Verkstadsutredningen Ett utkast till förslag och riktlinjer för skolans verkstäder, studior och lab Konstfack 25 januari 2010 Helena Söderberg Ulrica Bohné Olof Glemme 1
Innehållsförteckning Bakgrund och målsättning. 3 Definition av verkstad, studio, lab 3 Indelning i funktioner 4 Uppdraget.... 4 Tidplan 5 Hur vi ser på uppdraget. 5 Beskrivning av nuvarande situation.. 6 Utgångspunkter för arbetet med förslaget. 7 Långsiktiga mål för förslaget. 8 Ökad samverkan och tillgänglighet....8 Verkstadsforum.....9 Arbetsgrupper inom Verkstadsforum 10 Kompetensutveckling. 10 Kursguider för verkstad/studio/lab.. 10 Kriterier för körkort och tillgänglighet i olika nivåer. 11 Tillgänglighetsnivåer i verkstad/studio/lab 11 Engelska och svenska. 11 Öppna verkstäder en halv dag/vecka 12 Bättre resursutnyttjande. 13 Ett centralt utlån....... 13 Centralt inköp........14 Handbok för verkstad/studio/lab 14 Amanuenser med supportfunktion. 15 Intranätsbaserade tutiorals/videoinstruktioner 15 Verkstädernas lärarbemanning 15 Information. 15 2
Dubbla verkstäder och icke optimalt utnyttjade resurser 18 Förbättrad arbetsmiljö 23 Utveckling och strategi.. 25 Pilotprojekt.. 26 Samverkan med Kungliga Konsthögskolan 28 Hur går vi vidare?. 29 Bakgrund och målsättning Verkstadsutredningen är en del av Konstfacks utvecklingsprojekt Bättre kvalitet i utbildning, forskning och administration - att realisera Konstfacks strategi 2009 2012, där målet är att skapa en ändamålsenlig organisation för Konstfack som bidrar till att skapa en bättre kvalitet i både utbildning, forskning och administration. De specifika målen för verkstadsutredningen har varit att få bättre resursutnyttjande, ökad samverkan och förbättrad arbetsmiljö. Definition av verkstad, studio och lab Som verkstad räknas i detta sammanhang alla verkstäder, studior, lab med specifik utrustning som används i Konstfacks utbildning. Allt från vävsal och snickeri till digitala fotolab och videoredigering inryms. I resursen ingår såväl fasta som lösa inventarier, från svarv till digitalkamera. Projektrum, ateljéer och datasalar ligger inte inom definitionen och omfattas inte av utredningen. Under arbetet har diskuterats att benämningen verkstad ger en missvisande uppfattning om vilket 3
slags arbete som bedrivs i dessa rum. Att beteckningen verkstad i första hand står för produktion och tillverkning, till skillnad från den konstnärliga processen där fokus ligger på att undersöka och laborera. Det är viktigt att poängtera att oavsett om rummet benämns verkstad, lab eller studio är det den skapande processen och den typen av kunskapsutveckling som står i centrum. Trots att vi är medvetna om att uttrycket är klumpigt använder vi i förslaget genomgående termen verkstad/studio/lab. Detta för att försöka ge en heltäckande benämning. Frågan bör dock diskuteras vidare i verkstadsforum. Indelning i funktioner De olika verkstäderna, labben, studiorna är indelade efter dess funktioner för att öka tydligheten och insynen i hur stora skolans resurser är. Ett exempel är Keramik och Glas, som i stället för att räkna två studior totalt, har med denna indelning tio; glashytta, glassliperi, glaslab, planglas rum, blästringsverkstad, keramikverkstad, ugnsrum keramik, glasyrlab, lerberedningsrum, gipsverkstad. För den insatte kan det verka självklart att alla dessa olika funktioner ingår i en glas-- respektive keramikstudio, men för andra ökar informationen förståelsen om skolans verksamhet. Konstfack har idag totalt 46 verkstäder/studior/lab fördelade på de 9 institutionerna. Ljudstudion har inte någon tillhörighet, printshop är på projekteringsstadiet. 4
Uppdraget I april 2009 fick Ulrica Bohné i uppdrag av rektor att utreda situationen för skolans verkstäder, studior och lab. Arbetet delades in i två delar, där den första bestått av en enkät till alla verkstadsansvariga med syfte att klarlägga kvantitativa frågor som omfattning av verkstadsresursen, kostnader och nyttjandegrad. I nästa steg gjordes intervjuer med prefekterna, verkstadsansvariga, rektor, professorer och studentrepresentanter. Syftet var att få fördjupad kunskap om organisation, samarbete, koppling till utbildning och forskning, övriga värden samt vilka problem och utmaningar som finns. Slutligen presenterades arbetet av Ulrica Bohné på Verksamhetsforum i november och en sammanställning av analysen finns i dokumentet Verkstadsutredning.pdf som ligger på intranätet. För det tredje steget tillsatte rektor en arbetsgrupp (dec.09) bestående av Ulrica Bohné, Helena Söderberg och Olof Glemme. Uppdraget bestod i att utarbeta riktlinjer och förslag till handlingsplan med utgångspunkt från den gjorda kartläggningen. Det är detta, den tredje och sista delen som presenteras i den här rapporten. Till gruppen finns en referensgrupp knuten bestående av Ann Cathrine Andersson, Love Hansson, Svante Larsson, Andreas Nobel och studentrepresentant Ingela Ihrman Tidplan Första förslag presenteras 19 januari 2010 på Verksamhetsforum Remisstid fram till i slutet av februari 2010 Slutgiltigt förslag till rektorsbeslut klart: 15 mars 2010 Hur vi ser på uppdraget Vi har arbetat både med mindre förändringar och förtydliganden men vi har också haft ambitionen att leda in utvecklingen mot mer långsiktiga mål för den nya verkstadsorganisationen. Det vi här presenterar är ett första förslag som ska bearbetas under remisstiden februari-mars 2010 innan det slutgiltiga förslaget läggs fram. Vår strävan är att skapa förutsättningar för en organisation som ständigt utvecklas utifrån yttre krav, samhälleliga förändringar och interna målsättningar. Verkstäder, studior och lab är en central utbildningsdel för alla inriktningar på Konstfack och flertalet kurser har en gestaltningsdel förlagd till någon av dem. Förslaget ska också vara förenligt med den pågående organisationsförändringen och i linje med Konstfacks utvecklings- och forskningsstrategier. Vi vill involvera studenter och personal på skolan i arbetet och har valt att lägga ut ett, i vissa stycken, skissartat förslag för att kunna få en längre remisstid. Vi kommer att arbeta vidare allt eftersom vi får in 5
reaktioner. Vi hoppas att detta första utkast lägger grunden för en kreativ diskussion under denna tid. Beskrivning av nuvarande situation Svårigheten med utbildningen i våra verkstäder/studior/lab kanske kan beskrivas som följer: Vi ska på ett säkert sätt och på hög nivå utbilda studenter under en relativt kort tid att behärska maskiner, tekniker och processer som kräver mycket träning och goda instruktörer. Studenter som ligger på olika nivå, talar olika språk och har helt olika ambitionsnivåer. Konstfacks resurser står till studenternas förfogande i princip dygnet runt under en stor del av året. Vi har studenter som tar sitt ansvar på bästa sätt men också de som bryter givna instruktioner och kräver merarbete av verkstadsansvariga. Vi ger tillgång till avancerad utrustning med lösa delar som inte sällan försvinner och därmed försvårar arbetet. Vi har studenter som vill utföra arbeten av en helt ny art och som ställer höga krav på kompetens och flexibilitet. Studenterna har ofta en kortsiktig planering och en stor del av deras arbete utförs när personal inte är på plats. Det finns starka skäl att tro att Konstfacks ekonomi i framtiden blir mer ansträngd. Den ska samtidigt täcka allt fler områden. Resursbristen är ett återkommande problem: anpassade lokaler, tid för lärare/tekniker och utveckling av kurser/resurser/processer. Vi använder våra allmänna verkstäder, studior och lab i hög grad till utbildning på grundläggande nivå. Progressionen i arbetet i verkstad/studio/lab får stå tillbaka till förmån för obligatoriska körkortskurser. Om en student vill fördjupa sig i andra material och tekniker än de som förvaltas av den egna institutionen är det ofta svårt att nå en hög kompetensnivå. I dagsläget är det inte uttalat vilken grad av specialistnivå institutionernas verkstad/studio/lab har. Det innebär att institutionerna själva avgör, rekryterar och investerar i sina olika verkstad/studio/lab. Vissa kan vara mer benägna att verka för Konstfack som helhet och värna tillgänglighet för alla medan andra prioriterar hög precision och specialistkunskaper. Ansvaret vilar tungt på verkstadsansvariga som hanterar situationen på olika sätt. För närvarande har vi en mängd verstäder/studior/lab med bristande utrustning. Vi har ingen gemensam strategi för satsningar, investeringar eller marknadsföring. Bemanningen beror på den egna institutionens ekonomi och prioritering. Vissa verkstäder är underbemannade och förfaller mer eller mindre. Detta kommer att leda till ökande kostnader framöver och de innebär omedelbart ökade arbetsmiljörisker. Personalen på verkstad/studio/lab har ofta enbart tid till undervisning, medan underhåll och förbättringar ofta inte hinns med. KU-nämndens beslut i konstnärliga och pedagogiska frågor har ingen koppling till den verkstad/studio/lab där studenternas gestaltningar tar form. Verkstäderna delas idag in i allmänna och institutionsbundna. I dag går merparten av resurserna i de allmänna verkstäderna åt till obligatoriska, så kallade, körkortskurser (med det avses kurser som 6
studenterna går för att få tillgång till verkstaden). I allmänna träverkstaden är det så mycket körkortskurser att det knappast finns övrig tid för studenter med egna projekt. En del av studenterna måste gå kurserna trots att de vet att de inte kommer arbeta i verkstad/studio/labbet; i varje fall inte under det kommande året. Och en del studenter måste gå hela veckokursen trots att de bara är intresserade av att använda 1-2 maskiner. Ytterligare några skulle önska en möjlighet till fördjupning av den obligatoriska grundkursen. Tillgången till verkstaden är idag knuten till lokalen och på så sätt hela maskinparken. Det betyder att man måste kunna använda alla maskiner för att få arbeta självständigt i en verkstad, även om man bara vill använda ett par maskiner. Flera verkstäder/studior/lab är dubblerade och det finns anledning att se över värdet av det. Vi ser möjlighet till betydande vinster vad gäller lokaler och investeringar. Utgångspunkter för arbetet med förslaget Gruppen har inbördes enats om ett antal utgångspunkter och en vision för sitt arbete. Konstfacks gemensamma verkstäder nyttjas i hög utsträckning till grundläggande kunskaper. Vi måste få in kunskapsprogression i alla verksamheter och se över vår rutinmässiga obligatoriska utbildning på grundnivå. Å andra sidan krävs det ibland för långa kurser för att studenterna ska få tillstånd att utnyttja våra verkstäder. Behovet kan vara en arbetsbänk och en sticksåg men studenten kan tvingas vänta in en flerdagarskurs för att få arbeta med dessa enkla metoder i en avsedd verkstad. Detta innebär ibland frustration hos studenterna men oftare att de arbetar med dessa enkla verktyg på fel plats utan någon kunskap alls. Det är pedagogiskt nödvändigt att studenterna själva genomför sina arbeten. Mycket händer med formen när den gestaltas och många formbeslut måste tas under detta arbete. De praktiska, tekniska, materialbaserade och gestaltningsmässiga problem som uppstår är viktiga i den kreativa processen och som framtida beställare. En välutrustad verkstad fungerar inte utan kompetent bemanning. Å andra sidan måste det finnas en väl avvägd balans mellan tillgänglighet och kvalitetskrav. Vi anser att de verkstäder som förvaltats av IS och benämnts allmänna även fortsättningsvis skall vara mest tillgängliga. Övriga verkstäder kan (ska) främja en hög specialisering. Tillgång till okvalificerat verkstadsarbete ska värnas. Dessa verksamheter ska vara enkla att använda, det ska finnas personal tillgänglig och studenterna ska kunna lära sig enbart en teknik eller maskin för att få tillgänglighet och tillgäng till denna. I specialistverkstäderna ska man kunna uppnå hög kvalitet i sina utförda arbeten. Därför ska tillgången till dessa vara begränsade till studenter som har genomgått utbildning som säkerställer detta (det ska dock inte ställas högre krav på studenter från andra inst. än den egna). 7
Långsiktiga mål för förslaget Verkstäder, studior och lab är en oskiljaktig del av Konstfacks identitet och ska betraktas som en gemensam resurs oavsett institutionstillhörighet. Studenterna ska få tillgång till de verkstäder och den kompetens de har behov av i sin individuella studiegång inom utvalda områden. De verkstäder vi har ska vara excellenta, välutrustade, bemannade och ha en tydlig information gällande tillgänglighet. Verkstadsfrågan ska vara dynamisk där varje verksamhet, inte bara verkstäder, ska kunna ifrågasättas. Vi ska med vårt förslag skapa förutsättningar för en flexibilitet och möjlighet att förändra verksamheten på kort och lång sikt så att vi tar vara på gjorda erfarenheter och kan möta kommande behov. Konstfack ska inte förvalta tekniker och materialkunskaper som inte fyller aktuella och framtida behov i utbildningen. Förslaget ska medföra möjlighet att utveckla kunskap i olika nivåer. Förslaget ska stödja en ekologisk och socialt hållbar utveckling. Ökad samverkan och tillgänglighet Konstfack har en unik resurs i form av kompetens och utrustning inom en mängd områden. Studenternas möjligheter att utnyttja denna tillgång är dock begränsad. I vissa fall kan det bero på att de olika disciplinerna kräver den utbildningstid som finns att disponera, så att det inte finns utrymme att sätta sig in i nya tekniker eller andra material. Brist på resurser kan vara en annan anledning. I samma takt som de yttre kraven ökar och kostnadstäckningen minskar reduceras också möjligheterna att handleda nybörjare. Önskan att studenterna ska erbjudas möjlighet att ta del av de verkstadsresurser som finns på Konstfack är utbredd såväl bland lärare som bland studenter. Studenterna bör ha möjlighet till en bred utbildning. Vi bör å andra sidan motverka att studenterna går en mängd småkurser på bekostnad av målinriktade, långsiktiga studier. Vi skall säkerställa att utbildningen är högskolemässig. Vi tror också att Konstfack måste vara mycket tydligare med vad skolan erbjuder. I Konstfacks marknadsföring framhäver vi gärna våra verkstäder och de sökande har ingen anledning att tro att de inte kommer att få tillgång till dessa. Vi vet att det t o m är ett starkt skäl till att vissa söker sig till Konstfack. Om Konstfack är tydligare med informationen kommer vi att möta mindre missbelåtenhet från studenterna. Samverkan har ibland varit så problematisk mellan de olika institutionerna att det varit enklare att utforma institutionen på så sätt att möjligheten till bredd erbjudits där. Det innebär att lärarna måste ha 8
en bred kompetens och att lokalerna måste vara ändamålsenliga för olika verksamheter. En sådan utveckling riskerar att utarma spetskompetens såväl som Konstfacks ekonomi och är inte förenligt med Konstfacks ambition att positionera och stärka skolans profil. Vi tror inte att det är en utveckling Konstfack fortsättningsvis bör stödja utan istället skapa bättre förutsättningar för samarbete. En stor del i denna svårighet att samarbeta har varit schemastrukturen. Varje institution har sitt eget format och sin egen struktur vilket har gjort det nästan omöjligt att hitta luckor för samarbete, det har ibland t o m varit svårt att förstå varandras scheman. Bilden visar ett axplock av alla schemaformat som existerar på Konstfack idag Verkstadsforum Vi föreslår att det skapas ett Verkstadsforum där alla tekniker och verkstad/studio/labansvariga ingår, med syfte att öka samverkan mellan alla de som arbetar i skolans verkstäder/studior/lab. Verkstadsforum arbetar med frågor som arbetsmiljö, kursutveckling, kompetensutveckling, schemasamordning och studentprojekt, rutiner för utveckling och underhåll, etc. Verksamhetsforum blir alla som är verksamma i verkstäderna och man behöver inte vara anställd centralt eller på en och samma institution för att höra dit. Med en gemensam mötesrutin kan Verkstadsforum fungera som en mötesplats och just ett forum där man kan diskutera angelägna frågor som rör verkstäder/studior/lab. Genom en bredare plattform för kollegial samverkan kan synergieffekter uppnås. 9
Initialt har prefekten/-erna den sammankallande rollen, eftersom det är de som har ansvaret för arbetsmiljön på institutionerna idag. Verkstadsforum träffas ca en gång per månad under det första året. När gemensamma rutiner utvecklats och antagit sin form kan frekvensen på mötena utvärderas. Den sammankallande rollen bör så småningom överföras till en person inom gruppen. Arbetsgrupper inom Verkstadsforum Verkstadsforum får i uppdrag att forma arbetsgrupper. Till exempel kan verksamheter med digital utrustning ingå i en grupp, verksamheter med likartad maskinell utrustning samlas i en annan. Lärare och tekniker i Verkstadsforum ska samlas i dessa grupper, för kortare eller längre tid, över institutions- /ämnesgränser med uppgift att lösa problem som kan uppstå eller kanske att genomföra ett årligen återkommande arbete. Här kan man även plocka in andra lärare som är viktiga för aktuell fråga. Det river de barriärer som tekniker, lärare och studenter idag kan uppleva. Personerna i grupperna har likartade tekniska och praktiska arbetsuppgifter och har mycket att vinna på att samverka, t ex samarbeta kring körkortskurser, maskinvård och i många fall skulle de även kunna vikariera för varandra. Personerna i grupperna kan se till att handledningen fördelas på bästa sätt dem emellan. Målet är att alla personer på sikt ska vidga sin kompetens och kunna vikariera för varandra. Grupperna ska vara föränderliga utifrån de behov som uppstår. Kompetensutveckling Många har arbetat länge inom sitt område och det finns väldigt mycket kunskap och expertis på skolan. Det finns samtidigt en uttalad önskan att få möjlighet att vidga sina perspektiv och arbeta mer interdisciplinärt inte bara bland studenterna utan också bland lärare och tekniker. Med kompetensutveckling och breddning av verksamhetsområdet skulle det bli möjligt att hoppa in och vikariera för varandra. Det skulle också ge personerna möjlighet att få nya perspektiv och stimulans till nya idéer och säkerligen även bidra till känslan av ökad arbetsglädje. Vi hoppas att ett interdisciplinärt synsätt i personalgruppen direkt komma att avspeglas hos studenterna. Kursguider för verkstad/studio/lab Verkstadsforum får i uppgift att sammanställa en kursguide över sina verkstads/studio/labkurser. Kursguiderna ska underlätta för studenterna att planera sin utbildning och välja rätt kurs. Där ska kursplaner, innehåll, förkunskapskrav, omfattning och progression finnas med. Kursguiderna möjliggör för studenterna att få en överblick och varje kurs i verkstad/studio/lab får ett sammanhang. Den ska uppdateras varje år i dialog med ämnesråden/professorerna. 10
Kursguiderna gör det lättare för skolans andra lärare att ta del av innehållet i kurserna. Guiderna utformas av Verkstadsforum. Kursguiderna ska finnas tillgängliga på intranätet. Kriterier för körkort, tillgänglighet i olika nivåer Flera av de moment som lärs ut på en körkortskurs upprepas i en annan, det gäller t ex i maskinverkstäderna som har liknande maskiner som bandsåg, klinga och slip. Alla dessa obligatoriska kursmoment gör att studenters och personalens tid binds upp i onödan. De här kursmomenten skulle kunna samordas mellan de verkstäderna i Verkstadsforum. Också viss arbetsmiljö- och säkerhetsinformation är moment som återkommer. Det är mycket viktig information som studenterna måste få. En stor del av den skulle kunna ges till alla, t ex under introveckan. Mycket av det här är och ska vara gemensamt för alla verkstäder och kan lämpa sig för att ta i plenum. Kortare instegskurser skulle frigöra tid för studenternas egna projekt. I de fall kurserna är valbara kommer studenterna i vissa fall att välja bort dem, vilket gör att färre körkortskurser behöver genomföras. Om studenten bara väljer kursen när han/hon kommer tillämpa kunskaperna i ett projekt kommer kunskaperna vara färska, vilket medför mindre handledningstid för läraren. Det finns många fördelar att hämta för studenterna med större flexibilitet och valbarhet. Vi ser ett större utbyte mellan ämnesområden och fler studenter som kan förverkliga sina visioner. För att uppnå det krävs det också flexibilitet och vilja av de ansvariga för verkstad/studio/lab. I en övergångperiod kommer det behövas en del testande och utvärderingar. Vi hoppas att möjligheten för alla studenter att få bättre tillgång till skolans resurser ska vara vägledande i den här processen. Tillgänglighetsnivåer i verkstad/studio/lab En tydligare indelning av verkstad/studio/lab efter tillgänglighetsnivåer, skapar en riktigare förväntan hos studenten i vilken utsträckning det krävs tid och engagemang för att kunna börja använda verkstad/studio/lab med dess material och teknik. Med tydligare kunskapskrav för att få tillgång, skulle studenterna lättare kunna planera sina studier. Här blir det viktigt att veta vilka förkunskaper som krävs för varje kurs, Vi tänker oss tre olika tillgänglighetsnivåer med utgångspunkt i olika säkerhetsaspekter, kostnadshänsyn och utbildningsbehov. Dessa skulle kunna benämnas 1 Allmän nivå, 2 Fördjupad nivå, 3 Specialist nivå Verkstad/studio/lab med sina nivåer ska finnas översiktligt presenterade på intranätet, gärna färgkodat, enkelt och visuellt. 11
1 Allmän nivå, gröna (låg tröskel, körkort kan ges redan efter någon dag i vissa verkstäder): Mural, skulptur, allmänna snickeriet, allmänna metall, maskinverkstaden på ÄL, perceptionsstudion, fotostudio, måleristudion, grafikverkstaden, screentrycket Den här märkningen indikerar att det är lätt att få tillgång till verkstäderna. Det ska högst behövas en veckas kurs för att få körkort till den grundläggande nivån och kunna börja använda dem. I vissa fall kan körkort utfärdas på delar av verkstaden. Kanske en student bara behöver använda bandsåg och slipmaskin i allmänna träverkstaden, det ska då vara möjligt att gå en halvdagskurs? för att få tillgänglighet till just dem (Förutsatt att man tagit del av säkerhetsinformationen). 2 Fördjupad nivå, gula. Övriga verkstäder räknas till denna kategori (se bild på sidan 4). Här finns flera nivåer inom ämnesområdet, vilket gör att studenten behöver en längre kurs eller en längre tids träning för att kunna använda verkstaden mer självständigt. 3 Specialist nivå, orange: lackboxen, kemirum på ÄL, ljudstudion, glasyr (specialist/yrke), glassliperi Här finns antingen stora risker ut arbetsmiljösynpunkt eller exklusiv och svårtillgänglig utrustning, vilket kräver hög grad av kunnande, ibland flera års träning, för att få tillgång. Skolan behöver inte tillhandahålla all verksamhet själv. Vi kan också köpa in kurser utifrån. Engelska och svenska Konstfack är idag en tvåspråkig skola och det måste upprättas en handlingsplan för att all information finns såväl på svenska som på engelska. Öppna verkstäder en halv dag/vecka För att öka tillgång till skolans verkstader skapas ett system där alla verkstäder/studior/lab har öppen verksamhet en halv dag/vecka. En timme för studenter som ännu inte fått tillträde och två timmar för de som har tillträde till verkstaden. Alla verkstäder ska vara bemannade under denna förmiddag. Förslag Skapa ett Verkstadsforum Utforma kursguider Gör alla körkortskurser valbara Upprätta tydliga kriterier för tillgänglighet Dela in verkstäder/studior/lab i 3 tillgänglighetsnivåer: 1 Allmän nivå, 2 Fördjupad nivå, 3 Specialist nivå 12
Inrätta en tid varje vecka där alla verkstäder/studior/lab har öppet för alla Upprätta ett lättillgängligt system för gemensamt körkort. Ta fram ett gemensamt format för scheman för hela skolan Utveckla former för vilka lärare/tekniker som kan/bör ge tillgänglighet Bättre resursutnyttjande Centralt utlån Malin Cederfjärd och Peter Landén har ett uppdrag att formulera hur ett centralt utlån på Konstfack skulle kunna se ut och fungera. Vi tycker att frågan ligger så nära vår att vi i alla fall vill delge vår tankar om ett centralt utlån. Vi överlämnar dessa till Malin och Peter att fritt användas i sitt arbete som naturligtvis blir grundligare än det vi gjort i den speciella frågan. Skolan har idag flera olika utlån förlagda på de olika institutionerna. Att hantera utlånen är resurskrävande och tar mycket tid av institutionerna, dessutom skulle en stor del av investeringarna kunna användas av fler än just den institutionens studenter. Det finns utrustning som inte används för att det inte finns personal avsatt att administrera den, t ex utställningsbelysningen. Något liknade gäller för skolans AV-utrustning (t ex monitorer, datorer etc). För att fler ska få tillgång till den utrustning skolan har och för en effektivare administration, slås alla utlån ihop till ett centralt gemensamt utlån. Att ha skolans resurser samlade på ett ställe i ett gemensamt administrativt system ger en bra överblick över hela resursen. Utrustning som av institutionerna är reserverad för de egna studenterna kan också administreras härifrån. I det centrala utlånet kan alla skolans studenter få tillgång till den lösa utrustning som är kopplade till verkstäderna, tex videokameror, belysning, stativ, borrmaskiner osv. Studenten kan behöva en lärares godkännande för att få låna viss specifik och kursbunden utrustning. Regler behöver utformas för hur utlånen ska gå till, dessa ska grunda sig på utvärdering av skolans befintliga utlån. En person kan anställas som har ansvaret för utlånet. Det ska vara någon som är väl orienterad i de tekniska frågor som rör utrustningen, allt från videokameror till skruvdragare. Han eller hon tar också ansvar för service och underhåll av utrustningen. En viss del av tiden skulle kunna avsättas för utbildning och information hur utrustningen ska användas. En stor del av arbetet i det centrala utlånet kan skötas av amanuenser. Här ska också information finnas om verkstäderna och det centrala utlånet blir verkstädernas ansikte utåt. Personalen i Utlånet skulle kunna bli en del av Verkstadsforum. 13
I det centrala utlånet skulle också förbrukningsmaterial relaterat till verkstäderna kunna köpas, ett Centralt inköp. Centralt inköp Idag är det mycket resurskrävande för de ansvariga för verkstad/studio/lab att hantera studenternas olika materialinköp. Ofta görs inköpen individuellt och ser helt olika ut, när dessutom varje köp behöver hanteras administrativt tar det mycket tid. Ett centralt inköp skulle hantera inköp och försäljning mer effektivt och de resurser som frigörs från de verkstadsansvariga skulle kunna läggas på kurserna. I ett centralt inköp kan studenter och personal göra beställningar till inköp och köpa visst förbrukningsmaterial på plats, såsom tryckfärg, lim, primer, batterier mm. Inköpen kan samordnas bättre än idag; skolan kan få skalfördelar och antalet fakturor minska. Inköpet kan vara kombinerat med ett centralt utlån. I första skedet kan utlånet/inköpet bemannas parallellt av personer knutna till verkstad/studio/lab, för att överföra kunskaper om utrustning och material till personen i Utlånet (handhavande, service, leverantörer, olika material, dokumenterat material mm) Också här kan en stor del av arbetet i det centrala utlånet skötas av amanuenser. Handbok för verkstad/studio/lab Varje verkstad/studio/lab skapar en handbok med syfte att upprätthålla standarden även om den ansvarige inte finns på plats. Här ska de mest basala frågor om verkstad/studio/labs skötsel och underhåll finnas. De vanligaste problemen som dyker upp ska finnas med, så att någon utifrån kan analysera och åtgärda problemet. Här kan t ex finnas instruktioner hur man byter band på bandslipen. Amanuenser med supportfunktion Vi bör se över möjligheten att använda amanuenser för enklare moment, i dagsläget går alltför mycket tid av våra kompetenta lärare åt till att leta efter verktyg, plocka undan, mejla påminnelser etc. Intranätsbaserade tutiorals/videoinstruktioner Mycket av lärarnas tid går åt till att upprepa information som de gett i körkortskurserna. Det är inte 14
ovanligt att det dröjer några månader innan studenten är tillbaka för att omsätta kunskapen i ett projekt. Under tiden glöms mycket bort och handledarens tid går åt till att påminna. Det här kan gälla både hantering av maskiner och hur en viss metod genomfördes. Det finns mycket att vinna på om mer av kurserna i verkstad/studio/lab dokumenteras och sen finns tillgängligt. Det kan ske genom att man videofilmar under körkortskurserna. Inga stora extra arrangemang skulle behövas, förutom en viss redigering och uppdelning/markering av materialet i kursmoment. Filmerna läggs på intranätet och studenten kan sen själv när det är dags att friska upp minnet gå igenom materialet. Vi bör bygga upp ett bibliotek av instruktionsvideor med de allra enklaste momenten t ex instruktioner hur en bandsåg fungerar, detta moment måste inte vara förknippat till en särskild verkstad. Verkstädernas lärarbemanning På sikt ska alla kursansvariga i verkstad/studio/lab ha en konstnärlig högskoleutbildning. Detta för att säkerställa en hög konstnärlig nivå i arbetet och integrera konstnärliga och hantverksmässiga kunskaper. Information Tillgång är till viss del kopplat till den information som finns när det gäller verkstäder/studior/lab. Det behövs ökad transparens och information om dem på alla nivåer. Informationen som finns angående verkstäder/studior/lab är idag påfallande dålig. Ingenstans kan man få information om den samlade resursen, inte ens när man aktivt söker. Varken hemsidan och intranätet har någon information och det går inte heller att skaffa sig överblick genom att vandra runt på skolan eftersom många av dörrarna är låsta. Det gör att varken studenterna eller personalen på skolan (utom teknikerna) känner till skolans alla verkstäder/studior/lab. Studenterna vet inte heller om de kan få tillgång, eller hur man då gör. Det här är ett stort problem när tillgång till skolans resurser minskar. Men det är också ett problem att en minskad synlighet för verkstäder/studior/lab påverkar deras status; syns de inte så finns de inte, och har alltså ha idag inte den betydelse för skolan som de borde ha. Vi anser också att skolan missgynnas av den här informations- och kommunikationsbristen, inte bara internt utan också i den externa kommunikationen. Konstfack har mycket att vinna på att se över allt marknadsföringsmaterial utifrån ett verkstad/studio/lab perspektiv. Profilering I en internationell jämförelse ligger Konstfack bra till när det gäller verkstädernas antal, storlek och 15
funktionella aspekter. Det kan vara något att profilera skolan med och borde därför kommuniceras tydligare på hemsidan bl a. Det kan göras i form av bilder från verkstäder/studior/lab, kartor och lokalöversikter. En uppräkning av hela skolans resurs inom området ska också finnas med, men då är det viktigt att det framgår vilka verkstäder som är allmänna (och lätt tillgängliga) och vilka som kräver längre körkortskurser (specialiserade). I dagsläget är vi otydliga med vad som erbjuds och därmed ställer ibland studenterna krav som skolan inte kan möta. Vi behöver vara tydligare med vad skolan erbjuder och vad som krävs av studenterna för att få tillgång till de olika verkstad/studio/labben. Information om skolans hela verkstad/studio/lab-resurs borde finnas relativt högt upp i hemsidans struktur. Hemsidan Det finns stora brister i Konstfacks hemsida som den ser ut idag. Vi efterlyser en bättre och tydligare struktur som gör det lättare att hitta det man söker. Kartor och skyltar Skolan är stor, över 20.000 kvm, och svår att överblicka. Fler kartor skulle behövas som anger var skolans institutioner, verkstäder och ateljéer ligger. Ett bra initiativ togs när entrén fick en elektronisk väggkarta, den är informativ och ger vägledning för den som står vilsen i receptionen. Det skulle behövas fler kartor i andra skalor och på andra platser, till exempel vid entréerna till mediablocket och en mer detaljerad karta i receptionen. I övrigt ska man kunna nå all information på intranätet. Utöver kartor behövs uppdaterade skyltar som gör det enklare att hitta till den önskade lokalen. Det är bra om studenterna kan orientera sig i skolans lokaler långt innan de är dags för examensprojektet. Förutom den rent praktiska aspekten kommer nya kartor och uppgraderade skyltar stärka skolans kommunikation kring verkstäder/studior/lab. Fler på skolan kommer bli medvetna om vilka spännande resurser som finns, vilket ökar chansen att de också vill utforska dessa. Intranätet På intranätet ska all information om verkstäder studior och lab finnas. Förutom kartor och lokalöversikter ska informationen ge överblick över vilka verkstäder som finns, hur tillgängliga de är, hur man får tillgång, kursbeskrivningar, videoinstruktioner, hur man söker kurser, när körkortskurser ges osv. Det ska finnas angivet vem som är kontaktperson. Institutionsguider En överblick över skolans lokaler borde ingå i de guider institutionerna ger studenterna vid läsårsstart. Där ska också verkstädernas placering och dess tillgänglighetsnivåer finnas med. 16
Andra sammanhang den här informationen ska finnas med i Introduktionspaket för nyanställda Introveckan, introduktion av skolans verkstäder ( ev snabbintro i verkstäderna) Öppet hus Konstfacks presentationsmaterial Förslag Inrätta ett Centralt utlån Inrätta ett Centralt inköp Upprätta handbok för verkstad/studio/lab Inrätta korta instegskurser som kan ge studenter tillgång till en maskin eller en begränsad del av en verkstad/studio/lab. Utforma videoinstruktioner för verkstad/studio/lab som läggs ut på intranätet. Upprätta en form för att tydliggöra förkunskaper Ingående och lättillgänglig information om skolans hela resurs inom verkstad/studio/lab görs tillgänglig. Dubbla verkstäder och resurser som kan utnyttjas bättre. Utgångspunkten för följande resonemang grundar sig dels i det faktum att Konstfack har ett antal dubblerade funktioner som behöver belysas ur ett effektivitets- och behovsperspektiv, dels resultatet av verkstadsutredningens redovisning av kostnad per högskolepoäng (bild 22). Under arbetet med verkstadsförslaget har det framkommit flera exempel på situationer där diskussionen om samarbeten och utveckling inte går att föra utan att hamna i en konfliktfylld situation. Det finns säkert olika mer eller mindre giltiga skäl till det men så kan inte vår verksamhet skötas. En av punkterna i våra långsiktiga mål är; Verkstadsfrågan ska vara dynamisk där varje verksamhet, inte bara verkstäder, ska kunna ifrågasättas. Vi ska med vårt förslag skapa förutsättningar för en flexibilitet och möjlighet att förändra verksamheten på kort och lång sikt så att vi tar vara på gjorda erfarenheter och kan möta kommande behov. Vi har, i vårt förslag, strävat efter ett optimalt utnyttjande av Konstfacks resurser kopplade till verkstäder, studior och lab. Vissa frågor måste utredas vidare medan andra förbättringar framträder mer tydligt. I dagsläget har Konstfack dubblerat flera av sina verkstäder/studior/lab. Det gäller snickeriet (IA+IS), metallverkstan (Ädellab+IS), fotolabbet (BI+GDI+Konst), videoredigering (BI+GDI+Konst), fotostudion 17
(BI+GDI+Konst) och keramikverkstan (KG+BI). Det finns olika skäl till denna dubblering; de har olika inriktning, olika grad av specialisering, arbetar med olika operativsystem etc. Det verkar vara ett faktum att tillgänglighet sänker kvaliteten och möjligheten till precision. Fördelarna med tillgänglighet måste också ställas mot nackdelarna. Studenterna kommer förmodligen alltid att förorda tillgänglighet. Därför måste vi vara tydliga och ha argument för att begränsa denna. Frågorna som måste besvaras är: Vilken grad av precision vill vi uppnå? Måste studenterna kunna prestera med den precision som en professionell verkstad/studio/lab erbjuder? I så fall, hur viktigt är det att studenterna kan arbeta i olika material som kräver kunskap i olika tekniker och maskinell utrustning? En stor fördel med allmänna verkstäder/studior/lab är att de per automatik kan vara mer tillgängliga för studenter. Nackdelen är att det innebär större risker både gällande personskador och skador på utrustning då kunskapen i regel är lägre hos dessa studenter. Det krävs att de allmänna verkstäderna har en god bemanning. Fördelar med att slå ihop dubbla verkstäder/studior/lab är uppenbar, Vi frigör lokaler som vi har brist på, vi slipper dubbla investeringar och vi lättar på arbetsmiljöbördan. Processventilationen är undermålig på sina ställen och skulle kunna få ökad kapacitet om vissa verksamheter las ner. Den dubbla bemanningen är dock förmodligen redan idag effektiv så länge vi ska erbjuda studenter tillträde i den utsträckning vi gör idag, däremot kan den samordnas. Snickeriverkstäderna Anledningen till att IA:s snickeri upphörde att vara ett allmänt snickeri var att det inte fanns kapacitet att ta hand om det ökade behovet av utställningsproduktion. Den tanke som fanns då var att det allmänna snickeriet som föll under IS ansvar skulle möta det behovet och ha en fungerande utlåningsverksamhet för studenterna. Det skulle alltså finnas en verkstad för byggverksamhet och en för möbelverksamhet. I dag slussas de studenter i IS kurser som har mer avancerade behov vidare till IA:s snickeri. Balansen är bräcklig men väl fungerande. Vare sig Lasse Stensö, Inger Bengtsson eller Jan Andersson tror att det skulle vara möjligt att slå ihop dessa verkstäder. Arbetsbelastningen på personalen är stor och det finns ingen anledning att tro att det skulle bli mer effektivt om de arbetade i samma verkstadslokal. Det finns en uppenbar risk att två väl fungerande verkstäder blir en ickefungerande om dessa slås ihop. Däremot bör Konstfack ta ett helhetsgrepp kring utställningsbyggandet. Det byggs spånväggar och podier i allt högre utsträckning och det håller våra resurser gisslan på en basal nivå. Institutionerna bör se över sina kurser och bestämma vilka som ska inkludera uppbyggnad av rumslighet etc. Vi bör dessutom avsätta utrymme för att bevara podier, det är orimligt ur ett miljöperspektiv att vi kasserar så mycket material som vi gör idag. Allmänna snickeriet måste också styras upp. Det finns en tendens att verkstaden alltmer utvecklas till ett finsnickeri. Den bör utrustas med enkla verktyg och maskiner så att studenterna har möjlighet att arbeta i den utan långa kurser för att få tillgång till denna resurs. 18
En aspekt bör dock poängteras. Det finns anledning att tro att en del studenter väljer material och teknik utifrån resurser istället för behov. Om det var mer bemannat i de övriga verkstäderna kanske studenterna skulle välja annorlunda. Keramikverkstäderna BI har kursmoment när de jobbar med keramiska processer. Under dessa utbildningsveckor har de en lärare knuten till BI. Studenterna på BI har sällan kunskaper att arbeta självständigt i verkstäderna eller med processen, de kräver mycket handledning och uppföljning. Därför har det varit en enkel lösning att de har en egen verkstad. Om dessa moment skulle förläggas i KG:s lokaler skulle det förmodligen innebära ett kraftigt ingrepp i KG:s verksamhet. Det finns inte utrymme för alla studenter samtidigt. Dessutom ökar risken för ugnshaverier, något som är mycket dyrt både när det gäller arbetstimmar och material. Fördelarna skulle vara att det frigörs en lokal (dock inte så användbar), att processventilation kan strypas (som drar energi dagligen trots att den bara utnyttjas marginellt), att BI skulle få tillgång till betydligt mer avancerad utrustning och att lärare kan samarbeta och ha ett utbyte av varandra. Att slå ihop dessa verkstäder verkar innebära fler nya problem än det löser och vinsten är inte uppenbar så länge BI:s utbildning inte delvis ges av Keramik och Glas (det är en helt annan utredning). Fotolabben BI har ett fotolabb (som delas med GDI) med framkallningsutrustning och förstoringsapparater. Dessa används vid enstaka tillfällen och labbet kan med lätthet slås ihop med Konst fotolabb som förutom samma utrustning även har en färgframkallningsapparat. Den är dock dömd att gå till historien den dag den kräver reparationer. Analog bildframställning är alltmer sällsynt och Konst har för avsikt att investera i den digitala utvecklingen istället. Utbildningsnämnderna på Konst och BI bör diskutera om det är dags att lägga ner analog förstoring av färg och svartvitt. Möjligheten till filmframkallning i både svartvitt och färg måste dock vara kvar, men det kan klaras på ett utrymme av 6-8 kvadratmeter. Det finns ett konkret förslag som lämnas till Peter Landén. Metallverkstäderna Den allmänna metallverkstan har tidigare tillhört Ädellab (då var institutionsnamnet metallformgivning). Den överfördes till IS för att det verkade rimligt att alla gemensamma verkstäder organiserades via en och samma organisation. Den har inte förändrat sig nämnvärt sedan den överlämnades 2005. Kurserna är i princip identiska, likaså utrustningen. Verkstan är utrustad för grovsmide, svarvning, fräsning och svetsning. Det finns även rörbockningsverktyg som har en viss betydelse vid framförallt möbeltillverkning. Ädellab har i sin maskinverkstad en hel del av den utrustning som finns i den allmänna metallverkstan. Den största vinsten en sammanslagning skulle innebära är samverkan kring bemanning. För närvarande har Ädellab en verkstadslärare på 60% av heltid och IS en halvtidslärare. 19
Med alla körkortskurser på grundnivå räcker den allmänna handledningstiden på IS metallverkstad bara till för bemanning 1 dag/vecka. Studenterna har uttryckt mycket missnöje med den undermåliga bemanningen och bristen på underhåll i verkstan är markant. Industrisvarven och fräsen i IS metallverkstad används av ett fåtal studenter och ibland av tekniker och lärare vid reparation och underhåll. De upptar en försvarlig yta i en attraktiv lokal och kräver översyn och viss bevakning. Dessa kan med fördel flyttas till en mindre tillgänglig plats. Studenternas behov kan tillgodoses på ett lämpligare sätt av den metallsvarv och fräs som finns på Ädellab. Pelarborrar finns i ett antal och kan demonteras utan att det har större effekter på effektiviteten. Svetsverksamheten och sliprummet bör vara oförändrat. Bockningsmaskinerna bör flyttas så att utrymmet i maskinverkstan frigörs. Verkstadslärarnas arbetstider bör schemaläggas för att möjliggöra bemanning i verkstadens alla delar. Fotostudior BI och Konst har en fotostudio vardera. De fyller delvis olika behov och är i dagsläget fullt utnyttjade. Därför föreslås ingen förändring. Videoredigering BI och Konst har också varsin verkstad för videoredigering. De använder olika operativsystem, fyller olika behov och är fullt utnyttjade. Det bör dock finnas många möjligheter att samarbeta och på sikt utvecklas mot en gemensam studio. Bronsgjuteriet Även kallat barfotagjuteriet. Det utvecklades under tiden på Vallhallavägen och fick flytta med till Telefonplan. Placeringen av gjuteriet är olyckligt och verksamheten är resursslukande. För att det skulle vara en fungerande del av Konstfacks verkstäder skulle en seriös satsning behöva göras. Gjuteriet har inte använts nämnvärt på ett par år (sist resulterade det i en brand på Konstfack) och vi föreslår att verksamheten läggs ner. Diskussioner om ett framtida samarbete med Mejan har inletts och vi har bl a diskuterat förutsättningarna för att samordna bronsgjutning. Plastverkstaden Plastverkstaden har aldrig riktigt fungerat på Telefonplan. Det finns visserligen ett relativt stort intresse för att arbeta med plast men för att kunna erbjuda den möjligheten krävs en stor investering både i tid och pengar. Kraven är högt ställda för att arbeta med så giftig verksamhet och det är förknippat med mycket översyn, arbetsmiljösatsningar och hälsoundersökningar. I dag kan verkstaden endast användas för mindre arbeten. Vi föreslår att plastverkstaden läggs ner och att det istället installeras ett dragskåp för farlig verksamhet (i mindre skala) i före detta bronsgjuteriet. Även här finns ett konkret förslag som lämnas till Peter Landén. Även plastverksamheten finns med i samtalet med KKH. 20
TV-studion Till BI hör en TV-studio som i princip står ouppackad sedan flytten. Det finns ett tidigare beslut om att avsätta medel för att få den i användbart skick. En utredning kring studion har gjorts och många diskussioner har förts. Trots det används den fortfarande inte till det den var avsedd för. Det har gjorts flera försök att lösa problemet men inget har förändrats. Det låsta läget är ett slöseri med skolans resurser och en grogrund för konflikter. Att utrusta TV-studion enligt de önskemål som finns skulle bli så dyrt att vi tror att annan viktig verksamhet skulle behöva läggas ner för att täcka kostnaderna. BI har under flera år i stället köpt in kurser utifrån. VI föreslår att den lösningen permanentas, om inte ett bättre förslag kan presenteras. Muralstudion Det är för närvarande inte uppenbart att intresset för murala tekniker hos studenterna motsvarar de resurser Konstfack har avsatt för verksamheten. Däremot finns ett stort behov av handledning och stöd i skulpturverkstan. Det finns därför anledning att i samband med tjänstgöringsfördelningen förlägga en viss del av tjänstgöringen i muralverkstan till skulpturverkstan. Det återstår dock att uppdra åt respektive utbildningsnämnd/ämnesråd att se över nästa års kursbehov och sammanställa dessa innan förändringar genomförs. Måleristudion Vi tror att det finns ett behov att tydliggöra måleristudions verksamhet. I dagsläget erbjuds kurser framförallt till IA i färggestaltning. Flertalet institutioner nyttjar inte studion i sina program och en stor del av resurserna går till jourhandledning. Det bör vara möjligt att utveckla formen för hur denna kunskap ska erbjudas. Å ena sidan kan en veckokurs vara för lång för att få tillträde till de material och tekniker studenterna vill arbeta med, å andra sidan alldels för kort för att utveckla en förståelse för färggestaltning. Detta bör undersökas på samma sätt som föreslagits för muralstudion. Perceptionsstudion Perceptionsstudion har en relativt hög kostnad per producerade högskolepoäng. Studion ger dock kurser till 5 av skolans institutioner och dessutom valbara kurser för kandidatstudenterna. Flera forskningsprojekt har en koppling till studion och vi ser ingen anledning att föreslå förändringar för verksamheten. Ljudstudion Ljudstudion är en studio i världsklass. Den är färdig att använda och intresset är förmodligen stort. Ljudstudion har ingen institutionstillhörighet och ingen budget för drift och bemanning. Detta bör omedelbart åtgärdas. 21
Screentrycket Även screentrycket är en relativt dyr verksamhet i relation till producerade hp (högskolepoäng). Det är en mycket populär kurs när den erbjuds som valbar och även för yrkesverksamma. Därför skulle skolan antagligen kunna erbjuda fler kurser i screentryck för yrkesverksamma än man gör nu. Studion kan förmodligen utnyttjas mer effektivt. Det finns all anledning att se över detta. Förslag Delar av Ädellabs metallverkstad slås ihop med IS allmänna metallverkstad. Svets och slipverksamheten ligger kvar intakt. Maskinverkstan på Ädellab öppnas för alla. Den stora Industrisvarven och fräsen flyttas ut till metallförrådet. Tjänsten i allmänna metall flyttas till Ädellab. Maskinverkstan i allmänna metallverkstan frigörs för annan verksamhet. IS-snickeriets uppdrag i relation till IA:s görs tydligare. Fotolabben till hörande BI och Konst slås ihop. Institutionerna bör ta ställning till att lägga ner den analoga förstoringsverksamheten. Keramikverkstan tillhörande BI slås ej ihop mer Keramik i nuläget. Däremot stängs utsuget av under de perioder ugnen inte används. Bronsgjutningsverksamheten avvecklas Plastverkstan avvecklas TV-studion avvecklas Institutionerna ser över sina kurser och bestämmer vilka som ska inkludera uppbyggnad av rumslighet. Respektive utbildningsnämnd/ämnesråd får i uppdrag att formulera hur behovet av murala tekniker, färggestaltning, papperskunskap och screentryck ser ut och på vilket sätt dessa resurser bättre skulle kunna tillgodose utbildningens behov. Ljudstudion måste omedelbart få en institutionstillhörighet och resurser för en viss bemanning måste avsättas så att ev. behov av studion i utbildningarna kan synliggöras. Inrätta ett podieförråd Förbättrad arbetsmiljö Konstfack har haft under en lång rad år haft en pris och löneuppräkning som inte motsvarat de faktiska kostnaderna. Detta har för verkstädernas del inneburit att driftsbudgeten och investeringar har dragits ner och att de inte är bemannade i samma utsträckning som tidigare. Vi har sett att verkstäder som har en underbemanning snabbt blir ett arbetsmiljöproblem. Utrustningen används ofta felaktigt, delar av utrustning plockas bort utan att återställas, det rutinmässiga underhållet hinns inte med. Det systematiska arbetsmiljöarbetet halkar också efter, tid för att upprätta instruktioner, checklistor, att uppdatera riskbedömningar och underlag skjuts på framtiden. Uppföljning efter skyddsronder tenderar 22
att bli en pappersprodukt på prefektens bord, så även tillbudsrapportering. Förbättringsarbetet (t ex alternativ för kemikalier osv) existerar knappt. Vi har sedan någon månad tillbaka en samordnare på heltid på Konstfack som har till uppgift att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket är en stor framgång. Det finns samtidigt en mängd löpande arbetsuppgifter inom arbetsmiljöarbetet som inte ligger på någon och vi riskerar att använda samordnaren till dessa uppgifter. Teknikerna bör ha den gemensamma arbetsuppgiften att systematiskt ha översikt över arbetsmiljö, underhåll osv. De blir deras roll att underlätta en gemensam hantering av de arbetsmiljöfrågor skolan har och skapa likartade rutiner för alla verkstäder. Vi måste även identifiera och fördela alla arbetsmiljöuppgifter som är kopplade till verkstäderna. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att den utbildningsplan för arbetsmiljöfrågor som är fastslagen (rektorsbeslut 2007-05-16 107 ) efterföljs. Vi saknar dessutom en långsiktig plan för drift och investeringar vilket gör att verkstäder, studior och lab förfaller. I dagsläget investerar vi inte optimalt och vi har heller inte alltid driften säkerställd för de investeringar vi gör. Arbetsmiljö och miljöfrågor måste in redan på kursplansnivå. I dagsläget formuleras kurser där studenten själv får ta ställning till hur de ska förhålla sig till arbetsmiljö- och miljöfrågor. Det gäller val av material, huruvida slutprodukten ska presenteras både gällande finish och presentation. Väldigt få frågor ställs om valet ur ett hållbarhetsperspektiv. Få krav på arbetsmiljöhänsyn under processen ställs på studenterna, inte minst ifråga om att hålla verkstäderna dammfria och riskfria under arbetets gång. Kraven måste ställas högre under hela processen, från kursplansnivå till examination. Förslag Förlägg en viss procent av teknikernas tjänst på gemensamt arbetsmiljöarbete. Inrätta ett system för åtgärder efter skyddsronder och tillbudsrapportering och underhåll av det löpande långsiktiga arbetsmiljöarbetet i flera verkstäder, studior och lab Inför arbetsmiljöarbetet i en informationsplan så att åtgärder och brister blir kända i organisationen Inventera löpande arbetsuppgifter och fördela dessa skriftligt i en delegationsordning. Upprätta ett samarbete mellan verkstadsansvariga som garanterar att alla farliga verksamheter har tillräcklig tillsyn som förmår säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetet Inrätta rutiner för långsiktig drift och investeringar Inrätta årlig uppföljning av utbildningsplanen för arbetsmiljöutbildning Kursplaner upprättas med arbetsmiljö- miljöhänsyn 23
Utveckling och strategi Avsaknaden av långsiktiga strategiska satsningar och en gemensam handlingsplan gällande våra resurser är en brist vi måste komma tillrätta med. Diskussionen om utveckling/avveckling av våra verkstadsresurser måste komma upp på KU-nämndens bord. Konstfacks utbildnings- och forskningsstrategier bör formuleras om och tydligt innefatta skolans verkstäder, studion och lab. Alla verkstäder/studior/lab ska hålla en hög nivå och vara bemannade. Om de ska vara tillgängliga kan det motverka denna intention. Oerfarna personer behöver mer handledning och slitaget på utrustningen blir oftast högre. Detta sker på bekostnad av progression och specialisering. Båda behoven måste tillgodoses. Därför har vi förtydligat vilka verkstäder som ska vara tillgängliga i största möjliga mån och vilka som är specialistverkstäder. Vi tror att denna problematik på sikt går att lösa med rutiner och ansvarsfördelning. Vi tror det är nödvändigt att upprätta en gemensam och långsiktig investeringsplan. Institutionerna bör lägga en procentuell del av sin investeringsbudget i en gemensam pott för att större satsningar som kommer alla skolans studenter till del skall vara möjliga. Ett exempel är Printshop. Framtida investeringar måste då baseras på ett ställningstagande kring framtidsutsikter, tillgänglighet, arbetsmiljö och miljö. Förslag Upprätta former för inrättande och avvecklande av verkstäder, studior och lab Formulera om utvecklingsstrategier där man tar hänsyn till utveckling av verkstäder, studior och lab Upprätta en gemensam och långsiktig investeringsplan. Att på ett halvår ta fram ett förslag till förändringar som kommer att lösa alla problem i hela verkstadsorganisationen kommer inte att låta sig göras. Istället föreslår vi att skolan inrättar ett pilotprojekt. 24
Pilotprojekt Pilotprojektet har för avsikt att vara en modell för hur bra och välfungerande lösningar kan se ut för alla verkstäder på längre sikt. Verksamheten kommer genom praktiskt utveckling visa på hur skolans verkstäder, studior och lab kan byggas upp, hur synergier kan skapas och kunskaper utvecklas. Pilotprojektet ska utgå från det vi idag kallar Skulpturstudion. Studion blir navet i ett kompetenscentra med fokus på kvalitativ visuell gestaltning och utveckling av frågor relaterade till verkstäder/studior/lab. Skulpturstudion har redan idag ett antal funktioner och metoder kopplade till sitt verksamhetsfält, utöver dessa tillkommer nu flera förgreningar till andra verkstäder på och utanför skolan. Några av målen med Pilotprojektet Projektet ska: Tydliggöra samarbetsvinster och undersöka hur former för synergier och korsbefruktning kan utvecklas. Det ska möjliggöra att vi öppnar respektive ämnesområden för andras. Det ska innefatta identitetsskapande och förstärka synen på det egna fältet. Utveckla förutsättningar för att öppna verksamheten mot Interna och externa intressenter Utveckla undervisningsformer i syfte att Integrera visuell gestaltning, teori och forskning med praktisk skicklighet där studion i sig ska fungera som en plattform för forskning Verka för att lärarkompetenser från olika discipliner med varierande kunskaper ska kunna agera gemensamt i lokalerna tillhörande projektet Kommunicera resultat och möjligheter kopplade till studion Kunna kombinera djup, bredd och tillgänglighet inom området för rumsligt/skulpturalt arbete Skapa strukturer för utvecklande av nya material och tekniker samt undersöka hur och om de kan anpassas till skolmiljö (t ex farliga ämnen) och våra arbets- /miljömål. Verksamheten dokumenteras, utvärderas och kommuniceras till hela skolan Skapa kursguider 25
Initialt föreslår vi att IDs modellverkstad, Keramik och gipsverkstan och Konst videoredigering kopplas till pilotprojektet, och att ett samarbete med KKH eller Bergmans Gjuteri skapas, se modell nedan. I pilotprojektet ska olika kursformat utprovas och särskilda mål sättas upp. Dessa utarbetas till en början upp av ett lärarlag knutet till pilotprojektet, och senare i samarbete med Ku-nämnden. Ett utvalt antal kurser utarbetas av lärarlaget där det visuella gestaltande arbetet tillsammans med utvecklingsfrågorna står i fokus. Här finns det möjlighet att formulera och utveckla kunskap om praktikens/verkstäders didaktik. En hög kompetensnivå bland lärarna med teori, praktik, forskning och didaktik möjliggör också den direkta kopplingen mellan teori och praktik. I och med att en projektor och en flexibel projektionsyta ska finnas i studion kan man ha teorigenomgångar direkt på plats. Nya kurser utformas som gör det möjligt för studenten att gå vidare från grundkurs och fortsättning till avancerad och forskningsföreberedande. Kurserna utvecklas kontinuerligt i enlighet med skolans behov (direktiv från Ku-nämnden). I kursernas målsättning ska också ingå att miljöstandarden förbättras och att andra omvärldsfaktorer som är betydande för verksamheten integreras (t ex ny teknik och nya material). Alla målsättningarna ska fortlöpande ses över och utvecklas. Fig. Pilotprojektets tre grundstenar 26