andel Miljoner kronor Nej, genom att huvudmannen / kommunen skjuter till medel från andra verksamhetsområden. 55 % 371 Delvis, genom att huvudmannen/ kommunen skjuter till 29 % 196 medel, dock inte fullt ut i förhållande till neddragningen. Ja den statliga neddragningen slår igenom fullt ut 16 % 108 Detta visar att i förhållande till elevunderlaget slår 16 procent igenom direkt på gymnasieverksamheten år 2012 medan för 29 procent populationen skjuter kommunen till medel dock inte fullt ut. För 55 % av neddragningen skjuter huvudmannen/kommunen år 2012 till medel från andra verksamhetsområden. Av de kommuner som får en mindre ram för gymnasieskolan är det endast ett par (två större städer) där ett lägre belopp tillämpas på vissa program. De allra flesta av de som har en mindre ram 2012 tillämpar ett lägre belopp för samtliga program.

6 (6) Hur kan effekterna beskrivas? Olika sätt kan användas för att åskådliggöra vad en neddragning av den kommunala ekonomin i den omfattning som nu genomförs kommer att innebära för skolhuvudmännen. Om vi utgår från att neddragningen 675 miljoner kronor motsvarar 1260 gymnasielärartjänster innebär det att kommunen helt skjuter till medel från annan verksamhet motsvarande i storleksordningen 700 lärare. Det kommunala tillskottet från andra verksamheter uppgår därmed till medel som motsvarar mellan 820 och 940 lärare medan besparingseffekten direkt på gymnasieverksamheten kommer att motsvarar mellan i storleksordningen 320 och 450 gymnasielärare. Detta bygger på att vi beräknat ett spann mellan att en tredjedel och två tredjedelar av de som svarat delvis slår igenom som besparing, tillsammans med de 16 procent som svarat att besparingen slår igenom på gymnasieverksamheten fullt ut. Flera kommuner uppger att besparingarna inte slår igenom direkt på gymnasieverksamheten redan 2012, utan att besparingarna detta år hanteras på annat sätt. År 2013 kommer verksamheten att ställas inför omprövningar från de nya förutsättningar som besparingarna innebär. Förbundet kommer att återkomma med undersökningar hur konsekvenserna av neddragningen. Ökade kostnader till följd av reformen Flera av kommunerna framhåller att reformen innebär ökade kostnader till följd av bl.a. fler nationella inriktningar. Även kraven på dubbel organisation under de två första åren nämns, dvs. man har att arbeta både med GY2011 och den hittillsvarande gymnasieskolans struktur samtidigt. Föreliggande rapport ställer endast frågor kring hur den givna statliga besparingen kommer att hanteras. Frågor om faktisk kostnadsutveckling finns närmast redovisade i rapporten Effekter av gymnasieskola 2011 på organisation och ekonomi. Effekter av gymnasieskola 2011 på organisation och ekonomi, Redovisning 1. SKL kommer under år 2012 och framåt att löpande följa upp effekterna.