Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Salomonöarna 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Salomonöarna har under lång tid präglats av inre slitningar och etniska motsättningar. Våld och väpnad kamp mellan olika grupper lamslog under flera år huvudön Guadalcanal. Respekten för de mänskliga rättigheterna åsidosattes under orostiden. Efter vädjanden från landets parlament, regering och generalguvernör inskred 2003 den regionala samarbetsorganisationen Pacific Islands Forum. Under australisk ledning genomfördes en intervention i landet. Lugnet återställdes, orosstiftarna häktades och en civil insats för att bygga upp de nationella institutionerna inleddes. Regional Assistance Mission to the Solomon Islands (RAMSI ) har sedan dess verkat i landet. Lag och ordning har varit första prioritet. RAMSI har stärkt rättsapparaten och ordningsmakten samt gjort insatser för att gradera upp fängelser och häkten. Flera av de värsta orosstiftarna har nu lagförts. I en andra prioritering gäller det att få ordning på finanser, skatteväsende och budgetprocessen. Återuppbyggnadsprocessen drabbades i april 2006 - omedelbart efter de val som hölls i god ordning - av ett bakslag. Missnöje med den nye regeringschefens förmodade nära relation till taiwanesiska intressen ledde till upplopp och plundring och till riktad etnisk förföljelse. Hela Chinatown och ett av taiwaneser nyuppfört hotell i Honiara brändes ned. Sedan kvarvarande RAMSI-polis fått förstärkning kunde ordningen återställas och återuppbyggnadsprocessen fortsätta. En ny regering tillträdde. Läget är labilt och det finns risk för fortsatt oro.
2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Salomonöarna har ratificerat konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR), konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD ), konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) och dess protokoll samt konventionen om barnets rättigheter (CRC). Landet ligger efter i rapporteringen. Åtskilliga av de frågor och preciseringar som begärts av övervakningskommittéerna återstår att besvara. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Dessa rättigheter respekteras i huvudsak. Grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning är förbjuden. De insatser som gjorts från RAMSIs sida har stagat upp förhållandena och utbildning av poliser och civila inom rättsapparaten har bidragit till en klar förbättring. 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Insatser för att stärka ordningsmakt och rättsapparaten har varit en central uppgift för RAMSI och regeringen. En frihetsberövad skall omedelbart upplysas om varför man hålls kvar och därefter vad man står anklagad för. Man skall på kort tid få lagligheten av sitt frihetsberövande rättsligt prövat. Rätt till ombud och till besök tillämpas. Det finns även rätt att överklaga inskridandebeslut och domar. Ett problem är den stora eftersläpningen av ärenden. Ärendebalansen medför långa vänte- och häktningstider. Lagföringen av orosstiftarna tar tid och även om domare och annan rättsvårdande personal hämtats in utifrån räcker inte resurserna vilket också förringar värdet av överklagningsrätten.
3 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolarna står fria och självständiga. Domare utifrån stagar upp denna princip. Det finns en ombudsmannainstitution som kan inskrida mot övergrepp och missbruk. Resurserna är dock otilllräckliga. 7. Straffrihet Under orostiden förekom detta ofta. Straffrihet stävjas nu men tillsammans med den ganska utbredda korruptionen är detta fortfarande ett problem. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Dessa rättigheter respekteras i stort efter 2003. Mötesfrihet råder men tillstånd får ibland begäras och beviljas oftast. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Salomonöarna är en parlamentarisk demokrati och tillhör Samväldeskretsen. Statsöverhuvud är Storbritanniens monark som representeras av en av parlamentet nominerad generalguvernör. Val hålls vart femte år. Parlamentet består av en kammare med 50 ledamöter. De politiska rättigheterna respekteras. Val genomfördes i god ordning i april 2006. Ett antal observatörer från andra länder och organisationer övervakade processen. Ett antal partier verkar sedan länge och systemet fungerar någorlunda tillfredställande. Partiväsendet är relativt svagt och det handlar mycket om personliga och etniska bindningar. Det finns inga uttalade inskränkningar i valrätt eller i valbarhet men i realiteten är det svårt för kvinnor att komma ifråga. Ingen kvinna fanns bland de parlamentariker som valdes 2006. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor De flesta arbetar inom by- och familjebaserat jordbruk. Inom övriga sektorer är facklig tillhörighet vanlig och mest i den offentliga verksamheten. Arbetskonflikter förekommer och regeringen har inskridit i något fall. Skyddsregler finns när det gäller miljö och lön. Barnarbete är förbjudet.
Salomonöarna har ratificerat en av Internationella arbetsorganisationens (ILO) centrala konventioner på MR-området, nämligen nr 29 om förbud mot tvångsarbete. 4 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Det är brist på resurser inom hälso- och sjukvård. Landets enda större och rustade sjukhus finns i huvudstaden Honiara. All barnhälsovård är kostnadsfri men i realiteten saknas på många håll gundläggande resurser. 12. Rätten till utbildning Många nya skolor har byggts men fortfarande är detta en sektor med problem då skolgång inte är obligatorisk och en stor andel barn inte deltar i skolarbetet. Avgifter till högstadiet har begränsat tillträdet ytterligare och flickor är klart underrepresenterade. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Salomonöarna är ett fattigt land. Biståndsgivarna och RAMSI gör betydande insatser men problemen är många. Transporterna är ett stort problem och hämmar utvecklingen. Avstånden är stora, kostnaderna höga och effektiviteten och standarden låg. Arbetslösheten är stor utanför den sektor som vilar på byoch familjebaserat jordbruk. Återuppbyggnaden skapar nya jobb inom till exempel gruv- och palmoljesektorerna. Salomonöarna ligger på plats 128 (av 177) i UNDP:s Human Development Index. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor misshandlas ofta och även i hemmet. Det är svårt belägga och lagföra dessa brott. Frivilligorganisationer och kyrkan engagerar sig i kampen mot våld och förtryck mot kvinnor. Prostitution är straffbelagd. Kvinnor har visserligen lika rätt till ägande och arv men i realiteten fungerar det inte så. Kvinnor får stå tillbaka i arbetslivet och inom politiken och samhälleliga uppdrag. Det finns
5 ännu ingen kvinnlig parlamentariker. Inom statsförvaltningen finns några kvinnor på högre poster. 15. Barnets rättigheter Barn behandlas i huvudsak väl inom ramen för den bysamfällighets- och familjekultur som dominerar landet. Det finns knappast några gatubarn eller övergivna barn. Några övergrepp finns rapporterade. Väl tidiga giften är ett problem. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Etniska misshälligheter, särskilt mellan inflyttade från ön Malaita till Gauadalcanal, var huvudorsaken till senare tids oroligheter. Kineser utsätts ofta för social diskriminering och var vid händelserna i april 2006 de som utsattes direkt för plundring och skadegörelse. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexuella förbindelser är förbjudna. Stor uppmärksamhet har givits åt att en fransk medborgare satt häktad lång tid för brott mot landets lagar i detta hänseende. 18 Flyktingars rättigheter Salomonöarna har ratificerat flyktingkonventionen och dess protokoll. Regeringen samarbetar med Flyktingkommissarien och Röda korset. Ingen har återbördats till land där han eller hon hotas av förföljelse. 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns inga regler till skydd för handikappade. Det är i huvudsak samfälligheterna och familjerna i vid mening som får ta det praktiska ansvaret. Röda korset och andra frivilligorganisationer gör betydande insatser.
6 ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett antal frivilligorganisationer som får verka fritt och som gör betydande samhällsinsatser. Det har i huvudsak ett gott samarbete med myndigheterna. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Insatser görs av frivilligorganisationerna. Som ett led i det internationella biståndet till öarna har frågorna om mänskliga rättigheter i detta sargade land givits hög prioritet. Mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och värnande om rättsstatsprincipen är viktiga inslag i EU:s överläggningar med Stillahavsländerna om ekonomiska partnerskapsavtal att gälla från den 1 januari 2008. Den regionala samarbetsorganisationen för nationella kommissioner för mänskliga rättigheter (The Asia Pacific Forum of National Human Rights Institutions) genomför stödprojekt i Salomonöarna.