Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

Relevanta dokument
Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod

Fysioterapidagarna

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Arbets- och miljömedicin

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

RAMP II (version 1.03)

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Ergonomi Utredning och åtgärder. Charlotte Wåhlin. Med dr Ergonom & leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin, Linköping

Checklista Belastningsergonomi

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

QEC. Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold?

Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Kontakt: Mikael Forsman Användarmanual för VIDAR 4.0

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Varför belastningsergonomi?

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Arbets- och miljömedicin Lund

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare

Vem skall förbättra ergonomin? Kan några ergonomiska metoder användas av de anställda själva? Motivation?

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer.

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Den fysiska arbetsmiljön

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Självkompakterande betong

Studera krafterna som påverkar höften. Studerar och förbättrar nya protesdesigner. Funktion och överlevnad av proteser

Antal anställda i Gävle kommun ca st

Cocktaileffekten inte alltid lika lyckad

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Utbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi 4TX15

Variation på jobbet vad säger forskningen?

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet

Nasrin Perskvist, National Coordinator and Director of Clinical Cytology Biobank BBMRI.se Karolinska Institute, Inst LabMed Karolinska University

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Utvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4

Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Riskmanagement vibrationer

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan

En utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet uppföljning av insatser för vuxna missbrukare (UIV)

Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning)

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Kemiska olyckor i arbetslivet - Systematisk analys av Giftinformationscentralens arbetsmiljörelaterade data

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

The national SIMSAM network (I)

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering

Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

Visualisering av osynliga risker

Belasta rätt vid personförfl yttning

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Belastningsskador Nej tack!

Transkript:

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete Teresia Nyman 1,2, Peter Palm 1,2, Kristina Eliasson 1, Ida-Märta Rhén 3,4, Katarina Kjellberg 3,4, Per Lindberg 5, Mikael Forsman 3,4 1 Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala University, Sweden 2 Division of Occupational and Environmental Medicine, Uppsala University Hospital, Sweden 3 IMM Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden 4 Centre for Occupational and Environmental Medicine, Stockholm County Council, Sweden 5 Centre for Musculoskeletal Research, University of Gävle, Sweden

Riskbedömningsmetoder Vi vill att de ska vara: Reliabla Valida Praktiska Kostnadseffektiva Val av metoder Tekniska (direkta) mätningar Observation Egen rapportering (enkät) Hög precision, dyrare Minska precision, billigare

I utvärderingen fann de att flera metoder är otillräckligt testade avseende validitet och reliabilitet. (Takala et al., 2010)

Riskbedömningar manuellt och repetitivt arbete AFS Belastningsergonomi användes av samtliga ergonomer Specifik metodanvändning relativt låg (vid studiens start) Expertkunskap och erfarenhet Oftast när man går ut och tittar så TITTAR man som en sjukgymnast som en ergonom, man tittar med sin egen kunskap, det där ser inte bra ut, de får arbeta för långt bort, för högt upp, för långa stunder, för repetitivt allt sånt. Och för det använder jag mig inte utav några speciella verktyg eller enkäter eller såna saker, faktiskt inte. Eliasson, Lind and Nyman, manuscript

OBS projektet Utvärdering av sex observationsmetoder för riskbedömning av repetitivt arbete (avseende reliabilitet, validitet, användbarhet). ART (Assessment of repetitive tasks of the upper limbs) HARM (Hand Arm Risk-assessment Method) OCRA (Occupational Repetitive Actions of the Upper Limbs) QEC (Quick exposure check) SI (Strain index) AFS 2012:2 (Belastningsergonomi)

Syfte: För var och en av de sex metoderna utvärdera: Interbedömarreliabilitet Överensstämmelse mellan bedömarna Intrabedömarreliabilitet Överensstämmelse med sig själv Samtidig (concurrent) validitet Hur väl överensstämmer resultatet med samtidiga mätningar med annan metod

Bedömare 12 ergonomer Anställda inom FHV (eller liknande) Minst ett år erfarenhet inom området Erfarenhet av riskbedömningar Lic. Sjukgymnast/fysioterapeut med vidareutbildning inom ergonomi. Expertgrupp Konsensusbedömningar utfördes av tre experter. Deras bedömningar användes som gold standard för bedömning av samtidig valitidet av ergonomernas bedömingar.

Procedur Tillfälle 1 Introduktion Föreläsning Diskussion Tre veckor Webbaserad utbildning och träning Metod 1-3 Tillfälle 2 Riskbedömning av 10 videoinspelade arbetsmoment Metod 1-3 Tre veckor Webbaserad utbildning och träning Metod 4-6 Tillfälle 3 Riskbedömning av 10 videoinspelade arbetsmoment Metod 4-6 Sex veckor Upprepade riskbedömningar Method 1-6

Videoinspelade arbetsuppgifter Butiksarbete (2 moment) packa upp och kassa Slakteri (2 moment) bena ur och packetering. Postsortering (2 moment) kasta klump och grov sortering Motormontering delmontering på line Frisör (hårklippning) Lokalvård (2 moment) trappor and toaletter Ergonomerna tittade på filmena på egna datorer. Kunde pausa, eller spola tillbaka som de ville. Maxtid/bedömning var 20 min. Synkronoserad filmupptagning (2-4 vinklar)

Övrig information För varje arbetsuppgift, fick de skriven information som innehöll: Durationen av arbetet (2-7 timmar/dag). Pauser- och raster. Viktuppgifter på det som hanterades. Andra påverkande faktorer (syn, kyla/värme, vibration mm). Arbetarnas skattning av kraftutövning, obehag, arbetskrav och arbetskontroll etc.

Bena ur

Statistik 120 riskbedömningar/ergonom 6 metoder, 10 arbetsuppgifter, 2 tillfällen Procentuell överenskommelse (%) Antal överensstämmelser/antal test Parvis linjär viktad kappa (Davies and Fleiss, 1982) Skilja på mindre och strörre skillnader i bedömningar tex. Grön vs röd, större än grön vs gul)

Arbetsuppgifter Överensstämlighet av risknivåer i olika arbetsuppgifter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 EXP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Bedömare Expertgrupp

Interbedömarreliabilitet Interbedömarreliabilitet % K w ART vänsterarm 0,68 0,58 höger Arm 0,78 0,65 HARM Total 0,73 0,65 OCRA Total 0,39 0,37 QEC Total (4 nivåer) 0,68 0,55 Total (3 nivåer) 0,75 0,41 SI vänsterhand 0,74 0,39 Höger hand 0,82 0,48 Värsta hand 0,82 0,47 AFS Total arbetsställningar och rörelser 0,54 0,28

Intrabedömarreliabilitet Intrabedömarreliabilitet % K w ART VänsterArm 0,74 0,65 Höger Arm 0,79 0,68 HARM Total 0,78 0,70 OCRA Total 0,47 0,53 QEC Total (4 nivåer) 0,77 0,68 Total (3 nivåer) 0,83 0,61 SI VänsterHand 0,72 0,49 Höger Hand 0,86 0,51 Värsta Hand 0,93 0,55 AFS Total arbetsställningar och rörelser 0,70 0,53

Samtidig validitet % K w ART VänsterArm 0,70 0,60 Höger Arm 0,66 0,49 Validitet HARM Total 0,74 0,62 OCRA Total 0,41 0,43 QEC Total (4 nivåer) 0,58 0,47 Total (3 nivåer) 0,65 0,36 SI VänsterHand 0,70 0,41 Höger Hand 0,78 0,41 Värsta Hand 0,77 0,40 AFS Total arbetsställningar och rörelser 0,76 0,38

Arbetsställning nacke/skuldra Tid i belastande arbetsställningar: green yellow red 0 10 10 50 >50% Interbedömar κ w = 0.18 Intrabedömar κ w = 0.21

Arbetsställning Arm-hand Tid i belastande arbetsställningar: green yellow red 0 10 10 50 >50% Interbedömar κ w = 0.14 Intrabedömar κ w = 0.25

Interbedömarreliabilitet (enskilda delar) Risk leveldimension(s) Range K w Item withlowestk w Item withhighestk w QEC Kraft, Rörelse, Arbetsställning HARM Kraft, Rörelse, Arbetsställning 0.17-0.44 Hand/handled ställning Hand/handled repetition 0.14-0.30 Hand-arm ställning Kraft duration/repetition SI Handen med högst risk 0.04-0.40 Handställning Kraft repetition ART Kraft, Rörelse, Arbetsställning 0.17-0.44 Hand/handled ställning OCRA Rörelse, Arbetsställning 0.03-0.53 Armbågsställning Repetition Hand/handled repetition AFS Rörelse, Arbetsställning 0.05-0.22 Benställning and rörelse Nackställning and rörelser.

Möjliga orskaker för låg interbedömarreliabilitet Olikheter i vilken del av filmen man koncentrerar sig på? Vinklar och repetetiva rörelser är svåra att se och bedöma.

Varför observera när man kan En observationsmetod kan inkludera och integrera flera aspekter/riskfaktorer samtidigt. mäta? Vissa saker är fortfarande svårt att mäta Ger mer information om arbetsuppgiften. Observation kan användas som screening för att identifiera var tekniska mätningar behövs? Tidsapekten och nogrannheten behövs den tekniska exaktheten för att vidta åtgärder?

Tack! Projektgrupp OBS-projektet: Mikael Forsman (project leader), Tersia Nyman, Peter Palm, Ida-Märta Rhen, Kristina Eliasson, Katarina Kjellberg, Per Lindberg, Natalja Balliu Kristina.eliasson@medsci.uu.se

Neck Shoulder Elbow Wrist Hand grip Back ART X X X X X X HARM X X X X - - OCRA - X X X X - QEC X X - X - X SI - - - X - - SWEA X X X - - X Handled weights (burden/tool) Frequency (Mov/min) Force/Effort Vibration ART X X X X HARM X X X X OCRA - X X X QEC X X X X SI - X X - SWEA X - X X

No method Neck Right shoulder Left shoulder Right elbow Left elbow Right wrist Left wrist Inter-observer reliability Intra-observer reliability % к w % к w 0.56 0.27 0.59 0.35 0.44 0.18 0.53 0.30 0.51 0.32 0.57 0.38 0.40 0.12 0.50 0.23 0.43 0.15 0.64 0.40 0.44 0.16 0.51 0.20 0.44 0.18 0.54 0.28 Global risk 0.53 0.31 0.61 0.41

Interpretation of kappa Landis and Koch s (1977) κ Interpretation < 0 Poor agreement 0.01 0.20 Slight agreement 0.21 0.40 Fair agreement 0.41 0.60 Moderate agreement 0.61 0.80 Substantial agreement 0.81 1.00 Almost perfect agreement