NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN MILJÖÖVERVAKNINGS- PROGRAM, FINLAND

Avsedd för Nord Stream 2 AG Datum 27 september 2017 Dokument nummer NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN MILJÖÖVERVAKNINGS- PROGRAM, FINLAND

1 Revision 04 Datum 2017-09-27 Dokument ID Referens 1100019533 / PO16-5068 Anmärkning: Denna rapport är en svensk översättning av den motsvarande finskspråkiga versionen. Om det uppkommer skiljaktigheter mellan de olika språkversionerna, är det den finskspråkiga versionen som gäller. Revisionshistoria: Revision Datum Författad av Granskat av Godkänd av Godkänd av 01 13.09.2017 ARIH, SANNAS ANTL SANSU MIBR 02 20.09.2017 ARIH, SANNAS ANTL SANSU MIBR 03 25.09.2017 ARIH, SANNAS ANTL SANSU MIBR 04 27.09.2017 ARIH, SANNAS ANTL SANSU MIBR

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 2. ÖVERVAKNING AV MILJÖKONSEKVENSER UNDER ANLÄGGNINGS- OCH DRIFTSFASEN 3 2.1 Allmänt 3 2.2 Innehåll och tidsschema 4 2.3 Undervattensbuller 6 2.3.1 Övervakningsområden 6 2.3.2 Metoder 7 2.4 Övervakning av grumlighet och strömmar 10 2.4.1 Omfattning 10 2.4.2 Övervakningsområden 11 2.4.3 Metoder 13 2.5 Kommersiellt fiske 15 2.6 Kulturarv 16 3. TEKNISKA INSPEKTIONER UNDER DRIFT 19 4. RAPPORTERING 20 4.1 Allmänt 20 4.2 Undervattensbuller 20 4.3 Grumlighet och strömmar 21 4.4 Kommersiellt fiske 21 4.5 Kulturarv 21 5. REFERENSER 22 BILAGOR 1. Föreslagna övervakningsstationer för undervattensbuller 2. Föreslagna övervakningsstationer för grumlighet och strömmar

3 1. INLEDNING Nord Stream 2 AG planerar att anlägga två parallella rörledningar för naturgas från Ryssland till Tyskland genom Östersjön. Den totala längden av rörledningssystemets två rör är ungefär 1200 kilometer. Rörledningarna passerar genom territorialvatten och/eller ekonomiska zoner (EEZ) för Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Inom den finska ekonomiska zonen följer rörledningssträckningen de befintliga rörledningarna Nord Stream 1 och 2. Längden av rörledningssträckningen inom den finska sektorn är 374 kilometer. Rörläggningen planeras att ske under 2018 och 2019. Därmed kan driften starta under början av 2020. Nord Stream 2 AG är ansvarig för miljöövervakning och -rapportering under rörledningens anläggnings- och driftsfas. Specifikationer för innehållet i miljöövervakningen presenteras i relevanta kapitel i detta program. Detta miljöövervakningsprogram är en del av vattentillståndsansökan som inlämnas till de finska myndigheterna i september 2017. 2. ÖVERVAKNING AV MILJÖKONSEKVENSER UNDER ANLÄGGNINGS- OCH DRIFTSFASEN 2.1 Allmänt Miljöövervakningen för Nord Stream 2 varierar mellan olika områden beroende på omfattning, tidsperiod och övervakade parametrar. Dessa beror på de potentiella negativa konsekvenser som förväntas i förhållande till de potentiella receptorerna. Innehållet i övervakningen har beaktat de nationella rapporteringsbehoven. Detta miljöövervakningsprogram fokuserar på övervakningsaktiviteter som ska utföras inom den finska ekonomiska zonen under rörledningens anläggnings- och driftfas. Programmet har utvecklats med följande mål: Att dokumentera miljöns tillstånd under anläggningsfasen Att övervaka att inga större negativa miljökonsekvenser orsakas under anläggningsfasen Att verifiera de bedömningar som gjorts i MKB:n och de modelleringsresultat som utnyttjats för att bedöma miljökonsekvenserna Miljö- och social övervakning tillsammans med en specifik handlingsplan för miljö och sociala frågor (Environmental and Social Management Plan, ESMP)(Anläggnings- och driftfasen) är en integrerad del i det övergripande ledningssystemet för hälsa, säkerhet, miljö och sociala frågor (HSES MS) som finns för Nord Stream 2 och som överensstämmer med ISO 14001 och OHSAS 18001 -standarderna. För att kunna övervaka projektrelaterade konsekvenser och effektiviteten i de olika lindringsåtgärderna, bör receptorerna/indikatorerna inom miljöövervakningsprogrammet ha/vara: Låg naturlig variabilitet och bred anpassbarhet Mätbara Understödda av historiska dataserier Lämpliga för konsekvensens storlek, konsekvensmekanismen och rumslig och tidsmässig dynamik

4 Huvudprincipen, vilken har styrt utvecklingen och utförandet av det nationella miljöövervakningsprogrammet för Nord Stream 2 projektet, har tidigare implementerats i Nord Stream projektet och beskrivs här kortfattat: Konsistens: I den utsträckning det är möjligt kommer ett harmoniserat tillvägagångssätt i anknytning till metoder för provtagningsanalyser utmed sträckningen att användas. Detta säkerställer att man får mera jämförbar data och det möjliggör förbättringar av miljöledning och förvaltning. Övervakningen kommer att vara, om det är möjligt, förenlig med HELCOM:s riktlinjer. Därför kommer NSP2 att se till att övervakningen för olika övervakningsobjekt är möjligast enhetlig med anvisningarna i HELCOM:s senaste publicerade manual (HELCOM 2008) Synergi: Utöver miljöövervakningen åtar sig projektet tekniska inspektioner och underhållsundersökningar. Dessa inkluderar undersökningar av havsbotten för att förstå förhållanden, grundgeologi, förekomst av hinder och kulturhistoriska lämningar, samt konditionen hos rörledningarna och deras stödstrukturer. Resultaten av undersökningarna kommer att sammanställas och integreras i undersökningsrapporterna. Rapportering och delning av data: Det är viktigt för projektet att ha tillgång till pågående datainsamlingsprogram ledda av myndigheter eller utomstående parter. Projektet har också åtagit sig att dela sina data med relevanta intressenter. Nord Stream 2 har också på projektövergripande nivå åtagit sig att regelbundet rapportera sitt miljöövervakningsprogram offentligt. På nationell nivå kommer resultat att delas med nationella myndigheter med tidsintervall som överenskommits med den relevanta nationella myndigheten. Säsongs- och årsvariationer: För att undvika att dra felaktiga slutsatser om faktorernas konsekvenser är det viktigt att beakta att en naturlig variabilitet är typisk för många av de parametrar som används i marina miljöövervakningsprogram. På samma sätt används referensområden för att ta hänsyn till den rumsliga variationen som kan förekomma i marina miljöer. Där det är möjligt att samanvända tredjeparts data (HELCOM etc.) har fasta övervakningsstationer övervägts. Granskning och avslutning: Övervakning är inte en öppen process. Det är viktigt att regelbundet granska övervakningsresultaten, inte enbart för att bedöma om korrigerande åtgärder är nödvändiga för särskilda konsekvensfaktorer. Det är viktigt att programmet är ändamålsenligt över tid och levererar på de huvudsakliga övervakningsfaktorerna under hela projektets livslängd. Expertbedömningar kommer därför att genomföras på regelbunden basis för att säkerställa att dessa målsättningar fortfarande efterlevs. 2.2 Innehåll och tidsschema Övervakningsprogrammet som presenteras i de följande kapitlen koncentrerar sig på övervakningsaktiviteter som kommer att genomföras inom den finska ekonomiska zonen under anläggnings- och driftsfasen av rörledningarna. Baserat på erfarenheter från studier av miljökonsekvenser under anläggningen av Nord Stream -rörledningarna 2010-2012, var största delen av konsekvenserna små. Därför koncentreras övervakningen av konsekvenserna i enlighet med vad som förslagits i miljökonsekvensbeskrivningen, även under driftfasen, på endast ett begränsat antal receptorer dock med beaktande av MKB-kontaktmyndighetens utlåtande. Kontaktmyndigheten för MKB:n, Nylands NTM-central, beskrev i sitt utlåtande daterat 26 juli 2017 att förslaget till miljöövervakningsprogram för projektet, vilket presenterades i [MKB] beskrivningen, är lämpligt. Detaljerade miljöövervakningsprogram kommer att tas fram under och efter anläggningsfasen. Därefter, baserat på specifika röjnings- och anläggningsplaner, krävs att behovet av övervakning av spridningen av fast materia och föroreningar och konsekvenser kopplade till dem omprövas, särskilt i närheten av särskilt känsliga objekt.

5 Utöver vad som presenterades I MKB-beskrivningen (Ramboll, 2017), föreslår NSP2 att övervaka även grumlighet och strömmar (sedimentspridning) under anläggningsfasen. Följande konsekvensobjekt bedöms vara relevanta: Undervattensbuller Grumlighet och övervakning av strömmar Kommersiellt fiske Kulturarv Rörledningar är föremål för tekniska inspektioner under driftfasen, såsom beskrivs i kapitel 3. Övervakningen kommer att vara som mest intensiv under anläggningsfasen. Regelbunden övervakning kommer emellertid att genomföras även under driftfasen, och kommer att fortsätta till dess att det är fastställt att inga oväntade konsekvenser för övervakningsobjekten sker. Beslutet att avsluta övervakningen med hänsyn till buller, fiske och kulturarv kommer att förhandlas med övervakningsmyndigheten. Tekniska inspektioner av rörledningen kommer att utföras under hela rörledningarnas driftstid. Tabell 2-1 visar ett översiktligt tidsschema med planerad miljöövervakning under de kommande åren. Nulägesundersökningar för undervattensbuller, vattenkvalitet, kommersiellt fiske och kulturarv har genomförts under år 2016. Tabell 2-1. Tidschema för miljöövervakningsaktiviteter under 2017-2023 inom Finlands ekonomiska zon. Övervakningsobjekt 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Undervattensbuller anläggningsfasen) (under x Grumlighet och övervakning av strömmar (under anläggningsfasen) x x Kommersiellt fiske (enkät, analys av satellitspårningsdata) x Kulturarv x x Nord Stream 2 kommer under anläggningsfasen av rörledningssystemet att göra observationer av marina däggdjur, fisk och sjöfåglar under och efter detonationerna i samband med röjningen av krigsmateriel. Detta är en del av lindringsåtgärderna som skyddar dessa djur från skador/dödlighet som kan ske under verksamheten. Visuella observationer kommer att utföras av professionella marina däggdjurs/fågel observatörer en timme före detonationen (närvaro, antal och arter) fram till en timme efter detonationen (skador/dödlighet, uppskattning av antal och arter av död fisk). Dessa marina däggdjurs observatörer är behöriga att avbryta röjningsverksamheten i syfte att minska eventuella konsekvenser för den marina miljön. Underentreprenören för krigsmaterielröjningen kommer att sköta denna övervakning och rapportering.

6 2.3 Undervattensbuller Anläggningsfasen för Nord Stream 2 rörledningssystemet kommer att generera undervattensbuller som medför potentiellt negativa konsekvenser för det marina livet. Dessa bullernivåer kommer att övervakas under anläggningsfasen genom mätningar av undervattensbuller. Dessa jämförs därefter med de modellerade (MKB) tröskelvärdena för permanent hörselnedsättning (PTS, permanent threshold shift) och tröskelvärden för temporär hörselnedsättning (TTS, temporary threshold shift). Dessa värden uttrycks som ljudexponeringsnivåer (SEL, sound exposure level). Övervakningsprogrammet för undervattensbuller har utarbetats av Luode Consulting Oy (2017). Målsättningen med övervakningen av undervattensbuller är: 1. Hur långt bullret från röjning av krigsmateriel kan nå in i känsliga områden i skärgården 2. Hur höga de maximala bullernivåerna är 3. Hur mycket det anläggningsrelaterade bullret höjer bakgrundsnivåerna vid varje övervakningsplats, detta eftersom djurarter i varje område är anpassade till särskilda bakgrundsnivåer 4. Hur väl de modellerade konsekvenserna under MKB-fasen överensstämmer med uppmätta värden 5. Hur användandet av skyddssystemet med luftbubblor, de s.k. bubbelgardinerna, inverkar på undervattensbullernivåerna. Övervakningen av undervattensbuller föreslås att genomföras med stationära bottenmonterade sensorer inom det finska territorialvattnet, och med mobila sensorer inom Finlands ekonomiska zon. Stationära övervakningssensorer kommer att utnyttjas för tidsserieövervakning av långdistanskonsekvenser. Övervakningen föreslås att påbörjas två veckor före arbetena påbörjas och kommer att pågå tills röjningen av krigsmateriel är slutförd i Finska viken. Det föreslås att två undervattensövervakningsstationer också monteras i estniska vatten i syfte att övervaka gränsöverskridande konsekvenser. 2.3.1 Övervakningsområden Platserna för de stationära övervakningsområdena har valts utgående från deras läge i förhållande till de högsta densitet av krigsmateriel, vattendjup, Natura 2000 områdenas plats, kända sälpopulationer och avstånd till rörledningarna (tabell 2-2, figur 2-1 och bilaga 1). De tre stationära övervakningsområdena utmed den finska kusten är 1) Hangö, 2) Porkala Kallbådan och 3) Sandkallan. Därutöver har två områden utmed den estniska kusten valts ut för gränsöverskridande övervakning: 4) Malusi och 5) Uhtju. Gällande övervakningen, är det på entreprenörens ansvar att kontrollera att de nödvändiga tillstånden är i kraft. Tabell 2-2. Föreslagna övervakningsstationer. Område Latitud [WGS-84] Longitud [WGS-84] Vattendjup Hanko A 59 45,1 N 23 20,4 E >50 m Hanko B 59 49,3 N 23 22,9 E >50 m Kallbådan A 59 46,4 N 24 16,3 E >50 m Kallbådan B 59 51,4 N 24 16,9 E >50 m Söderskär 60 02,9 N 25 45,6 E >50 m Malusi 59 37,7 N 25 18,7 E >50 m Uhtju 59 41,5 N 25 27,9 E >50 m

7 Figur 2-1. Föreslagna övervakningsplatser. De föreslagna övervakningsplatserna presenteras också i bilaga 1. Inom Finlands ekonomiska zon kan övervakning av buller genomföras baserat på det ikraft varande undersökningstillståndet och ett separat tillstånd vilket ansöks av Forststyrelsen för att röra sig och utföra installationer i närheten av sälskyddsområdena. Övervakningskonsulten kommer att skaffa de miljöövervakningstillstånd som krävs för övervakningsaktiviteter i Estland. 2.3.2 Metoder Stationär övervakning Stationär övervakning kommer att genomföras med bottenmonterade sensorer. Övervakningsområdena i Hangö och Porkala Kallbådan kommer vardera att ha två övervakningsstationer för att kunna registrera avståndsdämpningsparametrar under röjningsverksamheten. Två sensorstationer kommer att monteras med ett avstånd på 4-5 sjömil från varandra. Hangö-området är vetenskapligt intressant eftersom det har många vetenskapliga forskningsstationer och installationer, och Porkala Kallbådan är känd för att ha en stor sälpopulation. Övervakningsområden vid Sandkallan, Malusi och Uhtju är alla utrustade med enkla hydrofonuppsättningar och kommer att ge information om ökning i bullernivåer och data för modellverifikationer. De enkla hydrofonuppsättningarna har en hydrofon installerad under säsongstermoklinen vid 35 meters djup, och en ovanför säsongstermoklinen vid 10 meters djup (Figur 2-2). På det här sättet är det möjligt att upptäcka effekter av stratifiering av bullerdämpningen och bullerpenetration. Totalt kommer sju identiska uppsättningar att användas. Systemet spelar in ljudfiler till ett internt minne.

8 Figur 2-2. Föreslagen övervakningsmetod (ej skalenlig) för installationen av en eller två hydrofonuppsättnignar Konduktivitet-temperatur-djup (CTD) och ljudhastighetsprofiler kommer att mätas vid alla stationer under installationen av övervakningsutrustningen, underhållsarbeten och under nedmontering av utrustningen. CTD och ljudhastighetsprofiler används för att ge bakgrundsdata om stratifiering och närvaron av säsongstermoklinen. Starka vertikala gradienter kan påverka penetrationen och dämpningen av buller. CTD-profilering bör genomföras med sensorer av typen Rinko, CastAway, EXO, Sea-Bird eller Valeport utrustade med fasta sensorer för konduktivitet, temperatur och tryck. Ljudhastighetsprofiler kan mätas med en direkt metod eller genom att använda CTD-data och ljudets hastighet i havsvattenekvationer, t.ex. UNESCO. Övervakning kommer att ske då anläggningen påbörjas med en 100 procentig arbetscykel, d.v.s. en kontinuerlig registrering. Registrerade ljudfiler analyseras mot kända röjningstillfällen för att utvärdera hur de olika laddningarna och krigsmaterieltyperna beter sig i förhållande till ljudnivåer och frekvenser. Det initiala tidsschemat med stationär övervakning är beroende av tidsramen mellan anläggningen av Ledning 1 och Ledning 2. Insamlade data kommer att kontrolleras och förstärkningen kommer att justeras efter de första anläggningsaktiviteterna. Provtagningsfrekvensen kommer att vara beroende av mätningsperioden och frekvensområdena. De högsta frekvenserna som kan registreras är hälften av mätningshastigheten. Det minsta frekvensområdet kommer att vara 10 Hz -10 khz. Övervakning med mobila sensorer Utöver stationär övervakning kommer tre övervakningsperioder att genomföras med mobil övervakning. Detta system består av en ankrad vertikal hydrofonlina med ett minimum av tre hydrofoner, samt ett fartygsmonterat system (Figur 2-3). Räckvidden för övervakningen kommer att vara från 1 000 till 5 000 meter beroende på anläggningsaktiviteten och de säkerhetsavstånd som krävs. CTD och ljudhastighetsprofiler kommer att registreras under varje övervakningsperiod. Eftersom varaktigheten av dessa övervakningsperioder uppskattas till 6-12 timmar, kommer en högre mätningsfrekvens att användas. Detta tillåter insamling av information med en högre tidsmässig upplösning för en mer detaljerad analys av de ursprungliga ljudnivåerna.

9 Figur 2-3. Föreslagen övervakningsmetod (ej skalenlig) för mobila sensorer Områden för korttidsövervakning Områdena för de ovan beskrivna tre övervakningsperioderna kommer att väljas ut baserat på laddningsvikt och typ. Baserat på utvärderingsdokumenten av krigsmateriel är nio målområden lämpliga för övervakning, fyra av dessa är belägna inom anläggnings- och fem inom säkerhetskorridoren (tabell 2-3). De utvalda objekten är rätt stora och nedsjunkningen i sedimenten låg med undantag av ett krigsmaterielobjekt i väst.

10 Table 2-3. Potentiella objekt för övervakningsperioder under krigsmaterielröjningen (Nord Stream 2). Objekt KP Avstånd KP Avstånd Djup (m) Nedsjunkni Klassificering Laddning ID Ledning (m) Ledning (m) ng(%) svikt A Ledning B Ledning B (kg) A R-R05-20261 -547,4 26,7-63,9 5 M-08 75 R-R06-20716 -17,8 255,2-66,1 0* Djupbomb 180 R-R08-20321 -28,4 65,2-64,0 10 Ankrad mina 330 R-R09-7495 -131,9 5,4-61,6 10 Mina och ankare 300 R-R09-7563 5,7 75,3-68,2 10 Fastspänd mina 115 R-R09ALT1-20135 -28,5 114,6-62,2 10 Ankrad mina 115 R-R12-10082 -33,7 41,3-82,7 0* Botten-mina 795 R-R12-10003 25,7 100,7-83,2 90 EMC-1 300 R-R11-5034 5,8 84,1-75,3 0 M-08 115 *uppskattning 2.4 Övervakning av grumlighet och strömmar Anläggningsfasen för det föreslagna Nord Stream 2 rörledningssystemet kommer att generera sedimentspridning som potentiellt kan medföra negativa konsekvenser för det marina livet. Under MKB-fasen användes en modell för sedimentspridning och strömmar för att uppskatta denna konsekvens. Under anläggningsfasen övervakas sedimentspridning genom mätningar och resultaten kommer att jämföras med de modellerade nivåerna. Sedimentspridning kan mätas genom optiska grumlighetssensorer. Utöver övervakning av grumlighet kommer 3D strömningsfält att mätas på samma platser med ADCP-utrustning. Strömningsmätning kommer att användas för att verifiera modelleringsresultat. Därutöver kommer data att användas som bakgrundsinformation för tolkningen av grumlighetsövervakningsresultaten. 2.4.1 Omfattning Övervakning kommer att genomföras med stationära bottenmonterade sensorer i de finska territoralvattnen. Stationära övervakningssensorer kommer att användas för tidsserieanalys av sedimentspridningens utbredning och varaktighet. Strömningsdata i 3D innehåller information om strömmars riktning och magnitud i separata vertikala skikt från botten till yta och kommer att utnyttjas för att tolka grumlighetsmätningarnas resultat. Fokus för övervakningsprogrammen för grumlighet och strömmar är att utvärdera: 1. Hur långt sediment från anläggningsområdet kan spridas 2. Hur högt sedimentspridningen kan nå från havsbotten 3. Hur höga de maximala grumlighetsvärdena är 4. Hur mycket anläggningsrelaterad sedimentspridning förhöjer bakgrundsnivåerna vid varje övervakningsstation 5. Hur väl de modellerade konsekvenserna under MKB-fasen överensstämmer med de uppmätta värdena

11 Tidsserier för grumlighet kan användas som indikator för spridning av föroreningar och skadliga substanser som huvudsakligen är bundna till fasta partiklar i sediment. Grumlighet är en välkänd metod för övervakning av suspenderat material i vatten, och rekommenderas därför för användning för sedimentspårning. Grumlighetssensorerna mäter grumligheten i FNU-/FTUenheter och dessa kan omräknas till koncentration av fast materia (mg/l) genom konversionsfaktorer som baserar sig på laboratorieanalyser. Liknande metoder utnyttjas vanligen vid muddring och dumpning. På basen av grumlighetsmätningar kan man grovt uppskatta mängden återsuspenderat fast materia. Kortsiktig övervakning startar vid varje övervakningsstation 1-2 veckor före arbeten i området och pågår minst en vecka efter arbetenas slutförande. Detta tillåter övervakningen att flytta till en ny plats längs med rörledningen. Långsiktig övervakning kommer att starta 2 veckor före och pågå minst fyra veckor efter att anläggningsarbetena är slutförda. Utöver anläggningsrelaterade stationer kommer två långsiktiga övervakningsstationer att etableras för att insamla bakgrundsdata om naturliga och säsongsmässiga variationer i grumlighet. Dessa referensstationer kommer utöver grumlighetssensorer att utrustas med sensorer för mätning av salthalt, temperatur och syrehalter. 2.4.2 Övervakningsområden De stationära övervakningsområdena valdes baserat på deras placering i förhållande till verksamhetstyp, nivå och varaktighet. Föreslagna platser är två stenläggningsplatser och två krigsmaterielröjningsplatser. Därutöver kommer en fast övervakningsstation att installeras i närheten av det Naturaområdet Marint område söder om Sandkallan (rev som bevarandegrund) där både krigsmaterielröjning och stenläggning kommer att genomföras. Övervakningsområdena har valts med beaktande havsbottensediment. Sedimenten består normalt av lera men nära Sandkallans Natura 2000-område finns hårda botten. Övervakningen fokuseras på verksamheter som görs före rörläggningen eftersom sedimentstörningarna är som högst då. Den planerade övervakningstiden är följande: ca 3 veckor vid krigsmaterielröjningsplatserna, högst några månader vid stenläggningsplatser och 1½ år vid kontrollstationerna för bakgrundsnivåerna och vid stationen nära Sandkallan Naturaområdet. Övervakning av bakgrundsnivåerna är föreslagen att ske vid samma platser som vid det tidigare Nord Stream projektet (Control 1 och Control 2; tabell 2-4). Control 1-stationen ligger på ca 14,6 km och Control 2-stationen på ca 27,6 km avstånd från den planerade rörledningssträckningen. Beskrivning av övervakningsstationerna (se också tabell 2-4, Figur 2-4 och Bilaga 2): Rock placement #1: en stor stenläggningsplats (ca 23 000 m 3 ) längs Ledning A (A1036), havsbottnen mycket mjukt med lerskikt, mätningspunkternas avstånd från objektet ca 100-500 m Rock placement #2: en medelstor stenläggningsplats (ca 9 000 m 3 ) längs Ledning B (B1022), havsbottnen mycket mjuk lera, mätningspunkternas avstånd från objektet ca 100-500 m Munitions clearance #1: en krigsmaterielröjningsplats med ett objekt med en laddningsvikt på 115 kg (medelstort krigsmateriel) och som ligger på mjukt havsbotten, mätningspunkternas avstånd från objektet ca 100-500 m Munitions clearance #2: en krigsmaterielröjningsplats med ett objekt med en laddningsvikt på 350 kg (stort krigsmateriel) och som ligger på mjukt havsbotten, mätningspunkternas avstånd från objektet ca 100-500 m Munitions clearance/rock placement: en station i närheten av Sandkallan Natura 2000- området, 1,9 km från Ledning A

12 Tabell 2-4. Positionerna för övervakningsplatserna och parametrar som mäts Plats Control #1 Östra delen av Finska viken Control #2 Östra delen av Finska viken Rock placement #1 Rock placement #2 Munitions clearance #1 Munitions clearance #2 Munitions clearance/ rock placement Antal förtöjningar Varaktighet 1 påbörjas: 2 veckor före anläggningen avslutas: 4 veckor efter avslutandet av anläggingen 1 påbörjas: 2 veckor före anläggningen avslutas: 4 veckor efter avslutandet av anläggingen 3 vattenkvalitet veckor före påbörjas: 1 2 1 ADCP stenläggningen avslutas: 2 veckor efter stenläggningen 3 vattenkvalitet veckor före påbörjas: 1 2 1 ADCP stenläggningen: 2 veckor efter stenläggningen 3 vattenkvalitet veckor före på börjas: 1 2 1 ADCP avslutas: 1 vecka efter krigsmaterielröjningen 3 vattenkvalitet veckor före på börjas: 1 2 1 ADCP avslutas: 1 vecka efter krigsmaterielröjningen 3 vattenkvalitet veckor före påbörjas: 2 1 ADCP avslutas: 4 veckor efter avslutandet av anläggningen Typ/ Lat Lon Parametrar Verksamhet Bakgrundsnivåer 59 43,969 N 23 28,970 E grumlighet, salthalt, temperatur, syre Bakgrundsnivåer 60 10,631 N 26 45,129 E grumlighet, salthalt, temperatur, syre Korsning av 60 2,089 N 26 13,675 E grumlighet, rörledningarna salthalt, temperatur, syre + strömmar Stenläggning 59 41,573 N 24 5,101 E grumlighet, salthalt, temperatur, syre + strömmar Krigsmaterielr grumlighet, öjning salthalt, temperatur, syre + strömmar Krigsmaterielröjning grumlighet, salthalt, temperatur, syre + strömmar I närheten av grumlighet, Sandkallans salthalt, skyddsområde temperatur, syre + strömmar

13 Figur 2-4. Föreslagna övervakningsplatser inom Finlands ekonomiska zon under anläggningsverksamheterna av NSP2. 2.4.3 Metoder Stationär övervakning kommer att ske med bottenmonterade sensorer. Sensorerna kommer att installeras 2,5 och 15 meter ovanför havsbotten (Figur 2-5). I det tidigare NSP-projektet uppmättes den högsta grumligheten i de lägsta tio metrarna. Därför föreslås tre övervakningsdjup.

14 Figur 2-5. Exempel på uppsättning av övervakningsutrustning Grumligheten mäts med optiska sensorer utrustade med automatisk rengöring. Föreslaget övervakningsintervall är 15 minuter. Vid varje vald övervakningsplats kommer tre identiska förtöjningar att placeras i triangel kring övervakningsplatsen (Figur 2-5). En övervakningsstation kommer att vara utrustad med ADCPutrustning för strömningsmätningar. Strömningsmätning kommer ske med 15 minuters intervaller, med lämplig inställning för eko (t.ex. 15-30 sekunder). Långsiktiga övervakningsstationer kommer att utrustas med endast en förtöjning. Inget ADCP data kommer att registreras vid dessa stationer.

15 Figur 2-6. Schematiskt diagram över en triangulär övervakningsinstallation kring en övervakningsstation 2.5 Kommersiellt fiske Efter anläggningen av rörledningarna, under driftfasen, kommer en undersökning inriktad för finska trålfiskare som trålar inom NSP2:s rörledningssträckning inom Finlands ekonomiska zon att genomföras. För detta ändamål kommer en fiskerienkät att tas fram. Undersökningen kommer att utföras för att få information om hur fiskare har upplevt anläggningsfasen och hur närvaron av det dubbla rörledningssystemet på havsbotten har påverkat deras fiskeribeteende. I enkäten kommer det att finnas frågor gällande fiskemetoder, fångster och fiskeområden, samt möjliga förändringar i dessa under projektet. Även frågor relaterade till hinder som fiskarna upplevt kommer att sammanställas. Utöver fiskerienkäten kommer förändringar i fiskebeteenden och fiskefartygens undvikande av rörledningsområdet inom Finlands ekonomiska zon att övervakas. För detta ändamål kommer satellitspårningsdata insamlat före anläggningen att jämföras med motsvarande data som samlas in under två år efter anläggningen av rörledningssystemet (Tabell 2-5).

16 Tabell 2-5. Tidsschema för övervakningsaktiviteter under 2017-2022 inom Finlands ekonomiska zon. Parametrar, metoder och tidsschema för övervakningen Målgrupp Parameter Metod Datatäckning Rapportering Finska kommersiella havstrålfiskare Fiskebeteende etc. (jämfört med tidigare övervakningsresultat) Enkätundersökning Finska fiskare som trålar inom Finlands ekonomiska zon 2018-2021 Två år efter anläggningsfasen, år 2022. Finska havstrålflottan aktiv i projektområdet inom Finlands ekonomiska zon Fiskemönster etc. (jämfört med tidigare övervakningsresultat) Analys av fartygens övervakningssystem (VMS) för satellitspårningsdata Trålfiske inom rörledningsområdet inom Finlands ekonomiska zon 2017-2021 Två år efter anläggningsfasen, år 2022 2.6 Kulturarv Platser med historiskt och arkeologiskt signifikanta undervattenskulturarv har tagits i beaktande vid planeringen av rörledningssträckningen inom Finlands ekonomiska zon. Visuella inspektioner (detaljerad kartläggning) genomfördes under sommaren 2016 för att identifiera möjliga undervattenskulturarv (vrak) på havsbotten utmed rörledningens sträckning. Alla potentiella undervattenskulturarvsplatser som är belägna i närheten av rörledningens planerade sträckning har därefter noggrant utvärderats. Det finns tre undervattenskulturarv eller historiska platser kopplade till andra världskriget relativt nära rörledningssträckningen. Dessa presenteras i Tabell 2-6.

17 Tabell 2-6. Betydande undervattenskulturarv och historiska platser kopplade till andra världskriget som ligger mindre än ca 250 m från rörledningssträckningen. Objekt (NSP2 Kategori Beskrivning Värde Avstånd från sträckningen av Avstånd från sträckningen av Skydd ID) S-R05-7978 Vrak (träfartyg) Förmodat kanonfartyg från sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Ålder >100 år. Signifikant undervattenskulturarv. Ledning A och B * 152 m (Ledning A) 65 m (Ledning B) Ledning A och B ** 147 m (Ledning A, vraksspillror) 58 m (Ledning B, vrakspillror) En säkerhetszon på minst 50 m rekommenderas för platsen. En inspektion efter rörläggningen rekommenderas på grund av det relativt korta avståndet till Ledning B. S-R09-09806 (SD- Alt1-3372) Ubåtsnät (Spärrnät) Delar av de västra och östra delarna av ubåtsnätet Walross från andra världskriget Värdefull historisk plats från andra världskriget 131 m (Ledning A) 228 m (Ledning B) 0 m (Ledning A and Ledning B) Utbreder över rörledningssträckning en för Ledning A och B B Arbeten som kan förstöra platsen måste minimeras. En inspektion efter rörläggningen rekommenderas då både Ledning A och B förmodas korsa området med nätinstallationen. S-R11-2395 Vrak (motorfarty g i stål) Ett svårt skadat motorfartyg med stålskrov. Fartyget är av fraktfartygskarakt är, möjligen en havsgående pråm med lyftkranar. Möjlig historisk plats från andra världskrig et 386 m (Ledning A) 311 m (Ledning B) 296 m (Ledning A, vrakdelar) 253 m (Ledning B, vrakdelar) * Avstånd från centrum av huvudvraket/målobjektet ** Avstånd från den närmaste punkten av målobjektet (utspridda vrakdelar, lösa objekt etc.) På grund av stor spridning av vrakdelar rekommenderas en säkerhetszon på 250 meter för platsen. Vraket S-R11-2395, som är en potentiell historisk plats från andra världskriget, kommer att lämnas utanför övervakningsprogrammet på grund av dess avstånd till anläggningsaktiviteterna. Undervattenskulturarvsplatser som inkluderas i övervakningsprogrammet är träfartyget S-R05-7978 som är en betydande kulturarvsplats och ubåtsnätet S-R09-09806 som är en betydande historisk plats med koppling till andra världskriget (tabell 2-7 och figur 2-7). Konditionen för dessa två objekt kommer att inspekteras före och efter anläggningsverksamheterna under slutet av 2017 eller början av 2018. I syfte att verifiera att undervattenskulturarvsobjekt inte kommer att påverkas av rörledningarnas anläggning, kommer en inspektion efter anläggningen att genomföras. Denna kommer att bestå av en visuell inspektion med ROV (fjärrstyrd undervattensfarkost) och av undersökning med flerstrålande ekolod. Möjliga konsekvenser för undervattenskulturarvsobjekt till följd av anläggningsarbetena kan upptäckas genom att jämföra den inledande inspektionen (slutet av 2017 eller i början av 2018) med inspektionen efter anläggningen.

18 Tabell 2-7. Övervakning av konsekvenser för kulturarv Parameterar, metoder och tidpunkter för övervakningen Objekt Parameter Metod Plats Tidpunkt / frekvens S-R05-7978 (träfartyg) S-R09-09806 (ubåtsnät) position (koordinater) och kondition (intakt/ skadad) visuell inspektion med ROV undersökning med flerstrålande ekolod Undervattenskulturarvs -objekt En gång före anläggningen i slutet av 2017 eller i början av 2018 En gång efter att alla anläggningsverksamhe ter är avslutade Figur 2-7. Övervakningsplatser för undervattenskulturarv

19 3. TEKNISKA INSPEKTIONER UNDER DRIFT Utöver miljöövervakning kommer det under hela driftfasen att utföras regelbundna inspektioner av rörledningssystemet som en del av ett inspektions-, underhålls- och reparationsprogram (IMR). Målet med inspektionerna är att säkerställa en säker och pålitlig drift under rörledningssystemets hela livslängd. Före idrifttagandet av rörledningssystemet kommer en inspektions- och övervakningsstrategi att tas fram. Denna beskriver huvudtyperna av inspektioner, deras krav och frekvens. Alla krav på inspektioner som identifierats under planeringsfasen för att säkerställa rörledningens integritet (säkerhet och pålitlighet) under driftfasen ingår i inspektions- och övervakningsstrategin. Fyra typer av inspektioner planeras för hela rörledningssystemet från Ryssland till Tyskland: Externa inspektioner till havs av de marina sektionerna av rörledningssystemet (djupare än ca 15 meter) Interna inspektioner genom hela rörledningssystemets längd (inspektionsdon) Inspektioner och övervakningar inom grunda vatten och på land av nedgrävda rörledningssektioner (Ryssland och Tyskland) kommer inte att genomföras i Finland Externa inspektioner av de blottade delarna på land (Ryssland och Tyskland) kommer inte att genomföras i Finland Extern inspektion till havs kommer att utvärdera rörledningens konfiguration på havsbotten och de externa förhållandena kring rörledningarna. Denna inspektion kommer att genomföras ombord på ett fartyg utrustat med ROV-farkoster och undervattens akustiska positioneringssystem och som har sedvanliga visuella, akustiska och elektromagnetiska instrument. Under inspektionerna till havs kommer följande att fastställas: Skador på rörledningarna (t.ex. betongbeläggning och sammanfogningar) och deras stödstrukturer (t.ex. stenläggningar och kabelkorsningar) Skador på anoder och brister i katodiskt skydd Signifikant förflyttning av rörledningen utanför anläggningskorridoren Platser där stenläggning krävs för att återställa rörledningens stödstrukturer, baserat på insamlad information Möjliga nya objekt vid rörledningskorridoren Positionen och konditionen hos ett vrak och ett ubåtsnät i närheten av rörledningarna Positionen av krigsmateriel i närheten av rörledningarna Intern inspektioner utförs med hjälp av rörledningsguider. Intelligent inspektionsdon (rörledningsinspektionsutrustning, s.k. PIG; Pipeline Inspection Gauges) som rör sig genom hela rörledningen i samma riktning som gasflödet inspekterar ledningen för att identifiera möjliga metallförlust av rörledningskroppen på grund av korrosion och förändring av den lokala rörledningsgeometrin (bucklor). I de interna inspektionerna av rörledningen upptäcks potentiella lokala anomalier i rörledningens geometri av inspektionsdonen. 1. Rörledningens interna eller externa metallförluster (väggtjockleksanomalier) till exempel på grund av korrosion 2. Individuella bucklor (intern diameter anomali) 3. Ovala partier 4. Förändring i rörledningens böjningar

20 Platserna på och omfattningen av anomalierna för ovannämda parametrar föreslår man att skall rapporteras om: 1. Förändringen av väggtjockleken hos rörledningsväggen är större än 10 % av väggtjockleken 2. Om förändringen av rörets interna diameter är större än 2,5 mm 3. Ovaliteten är större än 1 % av den interna diametern 4. Rörledningsböjningen är större än 0,125 % av skjuvspänningen (rörledningsradie/kurvaturens radie) Frekvens och startdatum för varje efterföljande inspektion är beroende av resultaten från den föregående inspektionen. Inspektions- och övervakningsstrategin kommer också att tillgodose behovet av särskilda inspektioner vid oförutsedda händelser som kan påverka systemets driftsäkerhet. Om rörledningens parametrar upptäcks vara kritiskt avvikande från dess planerade kriterier vid någon av inspektionerna kommer nödvändiga reparationer och underhåll att genomföras. 4. RAPPORTERING 4.1 Allmänt Övervakningsprogrammets resultat och slutsatserna om miljökonsekvenser under rörledningarnas anläggnings- och driftfas kommer att presenteras i årsrapporter. Rapporterna kommer att tas fram på engelska, finska och svenska. Rapporten kommer att inlämnas till den övervakande myndigheten i slutet av maj årligen för det tidigare övervakade kalenderåret. Årsrapporten sammanfattar övervakningsresultaten från alla övervakade aktiviteter för varje övervakad parameter. I årsrapporten kommer betydelsen av miljökonsekvenserna att bedömas och granskas på basen av övervakningsresultaten för varje övervakningsobjekt. Resultaten kommer att jämföras med övervakningsresultaten från det liknande gasrörläggningsprojektet NSP inom samma område inom Finlands ekonomiska zon. Härtill kommer resultaten under anläggningsfasen att rapporteras kvartalsårsvis. Syftet med dessa rapporter är att: Presentera resultaten kvartalårsvis Granska alla eventuella oförutsedda händelser/avvikanden Ge en grov bedömning av konsekvenserna Oförutsedda händelser och fynd kommer att rapporteras omedelbart. 4.2 Undervattensbuller Rapportering kommer att genomföras efter att perioden med röjning av krigsmateriel avslutats. Undervattensbuller är beroende av ljudkällans karaktär. För impulsiva buller är relevanta parametrar ljudexponeringsnivå, högsta bullernivå, amplituden (topp-till-topp). För kontinuerliga ljudkällor används vanligen ljudtrycksnivå. Dataanalys kan genomföras med exempelvis Matlab eller annat matematiskt program kapabelt att hantera stora dataserier. Ljudtrycksnivå bör beräknas inom banden 10Hz-10kHz 1/3 oktav över 1 sekund från hela mätperioden. Resultaten bearbetas till 5 minuter och 1 timmes kontinuerliga ljudnivåekvivalenter (Leq5min och Leq1h), L95, L50 och L5 procents statistiska nivåer. Statistiska ljudnivåer LN används vanligen vid miljöövervakning av buller. Alla

21 registrerade händelser bör analyseras separat. Värdena bör presenteras med lokala vinddata från närmaste meteorologiska station. Rapporten bör inkludera information om registrerade ljudparametrar och karaktäristika i skärgården och Natura 2000-områden, inklusive information gällande uppskattad ljudgenomträngning och maximala ljudnivåer jämfört med bakgrundsnivåer. Därutöver bör en jämförelse mellan modellerat och uppmätta konsekvenser inkluderas i rapporten. CTD profiler och förändringar i termoklindjup och densitet bör inkluderas i rapporten, liksom en utvärdering av konsekvenser för den säsongsvarierande termoklinen på dataserier registrerade ovanför och nedanför termoklinen. Dataanalys från mobila övervakningssystem bör inkludera information om den detaljerade avståndsdämpningen och frekvensvariationer när avståndet från källan ökar. Dessa värden kan utnyttjas för att validera modellen och ge en mer detaljerad uppskattning av bullerkonsekvenser för det marina livet. Beroende på platser och miljöförhållanden kan data från de två stationära övervakningsstationerna jämföras för en enskild krigsmaterielröjningshändelse. Datafiler liksom analyserade parametrar kommer att levereras till Nord Stream 2 som WAW filer och Exceldatablad inkluderande de analyserade ljudparametrarna (se ovanför i samma kapitel). WAV filer kommer att inkludera en kalibreringston i inspelningens början och slut för kalibrering och senare analys. CTD och ljudhastighetsdata levereras som avläsningar av temperatur [ C], djup [m], salinitet [PSU / ] och hastighet [m/s] tillsammans med tid, position och datum. En datasammanställning med interrim-rapportering bör tas fram efter den första krigsmaterielröjningen för att se om förstärkning, platser eller mätningsfrekvensen behöver justeras före nästa övervakningsfas. 4.3 Grumlighet och strömmar Rapporteringen kommer att ske efter att övervakningsperioden är avslutad. Kalibrerade och kvalitetssäkrade data för vattenkvalitet och strömmar publiceras tillsammans med data och information om tid och plats. Rapporten bör innehålla information om använda instrument, installationsmetoder, vattendjup och andra relevanta data. Datafiler, som även innefattar ursprungligt data, kommer att levereras till Nord Stream 2 i Excelformat. Utöver teknisk rapportering kommer tidsseriefigurer och en kort diskussion. Data kommer att analyseras separat och jämföras med modelleringsresultat. 4.4 Kommersiellt fiske Baserat på övervakningsaktiviteterna, kommer konsekvenserna av anläggningsverksamheterna för fiskebeteendet och fiskemönstren inom projektområdet i de finska vatten att rapporteras enligt tidsschemat som presenteras I tabell 2-5. Som nämnts tidigare kommer data att jämföras med tidigare resultat för övervakningsaktiviteter bland trålfiskare inom Finlands ekonomiska zon. 4.5 Kulturarv Rapporteringen koncentreras på jämförelsen av de valda objektens nulägesinformation med den information som fås i inspektionen som görs efter anläggningen. Genom att jämföra positioner och stillbilder som tagits vid olika tidpunkter, kan man bedöma huruvida rörledningens anläggningsverksamheter har stört eller på annat sätt påverkat undervattenskulturarvsobjekten. Övervakningens resultat inlämnas till Museiverket.

22 5. REFERENSER HELCOM 2008. Manual for Marine Monitoring in the Combine Programme of HELCOM. [http://helcom.fi/documents/action%20areas/monitoring%20and%20assessment/manuals%20a nd%20guidelines/manual%20for%20marine%20monitoring%20in%20the%20combine%20progr amme%20of%20helcom.pdf] Received September 12 in 2017. Luode Consulting Oy. 2017. Underwater noise monitoring in the Gulf of Finland during the munition clearance operations Scope of Work. 1 August 2017. Nord Stream 2. Document No: W-PE-EMS-PFI-SOW-812-UNMFINEN-01. Ramboll 2017. Nord Stream 2. En naturgasledning genom Östersjön. Miljökonsekvensbeskrivning, Finland. April 2017.

Teckenförklaring: Nord Stream 2 -sträckning Territorialvattengräns Gräns mot Åland Gräns för ekonomisk zon Kotka SUOMI! FINLAND # * Fast övervakningsplats för undervattensbuller D krigsmateriel för vilka en bubbelridå används som lindringsåtgärd Identifierad krigsmateriel, kg 2-25 Helsingfors! Söderskär ÅLAND ÅLAND islands # * 26-75 76-150 DD 151-300 D D Koverhar Hangö!! Hanko B # * Hanko A # * 301-795 DD D D D Kallbådan B Sälskyddsområde # * Kallbådan A # * DDDD D D Natura 2000-område med säl som bevarandegrund Uhtju # * Malusi Föreslagen utvidgning av Natura 2000-område # * Viktigt gråsälsområde (viloområde) D Sälskyddsområde, Estland Tallinn! Paldiski! Krigsmateriel som påträffats inom anläggnings- och säkerhetskorridoren Hiiumaa Version: Datum: 2017-08-31 Sammanställd:ATTM Kontrollerad: SURH EESTI ESTONIA Saaremaa 0 50 kilometre 100 ³ Övervakningsplatser Bilaga 1

Teckenförklaring: Nord Stream 2 -sträckning Territorialvattengräns Gräns mot Åland Kotka SUOMI! FINLAND Gräns för ekonomisk zon Station Kontroll Control_2 Helsingfors! ÅLAND ÅLAND islands Munitions clearence/rock placement Rock placement_1 # * Röjning av krigsmateriel W X Stenläggning $ + Röjning av krigsmateriel/stenläggning W X $ + Koverhar Hangö!! Control_1 # Munitions clearance_1 * W X Munitions clearance_2 Rock placement_2 # * Tallinn! Paldiski! Hiiumaa Version: Datum: 2017-09-08 Sammanställd:ATTM Kontrollerad: SURH EESTI ESTONIA Saaremaa 0 50 kilometre 100 ³ Övervakningsplatser vattenkvalitet Bilaga 2