Solvens II - Nulägesanalys

Relevanta dokument
Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt oktober pje@vinge.se v1

STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. Matematisk statistik, GA 12 december Lösningsförslag

Intressekonflikter - identifiering och hantering

Begreppsröran. Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt oktober Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.

Nya försäkringsrörelselagen. Juridikseminariet Svenska Försäkringsföreningen 19 oktober 2011 Per Johan Eckerberg 1

Anmärkning och straffavgift

Stockholm den 21 februari 2013

Kommittédirektiv. Vissa livförsäkringsfrågor. Dir. 2010:43. Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2010.

Kollektiv. konsolidering. - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor

Försäkringstekniska riktlinjer. för. VFF Fondförsäkring AB Org nr

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer

Försäkringstekniska riktlinjer

LIVFÖRSÄKRINGSBRANSCHENS INTRESSEKONFLIKTER

Svenska Aktuarieföreningen

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag

R 4453/ Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag

Försäkringsrörelserätt för icke-jurister

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag

Finansinspektionens författningssamling

Försäkringsrörelselagen (1982:713) Kapitelindelning

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag

Nya försäkringsrörelselagen - en modern och tydlig associationsrättslig reglering Stockholm Centre for Commercial Law den 11 oktober 2011

Information om Skandias överskottshantering. Traditionell försäkring där allt överskott går till kunderna

FÖRDELNING AV ÖVERSKOTT I LIVFÖRSÄKRING

Förstärkt försäkringstagarskydd

Försäkringstekniska riktlinjer

FRÅN SKANDIA TILL SKANDIA

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64)

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen

Försäkringsrörelselagen En allmän genomgång. Försäkringsrörelselagen schematisk struktur. Försäkringsrörelselagen, 1 kap Inledande bestämmelser

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen

FRÅN FOLKSAM TILL FOLKSAM

Svensk författningssamling

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

1. Advokatsamfundets allmänna synpunkter på förslaget till ny försäkringsrörelselag

Yttrande; Betänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64)

Svensk författningssamling

Försäkringstekniska riktlinjer. för. SalusAnsvar Personförsäkring AB

16. Försäkringstekniska riktlinjer

Svensk författningssamling

Finansdepartementet FI Dnr STOCKHOLM

Försäkringsaktiebolag

Solvens II - Nulägesanalys

Grundläggande försäkringsrörelserätt - skadeförsäkringsinriktning

Försäkringstekniska riktlinjer. Förenade Liv Gruppförsäkring AB

Finansinspektionens författningssamling

Försäkringstekniska riktlinjer. Folksam ömsesidig livförsäkrings styrelse

Svensk författningssamling

Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen December Promemoria om förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag

Försäkringstekniska riktlinjer. för Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringstekniska riktlinjer för AFA Livförsäkringsaktiebolag

3 Beräkning av försäkringstekniska avsättningar Återköp, belåning och överlåtelse/flyttning av försäkring... 10

FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER FÖR SWEDBANK FÖRSÄKRING AB

Finansinspektionens författningssamling

Holmia Livförsäkring AB. Försäkringstekniska riktlinjer

Onödig lag äntligen eliminerad

Inget är nytt under solen en tillbakablick på hanteringen av vissa principbaserade rörelseregler i FRL

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

HSB Försäkrings AB (publ) FI Dnr Att: Styrelsens ordförande Box STOCKHOLM

Återbäring, konsolideringsfond och kollektiv konsolidering

REMISSPROMEMORIA. FI Dnr [Brunnsgatan 3] Sammanfattning

Tillstånd till förvärv av aktier i Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) m.fl.

Nordisk försäkringstidskrift 4/2011. FörsäkringsrörelseManualen en bruksanvisning till nya försäkringsrörelselagen

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling

Svensk författningssamling

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser

Ömsesidiga försäkringsbolag

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

SFF:s Diplomprogram Försäkringsjuridik 25 november 2015

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Försäkringsteknisk riktlinje

Finansinspektionens författningssamling

Tillsynen av försäkringsföretagen

Svenska Aktuarieföreningen

Finansinspektionens författningssamling

Försäkringstekniska riktlinjer för Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Pensionsförsäkring

SAKEN Undantag från försäkringsrörelselagens regler om grupptillsyn FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Värdeöverföringar från icke-vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag

Finansinspektionens författningssamling

Flyttning av livförsäkringssparande

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Pensionsförsäkring

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Pensionsförsäkring - Öppen

Finansinspektionens författningssamling

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen

Återföring av avsättning till säkerhetsreserv

BOLAGSORDNING för AFA Livförsäkringsaktiebolag ( ) beslutad vid extra stämma den 3 april 2017

Livförsäkringsmatematik II

FÖRSLAG TILL VÄGLEDNING FÖR LEKMANNAREVISORER I STOCKHOLMS STADS BRANDFÖRSÄKRINGSKONTOR (BRANDKONTORET)

REKOMMENDATION. Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde

Finansinspektionens författningssamling

Meddelande av anmärkning

Tillsyn på försäkringsområdet

FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8.

Transkript:

Solvens II - Nulägesanalys Kontributionsprincipen - Hur påverkas den av regelverksförändringar? 28 april 2016 Håkan Ljung, Skandia hakan.ljung@skandia.se Daniel E Eriksson, Folksam daniel.e.eriksson@folksam.se Per Johan Eckerberg, Vinge pje@vinge.se

Disposition 1. 1948 och 1982 års FRL: Skälighetsprincipen lagfästs 2. 1999 års avreglering: Skälighetsprincipen begränsas och kontributionsprincipen lagfästs 3. Kontributionsprincipens utformning 4. Kontributionsprincipens innebörd enligt förarbeten 5. Försäkringsföretagsutredningen sammanfattning av rättsläget 2006 6. Kontributionsprincipens dispositivitet 7. Finansinspektionen, kontributionsprincipen och Solvens 2 8. Finansinspektionens nya föreskrifter 2

1948 och 1982 års FRL: Skälighetsprincipen lagfästs Skälighetsprincipen avsåg skälighet i tre olika delar: 1.Premie- och kostnadsskälighet 2.Villkorsskälighet 3.Skaderegleringsskälighet Premie- och kostnadsskälighetskravet innebar att: 1.Verksamheten skulle drivas kostnadseffektivt 2.Varje försäkringsgren skulle vara självbärande 3.Kostnaderna inom en försäkringsgren skulle fördelas på ett rimligt och rättvist sätt mellan försäkringstagarna 4.Alla överskott från livförsäkring skulle återgå till försäkringstagarna (= vinstutdelningsförbudet) 5.Alla överskott från livförsäkring skulle fördelas i relation till de enskilda försäkringstagarnas bidrag till överskotten (= kontributionsmetoden) 3

1999 års avreglering: Skälighetsprincipen begränsas och kontributionsprincipen lagfästs Skälighetsprincipen ansågs föråldrad: Försvårar en differentierad produktutformning Försvårar en differentierad premiesättning Begränsar konkurrensen Skälighetsprincipen begränsas till att gälla försäkringar som tecknats före 1 januari 2000 Nybildning av vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag tillåts Ombildning av redan bildade livförsäkringsaktiebolag till vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag möjliggörs Kontributionsmetoden bryts ut ur skälighetsprincipen och blir en fristående princip: Kontributionsprincipen 4

Kontributionsprincipens utformning Kontributionsprincipen är inte en avtalsrättslig regel, solvensregel eller rörelseregel Kontributionsprincipen har utformats som en (egentligen tre likalydande) associationsrättslig regel: 11 kap. 18 - livförsäkringsaktiebolag 12 kap. 69 - ömsesidiga livförsäkringsbolag 13 kap. 23 - försäkringsföreningar Fördelning av återbäring [Ett livförsäkringsaktiebolag/ömsesidigt livförsäkringsbolag/livförsäkringsförening] ska gottskriva återbäring till försäkringstagarna och andra [ersättningsberättigade/ersättningsberättigade på grund av försäkringar] med en fördelning som utgår från försäkringens bidrag till överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i försäkringsavtalet eller i [bolagsordningen/stadgarna] 5

Kontributionsprincipens innebörd enligt förarbetena Fördelningen av överskottet i ett livförsäkringsföretag ska i största möjliga utsträckning baseras på de enskilda försäkringarnas bidrag till bolagets samlade överskott (prop. 1998/99:87 s. 205) Inom ramen för denna metod kan något olika tillämpningar rymmas (prop. 1998/99:87 s. 205) Paragrafen riktar sig mot livförsäkringsbolagen och är inte avsedd att grunda några rättigheter till återbäring för enskilda försäkringstagare (prop. 1998/99:87 s. 424) 6

Försäkringsföretagsutredningens sammanfattning av rättsläget 2006 Lagen innehåller inte någon närmare precisering av hur kontributionsprincipen skall tolkas utan olika tillämpningar kan rymmas inom principen. Ett försäkringsbolag måste dock i sina försäkringstekniska riktlinjer visa för Finansinspektionen vilka principer som gäller för fördelning av överskott. Finansinspektionen skall ingripa om policyn inte kan bedömas vara förenlig med kontributionsprincipen eller om bolaget inte följer policyn (SOU 2006:55 s. 83) Kontributionsprincipen kan dock inte drivas för långt. Försäkring innebär utjämning av risker försäkringstagare sinsemellan Inom traditionell livförsäkring har vanligtvis inte bara liv- eller hälsorisker utjämnats, utan även kapitalavkastning och driftskostnader. Var gränsen mellan fördelning enligt kontributionsprincipen och skälig utjämning går är en bedömningsfråga för det enskilda företaget. (SOU 2006:55 s. 72) 7

Kontributionsprincipens dispositivitet Kontributionsprincipen är dispositiv, men försäkringstagare i icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag omfattas av den associationsrättsliga likhetsprincipen: Livförsäkringsaktiebolag (11 kap 5 och 11 FRL ) Styrelsen och bolagsstämman får inte fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för de försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen Ömsesidiga försäkringsbolag (6 kap 13 och 7 kap 16 FL): Styrelsen och bolagsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en [delägare] eller någon annan till nackdel för [försäkringsbolaget] eller annan [delägare] 8

6882345-v2 8 kap. S1-FRL om Försäkringstekniska riktlinjer 1 Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa försäkringstekniska riktlinjer. Riktlinjerna ska innehålla principerna för hur 1. premier bestäms, 2. försäkringstekniska avsättningar beräknas, 3. försäkringar återköps och belånas, 4. återbäring till försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade fördelas, 5. återförsäkring avges och tas emot, och 6. soliditeten ska tillgodoses. 2 Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska ges in till Finansinspektionen senast den dag de börjar användas. Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för försäkringsföretaget samt för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Första och andra styckena gäller också vid ändring av försäkringstekniska riktlinjer. 8 Styrelsen ska fastställa försäkringstekniska riktlinjer, placeringsriktlinjer och riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Styrelsen ansvarar för att riktlinjerna följs och ska fortlöpande pröva om de behöver ändras. 9

6882345-v2 11 kap. FRL om Försäkringstekniska riktlinjers särställning 11 kap. S1-FRL 6 Utöver 7 kap. 50 aktiebolagslagen (2005:551) gäller för försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst, att talan får föras mot ett bolagsstämmobeslut som strider mot de försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna. 11 kap. S2-FRL 6 Utöver 7 kap. 50 aktiebolagslagen (2005:551) gäller för försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst, att talan får föras mot ett bolagsstämmobeslut som strider mot de försäkringstekniska riktlinjerna. 10

FI om kontributionsprincipen och Solvens 2 Finansinspektionens önskemål: I Solvens 2-regelverket saknas uttryckliga bestämmelser som reglerar hur överskottsmedel i ett livförsäkringsaktiebolags konsolideringsfond ska behandlas. Eftersom överskottsmedlen i konsolideringsfonden har en mycket stor betydelse för försäkringstagarnas rättigheter i försäkringsföretag som inte får dela ut vinst, anser Finansinspektionen att försäkringsrörelselagen bör innehålla en rätt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela närmare föreskrifter om hantering av överskottsmedel i konsolideringsfond. (Remissvar på Solvens IIutredningen, s. 27) Resultatet: 10 kap S2-FRL 23 Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa försäkringstekniska riktlinjer. Riktlinjerna ska kompletteras med ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska ges in till Finansinspektionen senast den dag de börjar användas eller ändras. 26 FRL Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 10. innehållet i försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag 11

Finansinspektionens nya föreskrifter 9 kap FFFS 2015:8 18 Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska innehålla försäkringsföretagets principer för hur 5. återbäring och överskott till försäkringstagarna fördelas 21 De principer som avses i 18 5 ska, i förekommande fall, inkludera 1. vilka försäkringar eller grupper av försäkringar som har rätt till återbäring enligt försäkringsavtal eller annat avtal såsom avtal mellan arbetsmarknadens parter, 2. om det finns någon bestämmelse om fördelning av återbäring i försäkringsföretagets bolagsordning eller stadgar, 3. om överskott fördelas som återbäring enligt skälighetsprincipen, kontributionsprincipen eller annan princip, 4. vilken metod, exempelvis retrospektivreservmetoden, som används för att fördela överskott och skälen för vald metod, 5. hur företaget återtar preliminärt fördelad (allokerad) återbäring och nedsätter kollektiv villkorad återbäring, 6. hur skillnader mellan försäkringars bidrag till resultatet av kapitalavkastning, försäkringsrisker och driftskostnader påverkar fördelningen av återbäring, 7. hur ej garanterad återbäring allokeras, 8. hur garanterad återbäring gottskrivs, 9. hur villkorad återbäring gottskrivs, och 10. eventuella skillnader i fördelning av återbäring mellan försäkringar med rätt till överföring av försäkrings värde och försäkringar utan sådan rätt. 12