PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg

Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(13) Fastställandedatum: Fast dat Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Lednings- och verksamhetsstöd, utvecklingsavdelningen Ann-Kristin Åstrand, samordnare patientsäkerhet Karin Medin, hygiensjuksköterska Innehåll Syfte och omfattning... 2 Allmänt... 2 Roller och ansvar... 3 Landstingsdirektör... 3 Utvecklingsdirektör... 3 Avdelningschef Utvecklingsavdelningen, LOV... 3 Enhetschef Vårdkvalitet, LOV... 3 Verksamhetschef... 3 Vårdenhetschef... 3 Samordnare patientsäkerhet, Enheten för vårdkvalitet... 3 Chef Enheten för vårdhygien... 4 Vårdhygiensjuksköterska... 4 Resultat... 4 Infektionsfrekvens... 4 VRI fördelat på diagnoser, kön och ålder... 6 Riskfaktorer... 8 Psykiatri... 9 Typ av vårdrelaterad infektion... 9 Diagnosgrupper... 11 Kommentar... 12 Dokumentinformation... 13

Rapport 2(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg 14 Prevalens VRI, Landstinget Gävleborg och riket, 2008-2013 (somatik) 12 10 8 6 4 LG Riket 2 0 vt08 ht08 vt09 ht09 vt10 ht10 vt11 ht 11 vt 12 ht 12 vt13 Syfte och omfattning Våren 2007 tog Sveriges landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade infektioner. Detta dokument är en redovisning av den elfte punktprevalensmätningens resultat Beträffande vårdrelaterade infektioner (PPM VRI). Mätningen genomfördes i Landstingets Gävleborg tisdagen den 19 mars 2013 kl. 08.00 och omfattade samtliga slutenvårdsavdelningar vid länets två sjukhus samt slutenvårdsavdelningar vid Aleris Specialistvård Bollnäs. Mätningsresultatet utgör underlaget till förbättringsarbetet av patientsäkerheten. Allmänt En nationell expertgrupp har utarbetat protokoll med anvisningar och förklaringar för registreringen. Punktprevalensmätning ger en ögonblicksbild vid en bestämd tidpunkt. Det är viktigt att känna till det när rapporten läses. Utsedda kontaktpersonerna ansvarar för att registreringen genomförs och i förekommande fall, tillsammans med utsedd läkare. Det finns fortfarande ett stort behov att i större utsträckning ha engagerade läkare med vid registrering. Svarsfrekvensen i landstinget har de senaste åren varit 100 procent, så också denna gång.

Rapport 3(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Roller och ansvar Landstingsdirektör Landstingsdirektören är uppdragsgivare. Utvecklingsdirektör Ansvarar för fastställande av denna rapport. Avdelningschef Utvecklingsavdelningen, LOV Ansvarar för att det upprättas program som genomförs och redovisas att det finns resurser inom utvecklingsavdelningen för sammanställning och rapportering Enhetschef Vårdkvalitet, LOV Ansvarar för att avsatt tid och resursbehov finns för att tidsramarna ska hållas Verksamhetschef Ansvarar för att tydliggöra uppdaget för att mätningarna ska genomföras Vårdenhetschef Ansvarar för att det finns utsedd person som har avsatt tid för mätningen att resurser finns för att bedriva ett förbättringsarbete inom vårdenheten Samordnare patientsäkerhet, Enheten för vårdkvalitet Ansvarar för att informera berörda chefsnivåer och kontaktpersoner, om utsedd period för när mätning ska ske att skicka inbjudan till vårdhygiens informations-/utbildningstillfällen till verksamhetsutvecklare, berörda chefer och kontaktpersoner att samtliga kontaktpersoner får skriftliga instruktioner och protokoll för mätningen Svara på ev. frågor från den som validerar all data i databasen att delta i telefonmöte med SKL inför offentliggörande av nationella resultat att skriva rapport tillsammans med representant från Vårdhygien Gävle att efter rapportens fastställande, publicera rapporten på lg.se

Rapport 4(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Chef Enheten för vårdhygien Ansvar för att det finns resurser i form av hygiensjuksköterskor för att genomföra information/utbildning före mätperioden Vårdhygiensjuksköterska Ansvarar för att planera, informations-/utbildningsträffar utse datum vid fyra orter för kontaktpersoner och intresserade chefer utgör stöd till kontaktpersonerna vid mätningen att registrera data i den nationella databasen är kontaktperson vid valideringen av data att tillsammans med samordnare patientsäkerhet vid utvecklingsavdelningen skriva rapporten Resultat Infektionsfrekvens I landstinget ingick i mätningen totalt 609 patienter, varav 67 patienter inom psykiatrin. 54 patienter hade en eller flera vårdrelaterade infektioner, varav ingen patient inom psykiatrin. I nedan tabell framgår antal patienter inom den somatiska vården vid mätningen, antal patienter med infektioner och antalet infektioner i Landstinget Gävleborg (LG) och riket. Antal patienter totalt i mätningen, antal patienter med vårdrelaterade infektioner och antal infektioner inom somatisk vård i Landstinget Gävleborg respektive riket LG Riket Antal patienter totalt 542 19 645 Antal patienter med VRI 54 1 769 Antal registrerade VRI 55 1 830 För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade infektioner på 10 procent inom somatisk sjukvård, att jämföras med riksgenomsnittet på 9,0 procent. Den totala prevalensen vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården vid länets tre sjukhus, har vid de elva mätningar som genomförts hittills varit: VT HT08 VT09 HT VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 08 09 Länet 12,2 9,8 10,3 9,3 8,4 9,0 7,4 9,9 13,2 9,8 10,0

Rapport 5(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Riket 11,2 11,0 9,7 8,9 9,6 9,5 9,0 9,3 8,9 8,9 9,0 (Diagrammet återfinns på första sidan.) Nedan diagram visar VRI-läget inom den somatiska vården för länets tre sjukhus. 20 18 16 14 Andelen VRI per sjukhus 2008-2013 12 10 8 6 Aleris Bollnäs Gävle Hudiksvall 4 2 0 VRI HT08 VRI VT09 VRI HT09 VRI VT10 VRI HT10 VRI VT11 VRI HT11 VRI VT12 VRI HT12 VRI VT13 Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper totalt i Landstinget Gävleborg våren 2013 jämfört med hösten 2012. Specialitetsgrupp Antal patienter Patienter med Procent totalt Mätningstillfälle HT12 VT13 HT12 VT13 HT12 VT13 Barnmedicin 31 31 0 1 0 3,2 Gynekologi inkl. obstetrik 39 28 0 0 0 0 Infektion 22 22 3 6 13,6 27,3 Invärtesmedicin 237 260 27 24 11,4 9,2 Opererande specialiteter (kirurgi 156 157 21 19 13,5 12,1 inkl. urologi, ortopedi och ÖNH) Psykiatri 75 67 0 0 0 0 Aleris AB övertog driftansvaret för Bollnäs sjukhus den 1 april 2012 för områdena internmedicin, ortopedi samt viss kirurgi. Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper vid Aleris Specialistvård Bollnäs (hösten 2012). Specialitetsgrupp Antal patienter totalt VRI Patienter med VRI Procent

Rapport 6(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Mätningstillfälle HT12 VT13 HT12 VT13 HT12 VT13 Invärtesmedicin 54 37 3 4 5,6 10,8 Opererande specialiteter 12 7 0 0 0 0 Andelen patienter med vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp vid hösten mätningar vid landstingets sjukhus, Aleris och riket framgår följande figur. Andel patienter med VRI per specialitet Psykiatri Op spec Inv.medicin Infektion Gynekologi Riket Aleris Bo LT Barnmed 0 5 10 15 20 25 30 Av de 54 patienter med VRI inom den somatiska specialistvården var 50 patienter insatta på antibiotika. VRI fördelat på diagnoser, kön och ålder Kvinnor och män drabbas av olika typer av vårdrelaterade infektioner och det är också stora skillnader mellan könen. Det är för närvarande oklart om det finns medicinska och biologiska skäl till att vårdrelaterade infektioner tycks drabba män och kvinnor i olika hög grad eller om skillnaden i stället beror på att sjukvården utsätter män och kvinnor för olika risker genom de medicinska åtgärder som genomförs. Vid vårens mätning hade en större andel män än kvinnor en vårdrelaterade infektioner inom den somatiska specialistvården. Andelen VRI för män respektive kvinnor som vårdades visar nedan statistik. Statistiken från samtliga mätningar ses i nedan tabell. Rikets siffror ses inom parentes. VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 13,4 (10,7) 9,6 (9,6) 9,3 (8,9) 8,7 (7,8) 7,4 (8,8) 7,4 (8,8) 7,0 (7,9) 7,7 (8,1) 11,3 (8,0) 9,2 (8,0) 8,2 (8,1) 11,0 (11,7) 10,0 (12,7) 11,5 (10,7) 10,0 (10,3) 9,6 (10,5) 9,8 (10,7) 7,9 (10,2) 12,2 (10,6) 15,3 (9,9) 10,7 (10,0) 11,8 (10,0)

Rapport 7(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Följande två diagram presenterar landstingets och det nationella resultatet beträffande fördelningen av VRI mellan könen i olika diagnosgrupper. De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är blåskatarr, infektion i lungor samt hudoch mjukdelsinfektioner. Både i landstingets resultat och det nationella, dominerar kvinnorna i diagnosgruppen blåskatarr och diagnosgruppen lunginflammation domineras av män. Andel VRI i landstinget fördelat på kön och diagnos, VT 13 30 25 20 15 10 5 0 Bronkit Centrala Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma Genitala Nedre Övre tarmkanalen Hud, mjukdelar Led o skelett Lever/galla/buks Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfek Blodförgiftning Ögon Övre luftvägar Kvinnor Män 25 20 15 10 5 0 Bronkit Centrala Andel VRI i riket fördelat på kön och diagnos, VT13 Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Genitala Smittsamma Nedre Övre tarmkanalen Hud, mjukdelar Led o skelett Lever/galla/buks Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfek Blodförgiftning Ögon Övre luftvägar Kvinnor Män Vårdrelaterade infektioner förekommer i större utsträckning hos äldre. I Landstinget Gävleborg våren 2013 hade inom somatiska patientgruppen (jämfört med HT 12) följande andel en vårdrelaterad infektion.

Rapport 8(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Åldersgrupp Landstinget Riket Gävleborg 0-16 3,2 (0) 4,2 (5,2) 17-60 7,6 (6,1) 7,2 (7,8) 61-79 10,7 (14,2) 10,6 (9,9) 80-12,0 (9) 9,6 (9,4) Riskfaktorer Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen, registrerades de som hade riskfaktorer i form av central infart (58 patienter), genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle (139 patienter), hade urinkateter inklusive pyelostomikateter (129 patienter), hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi (10 patienter) eller hade behandling och kvarstående effekt av cytostatikabehandling, immunhämmare eller steroidbehandling, (27 patienter). Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående antibiotikaterapi (189 patienter) och om patienten hade flera riskfaktorer (86 patienter). Nedan framgår andelen patienter inom den somatiska vården med riskfaktorer vid de mätningar som hittills genomförts. I Landstinget Gävleborg var det inom den somatiska vården totalt 39,3 procent (213 patienter) som inte hade några riskfaktorer jämfört med riket 38,9 % (7 635 patienter).

Rapport 9(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Psykiatri Ingen av de 67 patienter som vårdades inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade någon vårdrelaterad infektion. I riket som helhet hade 45 patienter en vårdrelaterad infektion av de totalt 3 163 patienter som vårdades inom psykiatrin vid mättillfället (1,4 procent). Typ av vårdrelaterad infektion Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i fyra grupper: 1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och ventrikeldränagerelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni 3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller infektion vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison. 4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs. alla infektioner som debuterat tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde hänföras till grupperna 1, 2 eller 3. Fördelning av infektionstyp och antal patienter i Landstinget Gävleborg framgår av följande figur. Fördeling på typ av vårdrelaterad infektion VT 13 postop inf övr ingr.rel inf läkem.rel inf övr vårdrel inf Av de 54 patienter, som bedömdes ha vårdrelaterad infektion, behandlades 50 patienter med antibiotika.

Rapport 10(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg

Rapport 11(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i Landstinget Gävleborg framgår av följande figur. Av de 14 läkemedelsrelaterade infektionerna fanns fem hos patienter med immunsuppressiv behandling. Typer av VRI per specialistgrupp VT 13(antal) psykiatri op spec (kir, ort, öron) internmedicin infektion gynekologi övr vårdrel inf läkemedelsrel inf övr ingreppsrel inf postop inf barnmedicin 0 2 4 6 8 10 12 Diagnosgrupper Den vanligast förekommande diagnosgruppen bland de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion var vid denna mätning, i Landstinget Gävleborg, relaterad till urinvägarna. Fördelning på diagnosgrupper bland patienter med vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg framgår av tabellen nedan. Tre patienter hade flera registrerad VRI. Diagnosgrupp/infektionsfokus för VRI Antal VRI HT 11 Antal VRI VT12 Antal VRI HT12 Bronkit 0 1 0 0 Centrala nervsystemet 0 0 2 0 Hjärta, kärl 0 2 2 3 Blåskatarr 12 17 14 10 Feber 2 2 3 2 Smittsamma tarmsjukdomar 5 10 1 9 Genitala infektioner 1 3 0 0 Nedre tarmkanalen 3 1 2 2 Övre tarmkanaler 3 1 2 1 Hud, mjukdelar 5 7 7 1 Led och skelett 8 2 6 5 Antal VRI VT13

Rapport 12(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg Lever/galla/bukspott/mjälte 0 3 4 3 Munhåla och svalg 3 7 2 6 Lunginflammation 9 14 5 4 Njurbäckeninfektion 3 7 6 5 Blodförgiftning 3 2 1 3 Övre luftvägar 0 1 0 1 Summa 57 80 57 55 Kommentar Föreliggande mätning av vårdrelaterade infektioner är den elfte av de nationellt samordnade punktprevalensstudierna. Av allt att döma har mätningen även denna gång genomförts utan större problem och de nationellt utformade instruktionerna har fungerat väl. I rapporten har vissa jämförelser med riket gjorts trots att underlaget i landstinget är förhållandevis litet, totalt 54 patienter med registrerad VRI varav en patient med två registrerade infektioner. De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är infektion i urinvägarna. Urinvägsavledande kateter som är en riskfaktor för detta, har det senaste året ökat i antal i landstnget. Orsaken är inte undersökt. De flesta av de registrerade vårdrelaterade infektioner förekommer i åldersgrupperna 61-79 och 80 och äldre. Den könsneutrala diagnosen lunginflammationer är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor orsaken är inte fastställd, men forskning pågår. Beträffande antibiotikaförskrivningen inom primärvård för Landstinget Gävleborg håller hösten värden i sig. Kliniska apotekare och STRAMA-gruppen stödjer arbetet med att förbättra diagnostiken, precisera antibiotikaanvändningen och följa upp att antibiotikaprofylax i samband med operation, så behandling ges vid rätt tidpunkt. Det har hittills gett ett bra resultat. Sveriges Kommuner och Landstings åtgärdspaket gällande vårdrelaterade infektioner ska användas som utgångspunkt när det bestäms vilka åtgärder som ska vidtas för det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. Under våren infördes en ny mall i journalsystemet för urinavledande kateter som bl.a. ger bättre möjligheter att registrera indikation för insättande och att kontinuerligt utvärdera fortsatt kateterinnehav. Inom landstinget har programvaran Infektionsverktyget införts som pilot vid två vårdenheter. I samband med ordination av antibiotika registrerar läkaren anledningen till ordinationen. Andra uppgifter som riskfaktorer och vårddagar

Rapport 13(13) Dokumentnamn: PPM Vårdrelaterade infektioner, våren 2013, Landstinget Gävleborg registreras med automatik. Detta ger bättre möjligheter att följa förändringar över tid och anlysera orsaker och verkan, än nuvarande punktprevalensmätningen. Det krävs ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete för att minska de vårdrelaterade infektionerna. Det kan ta tid innan förändrade arbetssätt och ett högre säkerhetstänk slår igenom i mätresultaten. Punktprevalensmätning som nu används är så pass grov i bedömningen att förändringar av resultat dröjer. Den måste kompletteras av andra mätmetoder och analyser om vilka åtgärder som kan och bör vidtas. Följsamheten till hygien- och klädregler har i en särskild observationsstudie genomförts för femte gången, se särskild rapport. De flesta vet att det finns en korrelation mellan graden av följsamheten till hygienrutiner och klädregler samt frekvensen av vårdrelaterade infektioner, men det finns lite evidens i vilken grad det påverkas. Landstingsdirektören har tillsamman med vårdens chefer upprättad och beslutat en 12-i topp-lista angående hygienrutiner och klädregler i Landstinget Gävleborg. Av betydelse för ett bra resultat är också att ledningar på alla nivåer frågar efter mätresultat, insatta åtgärder och uppföljningsresultat. Fel ska tillrättaläggs direkt av den personal som felar i hygienfrågor. Det är ett chefsansvar. Dokumentinformation Denna rapport har skrivits i samarbete med Karin Medin, hygiensjuksköterska, Vårdhygien i Gävle.

Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Dokument ID: 14-68887 Fastställandedatum: 2013-05-22 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Lednings- och verksamhetsstöd Utvecklingsavdelningen, Vårdkvalitet Ann-Kristin Åstrand, samordnare patientsäkerhet Innehåll Bakgrund... 1 Syfte... 2 Roller och ansvar... 2 Landstingsdirektör... 2 Utvecklingsdirektör... 2 Avdelningschef Utvecklingsavdelningen, LOV... 2 Enhetschef Vårdkvalitet, LOV... 2 Samordnare patientsäkerhet, Enheten för vårdkvalitet... 2 Verksamhetschef... 2 Vårdenhetschef... 2 Metod... 3 Resultat... 4 Antal patienter med sår... 4 Genusperspektiv... 6 Patienter med riskpoäng 7-20... 7 Prevention... 8 Dokumentation inom 24 timmar... 10 Kommentarer och synpunkter... 10 Procent Andelen patienter med trycksår VT 2013 25 20 15 10 5 22 17 17,1 16,1 15 13,7 Landstinget Riket 0 2011 2012 2013

Rapport 2(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 Bakgrund I den överenskommelse som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har för att minska antalet vårdskador ingår bland annat årlig punktprevalensmätning av trycksår. Första gången mätningen genomfördes var 2011. Mätningen visar förekomst av trycksår vid ett givet tillfälle och omfattar alla inneliggande personer som är 18 år och äldre. Den genomfördes i år den 5 mars. Trycksårsmätningens resultat används i vårdenheternas förbättringsarbete. Utifrån resultat finns arbetet i dokumenterade handlingsplaner som uppdateras varje år. Syfte Att förebygga trycksår i samband med vård Roller och ansvar Landstingsdirektör Landstingsdirektören är uppdragsgivare. Utvecklingsdirektör Ansvarar för fastställande av denna rapport. Verksamhetschef Ansvarar för att tydliggöra uppdaget för att mätningarna ska genomföras Avdelningschef Utvecklingsavdelningen, LOV Ansvarar för att det upprättas program som genomförs och redovisas att det finns resurser inom utvecklingsavdelningen för sammanställning och rapportering Enhetschef Vårdkvalitet, LOV Ansvarar för att avsatt tid och resurs finns för att beslutade tidsramar hålls Vårdenhetschef Ansvarar för att det finns utsedd person som har avsatt tid för mätningen att resurser finns för att bedriva ett förbättringsarbete inom vårdenheten

Rapport 3(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 Samordnare patientsäkerhet, enheten för vårdkvalitet, LOV Ansvarar för att informera berörda chefsnivåer och kontaktpersoner, om utsedd dag för mätning att det finns kontrollsjuksköterskor till samtliga vårdenheter att samtliga kontaktpersoner/granskare får skriftliga instruktioner och protokoll för mätningen att schemalägga mätningen och informera samtliga berörda att det finns sjuksköterskor inom utvecklingsavdelningen som genomför journalgranskningen att dessa får behörighet av respektive verksamhetschef till de journaler som ska gransknas att registrera data i den nationella databasen att delta i telefonmöte med SKL inför offentliggörande av nationella resultatet att skriva rapport där resultatet redovisas att efter rapportens fastställande, publicera rapporten på lg.se Metod SKL skickade i förväg ut instruktioner och protokoll. Materialet skickades vidare till den sjuksköterska som är utsedda av respektive vårdenhetschef som granskare. Denne hade till uppgift att kvällen före mätningen informera samtliga patienter om syftet med mätnigen samt hur den går till. Patienten hade möjlighet att avstå. På utsedd dag genomfördes mätningen av två sjuksköterskor. Förutom granskaren medverkar en så kallad kontrollant som är oberoende /ej direkt inblandad i vården på den vårdenhet där mätningen genomfördes. Arbetet som utfördes omfattade hudbedömning, riskbedömning, utförd prevention och vid bedömningstillfället (Modifierad Nortonskala se bilaga 1). Totalt arbetade 59 sjuksköterskor uppskattningsvis 6 timmar vardera, med att inspektera och dokumentera trycksår. Journalgranskning genomfördes på samtliga patienter. Granskningen omfattade patientens första dygn vid det aktuella vårdtillfället och om bedömning utifrån Nortonskala genomförts och att det fanns dokumentation av eventuella sår vid inskrivningstillfället. För att inte underlätta arbetet för vården beslutade Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp att sjuksköterskor vid utvecklingsavdelningen skulle genomföra journalgranskningen. För detta arbete begärdes tillstånd av respektive verksamhetschef.

Rapport 4(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 Resultat Vid mättillfället fanns totalt 583 inskrivna patienter varav 503 (86 %) deltog i mätningen. Bortfallet utgjordes av att patient inte ville delta (63 patienter) eller annan orsak (17 patienter). Exempel på Annan orsak är att patienten varit på undersökning eller behandling utanför vårdenheten. Tabellen nedan visar antalet inneliggande och deltagande patienter i Landstinget Gävleborg vid aktuell granskning v 10 2013. Inom parantes redovisas 2012 års resultat Deltagande Vill inte delta Avstår annat Summa Landstinget Gävleborg 2013 (2012) 503 (469) 63 (54) 17 (16) 583 (539) Aleris Specialisvård Bollnäs 60 (65) 2 (5) 2 (2) 64 (72) Gävle - Sandvikens sjukhus 305 (304) 31 (22) 14 (10) 350 (336) Hudiksvall - Ljusdals sjukhus 138 (100) 30 (27) 1 (4) 169 (131) Antal patienter med sår Av samtliga 503 patienter som ingick i granskningen, hade 69 patienter ett eller flera trycksår, totalt 84 trycksår. Det innebär en sänkning från första mättillfället 2011 med 8.3 procentenheter 25 Andelen patienter med trycksår VT 2013 22 20 15 17 17, 16, ent 2011 2012 2013 Granskade patienter 530 469 503 Antal patienter med sår 115 80 69 Summa antal sår (ett eller flera sår/patient) 153 95 84 Trycksår/tryckskada kategoriserades i 4 kategorier. Kategori I Rodnad som inte bleknar vid tryck, hel hud Kategori II Delhudsskada, avskavd hud eller blåsa Kategori III Fullhudsskada utan sårkavitet Kategori IV Fullhudsskada med sårkavitet och/eller vävnadsnekros Se bilaga 1

Rapport 5(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 I kategorierna 1-2 fanns 83 % av såren och i kategorierna 3-4 fanns 20 % av såren. Nedan tabell visar antalet patienter fördelade på sjukhus och kategori. Antal patienter Ingen skada Kat. 1 Kat. 2 Kat. 3 Kat. 4 Totalt antal sår Landstinget Gävleborg 2012 419 44 26 8 6 84 Aleris Specialistvård Bollnäs 41 16 5 1 1 23 Gävle - Sandvikens sjukhus 272 16 16 3 2 37 Hudiksvall - Ljusdals sjukhus 121 12 5 4 3 24 Följande diagram visar generellt att det finns en nedåtstigande trend. Kategori 2 är dock högre och kategori 3 har samma värde som vid fjolårets mätning. Det krävs ytterligare arbete för att finna om det är slumpmässigt eller om det finns orsak/-er. Det finns en mängd sannolika orsaker där patienternas allmäntillstånd har stor betydelse för resultatet. En malnutrierad patient har bland annat större benägenhet att få tryckskador/-sår.

Rapport 6(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 Diagram nedan visar att ryggslut och häl är de mest utsatta områdena på kroppen att få tryckskada/-sår. I Annat kan lokalisationen vara armbågar, stora sätesmuskeln, skulderbladskammar samt andra områden på kroppen där bland annat huden ligger stramt över ben eller på annat sätt har utsatts för långvarigt tryck. Genusperspektiv Det ett likvärdigt antal män och kvinnor som deltagit i vårens mätning. Trycksårens fördelning 2013 skiljer sig från tidigare mätningar. Tidigare två år har det varit flera kvinnor än män som har haft tryckskada/-sår.

Rapport 7(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 Patienter med riskpoäng 7-20 I den modifierade Nortonskalan ingår en poängbedömning som omfattar olika kriterier (se bilaga). Högsta poäng som kan erhållas är 28 poäng. Vid 20 poäng och lägre finns en ökad risk att få tryckskada/-sår. Vid vårens mätning fanns vid mättillfället 127 patienter med riskpoäng 7-20, varav 80 patienter hade inga tryckskador. Resterande 47 patienter hade sår enligt diagrammet nedan.

Rapport 8(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 Lokalisering av tryckskada/trycksår på de 47 patienter ses i ovan diagram Sår på hälar, som under två år varit det vanligaste i gruppen patienter med riskpoängen mellan 7 och 20, har sjunkit. Däremot är sår i ryggslut/sacrum det vanligaste. Sår som utgörs av Annat kan vara skador på armbågar när patienter sitter stödda på dessa och tryckskador av exempelvis sonder och syrgasslangar. Prevention Madrassen har en stor betydelse för patientens välbefinnande men också i förebyggande syfte av trycksår. Vid fjolårets mätning hade nya madrasser inköpts som förebygger sår upp till kategori 2. Förbättrad madrasstatus är en av de faktorer som kan ha gett bättre resultat.

Rapport 9(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 Inköp av förebyggande madrasser fortsätter att öka. Det är främst inom den psykiatriska vården som madrasserna är av standardtyp finns det vill säga de har ingen trycksårsförebyggande funktion. Tryckskada/-sår på hälar hos sängliggande patienter är vanligt. Hälarna avlastas genom att de får vara i luften genom specialmadrasser eller att bädda upp benen med kuddar. Nedan ses andelen patienter med hälsskydd i landstinget jämfört med riket. Vikten av lägesändringar är stor för grupp patienter med 7-20 riskpoäng. Nedan graf visar att det sker en långsam förbättring.

Rapport 10(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 Dokumentation inom 24 timmar Dokumentationen inom 24 timmar efter inskrivning, visar att 70 % av såren är dokumenterade och fanns vid det aktuella granskningstillfället i samband med inskrivningen. Resterande 30 % (13 sår) tolkas som att såren uppstått under vårdtiden på sjukhusen. Kommentarer och synpunkter Ett trycksår är en vårdskada, den är smärtsam, fördröjer rehabilitering samt återfrisknande. Skadan ökar även beroendet av vård, oavsett vårdnivå och vårdgivare. Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har uttalat en nolltolerans med målet att före 2015 utgång ska inga tryckskador/-sår uppstå i landstingets specialistvård. Ur ett vetenskapligt perspektiv ska det gå att uppnå. Det kräver ett systematiskt arbetssätt med en korrekt dokumentation i journalen för att kunna mätas och därmed sätta in förbättringsarbete. Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har därför beslutat att ge en målrelaterad ersättning till de vårdenheter som mäter och redovisar trycksårensfrekvensen varje månad under 2013 från och med 1 maj. De trycksår som finns redan vid inskrivningen till avdelningen, hur ska specialistvården hantera dessa? Givetvis är målet att läka ut dem men frågan är i första hand varför uppstod de? Om de uppstod i vård hos en annan huvudman ska det i regel skrivas en avvikelse. Frågan är om det är gjort? Enligt Sveriges kommuner och landstings åtgärdspaket om trycksår finns ett flertal internationella kliniska riktlinjer som rekommenderar användning av en riskbedömningsskala tillsammans med en kliniks bedömning och att bedömnigen görs omedelbart vid ankomsten till sjukhuset, dock snarast inom 4-6 timmar och ska upprepas regelbundet under vårdtiden. Riskpatienterna (poängen 7-20) är främst 75 år och äldre, men även yngre patienter finns som är i riskzonen för trycksår. Hudbedömning och riskbedömningen ska därför göras vid ankomsten till sjukhuset och det är inte bara sjuksköterskan uppgift utan även läkarens. Journalgranskningarna visar att det finns en förbättringspotential både när det gäller dokumentationen om hud- och riskbedömning är genomförda vid ankomsten men även dokumentationen under vårdtiden. De patienter som har låga riskpoäng ska alltid ha prevention, vändscheman och vätskelistor oavsett om det finns tryckskador eller inte. Det är också viktigt att komma ihåg att det finns patienter under 75 år med poäng överstigande 20 som under sjukhusvistelsen riskerar att komma eller kommer att hamna i riskgruppen. Här är det vårdpersonalens kunskap och kompetens som avgörande, att inse detta i tid och sätta in prevention så tidigt som möjligt.

Rapport 11(11) Dokumentnamn: Punktprevalensmätning trycksår våren 2013, Landstinget Gävleborg Dokument ID: 14-68887 Bilaga 1