W-SU-OFP-PFI-STG-800-CONPCSSW-01
|
|
- Lennart Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nord Stream 2 Sammanställd av Paul Neale Granskad av Tore Granskog Godkänd av John Garrard W-SU-OFP-PFI-STG-800-CONPCSSW-01 Rev. Datum Beskrivning För granskning och/eller godkännande
2 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning 1 Inledning Avsikten med detta dokument Definitioner Förkortningar 5 2 Projektets faser Fas 1 och Fas 2: Fas 3: Tillståndsansökan och detaljplanering Fas 4: Anläggning Installation av fixpunkter Röjning av krigsmaterial Installation av stödmatta / stenläggning Undersökning som stöder anläggningen Miljöundersökningar Fas 5: Drift 8 3 Undersökningstidsschema 10 4 Undersökningsenreprenörena, fartyg och utrustning Undersökningsentreprenörer och fartyg Undersökningsentreprenörer Undersökningsfartyg Undersökningsutrustning Positionering Flerstrålande ekolod (MBES) Sidoseende ekolod (SSS) Penetrerande ekolod (SBP) Magnetometer / Gradiometer TSS440 Rörspårare Akustisk läckage detektering (ALD) Visuella undersökningar med ROV-farkost Miljöundersökningar 13 5 Riskbedömning tredje parter Lindringsåtgärder Skador Kollision 15 6 Kungörelser och rapportering 17
3 Sida 3 av Kungörelser om arbeten till övervakningsmyndigheten Rapportering till den övervakningsmyndigheten 17 Bilaga A En lista med planerade undersökningar 18 Bilaga B Undersökningskorridoren inklusive övervakningsstationer 21
4 1 Inledning Sida 4 av 21 Nord Stream 2 -projektet omfattar två 48 tums rörledningar på havsbottnen samt byggnader och anläggningar på landområdet. Rörledningarna sträcker sig från den ryska kusten genom Östersjön till den tyska kusten utan förgreningslinjer eller landföringar mellan rörledningens ändar. Rörledningens sträckning genom Östersjön oavhängig av de befintliga Nord Stream -rörledningarna, även om sträckningen på havsområdet till stora delar löper parallellt med de befintliga rörledningarna. Rörledningens sträckning korsar Rysslands, Danmarks och Tysklands territorialvatten samt Finlands, Sveriges, Danmarks och Tysklands ekonomiska zoner. Undersökningsverksamheter har planerats att utföras under och efter anläggningsfasen och de har planerats att påbörjas under andra kvartalet av 2018 efter att alla behövliga tillstånd har beviljats. Den uppskattade varaktigheten av Fas 4 är ca 3 år samt en tillkommande obestämd tidsperiod för övervakningsprogram som planeras baserat på resultaten av det föregående årets övervakning. Fas 5 Driftsfas fortgår i ca 50 år. 1.1 Avsikten med detta dokument Avsikten med detta dokument är att ge en översikt om planerade undersökningsverksamheter under anläggnings- och driftsfasen. Undersökningstillståndet (tillstånden) bör därmed basera sig på Bilaga A, den föreslagna undersökningstidtabellen och; Giltighetstiden bör sträcka sig fram tills slutet av 2070 (beroende på rörledningens livscykel) Möjliggöra undersökningsverksamhet inom i en korridor vars bredd, centrerat vid den fastställda sträckningen, är m så länge som korridoren inte sträcker sig till Finlands territorialvatten. Detta möjliggör rörläggningsverksamheterna för ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg inom en 200 m korridor, undersökningar vid korsningspunkterna med rörledningar och kablar inom en upp till 500 m korridor samt eventuella framtida underhållsverksamheter som görs med ett ankarpositionerat fartyg inom en upp till m bred korridor (se Bilaga B). Miljöundersökningarna görs i den ovannämnda m korridoren men även vid övervakningsstationer som ligger utanför denna korridor inom och territorialvatten (se Bilaga B). Möjligöra följande undersökningsverksamheter: I. Geofysikaliska undersökningar som innefattar undersökningssensorer som monteras i skrovet, som bogseras och i ROV/AUV-farkoster (fjärrstryda undervattensfarkoster II. Visuella inspektioner med ROV-farkost III. Miljöundersökningar Under rörledningarnas driftstid kommer det att ske en utveckling både inom undersökningsteknologin och inom undersökningsmetoderna. I detta dokument presenteras en översikt enligt den nuvarande branschens bästa praxis. Nord Stream 2 AG kommer att säkerställa att branschens bästa praxis kommer att användas vid undersökningar under rörledningens hela driftstid.
5 Sida 5 av Definitioner Företag: Nord Stream 2 och dess utsedda representanter Entreprenör: Ett företag som utför arbete åt Nord Stream 2 Arbete: All undersökningsverksamhet som krävs för utförandet av uppdraget Noggrannhet: Skillnaden mellan det exakta observerade värdet och det faktiska uppmätta värdet 1.3 Förkortningar ALD CTD CHO DPR DTM EEZ ESMS GPS Helcom HSE IMCA IMO INS ISM MBES MDR OGP PEP ROV SBP SSS Akustisk läckage detektering Sond för konduktivitet, temperatur och djup Kulturarvsobjekt Daglig framskridningsrapport Digital terrängmodell Ekonomisk zon Miljöledningssystem och ledningssystem för socialt ansvar Globalt positioneringssystem Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, Helsingforskommissionen, Hälsa, säkerhet och miljö Internationella branschorganisation som företräder offshore, marin-och undervattenstekniksföretag Internationella sjöfartsorganisationen Tröghetsnavigeringssystem Internationella säkerhetsorganisationskoden för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening Flerstrålande ekolod Masterdokument register Internationella olje- och gasproducenternas förbund Projektets plan för genomförande Fjärrstyrd undervattensfarkost Penetrerande ekolod Sidoseende ekolod
6 Sida 6 av 21 2 Projektets faser Genomförandet av Nord Stream 2 -projektet är uppdelat i olika faser. De första tre faserna kommer snart att slutföras och fas 4 kommer att påbörjas under Fas 5 påbörjas då rörledningarna har anlagts och tagits i drift. Stadsrådets samtycke (TEM/1641/ /2015) för utförande av undersökningar är har giltigt fram tills , vilket omfattar undersökningarna i faserna 1-3 och delvis undersökningarna under fas 4. I detta dokument presenteras fas 4 och 5: SC Fas 1 Genomförbarhetsundersökning SC Fas 2 Grundläggande planering / MKB FID Fas 3 Tillståndsansökan/ Detaljerad planering SC Fas 4 Anläggning Fas 5 Drift 2.1 Fas 1 och Fas 2: I Finland är undersökningsverksamheterna i denna fas slutförda. Till dessa undersökningar hör en analys av ingrepp som görs på havsbottnen samt en förskriftsenlig planering av anläggningen, idrifttagningen och driften. 2.2 Fas 3: Tillståndsansökan och detaljplanering I Finland är undersökningsverksamheterna i denna fas också slutförda med undantag av eventuella omdirigeringar av rörledningssträckningen, som minskar miljökonsekvenserna, och bedömningar gällande krigsmateriel samt breddning av den nuvarande undersökningskorridoren för att stöda anläggningsplaneringen. Fas 3 uppskattas att slutföras under den nuvarande undersökningstillståndets giltighetstid. 2.3 Fas 4: Anläggning Anläggningen av rörledningen kommer att kräva ett flertal undersökningar för att stöda anläggningen, och säkerställa de till anläggningen anknytande ingreppen som görs på havsbottnen, så att anläggningen görs enligt de fastställda föreskrifterna. En lista med alla planerade undersökningar och deras ordningsföljd finns i detta dokuments Bilaga A. Före stenläggningen och rörläggningen kan påbörjas, måste alla krigsmateriel som kan påverka en trygg anläggning, och rörledningens kommande integritet av rörledningen, röjas från rörledningssträckningen. Detta beskrivs mer detaljerat i kapitel
7 Sida 7 av Installation av fixpunkter För att säkerställa riktighet och repeterbarheten av positionering under vatten med tanke på alla projektfartyg och alla anläggningsarbetsfaser är syftet att utnyttja minst två fixpunkter som installeras på havsbottnen. Dessa fixpunkter är 2 meter x 2 meter och vertikalt låga. Fixpunkterna tillverkas av betong. De är konstruerade så att trålningsfiske över dem är möjligt. De har lyftkrokar för nedläggning från fartyget och för att lyfta dem ombord på fartyget. De kommer att vara utrustade med transpondrar som alla undersöknings- och anläggningsfartyg för att säkerställa rättigheten av positionsinformationen under hela anläggningsfasen av projektet Röjning av krigsmaterial Det mest allmänna sättet att röja krigsmateriel till havs är att använda detonation på plats och ställe, som i Nord Stream AG-projektet. I samband med detta genomfördes röjningsarbetena av ett specialfartyg med ett röjningsteam ombord. Dessutom fanns en arbetsbåt som bistod verksamheterna och en ROV-farkost användes för flera uppgifter. Exempel på dessa är: undersökning av krigsmateriel och havsbotten på detonationsområdet före detonation placering av detonationsladdningen nära Krigsmaterielobjektet till positionen för demolering säkerställandet av förstöring samt upptagning av metallskräp och utrustning efter detonationen undersökning av känsliga receptorer nära Krigsmaterielobjektet före och efter detonationen Installation av stödmatta / stenläggning Havsbottnens tillstånd före stenläggning kommer att undersökas och bekräftelse att inga odetonerade krigsmaterielobjekt finns längs sträckningen, före läggning av sten på havsbottnen, kommer att uppnås. Mängden stenmaterial registreras med modellering av profiler och 3D-modellering för att säkerställa kvaliteten. Vid slutförandet av stenläggningen kommer en undersökning att genomföras för att säkerställa att stenvallens form är som förutsätts av projektering Undersökning som stöder anläggningen Undersökningarna omfattar en undersökning som görs före rörläggningen, övervakningen av rörledningens nedläggning på havsbottnen, undersökning efter rörläggingen, undersökning efter anläggningen, undersökningar som anknyter till idrifttagningen och andra tillfälliga undersökningsverksamheter som behövs för att stöda anläggningen av rörledningen. Dessa har mer detaljerat beskrivits nedan; Undersökning före rörläggningen: Just före läggningen av rörledningarna kommer en visuell kontroll över sträckningen att utföras för att säkerställa att ingenting väsentligen har förändrats mellan den ursprungliga rekognoseringen och detaljerade undersökningar. Alla möjliga oförutsedda fynd av krigsmaterielobjekt kommer att behandlas för att säkerställa att rörledningen läggs i en trygg korridor. Övervakning av nedläggningen: När rörledningen läggs kommer rörledningens egentliga nedläggningspunkt på havsbottnen att övervakas särskilt vid punkter där det finns en kurva i rörledningen eller rörledningen läggas över i förväg installerade stenvallar. Denna övervakning kommer att säkra att rörledningen har lagts i den korrekta horisontella positionen.
8 Sida 8 av 21 Undersökning efter rörläggningen: Denna undersökning genomförs efter att rörledningen har lagts. Med detta säkerställs att rörledningen har installerats korrekt och att den är stabil och i enlighet med kraven. Med denna undersökning säkerställs rörledningens position, skick och spann, och med alla tillgängliga geofysiska anordningar: flerstrålande ekolod, sidoseende ekolod, penetrerande ekolod, rörspårare och magnetometer samt ROV -farkoster för visuella inspektionsarbeten. Stenläggning efter rörläggningen: Stenläggning efter anläggningen kan utföras i vissa områden för att bistå rörledningsstabilisering och för att begränsa rörledningens buckling och rörelse. En undersökning av sten som lagts över rörledningen och på havsbottnen kommer att genomföras för att säkerställa att projekteringsbestämmelserna har uppnåtts. Undersökning som efter anläggningen: Efter att rörledningen har installerats kommer en undersökning genomföras efter anläggningen. Denna undersökning kommer att utföras efter att alla anläggningsarbetena i samband med anläggningen av rörledningarna har slutförts. Med undersökningen säkerställa att rörledningens hållbarhet har uppnåtts och anläggningen inte har haft konsekvenser för objekt för uppföljning, såsom kulturarvsobjekt. Dessutom omfattar undersökningen vanligen en visuell inspektion av rörledningen som genomförs med en ROVfarkost. Syftet är att säkerställa att rörledningen är fri av skador. Undersökning i anknytning till idriftagningen: Man har inte ännu avtalat om denna undersökning eftersom den kan inkludera undersökning av läckage. Det är möjligt att denna undersökning kombineras med undersökningen efter anläggningen och den första inspektionsundersökningen av rörledningen. Omfattningen av ROV-farkosterna och undersökningssensorer som fästs på fartygen fastställs närmare undersökningstidpunkten, men dessa kan inkludera flerstrålande ekolod, ekolod, rörspårare, akustisk läckagedetektion och visuell undersökningsutrustning. Upptagning av undersökningarnas fixpunkter: Alla tidigare installerade fixpunkter för undersökningarna och transpondrarna kommer att lyftas upp efter slutförandet av alla anläggningsarbeten och undersökningsverksamheter Miljöundersökningar Miljöundersökningarna kan omfatta mätningar av undervattensbuller, provtagning av sediment, provtagning av bentos och mätningar av vattenkvalitet och strömmar. I miljöövervakningsprogrammet, som godkännas i samband med vattentillståndet, beskrivs omfattning av undersökningarna. 2.4 Fas 5: Drift Integriteten under driften / övervakning Årliga inspektionsundersökningar av rörledningen: Med dessa undersökningar säkerställs att rörledningens skick och konfiguration i förhållande till havsbottnen. Ändamålsenliga undersökningsutrustning används för att fastställa rörledningens nedsjunkning, krigsmateriel i närheten, skicket för rörledningens betongbeläggning samt de fria spannen eller havsbottnens erosion nära rörledningssträckningen. Tidsschemat och frekvensen av dessa undersökningar är i enlighet med rörledningens integritetsplan och beror på de tidigare undersökningarnas resultat.
9 Sida 9 av 21 Efter slutförande av de årliga inspektionsundersökningarna, kan det finnas behov för underhållsarbeten så att rörledningens integritet kan säkerställas t.ex. genom en extra stenläggning för att korrigera fria spann.
10 Sida 10 av 21 3 Undersökningstidsschema Nord Stream 2 kommer att inlämna en kungörelse om undersökningsarbetena till övervakningsmyndigheten (Gränsbevakningsväsendet) nominellt 1 månad i före påbörjandet av undersökningen. Denna kungörelse och rapportering till övervakningsmyndigheten beskrivs nedan i kapitel 6.
11 4 Undersökningsenreprenörena, fartyg och utrustning Sida 11 av 21 I följande kapitel beskrivs avgränsningen av undersökningarna samt vilka metoder och principer som används. 4.1 Undersökningsentreprenörer och fartyg Olika undersökningar kommer att kräva flera anläggnngs- och undersökningsentreprenörer och fartyg. För närvarande har inga undersökningskontrakt ingåtts och därmed kan inga fartygen och entreprenörer anges. Denna information kommer att inkluderas i kungörelsen om undersökningsarbetena som kommer att inlämnas till övervakningsmyndigheten (Gränsbevakningsväsende) nominellt 1 månad för påbörjandet av undersökningen så som beskrivs i kapitel Undersökningsentreprenörer Erfarna entreprenörer från den internationella havsindustrin kommer att användas vid utförandet av alla framtida undersökningar Undersökningsfartyg Fartygens tekniska detaljer samt specifika uppgifter (fartygets IMO-nummer, anropssignal, flagga) och flödesschema för nödmeddelanden kommer att bifogas till kungörelsen om arbeten så som beskrivs i kapitel Undersökningsutrustning Positionering Vid alla undersökningar används det differentiella positioneringssystemet (DGPS) för positionering av fartyg samt akustiska undervattens positionerings- och pejlingssystem för ROV-farkoster och bogserade undersökningsutrustningar. Med dessa säkerställs att noggrannheten är tillräcklig och repeterbar för alla projektverksamheter. Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Fartygets positionering ovanför vattenytan Noggrannhet: Satellit-baserat GPS-system och landbaserat differentialkorrigeringssystem I allmänhet bättre än +/- 0,2 m Bogserad undersökningsutrustning, ROV-farkost, AUV-farkost undervattenspositionering Noggrannhet: Alternativ: Undervattens akustiska positionerings- och pejlingssystem, t.ex. Ultra-Short Baseline (USBL) för undervattenspositionering från 0,2 % till 1 % av det diagonala avståndet i allmänhet 0,3 m Undervattensfarkoster (ROV/AUV) kan också utrustas med ett tröghetsnavigeringssystem (INS) och/eller ett dopplerekolod (DVL) för att förbättra ROV-farkostens positionering.
12 Sida 12 av Flerstrålande ekolod (MBES) Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Akustisk frekvens: Sveptäckning: Täckning: Monterat på undersökningsfartyget (skrovet) eller på ROV-farkosten 200 till 500 khz. Skrovmonterad: 100 till 300 m, monterad på undervattensfarkost: 20 till 50 m Skrovmonterad: 2 till 5 m rutnät, monterad på undervattensfartyg: 0,2 m rutnät Sidoseende ekolod (SSS) Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Akustisk frekvens: Täckning: Upplösning: Bogserat system (bogserad fisksensor) eller monterat på en ROV-farkost 300 till 600 khz, högre frekvenser kan användas för detaljerade geofysiska undersökningar 200 till 300 meter breda svep för rekognosering och 50 till 100 m breda svep för detaljerade geofysiska undersökningar Typiskt 1 m för rekognoseringsundersökningar och 0,25 m för detaljerade geofysiska undersökningar Penetrerande ekolod (SBP) Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Akustisk frekvens: Täckning: Upplösning: Fartygsmonterat, bogserat system (bogserad fisksensor ) eller monterat på en ROV-farkost 2 till 20 khz, högre frekvenser kan användas för detaljerade geofysiska undersökningar Enskilda vertikala antennlober längs fartyget, bogserad fisksensor eller längs ROV-farkostens rutt Akustisk profil av havsbotten från vilket sedimentets karaktär kan kartläggas i allmänhet till ett djup på 20 meter under havsbottnen med en upplösning på ca 0,3 m Magnetometer / Gradiometer Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Täckning: Fältstyrkans variationsbredd: Noggrannhet: Känslighet: Magnetometrar monterade på ROV-farkoster Beroende av objektets avstånd och storlek Bogserat marinmagnetometersystem nT Bogserat marinmagnetometersystem 0,1nT Bogserat marinmagnetometersystem 0,01nT TSS440 Rörspårare 200kHz system monterat på en ROV-farkost
13 Sida 13 av 21 Täckning: Noggrannhet: Granskar en nedsjunket rörledning med en stor diameter på mer än 3,0 m avstånd till objektet (beroende på kalibrering). Med hjälp av en kabel kan avståndet vara mindre och beror på kabelns egenskaper. 5 cm eller 5 % av det diagonala avståndet inom kvalitetskriteriernas gränser Akustisk läckage detektering (ALD) Täckning: Känslighet: ALD-sensor monterat på en ROV-farkost Läckage av nedsjunkna rörledningar kan detekteras upp till 2,5 m djup Ett läckage av 0,5 liter per minut kan detekteras Visuella undersökningar med ROV-farkost I de visuella undersökningarna används en eller flera videokameror monterade på en ROV-farkost. Kameror Undersökning med förtöjningsvajer eller med en ROV-farkost som är avsett för yrkesbruk. Färg- och låg lågljuskameror samt särskilda undersökningssensorer Miljöundersökningar Mätningar av undervattensbuller utförs med hydrofoner. Typi: Frekvens: Maximidjup: Monteras på havsbottnen eller fartyget, oriktade hydrofoner Frekvensområdet Hz, provtagningsfrekvens minst Hz minimi, brett dynamiskt område 300 m CTD-sond och ljudets hastighet CTD-sond och ljudhastighetens profil Salthalt: 0-40 ppt vid temperaturen -2 C C, maximidjup m Ljudets hastighet: m/s, grumlighet NTU/FTU/FNU, upplöst syre 0-20mg/l Eventuell provtagningsutrustning för sedimentprover uppfyller i allmänhet följande krav: Provtagningsutrustning av GEMAX eller Limnos-typ Provtagningsdjup: Till och med 40 cm beroende på sedimentets egenskaper Eventuell provtagningsutrustning för bentos uppfyller i allmänhet följande krav: Van Veen-eller box corer-provtagare Storlek: 0.11 m 2 Eventuell utrustning för mätning av vattnets strömmar uppfyller i allmänhet följande krav: En akustisk dopplerströmningsmätare (ADCP) som monteras på havsbottnen eller fartyget Frekvens: khz Cellstorlek: m Provtagningsdjup: Hela vattenpelaren Eventuell provtagningsutrustning för mätning av vattenkvalitet uppfyller i allmänhet följande krav: CTD -sensor
14 Sida 14 av 21 Syresensor Grumlighetssensor Vattenprovtagare Provtagningsdjup: Hela vattenpelaren Sensorer som mäter vattenkvaliteten kan vara antingen monterade på bottnen eller i en boj eller så kan de användas från ett fartyg.
15 Sida 15 av 21 5 Riskbedömning tredje parter Alla undersökningar kommer att genomföras på ett sådant sätt att de minimerar potentiella risker till tredje parter inom. Erfarenheter från genomförandet av Nord Stream - projektet kommer att implementeras för de föreslagna lindringsåtgärderna. Potentiella risker till tredje parter och orsaker sammanfattas nedan: Undersökning Tredje part Befintlig infrastruktur Geofysisk Ingen Geoteknisk Skada Provtagning i havsbotten och testning på plats Anläggning / inspektion Ingen Fartygstrafik Kollision Begränsad manöverförmåga Kollision Begränsad manöverförmåga Kollision Begränsad manöverförmåga Fiske Ingen Ingen Ingen Kulturarv och krigsmateriel Långsiktiga övervakningsstationer Ingen Skador Provtagning vid havsbottnen och testning på plats Ingen Inger Ingen Ingen 5.1 Lindringsåtgärder Skador Åtgärder kommer att vidtas för att minimera risken för skador på befintlig infrastruktur och kulturarvsobjekt. Baserat på avtal med de befintliga kabel- och rörledningsägarna kommer information om omfattningen och tidsschemat av undersökningsverksamheten att vara tillgänglig Kollision Under utförandet av undersökningsverksamheten kommer de tekniska undersökningsfartygen att ha en begränsad manöverförmåga. För att minimera kollisionsrisken när man arbetar i livligt trafikerade områden såsom GOFREP-området i Finska viken, kommer arbetet att utföras i fullt samarbete med Trafikverket. Alla fartyg är utrustade med ett AIS-system.
16 Sida 16 av 21 Säkerhetszoner (nominellt 500 m) omkring fartyg som undersöker röranläggningen kommer att avtalas och meddelas genom övervakningsmyndighetens informationspublikation Underrättelser för sjöfaranden.
17 6 Kungörelser och rapportering Sida 17 av 21 Alla kungörelser kommer att ges på finska och engelska och rapporteringen kommer göras på engelska. Kungörelser och rapporter kommer att inlämnas via e-post. 6.1 Kungörelser om arbeten till övervakningsmyndigheten Kungörelser om planerade undersökningsarbeten kommer att inlämnas till övervakningsmyndigheten (Gränsbevakningsväsendet) nominellt 1 månad före påbörjandet av varje undersökningsperiod. Anmälan kommer att innehålla en översiktsplan för genomförandet av arbeten. Häri ingår: Tidsschema kombinerat med en karta Beskrivning av arbeten och den planerade genomföringsordningen Uppgifter om besättningsbyte (om detta sker inom ) Uppgifter om huvudentreprenören Fartygsspecifika uppgifter (fartygets IMO-nummer, anropssignal, flagga) Säkerhetszoner Flödesschema för nödmeddelanden Kungörelsen om undersökningsarbetena och baserat på den därav följande rapporteringen publicerar Gränsbevakningsväsendet och Trafikverket informationsbladet Underrättelser för sjöfaranden. 6.2 Rapportering till den övervakningsmyndigheten För att säkerställa att myndigheterna är fullt informerade om planeringen av undersökningsverksamheten och utförandet av undersökningsarbetena, kommer man att rapportera månatligen till myndigheten. Under utförandet av undersökningsverksamhet kommer en månadsplan och en månadsrapport att sammanställas enligt myndighetens krav: Månadsplanen kommer att delges senast 4 dagar före månadens början. Denna innehåller detaljerad information om arbetets omfattning och platser i tillägg till det som presenterades i kungörelsen. Månadsrapporten kommer att delges inom de 4 första dagarna av den följande månaden och den kommer att ge en översikt av arbeten som utfördes under den föregående månaden. Undersökningsfartygen inlämnar rapporter på vecko- och dagsbasis enligt vad man kommer att avtala med Gränsbevakningsväsendet och Trafikverket.
18 Sida 18 av 21 Bilaga A En lista med planerade undersökningar Undersökning Fartygstyp Beskrivning Kommentarer Miljöundersökningar Övervakning / Före, under och efter Övervakningsundersökningar av miljön undersökningsfartyg anläggningen Installation av fixpunkterna för undersökningen ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Installation av fixpunkterna för undersökningen Installation av minst två (2) fixpunkter på havsbottnen, med vilka undersöknings- och anläggningsfartygen kan kalibrera sin kommande position Röjning av odetonerade krigsmateriel ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Undersökning före röjningen med ROV-farkost Undersökning efter röjningen med ROV-farkost Säkerställa att tillståndet för krigamaterielobjektet inte har förändrats sedan den upptäcktes Säkerställa att krigsmaterielobjektet / havsbottnen är röjt Installation av stödmatta före rörläggningen / stenläggning En ROV-farkost på ett litet anläggningsfartyg / stödfartyg för stenläggningen / ROVfarkost vid fallröret Undersökning före stenläggning (alla avsnitt) Undersökning under stenläggningen (undersökningar) Undersökning efter stenläggningen Säkerställa havsbottnens profil före installationen av stödmattan / stenläggningen Undersökning under stenläggningen (undersökningar) görs då stenvallen anläggs Slutlig undersökningen med vilken säkerställs att föreskrifterna har följts Undersökning före rörläggningen för att fastställa kulturarvsobjektets tillstånd ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Undersökning längs sträckningen med ROVfarkost före rörläggningen I allmänhet undersöker entreprenören sträckningen avsnittsvis t.o.m. 6 veckor före rörläggningen för att säkerställa att det inte finns riskfyllda platser. I detta skede kan man även göra tilläggsundersökningar vid platser där man i nödfall kan lägga ner rörändan på havsbottnen. Med denna undersökning säkerställs även de nuvarande kulturarvsobjektens tillstånd före rörläggningen.
19 Sida 19 av 21 Övervakning av nedläggningen av rörledningen ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Övervakning av nedläggningen av rörledningen Denna undersökning speciellt vid krokiga sträckningsavsnitt för att säkerställa rörledningens integritet samt även för att följa med rörledningens horisontella läggning i anläggningskorridoren. Vissa raka avsnitt kräver ingen övervakning av nedläggningen varvid ROV-farkosten kan avlösas för övriga uppdrag (undersökningar före och efter rörläggningen). Undersökning efter rörläggningen ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Undersökning med ROVfarkost efter rörläggningen Rörläggningsentreprenören utför en fullständig undersökning efter rörläggningen med en ROV-farkost för varje 20 km avsnitt av rörledningsstäckingen i gången. Denna undersökning säkerställer rörledningens integritet, skador, fria spann osv. Denna undersökning säkerställer även kulturarvsobjektens tillstånd efter rörläggingen. Plogning efter rörläggningen Stödfartyg för plogningen utrustat med en ROV-farkost Undersökning före plogningen (alla avsnitt) Undersökning under plogningen (undersökningar) Undersökning efter plogningen Säkerställa havsbottnens och rörledningens profil före plogningen Undersökning under plogningen (undersökningar) görs då plogningen framskrider, speciellt om flera plogningar krävs Slutlig undersökningen med vilken säkerställs att föreskrifterna har följts Stenläggning efter rörläggningen Stenläggningsfartyg / ROVfarkost vid fallröret Undersökning före stenläggning (alla avsnitt) Undersökning under stenläggningen (undersökningar) Säkerställa havsbottnens profil före stenläggningen Undersökning under stenläggningen (undersökningar) görs då stenvallen anläggs
20 Sida 20 av 21 Undersökning efter stenläggningen Slutlig undersökningen med vilken säkerställs att föreskrifterna har följts och tillståndet för stenläggningen som lagts efter anläggningsarbetena Den första inpektionen efter anläggningen av rörledningen ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Inspektionsundersökning med ROV-farkost efter anläggningen av rörledningen Den valda undersökningsentreprenören utför en fullständig inspektionsundersökning efter anläggningen från rörända till rörända med en ROV-farkost. Med denna säkerställs rörledningens skick, integritet, eventuella skador, fria spann osv. Som ett resultat av undersökningen som görs efter anläggningen kan det uppkomma ett krav för stenläggning eller andra underhållsåtgärder. Denna undersökning kan även kombineras med den våta idrifttagningens förberedande undersökningen. Avlägsnade av undersökningarnas fixpunkter ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Upplyftning av undersökningarnas fixpunkter Upplyftande av alla tidigare installerade fixpunkter från havsbottnen Korrigerande stenläggning efter inspektionsundersökningen Stenläggningsfartyg / ROVfarkost vid fallröret Undersökning före inspektionen (alla avsnitt) Undersökning under stenläggningen (undersökningar) Undersökningar efter inspektionen Säkerställa havsbottnens profil före stenläggningen Undersökning under stenläggningen (undersökningar) görs då stenvallen anläggs Slutlig undersökningen med vilken säkerställs att föreskrifterna har följts och tillståndet för stenläggningen som lagts efter anläggningsarbetena
21 Sida 21 av 21 Bilaga B Undersökningskorridoren inklusive övervakningsstationer
Nord Stream utbyggnadsprojekt >
Nord Stream utbyggnadsprojekt > Informationstillfälle för allmänheten om programmet för miljökonsekvensbedömning Helsingfors 16.4.2013, Åbo 17.4.2013, Hangö 18.4.2013, Kotka 22.4.2013, Mariehamn, 24.4.2013
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning
Inledande anmärkningar
Det här dokumentet har översatts från den danska originalversionen. I händelse av skillnader mellan den översatta versionen och den danska versionen så gäller den danska versionen. Inledande anmärkningar
Inledande anmärkningar
Inledande anmärkningar Detta dokument är ett utkast av ett tillstånd för Gaz System för anläggning av en naturgasrörledning på dansk territorialvatten och på kontinentalsockeln i Östersjön. Det ska betonas
Sektion 6. Alternativen och optimering av sträckningen
Sektion 6 Alternativen och optimering av sträckningen Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 367 6 Alternativen och optimering av sträckningen I detta kapitel redogörs för de sträckningsalternativ inom
Nord Stream 2 Miljöredovisning
Nord Stream 2 Miljöredovisning 2017-05-02 BAKGRUND OCH INTRODUKTION Stora likheter mellan Nord Stream och Nord Stream 2 Erfarenheter från planering och genomförande av Nord Stream har kunnat användas vid
W-PE-EIA-PFI-NEW-800-ANSWERSW-01
Page 1 of 12 Nord Stream 2 Bemötande till MKB- Sammanställd av Enrica De Luca Granskad av Enrica De Luca Godkänd av Tore Granskog W-PE-EIA-PFI-NEW-800-ANSWERSW-01 Rev. Datum Beskrivning 01 2017-09-26 För
Nord Stream 2 AG. April 2019 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN
Nord Stream 2 AG April 2019 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN NORD STREAM 2 Ansökan om bygglov, sammanfattning, Danmark, sydöstra sträckningen INNEHÅLL 1.
Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland
MHN au 18 Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland Remiss från kommunstyrelsen, dnr: KS 2009/113-42. Remiss kommer ursprungligen från
Nord Stream 2 AG. Augusti 2018 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNING
Nord Stream 2 AG Augusti 2018 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNING Det här dokumentet har översatts från den engelska originalversionen. I händelse av skillnader
NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN UPPDATERAD PROJEKTBESKRIVNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR HAVSOMRÅDET
Avsedd för Nord Stream 2 AG Datum 26 september 2017 Document number W-PE-EIA-PFI-REP-805-032200SW-03 NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN UPPDATERAD PROJEKTBESKRIVNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Nord Stream 2 AG. Augusti 2018 NORD STREAM 2 GRÄNSÖVERSKRIDANDE PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNINGEN
Nord Stream 2 AG Augusti 2018 NORD STREAM 2 GRÄNSÖVERSKRIDANDE PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNINGEN Det här dokumentet, Nord Stream 2, Gränsöverskridande påverkan, miljökonsekvensbeskrivning,
Nord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön
PRESSMEDDELANDE Nord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön Samtliga tre sektioner av den första, 1 224 km långa rörledningen har nu lagts ut De tre sektionerna
Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn
Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn Fältmätningar och resultat Nicole Carpman, Uppsala universitet, Innehållsförteckning Bakgrund 3 Instrument 3 Metod 3 Tvärsnittsmätningar 3 Långtidsmätningar
Sjömätning och provtagning
Sjömätning och provtagning Vid planering av en verksamhet under vattenytan är information om bottentopografi och mäktighet av sediment viktig kunskap för att ta fram ett kostnadsbesparande underlag. En
Sektion 13. Förebyggande och lindrande åtgärder
Sektion 13 Förebyggande och lindrande åtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 701 13 Förebyggande och lindrande åtgärder I processen för miljökonsekvensbedömning (MKB-processen) identifieras negativa
Förslag till Kontrollprogram för kollisionsrisk fartyg-vindkraftpark för vindkraftpark Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg
RAPPORT Titel Förslag till Kontrollprogram för kollisionsrisk fartyg-vindkraftpark för vindkraftpark Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg Rapport 2005 3757-2 Projektledare Jessica Johansson Uppdragsgivare/Kontaktman
Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg
1 (32) Utfärdad: 27.2.2014 Träder i kraft: 1.3.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 23 1 mom. och 83 Upphäver: Trafiksäkerhetsverkets
BALTIC PIPE I ÖSTERSJÖN - DANMARK KONSTRUKTIONSANSÖKAN, SAMMANFATTNING
Avsedd för Energistyrelsen Dokumenttyp Konstruktionsansökan, sammanfattning Datum Januari 2019 BALTIC PIPE I ÖSTERSJÖN - DANMARK KONSTRUKTIONSANSÖKAN, SAMMANFATTNING Ansvarsfriskrivning: Ansvaret för publikationen
Nord Stream Rapport från Östersjön. Lars O Grönstedt, Senior Adviser Nord Stream AG Trollhättan,
Nord Stream Rapport från Östersjön Lars O Grönstedt, Senior Adviser Nord Stream AG Trollhättan, 2012-10-25 Infrastruktur för naturgas i Europa Nya rörledningar (sedan 2008) Föreslagna projekt Befintlig
Nord Stream. B Återutgivning för användning KIA/HLI TSA/MHA NAN. Rev. Datum Beskrivning Utarbetad Kontrollerad Godkänd Nord Stream AG
Page 1 of 42 Nord Stream B 2010-03-01 Återutgivning för användning KIA/HLI TSA/MHA NAN Rev. Datum Beskrivning Utarbetad Kontrollerad Godkänd Nord Stream AG Dokumenttitel Nord Stream AG Kontrollprogram
Fartygs lastlinjer och fribord
1 (15) Utfärdad: 18.12.2012 Träder i kraft: 1.1.2013 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 27 3 mom., 28 4 mom. och 32 2 mom. Genomförd
A:59 Brandvarnares tekniska egenskaper och placering
Sivu 1/5 Inrikesministeriet Räddningsavdelningen Dnro SM-1999-00256/Tu-33 Datum för utfärdande 18.6.1999 Giltighetstid 1.9.1999-31.8.2004 Rätten att utfärda föreskrifter följer av Lagen om räddningsväsendet
GYGS/GYGCC-01. Manual. Sid 1(6) Orderinformation
GYGS/GYGCC-01 Sid 1(6) GYGS-givaren är med sitt lilla format mycket tacksam att montera i cylindrar som kräver litet installationsmått. De erbjuder dig slaglängder upp till 3500 mm samt spänning/strömsignal.
CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 )
CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 ) A Radiovågor 1:A 1 Vilken hastighet har radiovågor i rymden? 2:A 2 Vilket samband finns mellan radiovågors hastighet, frekvens och våglängd?
GYLT/GYLS. Manual. Sid 1(6) Smidig och enkel anslutning med M12-kontakten. Mekanisk specifikation
Sid 1(6) GY-serien från Regal Components erbjuder givare som möter de absolut högsta kraven på marknaden, producerade av ledande givartillverkare i Japan. Årtionden av erfarenhet borgar för högsta kvalitet.
UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER
SUPERB UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER UMF Workshop: Ny teknik inom marin miljöövervakning & kartering 2012.12.03-04 Michael Haldin Naturtjänster (Finland) TEKNIKEN = SVAR, INTE
SKÅNE, ÖLAND OCH GOTLAND HAVSVINDPARK
Avsedd för Ørsted Offshore Wind A/S Dokumenttyp Underlag inför undersökningsansökan kabelkorridorer Datum December fdf 2018 SKÅNE, ÖLAND OCH GOTLAND HAVSVINDPARK POTENTIELL PÅVERKAN PÅ TUMLARE FRÅN SEISMISKA
Implementeras via TSFS 2009:44
Sjövägsregler för FBVIII Navigering och sjömanskap Sid 139-152 Ansvar Utkik Säker fart Risk för kollision Åtgärd för att undvika kollision Fartyg som ska hålla undan Fartyg som skall hålla kurs och fart
2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön
Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,
NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN MILJÖÖVERVAKNINGS- PROGRAM, FINLAND
Avsedd för Nord Stream 2 AG Datum 27 september 2017 Dokument nummer NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN MILJÖÖVERVAKNINGS- PROGRAM, FINLAND 1 Revision 04 Datum 2017-09-27 Dokument ID Referens
B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 356/2005 av den 1 mars 2005 om föreskrifter för märkning och identifiering av passiva fiskeredskap och bomtrålar
2005R0356 SV 01.01.2006 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 356/2005 av den 1 mars
Placering av två naturgasledningar i Finlands ekonomiska zon och tillstånd till förberedelser
PÄÄTÖS Etelä-Suomi Nro 53/2018/2 Dnro ESAVI/9101/2017 Annettu julkipanon jälkeen 12.4.2018 ÖVERSÄTTNING TRANSUMT ÄRENDE Placering av två naturgasledningar i Finlands ekonomiska zon och tillstånd till förberedelser
1(3) SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2015-08-25 324-1044/2015 Bilaga 2 Förslag till regeringsbeslut Ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln för utläggande av undervattenskabel,
Barlastvattenkonventionen. 8 september Sjöfartsseminarium Henrik Ramstedt
Barlastvattenkonventionen 8 september 2017 Sjöfartsseminarium 170309 Henrik Ramstedt Barlastvattenkonventionen Den internationella konventionen för kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?
Stork Elgolvvärme - KabelKit Installationspaket för el-golvvärme för våtutrymmen och klinker mm.
Stork Elgolvvärme - KabelKit Installationspaket för el-golvvärme för våtutrymmen och klinker mm. Tillämpning Stork KabelKit passar både renoveringsobjekt och för nybyggnation för alla typer av golv, exempelvis
Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter
1 (9) Utfärdad: xx.xx.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 6 4 mom., 15 3 mom., 16 och 23 1 mom.
Nord Stream 2 AG. April 2019 NORD STREAM 2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN
Nord Stream 2 AG April 2019 NORD STREAM 2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN Denna svenska icke-tekniska sammanfattning är en översättning av den engelska
Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen
Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan
Säkerheten på passagerarfartyg som används på inrikes resor och
1 (6) Utfärdad: x.x.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 15 3 mom. och 18 1 mom. Ändringsuppgifter:
Cargolog Impact Recorder System
Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader
Förutsättningarna för auktorisering av serviceföretag för fartygs säkerhetsanordningar och kraven på deras verksamhet
1 (6) Utfärdad: 25.9.2015 Träder i kraft: 1.10.2015 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 83 Genomförd EU-lagstiftning: - Ändringsuppgifter:
SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009
1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om
Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet
Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet
Sektion 7. Miljökonsekvensbedömning
Sektion 7 Miljökonsekvensbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 385 7 Miljökonsekvensbeskrivning Detta kapitel beskriver bakgrunden till och metodiken vid miljökonsekvensbedömningen. Här redogörs
Vi introducerar FURUNO CH-37BB
Vi introducerar FURUNO CH-37BB Sektor Skanning Sonar NY kombinerad vertikal och horisontell skanning sonar med en avancerad 3D TEKNIK! Furuno hydroakustik Sektor Skanning Sonar STRÅLANDE TEKNIK! Skanning
strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)
Vattenkvalitet vid strandbad 1 Programområde: Kust och Hav Sötvatten : Vattenkvalitet vid strandbad (se SNFS 1996:6 MS:89) Mål och syfte Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om den hygieniska
Säkerheten på fiskefartyg
1 (6) TRAFI/19281/03.04.01.00/2012 Utfärdad: 20.12.2012 Träder i kraft: 1.1.2013 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 21 3 mom.
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med
Bruksanvisning. Knapp- och displayguide. km/ yd
Bruksanvisning Mark / lås position, bakgrundsbelysning Knapp- och displayguide Riktning till markerad plats eller Norr-indikator (i kompassläge) På-Av / val lägesikon Satellit låst Lägesikoner Favoritplats,
Regel B-2 Barlastvattendagbok
Följande är ett utdrag ur den svenska officiella översättningen av barlastvattenkonventionen som tagits fram på Sjöfartsinspektionens Fartygstekniska enhet 2008-04-10. Internationell konvention om kontroll
BALTICCONNECTOR Naturgasrörledningen mellan Finland och Estland
BALTICCONNECTOR, NATURGASRÖRLEDNINGEN BALTICCONNECTOR Naturgasrörledningen mellan Finland och Estland Januari 2014 Miljökonsekvensernas bedömningsprogram BALTICCONNECTOR, NATURAL GASRÖRLEDNINGEN MELLAN
INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11
2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken
Säkerheten på passagerarfartyg som används på inrikes resor och som
1 (6) Utfärdad: 26.6.2014 Träder i kraft: 1.8.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 15 3 mom. och 18 1 mom. Genomförd EU-lagstiftning:
FIXTURLASER Geometrimätningar
FIXTURLASER Geometrimätningar Välkommen till vår värld. Ända sedan starten 1984 har ACOEM AB hjälpt företag världen över att uppnå en mer lönsam och hållbar produktion. Den position som vi har i dag har
ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST
ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST Säker sjöfart på ett hav av möjligheter! ITS-applikationer är viktiga verktyg inom alla verkets kärnområden. Tekniska landvinningar skapar löpande möjligheter att effektivisera
ALMÄNNA ANVISNINGAR FÖR IALMÄNNA ANVISNINGAR FÖR
ALMÄNNA ANVISNINGAR FÖR IALMÄNNA ANVISNINGAR FÖR ALMÄNNA ANVISNINGAR FÖR IALMÄNNA ANVISNINGAR FÖR SÄKERHETSANVISNINGAR Tillverkaren rekommenderar en korrekt användning av belysningsapparaterna! Därför
Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg
1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.3.2019 COM(2019) 157 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om framstegen med medlemsstaternas anslutning till Internationella sjöfartsorganisationens internationella
EXAMENSARBETE. Totalstation jämförd med mmgps. David Olsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Totalstation jämförd med mmgps David Olsson Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Totalstation jämförd med mmgps
Klicka här för att ändra format
Totalförsvarests forskningsinstitut Peter Sigray & Mathias Andersson 1 2 EU beslutar om det Marina Direktivet som införs i Havsmiljödirektivet FOI genomför flertal projekt i vilka akustisk kartering genomförs
SVENSKA KRAFTNÄT. Byte av elektrodkabel tillhörande Konti-Skan 1 och 2 mellan Maleviken och Risö
SVENSKA KRAFTNÄT Koncessioner och kommunikation 2014-12-17 2014/891 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Byte av elektrodkabel tillhörande Konti-Skan 1 och 2 mellan Maleviken och Risö 1 Hemställan Affärsverket svenska kraftnät
Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen
Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen Nord Stream Esbo-rapport: Bilaga Nationell MKB (sammanfattning) - Danmark Februari 2009 Swedish version National EIA Summary
Installationsmanual Parkmaster 294F
Installationsmanual Parkmaster 294F Installation och konfiguration Ingeniörsfirman M.Sjöberg AB Råsundavägen 79 169 57 SOLNA Tel: 08-51 49 49 30 Epost info@m-sjoberg-ab.se Innehåll 1. Installationsverktyg...
Sjöfartsverkets författningssamling
Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik; beslutade den 9 december 2002. Utkom från trycket den 30 december 2002 SFH 1.1 Sjöfartsverket
Segjärnssystem för schaktfritt ledningsbyggande
Segjärnssystem för schaktfritt ledningsbyggande Schaktfritt ledningsbyggande Det moderna samhället ställer krav på hög tillgänglighet. Kostnaden för en avstängd väg eller gata centralt i en stad är stor.
Nord Stream 2 AG. Augusti 2018 NORD STREAM 2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNINGEN
Nord Stream 2 AG Augusti 2018 NORD STREAM 2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNINGEN Det här dokumentet, Nord Stream 2, Icke-teknisk sammanfattning, miljökonsekvensbeskrivning,
1 (18) Innehåll: Normgivnings- bemyndigande. Giltighetstid: Upphäver: FÖRESKRIFT. Trafikverket. enligt dessa föreskrifter. ken.
1 (18) TRAFIKVERKETS FÖRESKRIFT Datum: 12..11.2010 Dnr 6154/ /040/2010 Innehåll: Normgivnings- bemyndigande Giltighetstid: Sjötrafikmärken och ljussignaler samt deras placering Sjötrafiklagen (463/1996)
Maskiner AFS 2011:1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner
Maskiner Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Metoddagen 2015 - Leif Sjögren, VTI. Tillståndsmätning med smartmobil; en översikt av läget Metoddagen, 5 Februari 2015 Leif Sjögren, VTI.
Innehåll Tillståndsmätning med smartmobil; en översikt av läget Metoddagen, 5 Februari 2015 Leif Sjögren, VTI Bakgrund Historiskt perspektiv jämnhetsmätning smartmobil teknik, probe-bilar Exempel och fördelar
Utnyttjande av 3D-data i tillståndsbedömning/kontroll
Utnyttjande av 3D-data i tillståndsbedömning/kontroll - Case Uniper & VRT Finland Uno Kuoljok, UNIPER Mikko Kolehmainen, VRT Älvkarleby 2018-03-14 VRT S UNIKA ERBJUDANDE OCH LEVERANSSÄKERHET INSAMLING
Sirius II Installation och Bruksanvisning
Sirius II Installation och Bruksanvisning Innehåll 1. Introduktion... 2. Installation av Sirius II programvara... 3. Anslutning Data Linker interface.... 4. Sirius II funktioner.... 5. Bruksanvisning....
Backvarning. Användningsområde
Bildanalys och vision Fordonsteknik Fordonskameror RadarEYE Backvarning Användningsområde RadarEye förenar överblick och aktiv detektion. Orlaco har utvecklat den här radarenheten som ett tillägg till
NORD STREAM - ANLÄGGNING OCH DRIFTEN AV GASRÖR- LEDNINGEN I FINLANDS EKONOMISKA ZON
Avsedd för Nord Stream AG Typ av dokument Miljöövervakningsrapport kvartal 3 år 2011 Datum 13.1.2012 NORD STREAM - ANLÄGGNING OCH DRIFTEN AV GASRÖR- LEDNINGEN I FINLANDS EKONOMISKA ZON MILJÖÖVERVAKNING
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAND
Varbergsgatan B 65 GÖTEBORG Tel -7655 Fax -7799 PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAD PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAND U55656 Göteborg 6-8 Marin Miljöanalys
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR MILJÖ Generaldirektören Bryssel den 2 3 JAN. 2017 ENV/C2/LMR/gm Ares(2016) Ambassadör Lars Danielsson Sveriges ständige representant vid Europeiska unionen
Sjötrafikförordning (1986:300)
Särskilda trafikförfattningar m.m./sjötrafikbestämmelser 1 Allm. anm. Sveriges sjöterritorium, se [1751] o.f. 1 kap. Allmänt [2301] Med fartyg avses i denna förordning varje farkost som används eller kan
LIPs Fredrik Ljungberg ChrKr Projektdirektiv18_ROV.doc CKr
Fredrik Ljungberg 2018-08-28 Sida 1 Projektnamn Beställare Projektledare Projektbeslut Projekttid Rapportering Parter Projektets bakgrund och Remotely Operated Underwater Vehicle Fredrik Ljungberg, ISY
Sökandes uppgifter Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)
BFV. Sidan 1 av 6 Ansökan avser: Nytt tillstånd Ändring eller förlängning av tillstånd Hantering brandfarliga Förvaring av brandfarliga Annat Blanketten skickas till Högsby kommun Myndighetsnämnden 579
Vindelgransele gruvor, tillståndsansökan
Bilaga G till ansökan Botnia Exploration AB Vindelgransele gruvor, tillståndsansökan Eskilstuna 2018-08-08 Vindelgransele gruvor, tillståndsansökan Egenkontrollprogram, utkast Datum 2018-08-08 Uppdragsnummer
Sonargranskning av NordBalt sträckning i svenskt territorialvatten och svensk ekonomisk zon
sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport Nr 2010:13 Sonargranskning av NordBalt sträckning i svenskt territorialvatten och svensk ekonomisk zon Inför den planerade likströmsförbindelsen NordBalt mellan
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
WebFlyer101_r0. Skenstyrning med kulkedja. Fördelar och jämförelser
WebFlyer101_r0 Skenstyrning med kulkedja. Fördelar och jämförelser SKENSTYRNING MED KULKEDJA Vår leverantör av linjärprodukter japanska THK var först i världen med utveckla produkten skenstyrningar (även
TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM
1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning
KOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juli 2010 om ändring av beslut 2008/840/EG vad gäller nödåtgärder för att förhindra att Anoplophora chinensis
L 174/46 Europeiska unionens officiella tidning 9.7.2010 BESLUT KOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juli 2010 om ändring av beslut 2008/840/EG vad gäller nödåtgärder för att förhindra att Anoplophora chinensis
SKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE
Din säkerhet och framgång är viktigt för oss. Vänligen skriv ut denna skyddsanvisning, läs noggrant och om du har några frågor angående anvisningarna kan du be om hjälp. Vi är här för att tjäna dig. SKYDDSANVISNING
RAI-S Rodervinkelsvisare Installationsmanual
RAI-S Rodervinkelsvisare Installationsmanual 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Roderlägesgivare...4 Rodervinkelsvisaren...6 Montering...6 Testning...6 Justeringar...6 Även om alla åtgärder har vidtagits
Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun
i Lännerstasundet, Nacka kommun. 2011-06-13 Upprättad av: Anne Thorén och Peter Plantman Granskad av: Magnus Land RAPPORT i Lännerstasundet, Nacka kommun. Kund Nacka Kommun David Högberg 131 81 Nacka Konsult
Förutsättningarna för auktorisering av serviceföretag för säkerhetsanordningar på fartyg och kraven på deras verksamhet
1 (5) Utfärdad: [pp.kk.vvvv] Träder i kraft: [pp.kk.vvvv] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 83 Genomförd EU-lagstiftning: -
3.5. FLYGÖVERVAKNING SPANING
KAPITTEL 3 OPERATIVT SAMARBEIDE Antall sider: 62 Denne side er nr. 42 3.5. FLYGÖVERVAKNING SPANING 3.5.1 Samordnad flygövervakning inom ramen för Köpenhamnsavtalet Allmänt Inom ramen för Köpenhamnsavtalet
Sjöfartsverkets författningssamling
Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25
Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön
Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta
SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin
SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 PROBLEMFORMULERING...
Konsekvensutredning till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:12)om navigationssäkerhet och navigationsutrustning
1(6) Konsekvensutredning till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:12)om navigationssäkerhet och navigationsutrustning Nuvarande Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd
Bilaga C:6. Lokal påverkan av vindpark Marviken
Bilaga C:6 Lokal påverkan av vindpark Marviken Naturmiljön påverkas temporärt under byggstadiet, vilket är oundvikligt vid alla byggföretag. Naturvärden i området är noga kartlagda. På Stora och Västra
La thund. Svenska. Svens ka. Dokumentnummer: 86141-1-SV. Dokumentnummer: 86141-1 Date: 11-2010. Date: 11-2010. i7 0
i7 0 La thund Svenska Svens ka Dokumentnummer: 86141-1-SV Dokumentnummer: 86141-1 Date: 11-2010 Date: 11-2010 Svenska Dokumentnummer: 86141-1-SV Date: 11-2010 Instrumentkontroller Kontrollayout och funktioner.